SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNINGEN FUNKTIONSHINDRADE OC H ÄLDRE SID 1 (11) 2008-10-01 Handläggare: Agneta Kling Telefon: 508 13 005 Britt-Marie Johanon Telefon: 508 12 012 Till Staddelnämnden 2008 10 23 Rapport om den kommunala hälo-och jukvården år 2007 vid vård- och omorgboenden inom Södermalm taddelförvaltning Förlag till belut Rapporten om den kommunala hälo- och jukvården vid vård- och omorgboenden inom Södermalm taddelnämnd för år 2007 godkänn och lägg till handlingarna. Ander Cartorp Staddeldirektör Clae Lagergren Avd.chef Britt-Marie Johanon MAS (medicinkt anvarig jukköterka) Agneta Kling MAS (medicinkt anvarig jukköterka) Sammanfattning År 2007 har medicinkt anvarig jukköterka (MAS) genomfört en kvalitetuppföljning av hälo- och jukvården vid vård och omorgboenden inom Södermalm taddelförvaltning. Rapporten om ger en ammanhållen redovining av enheterna reultat, kommer i in nuvarande form långt efter genomförd uppföljning. Ett ätt att minka tiden mellan uppföljning och redovining kan vara att göra kommande år uppföljningar till deluppföljningar och prida rapporterna till nämnden fördelat på flera mindre rapporter över året. Kvaliteten på den hälo- och jukvård om bedriv är förhållandevi god, med några undantag De entreprenaddrivna enheterna har under året haft en mera rörlig peronaltyrka än de enheter om drivit i kommunal regi. Denna britande kontinuitet är annolikt oraken till att merparten av dea enheter har en lägre poäng än de övriga. Uppföljningen viar att enheterna uppnår i genomnitt 76,4 % av de upptällda kraven på god kvalitet. De områden om genomgående uppviar lägt reultat är demen och inkontinen.de förbättringåtgärder om kräv är främt att utarbeta lokala rutiner för det arbete om redan bedriv och en bättre följamhet till gällande riktlinjer och rutiner Dokumentationen behöver utveckla å att man lätt kan följa omvårdnadproceen. Inaktuella uppgifter måte uppdatera. Göta Ark 200 118 72 Stockholm. Telefon 508 12 00. Fax 508 12 066 britt-marie.johanon@oder.tockholm.e Beökadre Replagargatan 20/Medborgarplaten 25 www.tockholm.e
SID 2 (11) Ärendet beredning Ärendet har berett av medicinkt anvariga jukköterkor vid betällaravdelningen tab. Bakgrund Kommunen anvar för att det erbjud en god hälo- och jukvård till dem om bor i ärkilt boende eller vita i dagverkamhet reglera i hälo- och jukvårdlagen. I nämnda lag finn även angivet att det ka finna en medicinkt anvarig jukköterka (MAS). MAS har ett övergripande anvar för kvaliteten på hälo- och jukvårdinaterna i de ärkilda boendeformerna och dagverkamheterna. Enligt taddelen Ledningytem för kvalitet och patientäkerhet ka MAS fortlöpande följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verkamheten.. Uppföljningen gör i huvudak genom beök på de olika enheterna, obervationer, avvikelerapportering, enkäter, möten, amtal med enhetchefer, jukköterkor och annan vårdperonal. Vid denna verkamhetuppföljning använd kvalitetintrumentet QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillyn och Anvar), om är framtaget av medicinkt anvariga jukköterkor från tio taddelar/kommuner i Stockholm län. Kvalitetintrumentet QUSTA revidera regelbundet utifrån de erfarenheter maarna får när verkamheterna granka. Enligt ledningytemet ka MAS regelbundet redovia genomförda verkamhetuppföljningar för nämnden. 