HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATION Handläggare: Eeva Erikon/ Agneta Blomkvit Telefon: 08-508 23 504/08-508 22 044 Till Hägerten-Liljeholmen taddelnämnd DNR 162-08-600 SID 1 (7) 2008-04-08 SDN 2008-04-23 Kartläggning av hälo- och jukvårdinater/kvalitetindikatorer i ärkilda boendeformer för äldre Förlag till belut 1. Staddelnämnden godkänner rapporten amt ger berörda uppdrag att genomföra förlagen i åtgärdplanen. Maria Mannerholm taddeldirektör Yvonne Goldberg avdelningchef Sammanfattning För tionde året i följd har en kartläggning av hälo- och jukvårdinater/ kvalitetindikatorer genomfört. Rapporten viar reultatet av kartläggningen för de fem taddelarna Enkede-Årta-Vantör, Farta, Hägerten-Liljeholmen, Skarpnäck och Älvjö. Reultatet baerar ig på 2 266 peroner boende vid ärkilda boendeformer för äldre och inkrivna i den kommunala hemjukvården. Kartläggningen är en del av den medicinkt anvariga jukköterkan uppföljning och grankning av hälooch jukvården i boendeformerna. Nutrition, tryckårprofylax, fallkadeprevention och individuell bedömning av inkontinenhjälpmedel är prioriterade omvårdnadområden. Syftet är att förbättra den förebyggande hälo- och jukvården. Kartläggningen viar genomgående en förämring av de grankade kvalitetindikatorerna jämfört med kartläggningen 2006 i Hägerten-Liljeholmen. Under förutättning att åtgärdplanen förlag genomför på ett målmedvetet ätt finn förutättningar att nå ett gott reultat vid alla enheter. En annan avgörande punkt för hälo- och jukvården kvalitet är hur väl enheterna i taddelarna lycka rekrytera och behålla in vårdperonal. Kontinuitet amt en kunnig och engagerad peronal med rimliga anvarområden är de viktigate faktorerna för en god och trygg äldreomorg i Hägerten-Liljeholmen.. www.tockholm.e
Ärendet beredning Ärendet har utarbetat av de medicinkt anvariga jukköterkorna i Enkede- Årta-Vantör, Farta, Hägerten-Liljeholmen, Skarpnäck och Älvjö. Reultatet delge berörda enheter inom taddelen. SID 2 (7) Bakgrund Enligt hälo- och jukvårdlagen (1982:783) ka kvaliteten inom de verkamheter om bedriver hälo- och jukvård, ytematikt och fortlöpande utveckla och äkra. Inom den medicinkt anvariga jukköterkan (MAS) anvarområde ligger att följa upp och granka hälo- och jukvården i kommunen ärkilda boendeformer. Kartläggningen är en del av medicinkt anvariga jukköterkan regelbundna grankning och uppföljning. Förvaltningen förlag Rapporten viar reultatet av kartläggningen för de fem taddelarna Enkede- Årta-Vantör, Farta, Hägerten-Liljeholmen, Skarpnäck och Älvjö. Staddelarna Enkede-Årta-Vantör, Farta och Skarpnäck har kartlagt de delar av underökningen om rör ålder, kön, näringintag (nutrition), tandvård, hud och fall/fallolyckor. Staddelarna Hägerten-Liljeholmen och Älvjö har deutom kartlagt läkemedel, inkontinen, infektioner, via övriga hälo- och jukvårdbehov amt via omvårdnadbehov. Vidare efterfrågade enheterna kvalitetmål för hälo- och jukvård. Kartläggningen genomförde via enkät till jukköterkor under vecka 41 i oktober 2007. Underökningen genomförde för tionde året i rad. Antalet boende om var inkrivna i hemjukvården på repektive boendeform ingick i enkäten för amtliga taddelar. Varje berörd enhet bör använda reultatet på å vi att man gör jämföreler mellan den egna enheten och genomnittet i den totala underökningen. Om det finn en tor avvikele i negativ riktning för enheten, inom något omvårdnadområde, måte arbetet med detta område prioritera. Totala antalet boende i ärkilda boendeformer för äldre i de fem taddelarna var 2 463 peroner och 2 266 peroner var inkrivna i hemjukvården. Rapporten reultat baera på dea. Avikten är att även fortättningvi följa upp hälo- och jukvårdinater/kvalitetindikatorer för flera taddelar bland annat för att få en jämförele över tid. Inför underökningen 2008 kan via frågor komma att modifiera. Reultatet av kartläggningen viade att det inom taddelen Hägerten- Liljeholmen fann: Antal boende i ärkilda boendeformer för äldre 637 peroner 572 peroner Utöver dea finn Hägerten-Liljeholmbor vid ärkilda boendeformer för äldre i andra taddelar. Boendeplaterna har inte ökat, killnaden beror på att alla enheter inte lämnade in uppgifter år 2006.
