Anknytningsbaserad familjeterapi



Relevanta dokument
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Delaktighet - på barns villkor?

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Behandling av depression

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Anknytning/ Relationer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

När mamma eller pappa dör

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Burnout in parents of chronically ill children

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Respekt och relationer

Frågor för reflektion och diskussion

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Kommunikationsanalys

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Depression och Beteendeaktivering (BA)

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Depression hos äldre

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Erfarenheter av ABFT behandling. Experiences of ABFT treatment. Författare: Gricel Alissavakis Handledare: Teci Hill Examinator : Anders Möller

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Invändningar mot anknytningsteorin

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Kan man bli sjuk av ord?

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Barn med oro och rädsla i skolan

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Bilaga A Traumaintervju

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Välkommen till kurator

Självmordsriskbedömning

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

Uppmärksamma den andra föräldern

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Övning: Föräldrapanelen

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Relationer enligt Stephen R. Covey

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Projektets hemsida:

Transkript:

Anknytningsbaserad familjeterapi Göteborg 13 mars 2015 Tua Hassling, aukt.socionom, psykoterapeut, certifierad ABFT-terapeut

ABFT Manualbaserad behandling, flexibel Anknytningsteori och strukturell familjeterapi 12-16 veckor 5 olika uppgifter Forskning

2014

2015

Philadelphia Children s Hospital Drexel University

Andra teoretiska influenser Strukturell familjeterapi /Minuchin MDFT /Liddle EFT /Greenberg Kontextuell familjeterapi /Bozormenyi-Nagy

Depressionskriterier DSM-IV kriterier för depressiv sjukdomsperiod A. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje måste föreligga. Förutom något av eller båda dessa symtom måste minst fyra av de övriga symtomen föreligga för diagnosen egentlig depressionsepisod. B. Övriga symtom är: betydande viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller ökad aptit nästan dagligen sömnstörning (oftast minskad sömn, men ibland ökad) observerbar psykomotorisk agitation eller hämning svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen värdelöshets- eller skuldkänslor (obefogade) minskad tankeförmåga, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet återkommande tankar på döden, självmordstankar, planering för självmord eller utfört självmordsförsök C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, d v s att den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter närståendes bortgång

Depression - förekomst 5 % av tonåringar, depressiva symptom högre Livstid 25 %

Suicidalitet Självmordstankar bland 16-19-åringar: 22% flickor 11% pojkar Självmordsförsök: 9% flickor 2% pojkar Uppgifter från Nationell folkhälsoenkät 2006-2008, Statens folkhälsoinstitut

Suicid Under 2012 bland 15-24 åringar: 106 män 41 kvinnor Uppgifter från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Familjen Riskfaktor-negativa livshändelser, familjemönster, otrygg/desorganiserad anknytning Skyddsfaktor- förälders värme och övervakning, utvecklande, skyddande Skyddsnät- buffert, stärka banden, minska risken för depression och självmord

Familjeterapi System-helhet-delar Förändring-stabilitet Funktionell problemlösning och lösningsförsök som gått i stå Kraftfullt att omarbeta de inre arbetsmodellerna i relationerna som format dem

Anknytningsperspektiv Trygg bas/säker hamn Reglering av känslor Inre bilder av sig själv och förväntningar på andra Att utveckla självständighet och att vara i relation med andra I tonåren klara allt mer själv och föräldrar ska allt mer finnas till hands på avstånd

Anknytning i tonåren

Anknytning i tonåren Tryggt anknutna tonåringar kan: Uttrycka sin åsikt utan rädsla för avvisande eller vedergällning Förhandla-autonomi Söka emotionellt stöd och skydd vid behov

Auktoritativt föräldraskap Värme(kärlek och acceptans) Struktur(övervakning och vägledning) Uppmuntran till självständighet Tolerans för uttryckande av sina åsikter Stöd för att uttrycka sina känslor även negativa

Tonåringar som har föräldrar med auktoritativt förhållningssätt Ansvarstagande Bättre självkänsla Mer anpassningsbara Kreativa Nyfikna Socialt kompetenta Framgångsrika i skolan Bättre fysisk hälsa

Anknytningsbaserat synsätt på ungdomens depression Ungdom Förälder Känloreglering Undertryckande Anknytningsbrott Brister i omsorgen Nuvarande stressorer: Relationsproblem, ekonomisk stress Tonårsutveckling Autonomi Psykopatologi: Depression, Missbruk Personlighetsstörning Anknytningsmönster Tregenerationsperspektiv Depression Anknytningsmönster:

Brist eller brott i anknytningen Inte använder sig av föräldrarna vid behov av närhet eller skydd eller för att reglera känslor Föräldrar inte klarar att ge det stöd barnet behöver

Anknytningsbrott i tonåren Ängsligt/överdrivet upptaget: pendlar mellan att kräva omsorg och skydd, klaga över förälders otillgänglighet och/eller uppträda på ett sätt för att för att locka fram den tillgängliga föräldern Avfärdande: tonåringen förefaller att inte bry sig längre. Relationen till föräldern är förvisad till att vara oviktig.

Anknytningsbrott i tonåren Föräldern har abdikerat-övergivit Förälderns avvisande Förälderns klarar inte av att skydda

Depression och självmordsrisk hos tonåringar Relationella svårigheter föregår Familjerelationerna är medicinen Stärka kontakten- möjliggöra skyddande faktorer Öka förälderns förmåga att vara ett autonomt anknytningsobjekt Förändra inre arbetsmodeller

Earned security (Main &Goldwyn) Identifiera och formulera sig kring ämnen och känslor man tidigare undvikit, få validering och ny information kring upplevelser ger dem möjlighet att införliva en mer sammanhållen syn på sig själv och andra Att ha dessa samtal med föräldern direkt kan ha mer effekt än att göra det ensam med en terapeut

Reparera anknytning: processen Om en tonåring förmår uttrycka sina anknytningsrelaterade känslor och behov på ett mer direkt och reglerat sätt, och föräldrar svarar på ett varmt, respektfullt sätt så börjar tonåringen omarbeta sin bild av föräldern som likgiltig eller onåbar och kan se dem som värda tillit och förtroende Föräldrar kan då skydda, vägleda och stödja sin tonåring

Förändringen genom ABFT För tonåringar: Öka medvetenhet och förmåga att formulera anknytningsbrott Öka förmåga att få tillgång till, stå ut med och processa sårbara känslor som hänger ihop med anknytningsbrotten Öka förmåga att uttrycka och diskutera svåra tankar och känslor

Förändringen genom ABFT För föräldrar: Öka empati och känslighet för tonåringens behov av fortsatt känslomässigt stöd och skydd, och ökade behov av autonomi Öka förälderns acceptans och färdigheter genom emotionell coachning som en väg att förbättra kommunikationen med sin tonåring

Forskningsresultat ABFT har visat sig vara effektivt med deprimerade och suicidala tonåringar i 6 studier

Forskning Den första studien som omfattade 10 ärenden visade att behandling med ABFT gav en signifikant minskning av depression och självmordstankar efter 12 veckor(g. Diamond, Siqueland, & Diamond, 2003).

32 ungdomar mot kontrollgrupp 81% av tonåringarna som fått ABFT uppfyllde inte längre diagnoskriterierna för svår depression mot 47% i kontrollgruppen. (G. S. Diamond, Reis, Diamond, Siqueland, & Isaacs, 2002).

66 tonåringar som ställdes mot EUC, visade sig effektivt för minskning av självskattade självmordstankar och depressiva symptom Lika bra på dem som varit utsatta för sexuellt övergrepp.(g. Diamond, Creed, Gillham, Gallop, & Hamilton, 2012)..

ABFT har också prövats för homosexuella och bisexuella ungdomar med självmordstankar(g. M. Diamond et al., 2013). Studien visade goda resultat för att man fullföljt behandlingen och signifikant minskning av depressiva symptom och självmordstankar

Studie av metodens spridande(n=20): mer effektiv än TAU, terapeuter kan bli upplärda i metoden i Norge (Israel & Diamond, 2012)

Pågående studier ABFT-vuxen individuell psykoterapi ABFT-Non-Directive Supportive Therapy för suicidala ungdomar (5 år ) I Sverige pågår en pilotstudie från Linköpings Universitet, Rolf Holmqvist

ABFT-modellen Problem Behandlingsuppgifter Förväntat resultat Kommunikationsproblem -kritik, anklagelse, isolering Relationell omformulering Mindre anklagelser, ömsesidigt ansvar Tonåringens motivation Bygga allians Tillit till terapeuten, mål, överenskommelse Förälders stress/ Ineffektivt föräldraskap Familjens dysfunktionella fungerande Negativ självbild, vardagens problem Bygga allians/ Lära föräldern färdigheter Reparera anknytning Främja autonomi Öka tillit, stöd, auktoritativt föräldraskap, mandat att styra Återskapa tillit och respekt Ökad autonomi

Uppgifternas funktion Hjälper till att organisera behandlingens fokus och sessionerna Ger intentionalitet till terapin Kommer till kärnan snabbare Principer som ger möjlighet till flexibilitet

Förberedelse för session Intention: Intervention: Utvärdering: Varför gör jag det här? Vad vill jag uppnå? Hur ska jag uppnå det? Fungerar det? Vad ska jag titta och lyssna efter? Hur vet jag när jag har det? Hur vet jag när det är färdigt?

Terapeuten övervakar Innehåll-talar vi om rätt sak? Affekt- är det rätt affekt? Process- stödjer detta eller underminerar processen?

Varje session Skapa allians, bonda Vilket är målet Vad är uppgiften

Uppgift 1-Relationell omformulering Allians- samgående, bygga allians Mål- Växla till anknytningstema, relationell omformulering Uppgift- Överenskommelse om relationella mål för behandlingen

Att komma åt anknytningsbrott När du känner dig nere, så förtvivlad och ensam, hur kommer det sig att du inte går till dina föräldrar för att få tröst och stöd? Det verkar som du vill att dina föräldrar ska stötta dig, men du litar inte på att de kommer att finnas där när du behöver dem. Är det så? Varför har du förlorat tilliten till dina föräldrar? Det känns som dörren till kärleken är stängd. Som om du inte vill släppa in dina föräldrar? Vad har hänt som håller den dörren stängd?

Att komma åt anknytningsbrott När din son känner sig så nere och förtvivlad, sittandes ensam i sitt rum och du är jätteorolig för honom, varför kommer han inte till dig för att få hjälp? Jag får intrycket att din dotter inte tror att du kommer att finnas där för henne om hon vänder sig till dig? Det måste kännas i hjärtat för dig. Varför tror hon det? Vad tror du kommer i vägen för din dotter, vad är hindret för att hon ska se dig som en tillgång om hon behöver stöd och som en hjälp om hon behöver lösa problem?

Relationell omformulering Orientering-samgående Problemet Påverkan av familjerelationerna och deras påverkan på problemet Från anklagelse till längtan Överenskommelse om att arbeta med relationerna-kontrakt

Uppgift 2-Allians med tonåringen Allians- bygga allians, skapa tillit Mål- identifiera kärnkonflikter, brott i tilliten till föräldrarna, koppla depressionen till familjens dysfunktion Uppgift- Förbereda tonåringen för återanknytningssamtalet

Exempel på anknytningsbrott Traumatiska händelser: Mamma skyddade mig inte när pappa var våldsam, hur ska jag kunna lita på henne? Negativt samspel i familjen: Pappa tar mig inte på allvar, förlöjligar mig. Mamma skriker bara åt mig.

Mamma blir för orolig när jag berättar om mina problem och kan inte hantera det. Jag vill inte belasta mamma med mer, hon har tillräckligt med svårigheter.

Uppgift 3-Allians med förälder Allians- nuvarande stressorer och egen anknytningshistorias påverkan på föräldraskapet Mål- vilja delta i reparerandet av anknytningen, lära sig färdigheter som främjar anknytning Uppgift- förberedelse för samtalet med tonåringen, lära sig emotional coachingfärdigheter

Det måste vara svårt att ha en deprimerad tonåring att ta hand om när du har så mycket annat som också stressar dig Ingen fanns där för dig när du växte upp och nu vet du inte hur du ska vara för att finnas där för din son

Emotionell coachning Uppmärksamma känsla hos barnet Se det som en möjlighet till närhet och att lära barnet något viktigt Lyssna empatiskt Benämna känslor Validera Problemlösning-först när barnet känner sig förstått

Uppgift 4-Att reparera anknytning Mål- möjliggöra samtal om viktiga brott i relationen, återetablera tillit och kommunikation, öka tonåringens möjlighet att söka närhet och stöd och förälderns förmåga att ge det Process- Enactment, iscensättning i rummet

Det reparativa samtalet Tonåringen berättar om anknytningsbrott Förälder validerar och erkänner Terapeuten omdirigerar samtalet om nödvändigt Ömsesidigt ansvar och övertygelse om förändring Mer tillit om de kan arbeta genom svåra saker tillsammans Tonåringen känner sig säker på att kunna vända sig till föräldern för att få hjälp

Uppgift 5-Utveckla egen kompetens och problemlösning Identifiera utmaningar Föräldern är nu trygg bas och tonåringen kan börja gå ut i omvärlden igen och utforska Öka tonåringens egen problemlösningskapcitet, föräldern finns i bakgrunden

Ökad mognad och ökat deltagande Sociala aktiviteter färdigheter utanför hemmet Identitet Börja uppgiften Andra människor tex syskon Hur vidmakthålla förändringen Diskutera avslutningen Andra verksamheter Anknytningssituationer

Tua Hassling Utbildning och Handledning tuahassling@gmail.com