Stöd till familjehem

Revisionsrapport Stöd till familjehem Halmstads kommun Christel Eriksson, cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3. Metod och avgränsning... 2 3. Utgångspunkter... 4 3.1. Lagstiftning... 4 3.2. Socialstyrelsen... 4 3.3. Organisation... 4 4. Granskningsresultat... 6 4.1. Mål kring familjehemsinsatser... 6 4.1.1. Kommentarer... 6 4.2. Utbildning, introduktion och handledning till familjehemmen... 7 4.2.1. Kommentarer... 8 4.3. Samverkan med familjehemmen i planering och genomförande av insatsen9 4.3.1. Kommentarer... 9 4.4. Kompetensutveckling hos personal som samarbetar med familjehemmen 10 4.4.1. Kommentarer... 10 4.5. Extra stöd vid behov... 10 4.5.1. Kommentarer... 11 4.6. Uppföljning av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten... 11 4.6.1. Kommentarer... 11 5. Revisionell bedömning... 13 Halmstads kommun

1. Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun har genomfört en granskning av stöd till familjehem. Den övergripande revisionsfrågan har varit följande: - Vidtar socialnämnden ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem? Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden inte fullt ut vidtar ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem. Enligt bedömning finns ej mål som på ett direkt sätt berör området stöd till familjehem. Vi rekommenderar att upprätta mål avseende stöd till familjehem samt tillse att dessa görs kända i verksamheten. I dagsläget erbjuds ej utbildning till familjehem. Då det är lagstadgat att erbjuda utbildning till familjehem är det av vikt att utbildningsinsatser startas upp skyndsamt. Vi rekommenderar att upprätta en plan avseende utbildningsinsatser till familjehem inklusive tidsplan. Vi rekommenderar vidare att en checklista/ mall upprättas för introduktion av familjehem. Vidare rekommenderas att ansvarsfördelning avseende handledning tydliggörs mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare då detta upplevs vara otydligt av både handläggare och familjehem. Det bör dock poängteras att samtliga intervjuade familjehem uppges vara nöjda med kvalitén i den handledning som erbjuds. Vidare ges rekommendation att upprätta mål, riktlinjer och rutiner som berör utbildning, introduktion och handledning till familjehem. Samtliga intervjuade familjehem uppger att de känner sig delaktiga i planering och genomförande av insatsen. I intervjuer med handläggare framkommer dock att s.k. genomförandeplaner inte alltid finns upprättade. Då det är lagstadgat att en genomförandeplan ska upprättas i samband med placering i familjehem är det av stor vikt att nämnden tillser att genomförandeplaner finns i samtliga ärenden för familjehemsplacerade barn och unga. De intervjuade handläggarna är generellt missnöjda avseende kompetensutveckling inom familjehemsvården. Vi rekommenderar att en plan avseende kompetensutveckling upprättas för familjehemsenheten, bl.a. inom området stöd till familjehem. Vi bedömer att det finns goda möjligheter att sätta in extra stöd till familjehem vid behov. Vi bedömer det vara positivt att öppenvårdsverksamhet finns knutet till familjehemsenheten i form av förstärkt familjehemsvård. I dagsläget sker ingen samlad övergripande uppföljning eller utvärdering av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten. Vi rekommenderar att sådan uppföljning/ utvärdering ska ske med återkommande intervall. Vidare kan området stöd till familjehem med fördel finnas med som en punkt avseende egenkontroll/ intern kontroll. Halmstads kommun 1 av 15