SID 3 (7) Inkrivna i hemjukvården 575/90 % 512/89,5 % Kartläggningen reultat baerar ig på de peroner om är inkrivna i hemjukvården. Ålderpridning 54 år 101 år 42 år 103 år Inom amtliga taddelar, med undantag för Skarpnäck, fann peroner under 65 år vid äldreboenden. Det är framförallt vid ervicehu man vårdar peroner under 65 år och Hägerten-Liljeholmen har flet peroner. Man bör framöver öka/kapa möjliga alternativ för denna grupp. Läkemedel Hjälp med läkemedelbehandling 82 % 82 % En betydande andel av vårdtagarna behöver hjälp med in läkemedelbehandling. Det gäller framförallt inom heldygnomorgen, där å gott om alla behöver hjälp. Nutrition Andel rikbedömda för malnutrition 54 % * Identifierade rikpatienter 39 % * Varav dokumenterade 76 % * nutritioninater Samtliga vårdtagare ka erbjuda en nutritionbedömning och för amtliga identifierade rikpatienter ka ett tällningtagande göra om och vilka åtgärder om ka vidta. Detta ka dokumentera i omvårdnadjournalen. Arbetet med malnutrition/undernäring är ett prioriterat omvårdnadområde. I Hägerten- Liljeholmen pågår ett projekt med dietiter. Syftet är att kartlägga och förbättra ituationen. *Det finn ingen jämföreleiffra från 2006 efterom frågan var annorlunda formulerad då. Tandvård Regelbunden kontakt 54 % 53,5 % med tandvården Muntatu dokumenterad 48,5 % 52 % Drygt åtta av tio vårdtagare inom heldygnomorgen i taddelen hade regelbunden kontakt med tandvården. För ervicehu var motvarande iffra knappt tre av tio. Detta indikerar att det finn ett utrymme för förbättringar framför allt vid ervicehuen. Muntatu ka dokumentera för amtliga vårdtagare då det är av vital betydele för förmågan att äta. Det har kett en förämring från föregående år.
SID 4 (7) Tryckår Andel rikbedömda för tryckår 41 % 53 % Identifierade rikpatienter 33 % 32 % Varav dokumenterade 93,5 % 86 % inater för att förebygga tryckår Andel tryckår 2,1 % 1,4 % För amtliga vårdtagare ka en rikbedömning för tryckår göra i yfte att identifiera rikpatienter och därmed kunna ätta in förebyggande åtgärder i det enkilda fallet. Rikbedömning av tryckår är ett prioriterat område. Andelen rikbedömda har minkat edan föregående år och andelen tryckår har ökat. Inkontinen Individuellt utprovade 88 % 100 % inkontinenhjälpmedel Varav dokumenterade 65 % 82 % Andel KAD 5,2 % 4,7 % Målet är att amtliga inkontinenta ka ha individuellt utprovade hjälpmedel amt att detta dokumentera i omvårdnadjournalen. Det har kett en förämring under året, färre har fått individuellt utprovade inkontinenhjälpmedel och dokumentationen har förämrat. Även detta är ett prioriterat område. MRSA-infektion Antal peroner med pågående MRSAinfektion Antal gjorda MRSAodlingar enate 3 mån Minta antal odlingar om borde ha gjort enate 3 mån 7 peroner 4 peroner 72 t 20 t 29 t 12 t MRSA-infektion är en anmälningpliktig jukdom enligt mittkyddlagen. Peroner med år, ekem, infart, PEG-ond, tomi eller kateter betrakta om rikperoner för MRSA-infektion och ka odla i amband med inflyttning till ärkilda boendeformer. Detamma gäller om vårdtagare med ovantående indikationer återkommer efter jukhuvitele. Det gäller även innan peroner med rikfaktorer ätt in på en antibiotikakur. Vi kan dock inte avläa i kartläggningen vilka av dem om behandla med antibiotika om även har rikfaktorer. Vi kan därför inte äja om odling har tagit i tillräcklig omfattning, men det är poitivt att antalet odlingar har ökar under året.
SID 5 (7) Fallrik Andel rikbedömda för fall 45 % 48 % Identifierade rikpatienter 53,5 % * Varav dokumenterade 76 % * inater för att förebygga fallkador Andel frakturer 3,7 % 1,75 % För amtliga vårdtagare ka en rikbedömning för fall göra i yfte att identifiera rikpatienter och därmed kunna ätta in förebyggande åtgärder i det enkilda fallet. Rikbedömning av fall är ett prioriterat område. Andelen rikbedömda har minkat edan föregående år och andelen frakturer har mer än fördubblat. *Det finn ingen jämföreleiffra från 2006 efterom frågan var annorlunda formulerad då. Rulltol och lyft Rulltol 46 % 39 % Lift 19 % 18 % Individuellt utprovat lyftkynke 91 % 100 % Andelen rulltolburna har ökar. Sjukgymnat/arbetterapeut anvarar för att individuellt utprova lyftkynke till vårdtagare när man bedömer att lift behöv. Siffran har förämrat. Sänggrindar/äkerhetelen-bälten Sänggrindar 26 % 24 % Varav dokumenterade 93 % 96 % Säkerhetelen/bälten 9,9 % 6,8 % Användning av änggrindar och äkerhetele/bälte är en form av frihetinkränkande äkerhetåtgärd om noga måte pröva och endat får använda för att hindra en vårdtagare från att falla. Både andelen änggrindar och andelen äkerhetelen/bälten har ökat under året. Det är ockå viktigt att dokumentera belut att använda ovantående åtgärder och oraken till belutet. Det har kett en förämring av dokumentationen av änggrindar mellan åren. Behov av jukhuvård Antal inkickningar till akutjukhu enate 3 mån 84 79 Varav inlagda 92 % 76 %
Nio av tio vårdtagare om kickade in till akutjukhu blev ockå inlagda på jukhuet. Det indikerar att bedömningarna har varit riktiga, d v att akuta inkickningar inte ker i onödan. SID 6 (7) Avlidna Avlidit på enheten enate 3 mån Avlidit på akutjukhu enate 3 mån Andelen avlidna har ökat något. 42 peroner 36 peroner 10 peroner 11 peroner Slutater Kartläggningen viar genomgående en förämring av de grankade kvalitetindikatorerna jämfört med kartläggningen 2006. Användandet av bedömningintrument för att hitta peroner med rik för malnutrition, tryckår och fallolyckor är på en alltför låg nivå. Rikbedömning för malnutrition når upp till 54 % och de övriga två områdena ligger under 50 %. Det är ett krav att alla om kriv in i hemjukvården ka erbjuda detta. Syftet är att identifiera rikperoner och därmed kunna ätta in åtgärder för att förhindra/minka kador i det enkilda fallet. Både andelen tryckår och andelen frakturer har ökat mellan 2006 och 2007. Det är en tor variation mellan de enkilda enheterna och verkamhetchef/enhetchef har ett anvar för att följa upp att det förebyggande arbetet genomför. En annan tenden är att dokumentationen har förämrat och man har därmed inte amma kontroll på ituationen. Åtgärdplan Åtgärd Anvarig Påbörja Klart Återrapport till nämnd Genomgång med jukköterkegrupperna om kravet på att använda rikbedömningintrumenten MAS November 2007 Klart höten 2007 Uppföljning av att rikbedömningar, malnutrition, tryckår och fall genomför Enhetchef (genomför av repektive jukköterka) Höten 2007 Kontinuerligt Användning av KAD, bälteordinationer och uppföljning av tryckår MAS Pågår Oktober-08
Genomgång och analy av problemen med Vodok och förlag till en pecifik åtgärdplan för dokumentationytemet Överyn av jukköterkeorganiation och anvarområden vid Fruänggården äldreboende Tydliga mätbara hälooch jukvårdmål, antagna av nämnden Utarbetande av ledningytem för hälo- och jukvården och ocialtjänten inom äldreomorgen, övergripande Utarbetande av ledningytem för hälo- och jukvården och ocialtjänten inom äldreomorgen, enhetnivå SID 7 (7) Verkamhetchef/MAS Pågår Oktober-08 Verkamhetchef Verkamhetchef/ Enhetchef/ MAS Klart i januari 2008 Verkamhet -plan 2009 Verkamhetchef Pågår Juni 2008 Enhetchef Pågår (är genomfört vid via enheter) November 2008 Vår bedömning är att en jukköterka inom den omatika vården inte kan ha omvårdnadanvar för fler än 10 14 vårdtagare om hon/han ka ha en möjlighet att genomföra ina lagtadgade uppgifter. Verkamhetchefen har ett tort anvar för att reurerna är tillräckliga och fördela dit behoven är om tört. Den överynen av jukköterkeorganiationen om har genomfört vid Fruänggården ger förutättningar för att uppnå kraven. Vi bedömer ockå att det är en fördel att ha tydliga, mätbara hälo- och jukvårdmål, antagna av taddelnämnden, om integrera med övriga äldreomorgmål. Under förutättning att reurer ätt in för att löa problemen med dokumentationytemet Vodok och att arbetet med hälo- och jukvårdinaterna driv målinriktat och kraftfullt, bedömer vi att det finn förutättningar att nå ett gott reultat vid alla enheter. En annan avgörande punkt för hälo- och jukvården kvalitet är hur väl enheterna i taddelarna lycka rekrytera och behålla in vårdperonal. Kontinuitet amt en kunnig och engagerad peronal med rimliga anvarområden är de viktigate faktorerna för en god och trygg äldreomorg i Hägerten-Liljeholmen. Verkamhetplan 2009 Bilaga Hälo- och jukvårdinater/kvalitetindikatorer i ärkilda boendeformer för äldre.