Konsekvensutredning revidering av Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på örlogsfartyg (TSFS 2011:91)

Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Christina Östberg Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjöfartstillsyn Norrköping Konsekvensutredning revidering av Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på örlogsfartyg (TSFS 2011:91) 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Bakgrund Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt till att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Arbetsmiljölagen (AML) var tillämplig på örlogsfartyg redan innan övrig sjöfart kom att omfattas av lagen. Den övriga sjöfarten omfattades istället av arbetsmiljöregler i dåvarande fartygssäkerhetslagen. AML gäller alltså för arbete på örlogsfartyg, dock med vissa undantag och tillägg som motiveras av örlogsfartygens särskilda karaktär. I förarbetena till fartygssäkerhetslagen understryks att utgångspunkten bör vara att arbetsmiljön ombord på fartyg ska vara av lika god kvalitet samt förebygga olyckor och ohälsa i lika hög grad som på land (prop. 2002/03:109 s. 78). Vidare framgår att regleringen i princip bör vara densamma, utom när sjöfartens särskilda förhållanden påkallar andra bestämmelser. Det saknas enligt regeringens uppfattning anledning att göra skillnad på örlogsfartyg och andra fartyg. Det innebär naturligtvis inte att arbetsmiljölagen skall tillämpas fullt ut på örlogsfartyg, eftersom det liksom i dag finns skäl att i vissa avseenden reglera arbetsmiljön på örlogsfartyg annorlunda än på fartyg i handelsflottan. AML är en ramlag som kompletteras av detaljbestämmelser i bland annat föreskrifter. Arbetsmiljöverket ansvarar för de regler som gäller arbetsmiljön på land. Många av de reglerna bygger på EU-direktiv som Sverige genom sitt medlemskap i EU är skyldig att införa även för arbete till sjöss. Det är Transportstyrelsen som har rätt att meddela föreskrifter om arbetsmiljön på örlogsfartyg. Målet att arbetsmiljön på fartyg ska vara av lika god kvalitet och lika säker som på land gäller även örlogsfartyg. Transportstyrelsen har därför, med iakttagande av och anpassningar efter sjöfartens och örlogsfartygens särskilda förhållanden, föreskrivit att i stort sett samma regler som Arbetsmiljöverket meddelat ska gälla även på örlogsfartyg. Detta har Transportstyrelsen gjort genom att i sina föreskrifter

Datum Dnr/Beteckning 2 (8) hänvisa till de av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som är aktuella även för örlogsfartygen. Transportstyrelsen har på så sätt satt ikraft ett flertal av Arbetsmiljöverkets föreskrifter så att reglerna i dessa kan tillämpas även för dessa fartyg. 1.2 Problemet Sedan föreskriften (TSFS 2011:91) om arbetsmiljö på örlogsfartyg trädde i kraft den 1 december 2011 har Arbetsmiljöverket upphävt eller kommer att upphäva ett flertal av de föreskrifter som Transportstyrelsen hänvisar till. Arbetsmiljöverket har också ersatt fyra föreskrifter som Transportstyrelsen hänvisar till med nya. Följande föreskrifter har upphört eller föreslås upphöra att gälla den 1 januari 2015: AFS 1986:23 om skydd mot blodsmitta AFS 1986:26 om vissa arbeten ombord på fartyg AFS 1993:3 om arbete i slutna utrymmen AFS 2000:1 om manuell hantering Följande föreskrifter har ersatts av nya: AFS 2005:17 har ersatts av AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden AFS 2000:4 har ersatts av AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:2 har ersatts av AFS 2012:1 om användning av motorkedjesågar och röjsågar och AFS 1998:1 har ersatts av AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Arbetsmiljöverket har gjort dessa förändringar i syfte att minska antalet föreskrifter och göra dem tydligare. Regelförenklingarna syftar även till att minska de administrativa kostnaderna. Några nya krav på arbetsmiljöns beskaffenhet har inte tillkommit däremot innebär förslaget i vissa fall tydligare krav avseende belastningsergonomisk riskbedömning och nya krav avseende utbildning vid användning av motorkedjesågar och röjsågar. Arbetsmiljöverkets åtgärder får till följd att Transportstyrelsens föreskrift om arbetsmiljön på örlogsfartyg hänvisar till föreskrifter som Arbetsmiljöverket inte längre tillämpar. Olikheterna och hänvisningarna till upphävda föreskrifter riskerar att leda till att oklarheter uppstår i frågan om vad som gäller för arbetsmiljön på örlogsfartyg. Att upphävda föreskrifter inte heller publiceras på Arbetsmiljöverkets webbplats försvårar ytterligare. Samtidigt innebär Arbetsmiljöverkets förändringar att regleringen för arbetsmiljön på örlogsfartyg och iland inte längre, i den utsträckning som faktiskt är möjlig, är enhetlig. Det innebär också att de förenklingar Arbetsmiljöverket genomfört inte kommer Försvarsmakten eller arbetstagare på örlogsfartyg tillgodo.