2. Inledning 2.1. Bakgrund När barn eller ungdomar placeras i familjehem är det angeläget att familjehemmet introduceras och får stöd i rollen som familjehem från socialtjänsten för att kunna möta barnets/den unges specifika behov. Risk finns annars för sammanbrott i familjehemsplaceringen vilket innebär försämrade förutsättningar för barnet/den unge att få det stöd denne är i behov av samt kostnader för kommunen. Revisorerna i Halmstads kommun har utifrån en bedömning av väsentlighet och risk beslutat att granska om socialnämnden vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem. 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i socialnämndens arbete med att ge stöd till familjehem. Granskningen ska besvara följande övergripande revisionsfråga: Vidtar socialnämnden ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem? Ändamålsenligheten bedöms med utgångspunkt från följande kontrollmål: - Har socialnämnden angett mål kring familjehemsinsatser? - Erbjuds familjehem utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra omhändertagande? - Samverkar socialnämnden med familjehemmen i planering och genomförande av insatsen? - Har personal som samarbetar med familjehemmen fått kompetensutveckling för att kunna ge stöd? - Kan extra stöd sättas in vid behov? - Följer socialnämnden upp familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten? 2.3. Metod och avgränsning Underlaget till rapporten utgörs av intervjuer med tjänstemän och familjehem liksom dokumentstudier av skriftliga styrdokument samt annan dokumentation av betydelse. Följande intervjuer har genomförts: Avdelningschef, barn- och ungdomsavdelningen Enhetschef, familjehemsenheten (skriftligt) Handläggare (4 st.) Familjehem (4 st. 6 pers.) Halmstads kommun 2 av 15

Granskningen har avgränsats till att omfatta stöd till familjehem i de delar som rör rollen som familjehem, ej ekonomiskt stöd. Rapporten är sakavstämd med intervjuade tjänstemän. Halmstads kommun 3 av 15

3. Utgångspunkter 3.1. Lagstiftning I Socialtjänstlagen (SoL) regleras socialnämndens ansvar att ge stöd till familjehem. Socialnämndens ansvar att stödja familjehem stärktes i samband med att nya bestämmelser trädde i kraft i SoL den 1 jan. 2013. Följande lydelser finns inskrivna i SoL: Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem (6 kap. 6 c SoL). Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver (6 kap. 7 a SoL). 3.2. Socialstyrelsen Som komplement till lagstiftningen finns Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd syftar till att ge kommunerna vägledning avseende att ge en trygg, säker och ändamålsenlig vård av placerade barn och unga i familjehem och HVB (hem för vård eller boende). Vidare har Socialstyrelsen under 2013 givit ut en handbok Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om Socialnämndens ansvar och uppgifter. Innehållet i handboken bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JO-uttalanden och kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. I handboken behandlas bl.a. området stöd till familjehem. Socialstyrelsen har under 2013 även givit ut ett utbildningsmaterial Ett hem att växa i familjehemmets bok för familjehem och jourhem. Utbildningsmaterialet är en grundutbildning med tillhörande manual för utbildare. Syftet med materialet är att ge kommuner förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av hög kvalitet till familjehem. 3.3. Organisation Inom socialförvaltningen i Halmstads kommun återfinns familjehemsenheten med ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Inom enheten arbetar 1 st. enhetschef, 5 st. familjehemssekreterare, 7 st. barnhandläggare, 1 st. handläggare med ansvar för stödfamiljer och kontaktpersoner samt 2 st. socialrådgivare som arbetar med öppenvårdsinsatser med inriktning familjehemsvård, s.k. FFV förstärkt familjehemsvård. Halmstads kommun 4 av 15

I fanns ca 80 st. familjehem aktuella i kommunen. Vid samma tillfälle fanns 104 st. familjehemsplacerade barn, 13 st. jourhemsplacerade barn samt 18 st. barn som var släkting/ nätverksplacerade. Halmstads kommun 5 av 15