2007 år uppföljning enligt QUSTA är förta gången det gör i amtliga vård och omorgboenden på Södermalm. Enheterna är många, metoden och ammantällningarna tidkrävande vilket har gjort att rapporten kommer ent. Det har ändå varit värdefullt att redovia ett reultat ammanhållet för hela taddelen denna gång. Ett ätt att minka tiden mellan uppföljning och redovining kan vara att göra kommande år uppföljningar till deluppföljningar och prida rapporterna till nämnden fördelat på flera mindre rapporter över året. Syfte Syftet med kvalitetuppföljningen är att tille att vårdtagarna får en god och äker vård om håller hög kvalitet (SOSFS 2005:12) att MAS/taddelen riktlinjer för hälo- och jukvård efterlev att lokala rutiner har upprättat för att äkra vården i det ärkilda boendet Om verkamheten bekriver en kvalitet över denna nivå kall det lyfta fram i rapporten, och om det finn briter utarbeta en handlingplan. Metod Kvalitetintrumentet bygger på att all hälo- och jukvårdperonal kall ha kunkap om de riktlinjer om gäller för den kommunala hälo- och jukvården. Intrumentet omfattar kvalitetfrågor rörande via utvalda delar i den kommunala hälo- och jukvården.den ena delen innehåller frågor inom områden om reglera enligt lagar och förordningar, den
SID 3 (11) andra delen innehåller frågor om berör vård och behandling. QUSTA fattäller en grän för vad om är godkänd kvalitetnivå. Innan den peronliga uppföljningen ker, kicka kvalitetintrumentet till verkamheten enhetchef, jukköterka/-or och rehabiliteringperonal för att vara på frågorna tillamman med någon omvårdnadperonal. MAS beöker edan äldreboendet och går igenom de bevarade frågorna med berörda. Varje grankat område förutom dokumentationen poängätt till maximalt 20 poäng, förutom dokumentationen där poängen kan komma upp till 29 eller 33 poäng beroende på dokumentationytem. Totalt kan man uppnå 260 poäng De enheter om inte har någon enhet för demenhandikappade kan uppnå maximalt 240 poäng. Ca 20% av omvårdnadjournalerna granka. Under 2007 har amtliga enheter grankat med hjälp av QUSTA intrumentet. Då det är förta gången om detta gör på de enheter om tidigare tillhörde Maria Gamla tan är amtliga områden grankade för dea enheter. De enheter om tidigare hörde till Katarina-Sofia är enbart grankade inom de områden om uppviade låga poäng vid grankningen 2006. Det är viktigt att kvalitetuppföljningar timulerar verkamheterna till tändig förbättring och vidareutveckling Grankade enheter Enheten namn Antal boendeplater Sofiagården 50 Nytorggården 31 Sjötadgården plan 2 16 Sjötadgården plan 3 16 Sjötadgården plan 4 18 Sjötadgården plan 5 11 Vintertullen ervicehu 90 Vintertullen plan 3 34 Vintertullen plan 4 35 Vintertullen plan 5/6 49 Tanto ervicehu 78 Tanto gruppboende 13 Kulltorp 84 Bergund 123 Guldbröllophemmet 44-46 Hornkroken 53 Horntull ervicehu 148 Horntull korttidboende 38 Horntull jukhem 13 Horntull gruppboende 8-10 Katarinagården 55
SID 4 (11) Magdalenagården 66 Vindragaren 34 Grankade områden Kontakt med läkare och annan hälo- och jukvårdperonal Det ka på äldreboenden finna riktlinjer för hur peronalen ka kunna komma i kontakt med läkare och annan hälo- och jukvårdperonal. Riktlinjerna ka vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de ka vara kända av all berörd peronal. Litor med telefonnummer till aktuella läkare ka regelbundet uppdatera. Genomnitt för alla enheter 16,7 poäng 10 enheter aknar utedd peron om anvara för att telefonlitorna till läkare är aktuella. Två enheter aknar lokala kriftliga rutiner hur amarbetet med anvarig läkare ka ke. Två enheter aknar lokala rutiner för hur läkare kontakta i akuta fall. Läkemedelhantering MAS riktlinjer om läkemedelhantering och de lokala rutinerna kring detta måte vara kända av all berörd peronal. En extern grankning av läkemedelhanteringen kall göra årligen och eventuella briter kall åtgärda inom tre månader. För hantering av narkotikaklaade preparat gäller ärkilda regler. All hantering av läkemedel om iordningtällande, överlämnande m.m. kall dokumentera. Det kall finna bedömt och dokumenterat i omvårdnadjournalen om jukköterkan har tagit över anvaret för läkemedelhanteringen när den boende inte jälv klarar av att hantera ina läkemedel. Överlämnat läkemedel ka dokumentera på en igneringlita. Genomnitt för alla enheter 16,1 poäng 16 enheter aknar dokumentation i omvårdnadjournalen om att läkemedelanvaret har övertagit av jukköterka. Det akna ockå förteckningar över de läkemedel om förvara utanför läkemedelförrådet.16 enheter aknar kunkap om att ådana förteckningar ka finna. Åtta enheter har inte kontrollräknat förbrukningen av narkotikaklaade preparat enligt gällande riktlinje. Den lokala intruktionen för läkemedelhanteringen är inte reviderad på 13 enheter. På en enhet akna möjlighet att identifiera de boende via foto. Det finn även briter vid ett par enheter när det gäller att överlämna läkemedel vid rätt tid. Delegering Det finn möjlighet för legitimerad peronal att delegera arbetuppgifter till reellt kompetent peronal. En delegering ka alltid vara kriftlig, peronlig och tidbegränad. Den utbildning om ge i amband med delegeringen ka följa av en kriftlig
SID 5 (11) kunkaptet. Delegering får inte förekomma för att löa peronalbritituationer. Delegeringarna ka regelbundet följa upp, jukköterkan bör därför inte anvara för fler än tjugo delegeringar. Genomnitt för alla enheter 15,1 poäng På 15 enheter briter det i kontrollen av kunkaper ho peronalen, åtillvida att man inte använder det framtagna kunkaptetet i amband med att delegering utfärda och förläng. Delegeringarna följ inte alltid upp under den tid om de gäller. På flera enheter anvarar jukköterkan för fler än tjugo delegeringar. Avvikelehantering MAS riktlinjer gällande avvikelehantering ka vara tillgängliga och kända för all berörd peronal. På alla äldreboenden ka det finna ett ledningytem för hälo- och jukvården. Ledningytemet ka innehålla rutiner för avvikelehantering. Vid en avvikele eller en rik för avvikele ka alltid en åtgärd vidta och händelen och åtgärden ka återkoppla till peronalen. När en avvikele eller en rik för avvikele har inträffat ka en avvikelerapport kriva. En kopia på rapporten ka kicka till MAS. Det är chefen på äldreboendet om har anvar för att informera berörd peronal om dera kyldighet att rapportera avvikeler och att informera om vad Lex Maria innebär. Genomnitt för alla enheter 15,0 poäng Tre enheter aknar lokalt forum för dikuion, analy och återkoppling av inträffade avvikeler. På 10 enheter är man inte medveten om att rik för eller inträffad avvikele ka dokumentera åväl på avvikeleblankett om i omvårdnadjournal På ex enheter framgår det att det inte är helt klarlagt var och en anvar i rapporteringen. Medicinteknika produkter Medicinteknika produkter, MTP, använd på äldreboenden. Dea ka använda på rätt ätt, på rätt indikation och av kunnig peronal. Produkterna ka prova ut individuellt av jukgymnat, arbetterapeut eller jukköterka och ordinationen ka dokumentera i omvårdnadjournalen. Övrig peronal ka utbilda och intruera i hur produkterna använd. Det ka finna brukanviningar på venka vid produkterna. Kontroll av dea ka ke regelbundet av formellt teknikt utbildad peronal. En inventarielita ka finna där det bland annat ka ange hur ofta överyn/kontroll ka ke för att produkten ka vara äker. Det ka finna kriftliga rutiner för dea produkter och upphandling ka ke enligt fattällda rutiner. Genomnitt för alla enheter 17,7 poäng Inventarielitor akna på 10 enheter. Inventarielitorna är inte uppdaterade på ex enheter. Två enheter aknar lokala kriftliga rutiner för medicinteknika produkter. Det
SID 6 (11) råder en ovihet huruvida medicink teknika utrutningen är funktionkontrollerad på tre enheter. Hygien Många av dem om bor på våra äldreboenden behöver hjälp med omvårdnad och peronlig hygien. Peronalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finn möjlighet att tvätta händerna i nära anlutning till hjälpen med peronlig hygien. Det ka finna tillgång till handprit. Det ka ockå finna tillgång till kyddkläder och kyddhandkar. Peronal om arbetar i köket med matlagning bör inte amtidigt arbeta med de boende. Vid arbete i köket med mat/matlagning ka det finna kökförkläden om peronalen ka använda. Det ka finna lokala rutiner för att hantera rikavfall. Sjukköterkorna ka ha kännedom om att vårdrelaterade infektioner ka anmäla till MAS. Genomnitt för alla enheter 15,4 poäng Alla enheter har dokumenterade hygienrutiner. 13 enheter anger att kyddkläder inte alltid använd vid orent arbetet. I amband med morgonarbetet och frukoten arbetar peronalen på amtliga enheter både i köket och inne ho den boende. Kökförkläden ka använda vid mathantering, men å ker inte alltid vid alla enheter. Sex enheter anger att det inte finn tillgång till tvål och papperhanddukar avett för peronalen, inne ho de boende. Baala hygienrutiner följ inte helt på fyra enheter. Palliativ vård vård i livet lut Det ka finna kriftliga lokala rutiner för palliativ vård/vård i livet lut. Läkemedel ka kunna ge inom en vi tid och det ka finna möjlighet att ha extra peronal när det behöv. Det ka finna möjlighet för närtående att delta i vården. Det ka om möjligt göra en individuell vårdplanering där berörda inbjud att vara med. Av dokumentationen ka framgå att det är vård i livet lut. Sjukköterkan ka där det är möjligt använda ig av någon kattningkala, eller på annat ätt föräkra ig om att bevärande ymtom, exempelvi märta, oro och illamående lindra. Den boende etnika och religiöa tillhörighet ka beakta. Genomnitt för alla enheter 15,5 poäng Vid amtliga enheter uppger man att man upprättar en individuell vårdplan, men den dokumentera inte alltid i omvårdnadjournalen. Det är mera ovanligt att peronalen använder något kattningintrument för att bedöma bevärande ymtom. Det ker oftat en ubjektiv bedömning. Fem enheter aknar lokala rutiner för vård i livet lut.
SID 7 (11) Inkontinen Många av dem om bor på äldreboenden har problem med inkontinen. Problemen varierar, därför ka inkontinenhjälpmedel förkriva individuellt. På varje äldreboende ka det finna jukköterka med utbildning för att förkriva inkontinenhjälpmedel. Sjukköterkan ka utreda problemen med inkontinen, förkriva rätt hjälpmedel och amarbeta med peronalen på enheten, allt för att kunna ge den bäta hjälpen till den boende. Åtgärder ka vidta för att förebygga inkontinen. Allt ka dokumentera i omvårdnadjournalen. Genomnitt för alla enheter 11,4 poäng Inkontinen är ett av de områden om uppnått mint antal poäng i genomnitt. Alla boende med inkontinen är inte utredda. Fyra enheter aknar jukköterka med förkrivningrätt för inkontinenhjälpmedel. Inkontinenhjälpmedel förkriv inte individuellt vid 14 enheter. På två enheter är jukköterka inte all involverad i inkontinenvården. Skriftliga rutiner för vårdtagare med kvarliggande kateter akna på fem enheter. Endat fyra enheter har upprättat en vårdplan för inkontinen. Toalettaitanen är otillräcklig på 13 enheter. Tryckår Det finn flera oraker till att tryckår uppkommer åom lågt näringintag, nedatt cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att tryckår uppkommer ka jukköterkan göra en rikbedömning med hjälp av Norton kalan för att e om det föreligger rik för tryckår. Rikbedömningen ka dokumentera i omvårdnadjournalen. Utifrån vad rikbedömningen viar ka preventiva åtgärder vidta. Dokumentation om året ka ke i en omvårdnadplan eller i en årjournal. När behov upptår ka det finna möjlighet att inom ett dygn erbjuda tryckavlatande madraer. Ett tryckår kan ge märta, därför är det värdefullt om jukköterkan gör en märttatu å att effektiv märtlindring kan ge. Genomnitt för alla enheter 14,9 poäng 17 enheter aknar lokala kriftliga rutiner om förebyggande av och omhändertagande av tryckår. Rikbedömning aveende tryckår med hjälp av bedömningintrument gör inte vid 15 enheter. 20 enheter gör inte märttatu med hjälp av kattningkalor i amband med märta, jukköterkorna använder ig av en ubjektiv bedömning. 14 enheter uppger att de inte uppdaterat ina kunkaper i årbehandling. 9 enheter dokumenterar inte tryckårriken i journalen. Två enheter uppger att det inte går att få fram tryckavlatande madra inom ett dygn.
SID 8 (11) Nutrition Koten om ervera på äldreboenden ka vara anpaad efter de näringbehov om de boende har. Nattfatan ka inte vara mer än 11 timmar. Individuellt anpaad kot ka kunna erbjuda vid nutritionproblem. Livmedelverket har krivit riktlinjer för planering av måltidammanättning, vilka bör följa. Sjukköterkan ka göra en rikbedömning vid eventuella nutritionproblem på grund av jukdom, ät- och väljvårigheter, problem med tänderna o v. MNA bedömning ka utföra vid inflyttningen och följa regelbundet. Alla problem med nutritionen kall dokumentera i omvårdnadjournalen. Läkare ka ordinera näringpreparat om ge vid jukdom orakad av nutritionproblem. Genomnitt för alla enheter 15,2 poäng Fem enheter aknar lokala kriftliga rutiner vid nutritionproblem.12 enheter uppger vårigheter att erbjuda längd och BMI kontroll vid inflyttning Nattfatan kan inte garantera att inte övertiga 11 timmar på 16 enheter Fall och fallkador Det förekommer att de boende faller, oftat leder det inte till någon kada. Enheten ka ha kriftliga rutiner för arbetet med att förebygga fall och fallkador. En rikbedömning ka göra vid inflyttningen. Sjukköterkor och rehabiliteringperonal ka vara involverade i det förebyggande arbetet och övrig peronal ka få regelbunden utbildning i fallförebyggande åtgärder. När en boende med demenhandikapp faller ka jukköterkan ta kontakt med läkare. Fallen ka analyera och analyer, rikbedömning och åtgärder ka dokumentera i omvårdnadjournalen. Det bör finna kriftliga rutiner för vilka åtgärder om vidta när en boende faller ofta. F om 2007-07-01 har amtliga enheter regitrerat alla inträffade fall, även de om inte har inträffat under underökning, vård och behandling. Redoviade iffror aver enbart perioden 2007-07-01-2007-12-31. Genomnitt för alla enheter 16,2 poäng Det akna lokala kriftliga rutiner för att förebygga fall och fallkador på tre enheter. Sju enheter uppger att det inte förekommer någon återkommande utbildninginat i fallförebyggande arbete.11 enheter rapporterar inte alltid till läkare när en vårdtagare om har nedatt mental förmåga fallit. Rikbedömningar dokumentera inte i omvårdnadjournalen på 11 enheter.
SID 9 (11) Demen På gruppboende för peroner med demenhandikapp ka det alltid finna peronal, både dag och natt. Enheterna bör inte ha fler än nio boende. Peronalen om arbetar på enheten ka ha utbildning inom demenområdet. Det ka finna tillgång till extern handledning och kontinuerlig fortbildning. Det är viktigt att peronalen behärkar det venka pråket. Det ka finna rutiner för hur individuella demenlarm ordinera och kunkap om vad om ka rapportera till MAS. Det ka finna möjlighet att paera ut genom ytterdörren, men man får förvåra för de boende att ta ig ut. En demenutredning ka vara gjord när en boende flyttar in på ett gruppboende. Genomnitt för alla enheter 13,1 poäng Fem enheter har mer än nio vårdtagare. Peronalen på nio enheter får inte årlig kompetenutveckling inom området. 14 enheter uppger att peronalen pråkkunkaper inte alltid är helt tillräckliga. På 12 enheter aknar peronalen handledning. Sex enheter aknar lokala kriftliga rutiner hur individuella larm ordinera. Rehabilitering Om behov finn ka en rehabiliteringjournal upprätta vid inflyttning. Vid vårdplanering bör rehabiliteringperonal delta. Boende om har behov av arbetterapeutik träning eller jukgymnatik ka erbjuda detta. Det kan ke individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ka utprova individuellt av rehabiliteringperonal och användningen av hjälpmedel ka följa upp. Vid behov ka aktivitet och funktiontatu utföra. Genomnitt för alla enheter 16,0 poäng Inom området rehabilitering uppfyller de fleta enheterna kraven. Arbetterapeutik träning och jukgymnatik behandling i grupp kan dock inte erbjuda. Arbetterapeut och jukgymnat deltar inte alltid i vårdplanering trot att behov finn på ex enheter Dokumentation i omvårdnadjournal I QUSTA ingår även en metod för dokumentationgrankning vid namn CAT-CH-ING. Vid uppföljningen har 18-25 procent av omvårdnadjournalerna grankat. En grankad omvårdnadjournal får maximalt 33 poäng vid manuellt förd papperjournal och 29 poäng vid dokumentation kriven i Vodok.
SID 10 (11) Dokumentationgrankningen redovia om ett medelvärde. Enhet Medelvärde År 2006 2007 Sofiagården 11,6 13,8 Nytorggården 11 17 Sjötadgården plan2 11 15,5 Sjötadgården plan 3 14,7 11 Sjötadgården plan 4 25,2 14 Sjötadgården plan 5 15,5 20 Vintertullen ervicehu 12,5 10,6 Vintertullen plan 3 9,8 7,7 Vintertullen plan 4 7,6 8,25 Vintertullen plan 5/6 10.8 16,8 Kulltorp plan 4 13,75 Kulltorp plan 5 9,5 Kulltorp plan 6 19,90* 8,25 Kulltorp plan 7 7,6 Kulltorp plan 8 9,25 Kulltorp plan 9 9,25 Tanto ervicehu 20,75 3,6 Tanto gruppboende 19,25 8,6 Bergund 22,01 16,5 Guldbröllophemmet 22,95 16,7 Hornkroken 23,55 15,6 Horntull ervicehu 18,81 15 Horntull korttidboende 19,85 11 Horntull jukhem 21,50 13 Horntull gruppboende 22,10 16 Katarinagården 21,90 16,5 Magdalenagården 21,90 14,5 Vindragaren 22,10 25 * Siffran gäller totala medelvärdet för amtliga plan på Kulltorp. I oktober-november 2006 införde datadokumentationytemet Vodok i taddelarna på Södermalm. Grankningen 2007 är gjord av denna dokumentation med undantag av de två entreprenaddrivna verkamheterna och en enhet om inte haft de teknika förutättningarna. Man har kommit olika långt ute på enheterna då bland annat flera handledare lutat på ina tjänter och tödet inte varit optimalt. Detta har medfört att en
SID 11 (11) del enheter under en period haft dubbla ytem Den förhållandevi låga poängen kommer ig av att grankade journaler bl.a. innehåller inaktuella uppgifter på anvariga yrkeutövare amt paramma anteckningar om anledning till inflyttning på enheten. Det akna även upprättade vårdplaner. Förvaltningen förlag Förvaltningen förelår att rapporten om den kommunala hälo- och jukvården vid vårdoch omorgboenden inom Södermalm taddelnämnd för år 2007 godkänn och lägg till handlingarna. Bilagor Bilaga 1: Reultat och förbättringområden per enhet Bilaga 2: Tabellbilaga Bilaga 3: Sammantällning avvikeler