Datum Dnr/Beteckning 3 (8) Arbetsmiljöverket har för landbaserad verksamhet medgett Försvarsmakten undantag från vissa krav avseende buller. Undantagen avser gränsvärdet för impulstoppvärde samt gränsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå vid skjutning eller sprängning på land samt från kravet på att arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka vid valet av hörselskydd för systembunden materiel med hörselskyddande egenskaper och hörselskydd för övnings- och utbildningsverksamhet och insatser. Transportstyrelsen har medgett motsvarande undantag för örlogsfartyg (TSS 2012-860). Ett undantag som tas omhand i samband med denna föreskriftsrevidering. 1.3 Vad ska uppnås? I och med Arbetsmiljöverkets ändringar måste Transportstyrelsen vidta åtgärder för att regleringen av arbetsmiljön på fartyg även fortsättningsvis, så långt det är möjligt, ska vara densamma som för arbetsplatser iland. Liksom Arbetsmiljöverket ska Transportstyrelsen fortlöpande arbeta med regelförenkling, bland annat för att minska de administrativa kostnaderna för företag. Detta är ytterligare ett skäl till varför Transportstyrelsen måste vidta åtgärder. De förenklingar och förtydliganden Arbetsmiljöverket gjort bör komma även Försvarsmakten eller arbetstagare på örlogsfartyg tillgodo. Det är angeläget att se till att Arbetsmiljöverkets förändringar inte leder till att det blir svårare för Försvarsmakten eller arbetstagare på örlogsfartyg än för landbaserade företag och anställda att förstå och tillämpa reglerna på det aktuella området. De föreslagna förändringarna ska säkerställa att det blir lika enkelt för Försvarsmakten eller arbetstagare på örlogsfartyg som för landbaserade företag och anställda att få tillgång till och tillämpa reglerna på de aktuella områdena. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det finns i huvudsak två sätt att ändra Transportstyrelsens reglering för att lösa problemet. Det första alternativet är att Transportstyrelsen uppdaterar inaktuella hänvisningar i föreskriften om arbetsmiljö på örlogsfartyg. Det andra att Transportstyrelsen ger ut helt nya föreskrifter om arbetsmiljön på örlogsfartyg, som inte hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter utan är helt anpassade för arbetet på örlogsfartyg. Ett alternativ, som inte innebär ändrad reglering, är att Transportstyrelsen istället ser till att de av Arbetsmiljöverket upphävda eller ändrade föreskrifterna även fortsättningsvis finns lätt tillgängliga för Försvarsmakten, arbetstagare på örlogsfartyg och andra intressenter, till

Datum Dnr/Beteckning 4 (8) exempel via Transportstyrelsens webbplats. I det sammanhanget kan Transportstyrelsen för att försöka minska risken för otydligheter och frågor också informera om att Arbetsmiljöverkets upphävda föreskrifter ändå gäller för örlogsfartyg. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Den mest ändamålsenliga lösningen på problemet är att Transportstyrelsen ändrar föreskriften. Om någon ändring inte genomförs riskerar regelverket att bli svårtillämpat, främst eftersom flera av de föreskrifter Transportstyrelsen hänvisar till inte längre är lätt tillgängliga via Arbetsmiljöverkets webbplats utan måste beställas särskilt hos Arbetsmiljöverket. Men också eftersom det hos Försvarsmakten eller arbetstagare på örlogsfartyg kan uppstå frågor om vilka regler som egentligen gäller för fartygsarbete när hänvisningar görs till upphävda föreskrifter. Regleringen av arbetsmiljön på örlogsfartyg och iland blir i vissa avseenden inte heller densamma om ingen ändring görs eftersom Arbetsmiljöverkets nya/ändrade föreskrifter innehåller delvis nya bestämmelser om riskbedömning och utbildning. Sådana olikheter var något som lagstiftaren velat förhindra när AML gjordes tillämplig även för fartyg. Sammanfattningsvis kan effekten av att inte anpassa Transportstyrelsens föreskrift efter Arbetsmiljöverkets ändringar bli att den administrativa bördan blir större för Försvarsmakten än för landbaserade företag. Det kan också finnas en liten risk för att arbetsmiljön ombord på örlogsfartyg inte kommer att hålla lika god kvalitet som på andra fartyg och iland i och med att regleringen blir mer otydlig. Om Transportstyrelsen inte ändrar föreskriften kommer Arbetsmiljöverkets förenklingar inte att komma Försvarsmakten och de anställda ombord på örlogsfartyg tillgodo. 3 Vilka berörs av regleringen? Föreskriften berör ca 2 500 anställda som tjänstgör på försvarsmaktens ca 500 båtar, fartyg och farkoster. Ungefär hälften består av båtar under 16 meter. Deplacementet ligger mellan 20 och 6150 ton 1. Föreskriften berör också Försvarsmakten i egenskap av arbetsgivare. 1 Uppgifter från Produktionsledningen, Försvarsmaktens Högkvarter, 2011.

Datum Dnr/Beteckning 5 (8) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Det första alternativet, att ersätta inaktuella hänvisningar i den befintliga föreskriften med nya, är en förhållandevis enkel ändring. Genom detta alternativ blir föreskrifterna enkla för berörda parter att få tillgång till, exempelvis via Arbetsmiljöverkets webbplats, och de regelförenklingar som Arbetsmiljöverket genomfört kommer även Försvarsmakten och arbetstagare på örlogsfartyg tillgodo. Genom detta alternativ bevaras systematiken i regleringen och den enhetlighet som lagstiftaren eftersträvat bibehålls, reglerna blir i största möjliga mån lika för alla arbetsgivare och arbetstagare, oavsett om verksamheten bedrivs på örlogsfartyg, civila fartyg eller i land. Ändringsförslaget bedöms sammantaget inte medföra några ökningar av de administrativa kostnaderna för Försvarsmakten. Föreslagna föreskriftsändringar innebär förvisso att kostnaderna för belastningsergonomiska riskbedömningar och dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper motsvarande de arbetsuppgifter som ska utföras med motorsåg ökar. Trots detta bedöms de föreslagna föreskriftsändringarna leda till oförändrade eller något minskade administrativa kostnader för Försvarsmakten. Skälen till detta är att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter blir lättare att hitta, att de nya föreskrifterna är tydligare och innehåller färre administrativa krav. En sammanställning över föreslagna ändringar återfinns i bilaga. Det andra alternativet, att Transportstyrelsen meddelar helt nya föreskrifter, skulle möjligen kunna förenkla ytterligare för de som berörs av reglerna och leda till minskade administrativa kostnader. Detta genom att alla regler i så fall skulle finnas mer samlade och framgå direkt av Transportstyrelsens föreskrifter, som då inte behöver läsas tillsammans med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Denna lösning kan emellertid anses vara olämpligt av flera anledningar. Till att börja med skulle en från Arbetsmiljöverket helt fristående föreskriftskatalog kunna ge signaler om att arbetsmiljön på örlogsfartyg kräver en särreglering, vilket inte är förenligt med att AML gäller även för arbete på örlogsfartyg. Därtill kommer att det skulle ta Transportstyrelsen avsevärt längre tid och kräva stora resurser att meddela helt nya föreskrifter istället för att ändra hänvisningarna i den befintliga föreskriften. Antalet föreskrifter skulle öka eftersom det på grund av regleringens omfattning inte är lämpligt att samla alla bestämmelser om arbetsmiljön på örlogsfartyg i en och samma föreskrift, såsom kunnat göras i nu gällande föreskrift genom att använda hänvisningar till regler i

Datum Dnr/Beteckning 6 (8) Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det skulle också kräva en väsentligt större arbetsinsats för Transportstyrelsen att hålla dessa nya föreskrifter uppdaterade när de väl är på plats. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Inget av alternativen bedöms medföra några ökade administrativa kostnader för Försvarsmakten. Tvärtom bedöms båda alternativen i förlängningen leda till något minskade kostnader. För Transportstyrelsens del skulle det däremot innebära en avsevärt större arbetsinsats och ökade kostnader att meddela och hålla helt nya föreskrifter uppdaterade jämfört med att bara ändra den befintliga föreskriften. Mot bakgrund av hur nu gällande föreskrift för arbetsmiljön på örlogsfartyg har utformats och med beaktande av uttalanden i förarbetena till FSL, att regleringen för arbetsmiljön på fartyg i princip bör vara densamma som för landbaserade arbetsplatser, är den mest ändamålsenliga lösningen att ändra hänvisningarna i den befintliga föreskriften. På det sättet bibehålls systematiken och enhetligheten. Ändringarna blir lätta att ta till sig för de berörda. Samtidigt kommer Arbetsmiljöverkets regelförenkling även örlogsfartygen tillgodo. Inget av alternativen bedöms få någon påverkan i form av ändrade priser eller andra kostnader för konsumenter. Detta på grund av reglernas tillämpningsområde. Arbete i slutna utrymmen innebär stora risker och inom civil sjöfart har flera dödsfall inträffat under åren 2. Genom att ta bort sakföreskriften kan dessa risker blir mindre tydliga. Frågan kommer att genomlysas ytterligare i samband med kommande implementering av nya internationella rekommendationer på området (IMO-resolution A.1050). 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Det finns ett förhållandevis stort antal EU-direktiv som berör arbetsmiljö. Dessa är i huvudsak omhändertagna av de AFS:ar som sätts i kraft genom föreskriften. Alla direktiv är emellertid inte tillämpliga på försvarsmaktens verksamhet. Vissa av de regler som nu föreslås är styrda av internationella överenskommelser, medan andra styrs av rent nationell lagstiftning. 2 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen. Urban Svedberg, Anders Knutsson, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls Sjukhus Arbetsmiljöverkets Rapport 2011:2.

Datum Dnr/Beteckning 7 (8) 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Flera AFS:ar som det hänvisas till i nuvarande föreskrift är upphävda sedan länge och går inte längre lätt att få tag i utan särskild förfrågan hos Arbetsmiljöverket. Föreskriftsändringen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, lämpligen den 1 januari 2015, samtidigt som tre av Arbetsmiljöverkets föreskrifter föreslås upphöra att gälla. Det finns sannolikt inte behov av några speciella informationsinsatser eftersom det i princip inte är några nya regler som införs. Försvarsmakten i egenskap av enda berörda arbetsgivare torde kunna stå för eventuella informationsinsatser inom sin organisation. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Den förändrade regleringen påverkar inte företag eftersom föreskriften endast rör örlogsfartyg. 8 Kan regleringen få effekter av betydelse för Försvarsmaktens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Förslaget bedöms inte få några effekter av betydelse för Försvarsmaktens arbetsförutsättningar eller villkor i övrigt. Försvarsmakten befinner sig inte i något konkurrensförhållande med någon annan aktör. 8.1 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för Försvarsmakten och vad innebär regleringen för Försvarsmaktens administrativa kostnader? Arbetsmiljöverket har minskat antalet föreskrifter samtidigt som de nya föreskrifterna är tydligare, vilket minskar risken för feltolkning. När det gäller den administrativa bördan så har Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete varit i kraft ett flertal år vilket betyder att Försvarsmaktens förband redan ska ha ett väl utarbetat arbetsmiljöledningssystem. Den tid det kan ta att lägga extra fokus på belastningsergonomiska riskbedömningar har beräknats till någon timme för ett större förband. De förändringar som föreslås torde sammantaget inte medföra någon större kostnad för Försvarsmakten att anpassa sig till utan vi förväntar oss snarare att de administrativa kostnaderna ska minska. Framför allt på området kemikaliehantering, beroende på att regelsystemet förenklats betydligt.

Datum Dnr/Beteckning 8 (8) 8.2 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för Försvarsmakten och vilka följdändringar av verksamheten kan Försvarsmakten behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Krav på dokumenterad teoretisk praktisk utbildning införs för hantering av motorsåg. Utöver detta är kravnivåerna i de nya föreskrifterna i princip desamma som tidigare. Transportstyrelsen bedömer därför att arbetsgivaren inte behöver vidta några omfattande åtgärder om regelsystemet tidigare har uppfyllts. 8.3 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka Försvarsmakten? Regler som är lätta att tillämpa underlättar för Försvarsmakten att leva upp till syftet med arbetsmiljölagen, det vill säga att skapa en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt även i övrigt leder till en god arbetsmiljö. 9 Rättelse av skrivfel Föreskriften om arbetsmiljö på örlogsfartyg innehåller ett skrivfel. Felet återfinns i 2 kap. 7 där hänvisning görs till 7 14. Hänvisningen ska rätteligen vara till 8 15. Felet ska rättas till. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Christina Östberg, christina.ostberg@transportstyrelsen.se, 010-49 533 46 Marie Öhmark, marie.ohmark@transportstyrelsen.se, 010-49 531 25

1 (5) Datum Dnr/Beteckning Bilaga till konsekvensutredning sammanställning av de ändringar som föreslås i TSFS 2011:91 Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbete i explosionsfarlig eller toxisk miljö, 1 Ändringsförslag: Andra stycket, med hänvisning till AFS 1986:26 om vissa arbeten på fartyg vid varv, ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1986:26 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Branschföreskriften är 27 år gammal och reglerna återfinns numer i andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Konsekvenser: Föreskriften avser inte fartygsarbete utan dess tillämpningsområde, arbete på fartyg vid varv, ligger inom Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar. Vi ser därför inte några negativa konsekvenser av att hänvisningen till föreskriften tas bort. Arbete i slutet utrymme, Allmänt råd efter 2 Ändringsförslag: Det allmänna rådet efter 2, med hänvisning till AFS 1993:3 om arbete i slutet utrymme, ska utgå. Likaså ska rubriken till det allmänna rådet utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1993:3 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Föreskriften bedöms vara gammal och inte fullt ut relevant samtidigt som den till stor del täcks av t.ex. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Konsekvenser: Risker förknippade med arbete i slutet utrymme kan bli mindre tydliga när reglerna inte är samlade i en separat föreskrift. Frågan kommer att genomlysas ytterligare i samband med implementering av nya internationella rekommendationer på området (IMO-resolution A.1050). Asbest, 7 Ändringsförslag: Felaktig hänvisning sist i första stycket ska ändras till 8-15. Andra stycket, med hänvisning till AFS 1986:26 om vissa arbeten på fartyg vid varv, ska utgå. Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon 0771-503 503 Telefax 011-18 52 56 www.transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se

Datum Dnr/Beteckning 2 (5) Förslagets innebörd: En felaktig hänvisning korrigeras. Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1986:26 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Konsekvens. En felaktig hänvisning kan innebära att regelverket feltolkas. Andra stycket innebär en upplysning om vad som gäller när fartyget ligger på varv. Tillsyn över varvsarbete ligger inom Arbetsmiljöverkets ansvarsområde. Vi ser därför inga negativa konsekvenser av den föreslagna rättningen. Belastningsergonomi, 16 Ändringsförslag: AFS 2012:2 om belastningsergonomi ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 1998:1. Förslagets innebörd: AFS 1998:1 upphörde att gälla den 1 december 2012 och ersattes då med AFS 2012:2. AFS 2000:1 om manuell hantering upphörde samtidigt att gälla då kraven lyfts in i föreskriften om belastningsergonomi. I den nya föreskriften förtydligas riskbedömning av hälsofarliga och onödigt tröttande belastningar. Samtidigt förenklas föreskriften och antalet föreskrifter minskar. Konsekvenser: Kravnivån har i sak inte förändrats eftersom krav på riskbedömningar och handlingsplaner finns redan i dag i AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den tid det kan medföra att lägga extra fokus på belastningsergonomi har beräknats till någon timme för ett större förband. Belastningsskador är i dag den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar inom den civila sjöfarten 1. Någon statistik från försvarsmakten har tyvärr inte funnits tillgänglig. Att lägga fokus på belastningsergonomiska risker kan leda till minskade kostnader för sjukskrivningar. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, 29 Ändringsförslag: AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 2005:17. Paragrafens rubrik ska ändras till Hygieniska gränsvärden Förslagets innebörd: AFS 2005:17 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och ersattes då med AFS 2011:18. Jämfört med den tidigare föreskriften innehåller den nya föreskriften om hygieniska gränsvärden endast krav på att gränsvärdena inte får överskridas och ett antal paragrafer som beskriver hur mätningar ska genomföras. Övriga paragrafer har överförts till den nya föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker (2011:19). Dessutom har 28 stycken ämnen eller ämnesgrupper behandlats vilket har medfört att nya eller omprövade gränsvärden tillförts till bilaga 1 i föreskriften. Kommissionsdirektiv 2009/161/EU, som innehåller 19 indikativa gränsvärden, har också implementerats med dessa föreskrifter (de flesta av 1 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handels och fiskefartyg år 2011, Publikation, Transportstyrelsen, 2012-06-30.

Datum Dnr/Beteckning 3 (5) dessa ämnen har vi redan gränsvärden för). Arbetsmiljöverket har infört fler gränsvärden än de EU har publicerat i direktivet då Arbetsmiljöverket gjort egna riskbedömningar och låtit en svensk kriteriegrupp ta fram vetenskapliga underlag för de önskade ämnena. Vidare har en ny beteckning, B, införts i bilaga 1. Beteckningen står för att ämnet vid samtidig exponering för buller kan orsaka hörselskada. Konsekvenser: De omarbetade och nya föreskrifterna om hygieniska gränsvärden innebär att vissa ämnen får sänkta gränsvärden och för andra ämnen införs gränsvärden där det tidigare inte fanns några. Ändringarna påverkar framför allt tillverkningsindustrin. Kemiska arbetsmiljörisker, 33 Ändringsförslag: AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 2000:4. Förslagets innebörd: AFS 2000:4 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och har ersatts med en ny föreskrift, AFS 2011:19. Den nya föreskriften medför en minskning av regelmassan inom området kemiska risker. I föreskriften förtydligas hur undersökning och bedömning samt dokumentation av kemiska arbetsmiljörisker ska göras. Krav på förteckning av farliga kemiska produkter och andra kemiska riskkällor ersätter kravet på förteckning av enbart farliga kemiska produkter och utgör starten på undersökningen och riskbedömningen. Jämförelsen mot hygieniskt gränsvärde blir nu tydligt en del av riskbedömningen. Vad som ska dokumenteras är också tydligt angivet. Konsekvenser: De administrativa kostnaderna minskar beroende på att regelsystemet på kemiområdet förenklas betydligt. Arbetsgången har förtydligats vilket innebär att varje arbetsplats snabbare kan ta fram egna rutiner. Det kan tyckas att förteckningskravet utökats men skyldigheten att identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer och dokumentera resultatet av riskbedömningen innebär redan idag att detta måste göras. Manuell hantering, 45 Ändringsförslag: 45 med hänvisning till AFS 2000:1 om manuell hantering ska upphöra att gälla. Rubriken Manuell hantering ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket upphävde föreskriften den 1 december 2012 i samband med att bestämmelserna inarbetades i AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Konsekvenser: Det är en fördel att alla regler som rör belastningsergonomi finns samlade i en och samma föreskrift. Användning av motorkedjesågar och röjsågar, 49 Ändringsförslag: AFS 2012:1 om användning av motorkedjesågar och röjsågar ska ersätta AFS 2000:2.

Datum Dnr/Beteckning 4 (5) Förslagets innebörd: AFS 2000:2 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och ersattes då med AFS 2012:1. Regler som bedömts vara inaktuella eller inte bidra till ökat skydd och ökad säkerhet har tagits bort eller ändrats. Kravet på att den som använder motorkedjesåg i arbetet ska ha avlagt dokumenterade teoretiska och praktiska prov motsvarande arbetsuppgifterna har tillkommit. Det har förtydligats att ensamföretagare bara omfattas av föreskriftens tekniska krav. Konsekvenser: Kostnader kan uppkomma när det gäller utbildning av personal och för dokumentation. Skydd mot blodsmitta, 52 Ändringsförslag: 52 med hänvisning till AFS 1986:23 ska upphöra att gälla. Rubriken Skydd mot blodsmitta ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket upphävde föreskriften den 1 maj 2013 i samband med att bestämmelserna infördes i AFS 2005:1 om mikrobiologiska hälsorisker. Konsekvenser: Det är en fördel att alla regler som rör mikrobiologiska hälsorisker finns samlade i en och samma föreskrift. Kap. 5 Buller Gränsvärden för exponering, 6 Ändringsförslag: Försvarsmakten föreslås få undantag från gränsvärdet för impulstoppvärde och maximal A-vägd ljudtrycksnivå vid skjutning och sprängning i enlighet med tidigare beslut om undantag (TSS 2012-860). Förslagets innebörd: Försvarsmakten har avseende arbetsmiljörelaterat buller två författningar att följa; dels Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) och dels Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:91) om arbetsmiljö på örlogsfartyg. Då Arbetsmiljöverket har medgett motsvarande undantag för skjutning i land innebär det att olika regelkrav gäller för samma typ av verksamhet beroende på var verksamheten genomförs, t.ex. vid skjutning och sprängning. Inom Försvarsmakten regleras tillämpning av styrande författningar i bl.a. Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition m.m. (SäkI-serien). Regler för skydd mot hörselskadligt impulsljud från vapen återfinns i SäkI G och grundar sig på kriterier som tagits fram i samråd med Arbetsmiljöverket. Förslaget syftar till att för Försvarsmakten styrande föreskrifter ska ha likartad lydelse oavsett var samma typ av verksamhet bedrivs. Konsekvenser: Om undantag inte medges får det till följd att skjutning med vapen som används i land inte kan genomföras ombord på örlogsfartyg.

Datum Dnr/Beteckning 5 (5) Hörselskydd, 18 : Ändringsförslag: Systembunden materiel med hörselskyddande egenskaper och hörselskydd för övnings- och utbildningsverksamhet och insatser undantas när det gäller kravet på att arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka vid valet av hörselskydd. Förslaget är i enlighet med tidigare beviljat undantag (TSS 2012-860). Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket har medgett motsvarande undantag från kravet på arbetstagarnas medverkan för landbaserad verksamhet. De nivåberoende hörselskydd Försvarsmakten har upphandlat är designade både för att kunna användas med olika vapensystem och för att passa med övrig skyddsutrustning. Förslaget syftar till att för Försvarsmakten styrande föreskrifter ska ha likartad lydelse oavsett var samma typ av verksamhet bedrivs. Konsekvenser: Försvarsmakten beviljades undantag från regeln 2012 och några negativa konsekvenser av detta har inte identifierats. Upphandling av systembunden materiel som kräver hörselskydd samt hörselskydd för övnings- och utbildningsverksamhet försvåras och riskerar att bli kostsammare om inte samma krav gäller för inköp av utrustning som används både i land och ombord på fartyg.