4. Granskningsresultat 4.1. Mål kring familjehemsinsatser I Socialnämndens övergripande verksamhetsplan för 2013-2015 återfinns följande direkta mål avseende familjehemsvården: Alla barn som är placerade på HVB och i familjehem skall följas upp på ett systematiskt sätt och kunna utvärderas Alla familjehemsplacerade barn skall få det stöd de är i behov av i sin skolgång Målen ovan återfinns även i barn- och ungdomsavdelningens verksamhetsplan för 2013. I socialnämndens eller barn- och ungdomsavdelningens verksamhetsplaner återfinns inga mål med direkt bäring avseende området stöd till familjehem. Dock återfinns några mål som indirekt kan påverka området, t.ex.: Säkerställa en rättssäker myndighetsutövning utveckla vår förmåga att skapa delaktighet i utredning och insatser Utveckla förhållningssättet evidensbaserad praktik i verksamheten utveckla förmåga att systematisera och dokumentera verksamhetens erfarenheter Intervjuad avdelningschef uppger att det pågår ett arbete avseende att ta fram en s.k. kvalitetshandbok inom avdelningen. I denna ska enligt uppgift riktlinjer och rutiner för familjehemsvård behandlas, bl.a. avseende stöd till familjehem. Kvalitetshandboken beräknas enligt uppgift vara färdigställd under 2014. De intervjuade handläggarna uppger att övergripande mål avseende familjehemsvården inte är särskilt kända eller levande i verksamheten. 4.1.1. Kommentarer Socialnämnden liksom barn- och ungdomsavdelningen har angett mål för kommunens familjehemsverksamhet. Dessa mål berör dock inte på ett direkt sätt området stöd till familjehem. Vi rekommenderar att upprätta mål avseende området stöd till familjehem samt tillse att dessa görs kända i verksamheten. Vi ser positivt på att en kvalitetshandbok håller på att utarbetas för bl.a. familjehemsverksamheten. Det är enligt vår bedömning av vikt att nämnden tillser att området stöd till familjehem behandlas i denna. Halmstads kommun 6 av 15

4.2. Utbildning, introduktion och handledning till familjehemmen De intervjuade tjänstemännen uppger att erbjudande om utbildning till familjehemmen har varierat under årens lopp. Det har dock inte anordnats utbildningsprogram under de senaste två åren. I samband med att skyldighet att erbjuda utbildning till familjehem lagstiftades fr.o.m. 1 jan. 2013 har frågan avseende återkommande utbildning till familjehem åter aktualiserats. Under våren 2013 har en av handläggarna deltagit i Socialstyrelsens grundutbildning med manual för utbildare i syfte att ge utbildning till familjehem. Enligt uppgift planeras utbildning till familjehem att starta upp under januari 2014. Enligt uppgift finns möjlighet för ca 10 familjehem att delta vid varje utbildningsomgång. I dagsläget finns dock ingen skriftlig planering avseende hur utbildningen ska implementeras till familjehemmen. Enligt uppgift ska ett informationsbrev avseende ovan nämnda utbildning skickas till familjehemmen under hösten 2013. De intervjuade tjänstemännen uppger att det tidigare anordnades återkommande temakvällar för familjehemmen. Det har dock inte anordnats några temakvällar under 2013 med anledning av personalbrist under våren 2013. De intervjuade handläggarna uppger dock att arbetssituationen har förbättrats och att det numera åter finns utrymme för att anordna temakvällar. De intervjuade familjehemmen uppger att de inte erbjuds utbildningar, föreläsningar etc. i särskilt stor utsträckning. Flera av familjehemmen menar dock att de inte heller efterfrågar utbildningar. Ett av de intervjuade familjehemmen efterfrågar dock fördjupning inom olika områden som t.ex. krishantering och psykiatriska diagnoser. Avseende introduktion till familjehem får tilltänkta familjehem information om uppdraget i samband med utredning av familjehemmet ifråga. De intervjuade handläggarna uppger att det inte finns någon mall eller checklista för vilken information som ska ges i samband med introduktion av familjehem. Enligt uppgift kan introduktionen för familjehem därför variera. Ett av de intervjuade familjehemmen menar att de inte ges tillräcklig information/ introduktion i samband med placering av nya barn i hemmet. Inom familjehemsenheten arbetar både s.k. familjehemssekreterare och s.k. barnsekreterare. Uppdelningen springer ur att det finns en lagstadgad skyldighet att barn som är placerade i familjehem ska ha en särskilt utsedd handläggare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. I intervju med handläggare på enheten framkommer att uppdelningen mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare inte är helt tydlig avseende ansvar att ge handledning till familjehemmen. Vidare uppger samtliga intervjuade familjehem att ansvarsfördelningen mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare är otydlig för dem avseende vem som bär ansvar för att ge handledning. De intervjuade handläggarna uppger att de har relativt god möjlighet att ge individuell handledning vid behov, dvs. om en situation uppstår där ett familjehem efterfrågar handledning. Individuell handledning kan ges via hembesök eller per Halmstads kommun 7 av 15

telefon. De intervjuade handläggarna menar dock att det finns tillfällen då det ej är möjligt att göra hembesök med anledning av tidsbrist trots att detta vore det bästa för familjehemmet. Vidare finns det möjlighet att köpa extern handledning vid behov, t.ex. för familjehem som ej finns i närområdet. Kommunens jourhem erbjuds kontinuerlig handledning i grupp 1 ggr. per månad. Vidare finns en grupp bestående av 4 st. familjehem som träffas 1 ggr. per månad för gemensam handledning i grupp. Enligt de intervjuade handläggarna har det tidigare inte funnits utrymme att erbjuda handledning i grupp till fler familjehem än dessa. De menar dock att arbetsbördan har lättat i samband med att handläggare har rekryterats till enheten och att det numera eventuellt finns utrymme för att erbjuda handledning i grupp till fler familjehem. Handläggarnas möjlighet att ge handledning finns främst under kontorstid. Under kvällar och helger finns kommunens sociala jour att tillgå om en akut situation skulle uppstå. Samtliga intervjuade familjehem menar att de är nöjda med den handledning som ges. De anser att handläggarna är bra på att ge stöd genom att t.ex. vara inkännande och professionella. De intervjuade familjehemmen uppger att det oftast är tillräckligt med stöd under kontorstid samt att handläggarna vanligen är snabba att höra av sig om de söker dem per telefon. Två av de intervjuade familjehemmen efterfrågar dock större tillgänglighet avseende att få till stånd ett fysiskt möte då behov av handledning uppstår. Ett av de intervjuade familjehemmen menar att de saknar erfarenhetsutbyte med andra familjehem, några av de andra familjehemmen menar dock att de inte efterfrågar sådana träffar. Intervjuad avdelningschef uppger att det pågår en diskussion på chefsnivå huruvida handläggarna kan fungera mer som stöd/ handledare till familjehemmen då handläggarna i dagsläget har ett stort antal administrativa sysslor som ska utföras. Intervjuad avdelningschef menar att handläggarnas arbete är i behov av mer struktur, t.ex. avseende fasta tider för handledning till familjehemmen. De intervjuade tjänstemännen uppger att det inte finns några upprättade mål, riktlinjer eller rutiner avseende utbildning, introduktion eller handledning till familjehem. I det avtal som upprättas mellan socialtjänsten och familjehemmet i samband med placering anges dock att familjehemmet åtar sig att delta i utbildningar, handledning och informationsmöten som anordnas för familjehem. Vidare regleras i avtalet att socialtjänsten åtar sig att fortlöpande bistå familjehemmet med råd, stöd och handledning. 4.2.1. Kommentarer I dagsläget erbjuds inte utbildning till familjehem. Då det fr.o.m. 2013-01-01 är lagstadgat att erbjuda utbildning till familjehem är det av stor vikt att utbildningsinsatser för familjehem startas upp skyndsamt. Vi rekommenderar att upprätta en plan avseende utbildningsinsatser till familjehem inklusive tidsplan. Det är inte acceptabelt att utbildning ej erbjuds även om det planeras för utbildningsinsatser nästkommande år. Halmstads kommun 8 av 15

I dagsläget kan introduktion och information till familjehem se olika ut. Vi rekommenderar därför att en checklista/ mall upprättas för introduktion med syfte att ge likvärdig information till familjehemmen i samband med uppstart. I intervjuer framkommer att ansvarsfördelning avseende att handleda familjehem upplevs som otydlig både av handläggare och familjehem. Vi rekommenderar därför att ansvarsfördelning avseende handledning tydliggörs mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare. Det bör dock poängteras att samtliga intervjuade familjehem uppges vara nöjda med den handledning som erbjuds varför kvalitén ej ifrågasätts. Vidare ges rekommendation att se över strukturen inom området genom att upprätta mål, riktlinjer och rutiner som berör utbildning, introduktion och handledning till familjehem. Detta i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för familjehemmen. 4.3. Samverkan med familjehemmen i planering och genomförande av insatsen De intervjuade tjänstemännen uppger att vården i familjehem övervägs enligt den omfattning som lagen kräver, dvs. minst två gånger per år. I samband med att vården övervägs besöker handläggare som regel familjehemmet. Enligt uppgift får vissa familjehem besök tätare beroende på individuella behov. Intervjuad enhetschef uppger att verksamheten generellt kan förbättras genom tätare kontakt med familjehemmen. Enligt socialtjänstlagen ska en s.k. genomförandeplan upprättas vid placering i familjehem. Syftet är bl.a. att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av insatsen. Enligt de intervjuade handläggarna finns dock inte genomförandeplaner i samtliga ärenden. Handläggarna uppger vidare att genomförandeplaner inte alltid är en levande del i arbetet vilket främst beror på tidsbrist. De intervjuade handläggarna uppger dock att de är noggranna med att familjehemmen ska vara delaktiga i arbetet kring genomförandeplanen då denna finns upprättad. De intervjuade familjehemmen uppger att deras samarbete med socialtjänsten generellt är bra. De upplever att de har god möjlighet att påverka frågor som rör deras vardag, både avseende planering och genomförande av insatsen. I samband med placering i familjehem upprättas ett avtal mellan socialtjänsten och familjehemmet där bl.a. ansvarsfrågor berörs. De intervjuade tjänstemännen uppger att avtalet kan bli tydligare, t.ex. avseende rättigheter och skyldigheter inom området stöd till familjehem. Avtalet är i dagsläget relativt allmänt hållet avseende området stöd till familjehem, se avsnitt 4.1. 4.3.1. Kommentarer I intervjuer med handläggare framkommer att s.k. genomförandeplaner inte alltid finns upprättade eller är levande dokument i samband med uppföljning av insatsen. Då det är lagstadgat att en genomförandeplan ska upprättas i samband med placering i familjehem är det av stor vikt att nämnden tillser att genomförandeplaner finns i samtliga ärenden för familjehemsplacerade barn och unga. Halmstads kommun 9 av 15

Vi bedömer det vara positivt att samtliga intervjuade familjehem uppger att de känner sig delaktiga i planering och genomförande av insatsen. 4.4. Kompetensutveckling hos personal som samarbetar med familjehemmen Samtliga handläggare på enheten har socionomutbildning som grund. De intervjuade handläggarna uppger att de inte ges kontinuerlig kompetensutveckling inom området. De intervjuade handläggarna uppger t.ex. att nyanställda handläggare inte får utbildning i den metod som används för utredning och bedömning av tilltänkta familjehem, s.k. Kälvestensmetoden vilket de anser vara en brist. De intervjuade handläggarna uppger även att de saknar inspiration från omvärlden avseende bl.a. stöd till familjehem och efterfrågar möjlighet att t.ex. delta i konferenser, diskutera teman i familjehemsvården osv. De intervjuade handläggarna uppger att de inte har fått kompetensutveckling inom området stöd till familjehem. Intervjuad avdelningschef uppger att samtliga handläggare ska ges möjlighet att delta i en kompetensutvecklingsmodell som ska samordnas av Region Halland med start under 2014. Kompetensutvecklingsmodellen innebär en utbildning i flera steg där alla handläggare först får en grundutbildning och sedan möjlighet till förkovring inom olika områden, t.ex. inom området stöd till familjehem. Handläggarna ges kontinuerlig handledning ca 1 ggr. per månad av extern handledare. I socialnämndens verksamhetsplan för 2013-2015 finns en plan för samordnad kompetensutveckling för 2013. I denna berörs ej familjehemsvården specifikt. 4.4.1. Kommentarer De intervjuade handläggarna är generellt missnöjda avseende kompetensutveckling inom familjehemsvården. Vi rekommenderar att en plan avseende kompetensutveckling upprättas för familjehemsenheten, bl.a. inom området stöd till familjehem. 4.5. Extra stöd vid behov De intervjuade tjänstemännen uppger att det finns god möjlighet till extra stöd och avlastning för familjehemmen. Detta t.ex. i form av en stödfamilj för barnet/ den unge där denne kan vistas några dagar per månad vilket enligt uppgift är relativt vanligt förekommande. Knutet till familjehemsenheten finns 2 st. heltidstjänster som socialrådgivare. Dessa arbetar med öppenvårdsinsatser i familjehem under benämningen förstärkt familjehemsvård på uppdrag av handläggarna inom enheten. Enligt uppgift kan förstärkt familjehemsvård ta skiftande uppdrag för att avlasta familjehemmet, t.ex. samtalsstöd, stöd avseende skolgång etc. Det är enligt uppgift god tillgänglighet till den förstärkta familjehemsvården, vid intervjutillfället i oktober 2013 rådde inga köer till insatsen. Halmstads kommun 10 av 15

I syfte att ge stöd avseende placerade barns skolgång har kommunen haft ett projekt kallat Skolsatsningen med syfte att stödja familjehem i skolfrågor. I projektet har familjehemsföräldrar fått möjlighet att träffas i grupp för att diskutera frågeställningar knutna till placerade barns skolgång. Skolsatsningen har avslutats under hösten 2013. I förvaltningen finns vidare kompetens att hålla s.k. nätverksmöten. Med nätverksmöte avses i detta sammanhang ett möte där man använder sig av en nätverksledare kring en definierad problemställning, ofta då det finns flera yrkeskategorier inblandade kring barnet/ den unge. Nätverksmöten kan avlasta familjehem, bl.a. genom att antal möten kring barnet/ den unge minskas. De intervjuade familjehemmen uppger att de är nöjda med möjligheten till extra stöd. De intervjuade familjehem som har erfarenhet av förstärkt familjehemsvård är mycket nöjda med denna insats liksom möjlighet till insats i form av avlastningsfamilj. Dock uppger ett av de intervjuade familjehemmen att de inte känner till att det finns möjlighet att få extra stöd. 4.5.1. Kommentarer Vi bedömer att det finns goda möjligheter att sätta in extra stöd till familjehem vid behov. Vi bedömer det vara positivt att öppenvårdsverksamhet finns knutet till familjehemsenheten i form av förstärkt familjehemsvård. 4.6. Uppföljning av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten De intervjuade tjänstemännen uppger att det för några år sedan delades ut enkäter till familjehemmen med fokus på bemötandefrågor. I dagsläget görs dock ingen samlad övergripande uppföljning eller utvärdering av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten. Det finns dock möjlighet för familjehemmen att lämna synpunkter samt ev. klagomål direkt till handläggarna alternativt till kommunens system för klagomålshantering. I socialnämndens verksamhetsplan för 2013-2015 återfinns nämndens egenkontrollplan och internkontrollplan för perioden. I dessa återfinns ej området stöd till familjehem. De intervjuade handläggarna påpekar att det inte görs någon samlad utvärdering eller uppföljning i samband med ev. sammanbrott/ omplacering. Handläggarna menar att det borde göras någon form av övergripande uppföljning vid sådana tillfällen. De intervjuade handläggarna framför att det finns en risk att familjehem tackar nej till ev. framtida uppdrag om de inte ges tillräckligt med stöd i samband med sammanbrott. 4.6.1. Kommentarer I dagsläget sker ingen samlad övergripande uppföljning eller utvärdering av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten. Vi rekommenderar att sådan uppföljning/ utvärdering ska ske med återkommande Halmstads kommun 11 av 15

intervall. Vidare kan området stöd till familjehem med fördel finnas med som en punkt avseende egenkontroll/ intern kontroll. Halmstads kommun 12 av 15

5. Revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har givit i uppdrag att granska ändamålsenligheten i socialnämndens åtgärder för att ge stöd till familjehem. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Vidtar socialnämnden ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem? Vår samlade revisionella bedömning är att socialnämnden inte fullt ut vidtar ändamålsenliga åtgärder för att ge stöd till familjehem. Bedömningen baseras på följande iakttagelser: Har socialnämnden angett mål kring familjehemsinsatser? - Socialnämndens liksom barn- och ungdomsavdelningens mål för kommunens familjehemsverksamhet berör inte direkt området stöd till familjehem. Vi rekommenderar att upprätta mål avseende stöd till familjehem samt tillse att dessa görs kända i verksamheten. - Vi ser positivt på att en kvalitetshandbok håller på att utarbetas för bl.a. familjehemsverksamheten. Det är enligt bedömning av vikt att nämnden tillser att området stöd till familjehem behandlas i denna. Erbjuds familjehemmen utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra omhändertagande? - I dagsläget erbjuds ej utbildning till familjehem. Då det är lagstadgat att erbjuda sådan utbildning är det av stor vikt att utbildningsinsatser för familjehem startas upp skyndsamt. Vi rekommenderar att upprätta en plan avseende utbildningsinsatser till familjehem inklusive tidsplan. - I dagsläget kan introduktion och information till familjehem se olika ut. Vi rekommenderar att en checklista/ mall upprättas för introduktion av familjehem. - I intervjuer framkommer att ansvarsfördelning avseende att handleda familjehem upplevs som otydlig både av handläggare och familjehem. Vi rekommenderar därför att ansvarsfördelning avseende handledning tydliggörs mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare. Det bör dock poängteras att samtliga intervjuade familjehem uppges vara nöjda med den handledning som erbjuds varför kvalitén ej ifrågasätts. Halmstads kommun 13 av 15

- Vidare ges rekommendation att se över strukturen inom området genom att upprätta mål, riktlinjer och rutiner som berör utbildning, introduktion och handledning till familjehem. Samverkar socialnämnden med familjehemmen i planering och genomförande av insatsen? - I intervjuer med handläggare framkommer att s.k. genomförandeplaner inte alltid finns upprättade eller är levande dokument i samband med uppföljning av insatsen. Då det är lagstadgat att en genomförandeplan ska upprättas i samband med placering i familjehem är det av stor vikt att nämnden tillser att genomförandeplaner finns i samtliga ärenden för familjehemsplacerade barn och unga. - Vi bedömer det vara positivt att samtliga intervjuade familjehem uppger att de känner sig delaktiga i planering och genomförande av insatsen. Har personal som samarbetar med familjehemmen fått kompetensutveckling för att kunna ge stöd? - De intervjuade handläggarna är generellt missnöjda avseende kompetensutveckling inom familjehemsvården. Vi rekommenderar att en plan avseende kompetensutveckling upprättas för familjehemsenheten, bl.a. inom området stöd till familjehem. Kan extra stöd sättas in vid behov? - Vi bedömer att det finns goda möjligheter att sätta in extra stöd till familjehem vid behov. - Vi bedömer det vara positivt att öppenvårdsverksamhet finns knutet till familjehemsenheten i form av förstärkt familjehemsvård. Följer socialnämnden upp familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten? - I dagsläget sker ingen samlad övergripande uppföljning eller utvärdering av familjehemmens uppfattning om samarbetet med socialtjänsten. Vi rekommenderar att sådan uppföljning/ utvärdering ska ske med återkommande intervall. - Området stöd till familjehem kan med fördel finnas med som en punkt avseende egenkontroll/ intern kontroll. Halmstads kommun 14 av 15

2013-11-13 Linda Gustavsson Revisionskonsult Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstads kommun 15 av 15