Hur jobbar vi som kommun med vattenförvaltning? -En handledning

Hur jobbar vi som kommun med vattenförvaltning? -En handledning 1

Innehåll 1. Bakgrund och sammanfattning...................................... 4 2. Inledning... 6 2.1 Vattenförvaltning Vilka krav ställs på kommunerna? 2.2 Att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten 2.3 Hur uppfyller kommunerna åtgärdspunkterna i beslutat åtgärdsprogram 2.4 Underlag för kommande åtgärdsprogram 2.5 Att delta i vattenrådsarbetet 2.6 Att uppdatera nationella databaser 2.7 Att arbeta med praktiskt vattenarbete 2.8 VISS Vatteninformationssystem Sverige 3. Åtgärdspunkt 32... 11 3.1 Bakgrund och inledning 3.2 Att göra lista/tabell 3.3 Att delta i vattenrådsarbetet 3.4 Bilaga 1 3.5 Bilaga 2 4. Åtgärdspunkt 33... 19 4.1 Bakgrund och inledning 4.2 Lagkrav 4.3 Att göra lista 4.4 Lokala exempel 4.5 Bra länkar 2

5. Åtgärdspunkt 34 och 35... 22 5.1 Bakgrund och inledning 5.2 Lagkrav 5.3 Att göra lista 5.4 Bra länkar 6. Åtgärdspunkt 36... 24 6.1 Bakgrund och inledning 6.2 Lagkrav 6.3 Att göra lista 6.4 Bra länkar 6.4.1 Exempel 7. Åtgärdspunkt 37... 27 7.1 Bakgrund och inledning 7.2 Lagkrav 7.3 VA-planering 7.4 Att göra lista 7.5 Bra länkar 7.5.1 Exempel 8. Åtgärdspunkt 38... 29 8.1 Bakgrund och inledning 8.2 Aktuella lagar 8.3 Att göra lista 8.3.1 Vatten speglar och stränder 8.3.2 Strandbad 8.3.3 Strandpromenader och vandringsleder 8.3.4 Båtliv 8.3.5 Fiske 3

1 Bakgrund och sammanfattning Alla vatten ska ha god status* och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, också kallat vattendirektivet. Det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. Detta innebär att arbetet med vatten ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. Genomförandet av vattendirektivet innebär några viktiga förändringar i förhållande till vårt tidigare sätt att vårda vattnen. Bland annat har det skapats en ny administrativ organisation, vattenmyndigheten. I Sverige finns fem vattenmyndigheter med ansvar för var sitt vattendistrikt. Kalmar och Gotlands län tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt där arbetet samordnas av Vattenmyndigheten vid Länsstyrelsen i Kalmar. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna i vattendistriktet har statusklassificerat alla vattenförekomster och bedömt vilka miljöproblem som är orsaken till att vattenförekomsterna är i riskzonen att inte uppnå god vattenstatus. Samtliga statusklassningar finns i databanken VISS. För att nå uppsatta miljökvalitetsnormer har ett åtgärdsprogram utformats av Vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammet riktar sig mot myndigheter och kommuner, d v s inte direkt mot företag och andra verksamheter. Åtta av åtgärderna i åtgärdsprogrammet riktas mot kommunerna. Nedan visas ett utdrag från åtgärdsprogrammet: Åtgärder för att nå miljökvalitetsnormer kopplade till övergödning från jordbruk Åtgärd Möjliga faktiska åtgärder Konsekvensanalyserade och utredningsbehov åtgärder 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn Tillsyn gällande t.ex. lagring, Administrativa kostnader av verksamheter och föroreningsskadade hantering och spridning av områden som kan ha negativ inverkan på mineral och stallgödsel. vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Utdrag ur tabell 12. I tabellen redovisas de åtgärder som Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt riktar till kommunen mot övergödning från jordbruk. I tabellen redovisas också de faktiska åtgärder som vattenmyndigheten bedömer som möjliga i anslutning till åtgärderna samt de åtgärder som har konsekvensanalyserats. Notera att innehållet i tabellen, kommer att behöva uppdateras. * God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten gäller både god vattenkemisk och kvantitativ status. 4

Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som vattenmyndigheten har beslutat. Myndigheter och kommuner är skyldiga att genomföra åtgärder för att klara miljökvalitetsnormerna och måste årligen redovisa sitt arbete. Målet med denna handledning är att ge miljöhandläggarna stöd i sitt arbete med de åtta åtgärdspunkterna i vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Detta har vi gjort genom att under varje åtgärdspunkt samla information om lagstiftningen, sammanställa förslag på hur arbetet kan läggas upp, ta fram länkar till bra material och samla exempel på hur andra har gjort. Målet med denna handledning är inte att handleda i detalj hur miljöbalken och plan- och bygglagen ska tillämpas i enskilda ärenden. Mycket arbete för att förbättra vattenkvalitén pågår sedan länge i kommunerna, det som är utmaningen för kommunerna är att samordna olika förvaltningar i ett gemensamt arbete för att förbättra och behålla en god status på kommunens vatten. Planerare, VA-handläggare, miljöhandläggare med flera behöver samordna sig så att alla arbetar för samma mål inom den egna verksamheten. Vattenförvaltningsarbetet utvecklas ständigt vilket gör att innehållet i denna handledning är en färskvara. Kontinuerlig uppdatering krävs därför för att den ska hållas aktuell. Handledningen har sammanställts under 2011 inom projektet Vattendirektivet. Vi som tagit fram underlaget är: Åsa Albertsson, Emmaboda kommun Nina Hansson, Länsstyrelsen i Kalmar Län Karen Jensen, Miljösamverkan Sydost Kristina Samuelsson, Beredningssekretariatet, Länsstyrelsen i Kalmar Län Christian Svensson, Västerviks kommun Stan Weyns, Torsås kommun Projektet har samordnats genom Miljösamverkan Sydost 5

2 Inledning 2.1 Vattenförvaltning Vilka krav ställs på kommunerna? EUs ramdirektiv för vatten (Europaparlamentet och Europeiska unionens råd 2000) införlivades i svensk lagstiftning 2004 genom Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Samma år utsågs fem vattenmyndigheter med ansvar för att uppfylla förordningen. Det generella målet inom vattenförvaltningen är att uppnå god status i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten till 2015. Dessa mål är i Sverige satta som miljökvalitetsnormer och tillämpningen av dessa styrs av miljöbalken och plan och bygglagen. För att Sverige ska uppfylla dessa har vattenmyndigheten tagit fram åtgärdsprogram. Miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen riktar sig mot myndigheter och kommuner, d v s inte direkt mot företag och andra verksamheter. Vatten i Kalmar och Gotland län tillhör Södra Östersjöns distrikt där arbetet samordnas av Vattenmyndigheten vid Länsstyrelsen i Kalmar. Södra Östersjöns distrikt är indelat i ett antal delområden, där olika länsstyrelser har huvudansvaret för samordning. Kalmar och Gotlands län berörs av de fem delområdena Gotland, Motala ström, Smålandskusten inkl Öland, Emån och Blekingekusten. Dessa samordnas av Länsstyrelsen i Gotland, Länsstyrelsen i Östergötland, Länsstyrelsen i Kalmar, Länsstyrelsen i Jönköping respektive Länsstyrelsen i Kronoberg (fig x). Vattenförvaltningen innebär att nya krav ställs på kommunerna. De kommunala nämnderna behöver se till att miljökvalitetsnormerna följs vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommunerna behöver vidare anpassa sitt arbete vad gäller t ex fysisk planering, dricksvattenfrågor, avloppsfrågor och frågor som berör frilufsliv. Utöver detta har kommunerna en viktig roll i framtagande av kunskapsunderlag, delta i vattenrådsarbetet och i det praktiska åtgärdsarbetet med vatten. 2.2 Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormerna för vatten är beslutade för Sveriges samtliga vattenförekomster. Kustvatten är indelat i vattenförekomster, utifrån kustvattenområden med homogena egenskaper med avseende på karaktär och status, och sträcker sig en sjömil ut från kusten. För inlandsvatten gäller generellt att sjöar större än 1 km 2, och vattendrag med ett avrinningsområde större än 10 km 2, är vattenförekomster. Grundvattenförekomster är grundvatten som är avsedd att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dag i genomsnitt eller betjänar mer än femtio personer. Utöver detta finns det möjlighet att lägga till ytterligare vattenförekomster om det krävs för att uppfylla kraven i vattenförvaltningsförordningen. 6

Miljökvalitetsnormerna är formulerade som ett kvalitetskrav och ett icke försämringskrav, dvs status får inte försämras. Varje vattenförekomst har två normer. För ytvatten gäller ekologisk status/ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus. För grundvatten finns norm för kemisk grundvattenstatus samt kvantitativ status. Exempel på en miljökvalitetsnorm för vatten är God ekologisk status 2015. Information om vilka vatten som är vattenförekomster, samt deras miljökvalitetsnormer, finns i den webbaserade databasen Vatteninformation system Sverige VISS. Miljökvalitetsnormerna kemiska ytvattenstatus och kemiska grundvattenstatus är såkallade gränsvärdesnormer medan övriga normer tillhör kategorin andra normer enligt miljöbalkens definitioner. Den myndighet som ansvarar för att ta fram miljökvalitetsnormer för vatten är vattenmyndigheten. Utformning och fastställande regleras av Förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (SFS 2004:660). Föreskrifter om dessa är publicerade i Länsstyrelsens författningssamlingar. Enligt miljöbalken 5 kap 3 ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs. Tillämpningen styrs även av Plan och bygglagen (PBL) där det i 2 kap 2 står att miljökvalitetsnormerna ska följas vid planläggning och andra ärenden enligt PBL, t. ex. bygglovsärenden. I miljöbalken finns fyra olika typer av normer. Det är gränsvärdesnormer, målsättningsnormer, indikativa normer och andra normer (5 kap 2 första stycket MB). Dessa har olika rättsverkan beroende på om de är gränsvärdesnorm eller inte. Högre åtgärdskrav kan ställas om en gränsvärdesnorm ska uppfyllas. (2 kap 7 MB). Naturvårdsverket har tagit fram en Vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten vid tillsyn. Ett antal vägledningar för tillämning vid planarbetet har tagits fram av länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping och Värmland i ett pilotprojekt initierat av Boverket. (Se vidare under åtgärd 36). 2.3 Åtgärdsprogram Vattenmyndigheten fastställer ett åtgärdsprogram för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet ska ange de åtgärder som krävs för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Myndigheter och kommuner ska vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet. I december 2009 beslutade vattenmyndigheten i Södra Östersjön om Åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2009-2015. I detta åtgärdsprogram är åtta åtgärder riktade till kommunerna. Dessa påverkar kommunernas arbete med tillsyn, enskilda avlopp, vattenskyddsområden, vattentäkter, planläggning, prövning, vatten- och avloppsvattenplaner samt påverkan av rörligt friluftsliv. Den första punkten i åtgärdsprogrammet, som vi inte kommer att behandla ytterligare i denna handledning, handlar om att kommunerna den 28 februari varje år behöver rapportera till vattenmyndigheten hur arbetet med åtgärdspunkterna fortgår. I handledningens kommande kapitel (kapitel 3-8) finns det till varje åtgärdspunkt en beskrivning av lagkrav, förklaring av begrepp, att göra lista, bra länkar och lokala exempel som berör respektive åtgärdspunkt. 7

Åtgärderna ska framförallt prioriteras i de områden som har vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller kemisk status. Information om vilka dessa är kan fås från databasen VISS (se även nedan 2.8). 2.4 Underlag för kommande åtgärdsprogram Ett bra kunskapsunderlag, om bl. a. vattnets tillstånd och påverkan på vatten, är en förutsättning för att ta fram förslag på effektiva åtgärder mot problem i vattenmiljön. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna planerar att sammanfatta denna information på avrinningsområdesnivå. Detta kommer att utgöra underlag för kommande åtgärdsprogram. Informationen ska även fungera som verktyg i samverkan mellan myndigheter och kommuner, vid tillsyn och prövning, i planärenden enligt PBL och som lokal information till markägare och andra intresserade och berörda. Dessa fördjupade underlag kommer att göras för huvudavrinningsområden eller för enskilda vattenförekomsters avrinningsområden. Det är viktigt att kommunerna är delaktiga i framtagandet av dessa underlag för att de ska kunna bli användbara inom kommunens verksamheter. Hur denna samverkan ska ske är ännu inte klart. Underlagsdokumenten kommer dock att göras tillgänglig via länsstyrelsernas hemsidor. Det är då möjligt för kommunerna att gå in och granska dessa och komma med kommentarer. Material planeras att börja läggas ut i början av 2012. Redan idag finns det möjlighet att hämta hem olika typer av planeringsunderlag från länsstyrelsernas datadistributionsweb. På denna sida har Länsstyrelsen sedan flera år tillbaka delat ut geodata och kommunerna i länet har rutiner för att hämta data där. I Kalmar län har ytterligare underlag samlats in inom projektet Planeringsunderlag LOVA. För att hämta denna information måste man logga in med ett användarnamn och lösenord som tidigare lämnats till alla kommuner i Kalmar län. 2.5 Vattenrådsarbetet Ett sätt för kommunerna att arbeta med vattenförvaltningen är att engagera sig i vattenråd. Kommunerna kan även ha en viktig roll vid bildandet av vattenråd. Vattenrådens roll är att vara det lokala forum där berörda aktörer kan mötas och diskutera vattenfrågor. Vattenrådet ska också vara ett forum där alla inom ett avrinningsområde kan deltaga för att påverka vattenförvaltningens inriktning. Vattenråd åtar sig rollen som samverkansorgan inom avrinningsområdet och fungerar som en kanal mellan ansvariga myndigheter, berörda intressenter och allmänheten. Vattenmyndigheterna Södra Östersjön, Vattenråd och lokal samverkan. I Smålandskustens och Emåns delområde finns det i mars 2012 elva bildade vattenråd. På Sveriges Vattenorganisationers hemsida finns mer information. 2.6 Nationella databaser Vattenförvaltningsarbetet är beroende av ett korrekt underlagsmaterial för att t. ex. statusklassa vatten och ta fram information om påverkanskällor. En källa till denna information är nationella databaser. Kommunerna har ansvar för inrapportering av data till några av dessa, t. ex. SGUs Vattentäktsarkiv. Kommunerna har även en viktig roll som kvalitetsgranskare av databaser som de själva inte ansvarar för, exempelvis VISS. 8

2.7 Praktiskt vattenarbete Det finns möjlighet för kommunen att söka finansiering för genomförande av åtgärder i vatten. Nedan följer exempel på några finansieringsmöjligheter. Biologisk återställning i kalkade vatten I områden som drabbats av försurning finns det möjlighet för kommunerna att genomföra åtgärder i vatten, exempelvis kalkning. Biologisk återställning ska genomföras så att den innan försurningen naturligt förkommande floran och faunan återställs. Den kan omfatta återintroduktion av försvunna arter, förstärkning av hotade bestånd, biotopvårdande åtgärder och öppning av vandringsvägar så att en naturlig fauna kan återetablera sig. Finansiering kan ges för mellan 85 till 100 % av projektkostnaden. För mer information kontakta kalkningsansvarig på länsstyrelsen. För mer information se: Information om kalkning, Kalmar Länsstyrelse Länsstyrelsen i Kalmar län. Europeiska Fiskeri Fonden (EFF) Medel ges för skydd och utveckling av akvatiska miljöer. Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna ansvarar för handläggningen. Medel kan sökas årligen senast 30 april, 31 augusti eller 31 december. För mer information se: Länsstyrelsen i Kalmar län. Kulturmiljövård Varje år avsätter Riksdagen medel till kulturmiljövårdsanslaget. Anslaget fördelas till länen av Riksantikvarieämbetet och varje länsstyrelse fattar beslut om bidragsmedlen. För mer information se Ansökan. Ansökan ska lämnas med denna EV fond senast den 31 oktober varje år. Landsbygdsfonden Det övergripande målet är en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt. Genom olika åtgärder, i form av stöd och ersättningar, stimuleras företagande och sysselsättning. Landsbygden ska också få en ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft. Stöd kan bl a ges i form av projekt och företagsstöd (LEADER), miljöersättningar eller rådgivning i form av Greppa Näringen. För mer information se: Information om Landsbygdsfonder Landsbygdsverket. Regionala fonden Småland och Öarna Det övergripande målet för programmet är att stärka den regionala konkurrenskraften för att uppnå en hållbar tillväxt. Programmet omfattar Kalmar, Jönköpings, Kronobergs och Gotlands län. För mer information se: Regionala fonden Småland & Öarna. South Baltic- Södra Östersjöprogrammet South Baltic är ett gränsöverskridande program som löper under det Territoriella målet 2007-2013 (Interreg IV A). Syftet med programmet är att stärka redan existerande samarbeten i Östersjöregionen men även att utveckla nya. Just nu pågår projektet MOMENT Modern water management i bl.a. Kalmar län. Projektet avslutas 2012. 9

Havs- och vattenmiljöanslag Anslaget ska användas för insatser för att förbättra, bevara och skydda våra hav, sjöar och vattendrag. Finansierar arbetet med kalkning, fiskevård och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Finns dock även utrymme för att söka finansiering till andra projekt. För mer information se: Information om anslag Havs och Vattenmyndigheten. Fiskevårdsbidrag Kommunen kan söka bidrag till åtgärder gällande t ex biotopvård, fiskvägar och insatser för att bevara hotade arter och stammar. Bidrag lämnas med högst 50 procent av den godkända kostnader för åtgärden. Om det finns särskilda skäl kan bidrag lämnas med högre andel av kostnaden. För mer information se: Fiskevårdsbidrag. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA är ett statligt bidrag för att genomföra lokala vattenvårdsprojekt. Syftet med dessa åtgärder ska i första hand vara att minska mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet men även att minska halterna av miljögifter. Kommuner och ideella sammanslutningar kan ansöka om medel för lokala vattenvårdsprojekt hos Länsstyrelsen. Stöd ges för högst 50 procent av kostnaderna för projektets stödberättigade åtgärder. För mer information se: LOVA - Lokala vattenvårdsprojekt. 2.8 VISS - Vatteninformationssystem Sverige VISS är en databas med Sveriges alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Den har utvecklats av Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. I databasen kan du bl a hitta bedömningar av hur vattnet mår (statusklassning), bestämmelser om kraven på kvaliteten i vattnet (miljökvalitetsnormer) samt information om miljöövervakning. I VISS kan man söka information antingen genom att skriva in en text eller via en karta. I VISS kan man även göra olika typer av uttag. Exempelvis kan man få ut en sammanställning av kommunens vattenförekomster samt deras status, miljökvalitetsnormer och miljöproblem i excel-format. Gör så här för att få en sammanställning av vattenförekomsternas status. 1. Gå in i VISS. 2. Välj fliken Uttag. 3. Välj Exporter. 4. Under 1. Välj typ av exporter välj Miljökvalitetsnormer (MKN), under 2. Välj data som skall exporteras välj II Miljökvalitetsnormer samt miljöproblem. 4. Under 3. Välj filter för data som skall exporteras välj t ex önskad kommun. 5. Under 5. Slutför tryck på EXPORTERA. 10

3 Åtgärdspunkt 32 Åtgärd 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, ekologisk status eller god kemisk status. 5 Parallella åtgärder 28, 29, 30 och 31 länsstyrelsen 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status eller god kemisk status. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadad mark och vattenområden, prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 3.1 Bakgrund och inledning För att de enskilda tillsynsmyndigheterna ska kunna arbeta med tillsynen på ett effektivt sätt, krävs ett samarbete med länets övriga tillsynsmyndigheter. Tänk på att både jobba långsiktigt och kortsiktigt. Initialt behöver tillsynsmyndigheterna ta fram ett gemensamt underlag för prioritering av tillsynen av de viktigaste verksamheterna som påverkar våra vatten. Ett sådant underlag kräver att alla inventerar vad de känner till om de olika tillsynsobjekten och tillsammans gör en nulägesbeskrivning. Ingen tillsynsmyndighet kommer att ha fullständiga uppgifter. Tanken är att utgå från de uppgifter som finns idag och komplettera allt eftersom med nya uppgifter.. Använd gärna denna excellmall för att sammanställa uppgifterna. Komplettering av uppgifterna om verksamheterna kan exempelvis ske vid handläggning av miljörapporter och vid granskning av egenkontrollen. Vid inspektioner kan tillsynsmyndigheten diskutera med företaget hur de planerar att kontrollera vilka kemikalier de använder, vilka kemikalier som innehåller prioämnen eller andra särskilt förorenande ämnen som kan påverka miljön eller hälsan. Utifrån den gemensamma nulägesbeskrivning kan tillsynsmyndigheterna komma fram till i vilka avrinningsområden och i vilka vatten åtgärder behövs och därmed prioritera tillsynen. En uppskattning bör göras av vilka resurser som krävs för att ta fram ett underlag för prioritering, en nulägesbeskrivning och krav på åtgärder. Detta behov bör ingå i tillsynsmyndighetens behovsutredning och tas upp i den årliga tillsynsplanen. Tillsynsplanen ska regelbundet följas upp och utvärderas och kan användas för att återrapportera till vattenmyndigheten den 28 februari varje år. 3.2 Lagkrav och beslut Enligt miljöbalken 5 kap 3 ska myndigheter och kommuner säkerställa miljökvalitetsnormerna följs vid prövning av ärenden, tillsyn och vid meddelande av föreskrifter. Enligt beslut om Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt, ska samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram, rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Detta görs varje år, senast 28 februari. 11

Enligt miljöbalken 26 kap 19 ska verksamhetsutövare fortlöpande kontrollera verksamheten. I förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll finns krav på vad egenkontrollen ska innehålla. Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska tillsynsmyndigheter bl. a utreda tillsynsbehovet och föra register över tillsynsobjekt, samt ta fram en tillsynsplan. 3.3 Bra länkar Presentation om hur vattenförvaltningen berör företag med miljöfarlig verksamhet? Regionala åtgärdsplaner prioriteringar och genomförande PowerPointpresentation från Länsstyrelsen i Örebro om åtgärdsarbete för god ekologisk status. Länsstyrelsen i Jönköpings län informerar om vattenförvaltning för företag Länsstyrelsen Västerbotten PowerPoint presentation om tillsynsprojektet sulfidmalmsgruvor. Kemikalieinspektionen Samband mellan miljöbalken, Reach och vattenförvaltningen, Kemi PowerPoint 2011-04-08. Recipientkontroll. Roll, lagkrav, syfte, kontrollprogram och ingående verksamheter PowerPoint. Länsstyrelsen Västmanland. Översyn av recipient - kontrollprogram (samordnad). Den här vägledningen är tänkt att vara ett stöd för i första hand tillsynsmyndigheterna Naturvårdsverket. Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet. 12

3.4 Bilaga 1 STEG 1 Kartlägg uppgifter om Miljöfarliga verksamheter o förorenade områden. Ta bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har utsläpp till recipient (direkt eller via dagvatten). LISTA FÖR GRUNDUPPGIFTER med Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som har utsläpp till recipient. Uppgifter saknas om miljöfarliga verksamheterna och förorenade områden STEG 2 Ta fram uppgifter om vattenföreskomster som inte uppnår god status. LISTA VATTENFÖREKOMSTER LISTA GRUNDUPPGIFTER + LISTA VATTENFÖREKOMSTER Behov av att statusklassa övrigt vatten STEG 2A Ta bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har utsläpp till en klassad vattenförekomst. STEG 2B Ta bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som har utsläpp till en klassad vattenförekomst. LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN Lägg till uppgifter om kemiska ämnen, ämnen som släpps ut och om ämnena är prioämnen eller särskilt förorenande ämnen STEG 3A LISTA FÖR PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER STEG 3B LISTA PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN STEG 4 Lägg till uppgifter om egenkontroll/kontrollprogram, mätparametrar, provpunkter, tillstånd och beslut som reglerar utsläpp STEG 6 Använd listorna och samråd med andra tillsynsmyndigheter. Uppgifter saknas om kemiska ämnen, ämnen som släpps ut och om ämnena är prioämnen eller särskilt förorenande ämnen Uppgifter saknas om egenkontroll/kontroll program, mätparametrar, provpunkter och tillstånd/beslut STEG 7 Tillsynsbehov, resurser och tillsynsplan STEG 5 STEG 8 Utöva tillsyns och kräv åtgärder. Komplettera uppgifter som saknas. Sammanställ uppgifter som saknas STEG 9 Uppdatera uppgifter och listor under STEG 1 till 4 17 7.3 13

STEG 1 Ta fram en lista över aktuella tillsynsobjekt. Sammanställ en lista över de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som finns inom kommunen, utgå från ert tillsynsregister, länsstyrelsens MIFO databas och egna uppgifter om andra förorenade områden. Ange koordinater för de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena. Ange i listan vilka av de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena som har utsläpp av processavloppsvatten, dagvatten och driftstörningar. (Se punkt 2.8) Ange i samma lista om de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena har utsläpp direkt till recipient, via dagvatten till recipient, via dagvatten till kommunalt avloppsreningsverk, direkt till kommunalt avloppsreningsverk, diffust till recipient från förorenat område/deponi eller inget utsläpp. Ange även koordinaten på utsläppspunkten, recipientens namn (om utsläpp sker direkt till recipient, via dagvatten till recipient eller diffust utsläpp från förorenat område) och kommunala avloppsreningsverket namn. Sortera bort ur listan de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har något utsläpp, har utsläpp via dagvatten till kommunalt avloppsreningsverk eller direkt till kommunalt avloppsreningsverk (OBS dessa kontrolleras i ett andra steg vid tillsynen av de kommunala avloppsreningsverken). Denna lista kallas för: LISTA FÖR GRUNDUPPGIF- TER. STEG 2A Ta fram en lista över de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena som kan påverka någon vattenförekomst. (Se punkt 2.8) Sammanställ en lista över vilka vattenförekomster som finns i din kommun, utgå från länsstyrelsens sammanställning på hemsidan. Se exempel bilaga 2. Ange vilka av vattenförekomsterna som inte uppnår god ekologisk status och god kemisk status och ange vilken status vattenförekomsten har (god, otillfredsställande, ej god) och vilka parameter som orsakar detta. Denna lista kallas för: LISTA VATTENFÖREKOMSTER. Använd LISTA FÖR GRUNDUPPGIFTER och LISTA VATTENFÖREKOMSTER och sortera bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har utsläpp till en klassad vattenförekomst (direkt till recipient, via dagvatten till recipient eller diffust till recipient från förorenat område), utan till ett övrigt vatten. Denna lista kallas för: LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER. STEG 2B Ta fram en lista över de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena som kan påverka något övrigt vatten. Använd LISTA FÖR GRUNDUPPGIFTER och LISTA VATTENFÖREKOMSTER och sortera bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som har utsläpp till en klassad vattenförekomst (direkt till recipient, via dagvatten till recipient eller diffust till recipient från förorenat område). Denna lista kallas för: LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN. STEG 3A Ta fram en lista över de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena med parametrar som påverkar någon vattenförekomst. Använd LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER och komplettera denna med uppgifter om vilka kemiska ämnen som hanteras eller har hanterats vid den miljöfarliga verksamheten eller vid det förorenade området, ange total mängd per år. Ange om någon av kemikalierna innehåller eller innehöll prioämnen, särskilt förorenande ämnen eller andra ämnen. Om inga kemikalier hanteras alls, notera detta. Använd LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER. Fyll i uppgifter om utsläpp från den miljöfarliga verksamheten och förorenade området har utsläpp och om uppgifter finns eller saknas om utsläpp av näringsämnen (kväve/fosfor), övriga ämnen (prioämnen/särskilt förorenande ämnen/andra ämnen). Lägg in uppgift om halter i utsläpp, utsläppet per år eller om uppgift saknas helt. 14

Sortera bort ur listan de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte hanterar några kemikalier som innehåller prioämnen eller särskilt förorenande ämnen. Sortera även bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har utsläpp av näringsämnen, prioämnen eller särskilt förorenande ämnen. Denna lista kallas för: LISTA FÖR PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER. STEG 3B Ta fram en lista över de miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena med parametrar som påverkar något övrigt vatten. Använd LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN och komplettera denna med uppgifter om vilka kemiska ämnen som hanteras eller har hanterats vid den miljöfarliga verksamheten eller vid det förorenade området ange total mängd per år. Ange om någon av kemikalierna innehåller eller innehöll prioämnen, särskilt förorenande ämnen eller andra ämnen. Om inga kemikalier hanterats, notera detta. Använd LISTA FÖR EVENTUELL PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN. Fyll i uppgifter om den miljöfarliga verksamheten eller förorenade området har utsläpp och om uppgifter finns eller saknas om utsläpp av näringsämnen (kväve/fosfor), övriga ämnen (prioämnen/särskilt förorenande ämnen/andra ämnen). Lägg in uppgift om halter i utsläpp, utsläppet per år eller om uppgift saknas helt. Sortera bort ur listan de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte hanterar några kemikalier som innehåller prioämnen eller särskilt förorenande ämnen. Sortera även bort de miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som inte har utsläpp av näringsämnen, prioämnen eller särskilt förorenande ämnen. Denna lista kallas för: LISTA FÖR PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN. STEG 4A Ta fram en lista med uppgifter om egenkontroll/kontrollprogram och tillstånd/tillsynsbeslut över miljöfarliga verksamheterna och förorenade områden med parametrar som påverkar någon vattenförekomst. Använd LISTA FÖR PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER och komplettera den med uppgifter om det finns eller saknas egenkontroll/kontrollprogram för utsläppet från den miljöfarliga verksamheten alt. det förorenade området. Ange ålder på egenkontroll/kontrollprogram för utsläppet (ålder, > 10 år, <10 år). Lägg in uppgift om vilka parametrar som mäts i utsläppet (kväve, fosfor, prioämnen, särskilt förorenande ämnen, andra ämnen) och var provpunkterna ligger. Använd LISTA FÖR PÅVERKAN VATTENFÖREKOMSTER och komplettera den även med uppgifter om det finns eller saknas tillstånd och tillsynsbeslut (ex med krav på åtgärder vid c-och u-anläggning) ålder på tillståndet och tillsynsbeslut (ålder, > 10 år, <10 år). Lägg in uppgift om tillståndet och tillsynsbeslut reglerar eller inte reglerar utsläppet, halt och total mängd per år (kväve, fosfor, prioämnen, särskilt förorenande ämnen, andra ämnen) och om det finns krav på provtagning/mätning av utsläppet. Lägg in uppgift om krav på mätfrekvens, mätmetod och utvärderingsmetod i tillstånd och tillsynsbeslut. STEG 4B Ta fram en lista med uppgifter om egenkontroll/kontrollprogram och tillstånd/tillsynsbeslut över miljöfarliga verksamheterna och förorenade områdena med parametrar som påverkar något övrigt vatten. Använd LISTA FÖR PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN och komplettera den med uppgifter om det finns eller saknas egenkontroll/kontrollprogram för utsläppet från den miljöfarliga verksamheten och/eller förorenade området samt ålder på egenkontroll/kontrollprogram för utsläppet (ålder, > 10 år, <10 år). Lägg även in uppgift om vilka parametrar som mäts i utsläppet (kväve, fosfor, prioämnen, särskilt förorenande ämnen, andra ämnen) och var provpunkterna ligger. Använd LISTA FÖR PÅVERKAN ÖVRIGA VATTEN och komplettera den även med uppgifter om det finns eller saknas tillstånd och tillsynsbeslut (ex med krav på åtgärder vid c-och u-anläggning) för den miljöfarliga verksamheten och/eller förorenade området, ålder på tillståndet och tillsynsbeslut (ålder, > 10 år, <10 år). Lägg även in uppgift om tillståndet och tillsynsbeslut reglerar eller inte reglerar utsläppet halt och total mängd per år (kväve, fosfor, prioämnen, särskilt förorenande ämnen, andra ämnen) och om det finns krav 15

på provtagning/mätning av utsläppet (kväve, fosfor, prioämnen, särskilt förorenande ämnen, andra ämnen). Lägg in uppgift om krav på mätfrekvens, mätmetod och utvärderingsmetod i tillstånd och tillsynsbeslut. STEG 5 Uppgifter som saknas sammanställs. Miljöfarliga verksamheter som saknas i tillsynsregistret (ex u-verksamheter). Förorenade områden som saknas i tillsynsregistret. Koordinater för miljöfarliga verksamheter. Koordinater för förorenade områden. Uppgifter om processavlopp, dagvatten och driftstörningar. Uppgift om till vart utsläppen går. Koordinat för utsläppspunkt. Behov av att statusklassa övriga vatten. Uppgift om kemiska ämnen. Uppgift om mängd kemiska ämnen. Uppgift om de kemiska ämnen innehåller prioämnen eller särskilt förorenande ämnen. Uppgift om utsläpp av prioämnen, särskilt förorenande ämnen och/eller andra ämnen. Uppgift om egenkontroll/kontrollprogram. Uppgift om ålder på egenkontroll/kontrollprogram. Uppgift om parametrar som mäts i egenkontroll/kontrollprogram. Uppgift om var provpunkterna ligger. Uppgift om tillstånd och tillsynsbeslut. Uppgift om ålder på tillstånd och tillsynsbeslut. Uppgift om utsläpp i halt eller total mängd regleras i tillstånd eller tillsynsbeslut. Uppgift på krav på provtagning/mätning enligt tillstånd eller tillsynsbeslut. Uppgift om krav på mätfrekvens, mätmetod och utvärderingsmetod i tillstånd eller tillsynsbeslut. STEG 6 Samråd med andra tillsynsmyndigheter om påverkansanalys, prioritering av tillsynsobjekt och åtgärder. Ta kontakt med de andra tillsynsmyndigheterna, direkt, via länsstyrelsen eller via MSO. Gå tillsammans igenom vilka uppgifter som saknas enligt steg 5. Gör en första gemensam påverkansanalys (total eller mer projektinriktat på vattenförekomstnivå eller avrinningsområdesnivå). Prioritering med motivering. Sammanställ åtgärder för de prioriterade tillsynsobjekten Exempelvis: Info till verksamhetsutövare/ansvarig för förorenat område Behov av åtgärder: ta fram uppgifter enligt steg 5 utredningar skyddsåtgärder krav på omprövning kontroll Behov av gemensamma tillsynsprojekt i MSO. Upprätta en gemensam åtgärdsplan 2012-2015. Vad ska göras? När ska det göras? Vem ansvarar? Prioritering upprättas tillsammans med övriga myndigheter. STEG 7 Utred och planera tillsynen Tillsynsbehovet kompletteras för de tillsynsobjekt som kräver åtgärder. Prioritering tas fram och en konsekvensanalys av vad som sker om åtgärderna inte vidtas (ex MKN riskera att inte uppfyllas). Tillsynsplan (1 år och 3 år) 16

STEG 8 Utöva tillsyn och kräv åtgärder Genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplanen. STEG 9 Uppdatera uppgifter och listorna under steg 1-4 med nya uppgifter Lägg in nya uppgifter kontinuerligt. Uppdatera de olika stegen. För register över vidtagna åtgärder. Återrapportera varje år till Havs- och vattenmyndigheten. För en kontinuerlig diskussion med andra tillsynsmyndigheter. 17

3.5 Bilaga 2 EU-ID Grundinformation Vattenförekomst namn HARO Kommun Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten Sjöar Ekologisk status och ekologisk potential Status eller potential 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Tidsfrist Mindre strängt krav Skyddade områden Kompletterande krav för skyddade områden Kontinuitetsf örändrignar Flödesförändr ignar Försurning Övergödning Miljögifter Miljögifter (exklusive Främmande arter Vattenuttag Morfologiska förändrignar SE635472-148648 SE636104-149364 SE635910-148373 SE636850-149669 SE637521-150480 Virserumssjön Emån Hultsfred Flaten Emån Hultsfred Narrveten Emån Hultsfred St Hammarsjö Emån Hultsfred God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Ja Nej Ja Nej Ja 2015 God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Ja 2015 Ja Nej Ja Gnötteln Emån Hultsfred God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Nej Nej Ja Nej Ja 2015 Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Miljöproblem God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Ja Nej Ja Nej Ja 2015 God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Nej 2015 Ja Nej Ja 18

4 Åtgärdspunkt 33 Åtgärd 33 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 4.1 Bakgrund och inledning För att kunna arbeta med att förbättra de enskilda avloppen som bidrar till att försämra en vattenförekomst status ska frågan tas upp på nämnden, exempelvis genom att fastställa en policy för dessa ärenden. Vilka områden ska prioriteras? Hur höga ska funktionskraven på de enskilda avloppen vara? Vilka beslut ska tas på delegation? 4.2 Lagkrav I de fall en fastighet har ett bristfälligt avlopp kan man förbjuda utsläpp av avloppsvatten med stöd av Miljöbalken. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning om enskilda avlopp enlig 9 kap MB. 4.3 Att göra lista Sammanställ de vatten inom kommunen som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Utvärdera underlaget: stämmer statusklassningen, stämmer riskbedömningen, finns det ett mera uppdaterat underlag inom kommunen? Gör en prioritering av vattendragen. Vilka vattendrag har sämst vatten? Sammanställ de enskilda avloppen som finns inom de prioriterade områden. Hur mycket bidrar de enskilda avlopp med? Utred vilka krav som ska ställas på de enskilda avloppens rening inom prioriterade områden. Gå igenom arkivet och notera för vilka avlopp det finns beslut. Även prövade avlopp, åtminstone de som är äldre än 10 år, bör tas med i inventeringen. Registrera alla fastigheter i ett avlopps-/tillsynsregister. Kontakta de fastighetsägare som berörs av inventeringen Gör en inventering i fält, gärna tillsammans med fastighetsägaren. Skicka ett inventeringsmeddelande till dem vars fastigheter besökts. Mata in uppgifter i avlopps-/tillsynsregistret. Skicka ett inventeringsprotokoll till fastighetsägaren Ev. beslut om förbud/föreläggande Uppföljning av beslut. 19

4.4 Lokala exempel: Västervik Inventering och krav i område efter område. Krav på hög skyddsnivå vid nyanläggning nära vatten. Så här har vi gjort: Inventering 1. Ett område med 200-300 hus tas ut. Ett avrinningsområde i taget inventeras, område med lägst ekologisk status prioriteras. 2. Skicka ut begäran om uppgifter om respektive avlopp och information Anordna möte. Besök på plats endast vid särskilda behov (debiteras om fastighetsägaren inte lämnat uppgifter). 3. Registrera uppgifter om varje hus i Ecos/Miljöreda. Ett objekt och ärende upprättas för varje hus. 4. De som har avlopp som inte uppfyller kraven informeras om att de kommer att få utsläppsförbud (2 år efter utskick) om avlopp inte åtgärdas. 5. Beslut om utsläppsförbud. 6. Beslut om utsläppsförbud med vite (ett fåtal går så långt). 300-500 hus inventeras per år. Målet är att samtliga hus inventerats 2015. Inventera inte fler hus än ni har tid att följa upp. Inventering är ingen engångsinsats. Tillsyn av enskilt avlopp kommer att ske löpande även efter 2015 med ett intervall på ungefär 15 år. Mer tekniskt avancerade anläggningar får tätare tillsyn. Vid nyanläggning av enskilt avlopp ställs krav på hög skyddsnivå avseende näringsämnen nära vatten (300 m från havet, 100 m från sjö eller vattendrag). Hög skyddsnivå ur smittskyddssynpunkt ställs i tätbebyggda områden. Efter hand kommer krav på hög skyddsnivå att ställas för befintliga hus och avlopp som åtgärdas, med start i de områden som har lägst ekologisk status. På 4 år har antalet avloppsärenden tredubblats. Fastighetsägare och entreprenörer är mer medvetna om vikten av att åtgärda avlopp. Tillsyn av enskilda avlopp kan till stor del finansieras via avgifter, om man tar ut tillräcklig avgift vid ärendehanteringen (i efterhand) och lägger upp inventeringar på ett strukturerat sätt. Idag ger kommunledningen ekonomiskt stöd till miljö- och byggnadsnämndens inventering så att endast besök på plats debiteras vid inventeringen. Emmaboda kontroll av avloppsanläggning vid tömning av trekammerbrunnen. Så här har vi gjort: 1. Ta reda på alla abonnenter där slamtömning utförs. Det finns ju fler enskilda avlopp, men det är ju de här som används mest. 2. Skriv ett brev till ägarna av de enskilda avloppsanläggningarna om den kommande inventeringen. Vi skickade med Naturvårdsverkets faktablad checklista för enskilda avlopp. 3. Efter några månader påbörjades inventeringen enligt en checklista. Vi tog hjälp av slamtömningsentreprenören och betalade dem per styck inventerad anläggning. Nu ska all inventering läggas in i Bygg o Miljöreda på respektive fastighet, som sedan kan visas och användas i GIS skikt. 20

4. Därefter kommer vi att påbörja kraven på förbättringar. Hur detta ska ske, har vi diskuterat och planen ska in i vår tillsynsplanering. Vi tänker då på vad som ska prioriteras först, t. ex. enskilda avlopp inom vattenskyddsområde, avlopp med avrinning till vattenförekomster som inte uppfyller god kemisk eller biologisk status eller annat 5. Vi ska också jobba med VA plan och LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Då blir detta underlaget viktigt, för att se var och hur man kan bygga ut VA-nätet, förtäta byggnation, överföringsledningar mm. 6. Vi har fått mycket positivt gensvar från allmänheten, och många är redan i gång med nya anläggningar. 7. Det är också viktigt att informera gräventreprenörerna, så de är förberedda på frågor och fler uppdrag. Och inte minst viktigt att de får kredit för sin tidigare utbildning och diplomering. 4.5 Bra länkar Handledning för inventering och policy miljösamverkan. Avloppsinventeringsmanual. Information från miljösamverkan Västra Götaland om avloppsinventering. Små avlopp i Kalmar län Information från Miljösamverkan Sydost om underlag till kommunal policy för små avlopp. Både för myndighet och privatpersoner. Avloppsguiden Kalmar Kommun. Exempel på kommunal policy för enskilt avlopp. Bra information om avlopp finns på Naturvårdsverkets hemsida. 21

5 Åtgärdspunkt 34 och 35 Åtgärdspunkt 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Åtgärdspunkt 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 5.1 Bakgrund och inledning Åtgärdspunkterna 34 och 35 innebär att kommunerna behöver göra en översyn av skyddet vid befintliga kommunala vattentäkter och vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller har ett uttag över 10 m 3 /dag. Vid denna översyn behöver även hänsyn tas till täkternas kemiska och kvantitativa status. Om vattentäkterna ligger i yt- eller grundvattenförekomster finns information om dessa i VISS. 5.2 Lagkrav Enligt allmänna råd till 7 kap. 21 i miljöbalken bör länsstyrelser och kommuner verka för att vattenskyddsområden skapas för åtminstone samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Även grund- och ytvattentillgångar, som kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, bör skyddas. Kraven enligt vattendirektivet och enligt Naturvårdsverkets allmänna Råd 2003:16 gäller fullgott skydd. Detta innebär att även vissa av de täkter som i dagsläget har fastställt skydd kan komma att beröras, om beslutade områden och bestämmelser är otillräckliga. 5.3 Att göra lista Sammanställ en lista över kommunala/mellankommunala/icke kommunala dricksvattentäkter enligt definitionen under 5.1. Information om vattentäkter ska finnas i databasen VISS. Förslag på struktur för lista finns här. Ange i listan vilka vattentäkter som har vattenskyddsområde och när dessa fastställdes, samt vilka vattentäkter som saknar vattenskyddsområden. Gör en bedömning av vilka vattentäkter som inte uppnår god kemisk- och god kvantitativ status och ange vilka parameter som orsakar detta. Ange om beslutade föreskrifter för vattenskyddsområde är tillfredsställande eller är i behov av revidering. Metod för bedömning av vattenskyddsområden finns presenterad i rapporten Kommunala vattenskyddsområden i Västra Götalands län Rapport 2005:34. Upprätta en åtgärdsplan/tidsplan. Vad ska göras? När ska det göras? Vem ansvarar? Metod för prioritering av vattentäkter finns presenterad i ovanstående rapport. 22

5.4 Bra länkar Miljökvalitetsnormer för vatten och översiktsplanering, en vägledning för fysisk planering i Stockholms län. Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5 Miljösamverkan Västra Götaland informerar om vattenskyddsområden, fastställande och tillsyn. Faktablad om inrättande av vattenskyddsområde, Länsstyrelsen i Värmland. Västra Götalands län Rapport 2005:34 om kommunala vattenskyddsområden. Kommentar: Länsstyrelsen i Kalmar län driver projektet Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Arbetet planeras vara klart i april 2012. Denna plan kan vara ett viktigt stöd vid kommunernas prioritering av vattentäkter. 23

6 Åtgärdspunkt 36 Åtgärdspunkt 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 6.1 Bakgrund och inledning Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg som ska bidra till att skapa goda livsmiljöer för människor, djur- och växtliv. Nu ska samhällets planering även omfatta och bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, detta gäller både vid översiktsplanering och detaljplaneläggning. 6.2 Lagkrav Enligt miljöbalken (5 kap 3 ) ska myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls vid prövning av ärenden, tillsyn och vid meddelande av föreskrifter. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. Enligt Plan och bygglagen (2 kap 2 ) ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning och andra ärenden enligt Plan och bygglagen, t. ex. bygglovsärenden. 6.3 Att göra lista Översiktsplan Läs broschyren från länsstyrelsen i Jönköping Miljökvalitetsnormerna för vatten och översiktsplanering. Ta fram checklista för kommunens arbete med översiktsplanen, t.ex. utifrån broschyren från Jönköping. I denna bör följande punkter ingå: 1. Sammanställning av vattenförvaltningens underlag och annan vattenanknuten information. 2. