Information från Danderyds sjukhus Till dig som har opererats för en handledsfraktur 1
I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast förekommande frakturtyperna. Alla frakturer är olika bl. a beroende på skadans utseende och olyckans art. Man kan därför inte jämföra sig med exempelvis vänner som brutit handleden. Diagnosen ställs med röntgenundersökning. Det finns olika fixationsmetoder för radiusfrakturer. Metoden väljs utifrån frakturens utseende; Operation med fixering av platta eller stift i kombination med ev gips. Hoffmaninstrument. Enbart gips 2
Platta En operationsmetod som används alltmer är att fixera brottet med en metallplatta som sätts mot skelettet, under mjukdelarna och huden. Ärret blir vanligen på handledens undersida. Metallplattan, som är liten och tunn, fixerar brottet med hjälp av skruvar som sätts på vardera sidan av brottet. Metallplattan är vanligtvis gjord av titan men det finns olika former av metall beroende på typ av platta. Efter operation får du vanligtvis ett gips under 2 veckor. Detta tas bort i samband med att man tar bort stygnen. Gipstidens längd kan dock variera beroende på läkarens bedömning. Om din fraktur har fixerats med gips är det viktigt att gipset inte blir vått eftersom det då luckras upp. Använd plastpåse och kirurgtejp på armen då du t.ex. duschar. Efter operation tas vanligen stygnen bort efter 2 veckor. Du skall inte tvätta såret under de 2 3 närmsta dygnen (stift 4 5 dygn). Det är bra att ha en kirurgtejp på såret/ärret som skydd. Belastning av handen under läkningstiden är begränsad under 6 8 veckor efter operation. Under denna period skall handen inte belastas genom att bära eller lyfta tyngre föremål. Undvik även den belastning som uppstår vid att dra och skjuta exempelvis tyngre dörrar. Belastningsgraden avgörs av operatören. Efter avgipsning är det vanligt att man är stel i handledsrörelser och rotationsrörelser i underarmen. Man har även nedsatt handstyrka samt har ofta besvär med smärta. Detta är en följd av operationen och gipstiden men framförallt på grund av de påfrestningar på mjukdelarna (ledband, senor och muskler) som uppstod i samband med skadan. Träning av rörlighet bör startas direkt efter avgipsning. Plattan lämnas nästan alltid kvar, men kan om den orsakar besvär, opereras bort när skelettet är läkt. Kvarstående smärta eller besvär beror ofta på mjukdelarna och inte på plattan. 3
Hoffmaninstrument Hoffmanfixering innebär att frakturen fixeras med en yttre ram på utsidan av huden, så kallad extern fixation eller Hoffmaninstrument. Två gängade pinnar skruvas in i radiusbenet ovanför frakturen och två andra skruvas fast i handen. De två paren av pinnar förbinds sedan med ett metallstag. Hoffmaninstrumentet brukar för det mesta få sitta kvar i fyra till sex veckor. Det är viktigt att du ca 10 dagar efter operation, håller huden runt pinnarna torr. Använd plastpåse och kirurgtejp då du t.ex. duschar. För att undvika infektion runt pinnarna är det viktigt att nedanstående anvisningar följs efter 10- dagarskontrollen på ortopedmottagningen: Dagligen: Spola hud och ram med ljummet vatten i duschen. Tvätta huden runt pinnarna med flytande tvål och vatten. Sårskorpor runt pinnarna och sårkanterna avlägsnas samtidigt med en ren, mjuk tandborste eller tops. Skölj i duschen och torka med ren handduk. Låt därefter huden lufttorka. Allmänt: Använd inte sprit - eller jodlösningar. Undvik tjocka förband, salvor och salvkompresser. Lufta huden ofta. En ren och torr hud runt pinnarna är det bästa skyddet mot infektioner. Stift En metod att fixera frakturen är att sätta tunna metallpinnar inne i benet för att hålla kvar benbitarna i läge. Fixationen kompletteras därefter med en gipsskena under vanligtvis 4 veckor. Om din fraktur har fixerats med gips är det viktigt att gipset inte blir vått eftersom det då luckras upp. 4
Allmänt Kontakta Ortopedmottagningen i följande fall: Ökad eller nytillkommen smärta i eller omkring frakturen. Feber (som inte tveklöst beror på annan sjukdom). Gipset skaver/trycker. Fingrarna är kraftigt svullna och blanka (eller kontakta Arbetsterapin). Känselnedsättning. Svår smärta och köldkänsla. Varbildning i såren runt pinnarna (Hoffmaninstrument). Ramkonstruktionen känns lös eller ostadig. (Hoffmaninstrument). Rodnad eller svullnad runt pinnarna på huden (Hoffmaninstrument). Om du är osäker eller har frågor. Råd under fixationstiden Använd armen så avslappnat och naturligt som möjligt. Använd armen i lättare vardagliga sysslor. Vila armen i högläge med handen över hjärthöjd, när du inte använder den. Undvik att bära och lyfta tungt. Använd armslynga endast vid ordination. Smärta Var noga med att ta ordinerad smärtlindring så snart bedövningen släpper efter operation. Smärta de första veckorna är vanligt förekommande och eventuellt behöver du ta smärtstillande tabletter regelbundet under dygnet. Smärta kring axelleden är vanligt i samband med handskada. Smärtan minskar när du rör axeln aktivt. Vid fortsatta besvär med axeln, vänligen ta kontakt med sjukgymnast på primärvårdsrehabilitering: 1177 Vårdguiden; 1177.se eller ring 1177. 5
