Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida sjukvårdskostnader. Den beräknade tidsåtgången är cirka 10 minuter.
Vad är ACG? Förkortningen ACG kommer från engelska Adjusted Clinical Groups och syftar på populationer med ungefär samma hälsotillstånd. ACG-grupperna är definierade utifrån sjukdomar, ålder och kön. Beroende på en individs tidigare sjukdomshistoria placeras denna i en grupp, en ACG, efter en uppskattning av förväntad sjukvårdsbehov och resursåtgång. Tanken bakom grupperingen är således antagandet att den tidigare och nuvarande sjukdomsbilden är ett mått på hur mycket av hälso- och sjukvårdens resurser en patient kommer att behöva i framtiden. Genom ACG ges vårdgivaren möjlighet att förutse framtida sjukvårdbehov, planera sin verksamhet och att vara beredd på kommande kostnader.
Historik I början på 1980-talet insåg den amerikanska barnläkaren Barbara Starfield att de barn som använde mest resurser inom hälso- och sjukvård inte var de som hade en kronisk sjukdom utan de barn som hade flera samtidiga orelaterade sjukdomsbesvär. Barbara Starfield grupperade sjukdomar i fem kategorier: Lindriga sjukdomar som läker relativt problemfritt med korrekt behandling, såsom influensa eller vattenkoppor Allvarliga sjukdomar som också är övergående med korrekt behandling, t.ex. ett brutet ben eller lunginflammation Sjukdomar som generellt är kroniska och obotliga, t.ex. diabetes eller leukemi Obotliga sjukdomar som härrör från ett anatomiskt problem som inte kan behandlas, t.ex. cerebral pares, skolios eller förlamning Psykosociala problem, t.ex. depression. En gruppering med hjälp av dessa faktorerna visade förutsäga behov av hälso- och sjukvård bättre än förekomsten av specifika diagnoser. Denna forskning har bildat basen för ACG-systemet.
Hur fungerar ACG? ACG baseras på diagnoser, klassificerade enligt ICD-10-SE. Alla diagnoskoder i ICD-10-SE är kategoriserade efter fem kliniska faktorer: Varaktighet (akut, återkommande eller kroniska tillstånd) Svårighetsgrad (mindre/stabilt eller omfattande/ostabilt Diagnossäkerhet (symtom eller uttalad sjukdom) Sjukdomsorsak (infektion, skada eller annat) Specialistvård (medicinsk, kirurgisk, förlossning etc.) Enligt dessa kriterier kategoriseras diagnoser till 34 olika grupper av sjuklighet (Aggregated Diagnosis Groups, ADG). På nästa sida ser du en lista på ADG-grupperna.
Benämning 1 Övergående, lindrig 2 Övergående, lindrig - infektion 3 Övergående, allvarlig 4 Övergående, allvarlig - infektion 5 Allergisk 6 Astmatisk 7 Återkommande 8 Återkommande - infektion 9 Återkommande, progressiv 10 Kronisk medicinsk, stabil 11 Kronisk medicinsk, instabil 12 Kronisk specialitet, stabil - ortopedisk 13 Kronisk specialitet, stabil - ÖNH 14 Kronisk specialitet, stabil - ögon 16 Kronisk specialitet, instabil - ortopedisk 17 Kronisk specialitet, instabil - ÖNH ADGnr ADGnr Benämning 18 Kronisk specialitet, instabil - ögon 20 Dermatologisk 21 Skada/Ogynnsam effekt, lindrig 22 Skada/Ogynnsam effekt, allvarlig 23 Psykosocial, övergående, lindrig 24 Psykosocial, återkommande, stabil 25 Psykosocial, återkommande, instabil 26 Symtom, lindrig 27 Symtom, osäker 28 Symtom, allvarlig 29 Distinkt ("Discretionary") 30 Bevakning ("See and Reassure") 31 Preventiv / Administrativ 32 Malignitet 33 Graviditet 34 Dental
Från ADG till ACG Olika kombinationer av ADG-grupper ger 93 olika ACG-grupper enligt ACG:s algoritm. Den illustreras av nedanstående modell. Ibland används ålder och/eller kön för att skilja grupperna åt.
Exempel på klassifikation från diagnos till ACG Diagnos Diabetes mellitus typ 2 Diagnos Hudinfektion Diagnos Epikondylit ( tennisarmbåge ) Klassifikation enligt ICD-10-SE E11.9 L30.0 M77.1 Typtilldelning enligt kriterier för ADG ADG 1 Kortvarig, mindre allvarlig ADG 10 Bestående, medicinsk, stabil Grupperingsschema ACG 2300 Kombinationen kortvarigt, mindre allvarligt och bestående, stabilt hälsoläge
ACG i Stockholm Stockholms läns landsting (SLL) börjar använda ACG som en del av ersättningsmodellen för husläkarverksamhet år 2017. Detta beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober 2016. Uppgifter till beräkning av ACG-vikten hämtas från SLL:s Gemensamma vårdregister (GVR). ACG baseras på alla diagnoskoder som har rapporterats i öppen och sluten vård i primärvård och specialiserad sjukvård av alla yrkeskategorier läkare, distriktssköterska, fysioterapeut osv. under en period av 18 månader tillbaka ACG-grupperna har olika vikter beroende på hur resurskrävande vården är för en patient i den aktuella gruppen enligt KPP per diagnos. Patienter som inte har någon diagnos registrerad under den senaste 18- månadersperioden placeras i en egen ACG-grupp med låg vikt. Ersättningen för husläkarmottagningen baseras på den genomsnittliga ACG:n för alla listade patienter hos en vårdgivare.
Mer om ACG Eftersom ACG baseras på diagnoser som redan har rapporterats till GVR, behövs ingen extra registrering för ACG. ACG påverkas relativt lite av en enskild vårdgivares diagnosrapporteringsgrad eftersom underlaget hämtas från patientens alla vårdkontakter hos alla vårdgivare och alla yrkesgrupper. ACG-viktningen är därmed också svår att manipulera. ACG påverkas inte av att samma diagnoskod rapporteras flera gånger. ACG används i 15 landsting i Sverige för fördelning av ersättning. Svenska vikter finns utarbetade för systemet. Åtskilliga rapporter har påvisat att ACG kan förklara resursåtgång inom primärvård med över 60 %, medan ålder och kön förklarar cirka 10 %. I Stockholm används Johns Hopkins ACG Case-Mix system med företaget Ensolution som leverantör. För mer detaljerad beskrivning, besök www.ensolution.se
Vad kan jag göra? För att ACG ska kunna beskriva resursåtgången och vårdtyngden korrekt måste underlaget som beräkningen görs på naturligtvis vara korrekt. Det är därför viktigt att du som rapporterar vårdkontakter följer Socialstyrelsens anvisningar gällande val och klassificering av huvud- och bidiagnoser samt det regelverk för rapportering av vårdkontakter som publiceras årligen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Här finns länkar till några viktiga dokument på väg till rätt ACG: Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos Anvisningar för diagnosklassificering i öppenvård Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Regelverk för rapportering av vårdkontakter 2019
Avslutning Nu har du fått en bild av vad ACG är och hur den används för att beräkna kommande sjukvårdskostnader. Källor: Ensolution AB John Hopkins ACG System Västra Götalandsregionen Bilder: saluteinternazionale.info (s.3) JohnHopkinsACG.org (s.6) Övriga sidor ClipArt Gör gärna också vår e-kurs för beskrivningssystem!