Svullnad Vid en radiusfraktur är risken stor att handen svullnar. Svullnaden beror på att armen pga. skadan har nedsatt rörlighet och musklerna kan inte arbeta som vanligt med att pumpa vävnadsvätska tillbaka i blodbanan. Minskad svullnad är därför en förutsättning både för minskad smärta och för ökad rörlighet. Det är vanligt att handen varje morgon känns svullen och stel. För att motverka svullnad är det viktigt att du: Använder handen så gott det går i dina vardagliga sysslor. Tränar armar uppåt sträck med samtidig fingerknytning ca 10 gånger/vaken timme. Undviker varma handbad och bastu. Undviker att gå med armen hängande under längre tid. Att använda handen i vardagen Den bästa träningen är oftast att genast börja använda handen så normalt som möjligt. Försök att använda handen till alla möjliga lätta sysslor, såsom kamma håret, äta, bläddra tidning, diska samt vid personlig hygien. Viktigt är att låta den skadade handen vara med i alla vardagliga sysslor och inte låta den friska handen ta över. Sveriges första professor i handkirurgi, Erik Moberg, uttryckte det på detta sätt: Det bästa sättet att träna en skadad hand är att gipsa den friska. Träning Det kan ofta vara problem med rörligheten efter en fraktur. Arbetsterapeuten går igenom lämpligt träningsprogram för just din hand. Syftet med träningen är att minska svullnad, öka rörlighet och kraft i handen. Det är normalt att det gör ont och stramar vid träning, men det är ingen risk att det blir en ny fraktur. Utför rörelserna långsamt och koncentrerat. Det är viktigt att träna aktivt med den skadade handen och inte ta hjälp av den friska handen. Förbättring av rörlighet och styrka kan ske upp till ca ett år efter skadan. Din träningsinsats under läkningen är av stor betydelse för den slutliga rörelseförmågan. 6
Träningsprogram under fixationstiden Även under tiden när din hand är fixerad är det av största vikt att träna de leder som ej är fixerade. Påbörja träningen dagen efter du fått ditt gips. Hjälp inte till med den andra handen för att få ut mer rörlighet. Ta ut rörligheten så långt du kan och håll kvar ca 5 sekunder i varje ytterläge. Utför detta program ca 4 ggr/dag, varje övning ca 10 ggr, om inget annat anges. 1 Sträck upp armarna och spreta med fingrarna. Knyt sedan händerna och för ned armarna till utgångsläget. Gör armar uppåt sträck 10 ggr/vaken timme. 2 Böj och sträck i armbågen. 3 Lägg händerna växelvis bakom nacken och ryggen. 7
4 Knyt in fingrarna ända in till handflatan eller gipset. Håll ut tummen. Sträck ut och spreta med fingrarna ordentligt. 5 För tummen i en vid båge mot pekfingrets topp, sträck ut tummen och fingrar. Fortsätt sedan på samma sätt mot långfingret, ringfingret, lillfingret och slutligen mot lillfingerbasen. 8
Träningsprogram efter avgipsning Utför detta program ca 4 ggr/dag, varje övning ca 10 ggr, om inget annat anges. Ta ut rörligheten så långt du kan och håll kvar ca 5 sekunder i varje ytterläge. Börja med övningar 1-3. 6 Knyt in fingrarna ända in till handflatan. Håll ut tummen. Sträck ut och spreta med fingrarna ordentligt. 7 Överarmarna intill kroppen. Böj armbågarna i 90 vinkel. Vänd handflatan uppåt 10 ggr och därefter nedåt 10 ggr. 9
8 Armbågen på bordet. Håll i den skadade armen. Knyt fingrarna lätt och böj handleden bakåt och håll kvar. Slappna av och böj handleden nedåt med raka fingrar. 9 Placera handen på bollen. Rulla framåt, sträck ut i armbågen. Rulla bakåt, mot dig. Tänk på att handflatan hela tiden ska vara i kontakt med bollen. 10
10 Låt underarmen vila på bordet med handen utanför bordskanten. Böj handleden uppåt så långt det går med lätt knuten hand, håll kvar i några sekunder. Slappna av och böj handleden nedåt med sträckta fingrar. 11 Armbågen på bordet. Håll i den skadade armen. Vinkla handleden i sidled, dvs. alternera mot lillfingersidan och mot tumsidan. 11
Funderar du över något i samband med din skada eller behöver boka om din tid, vänligen ring vår reception 08-123 553 22 Tryck: www.justnu.se 2018 Arbetsterapeut Ortopedmottagningen Återuppringningstjänst, telefon: 08-123 569 12 Hit kan du ringa och få råd och stöd gällande din behandling, boka om ditt besök, få hjälp med att boka sjukresa, lämna återbud eller ställa frågor om din remiss. Då det ibland är många som ringer är det säkrast att få en återuppringningstid om du ringer tidigt på dagen. Det går också bra att kontakta oss via 1177 vårdguidens e-tjänster. Akutmottagningen Danderyds sjukhus växel: telefon 08-123 550 00 2017-06. Bilderna är hämtade från Mobilus Professional. Arbetsterapins handmottagning Danderyds Sjukhus AB Telefon vx 08-123 550 00 182 88 Stockholm www.ds.se 12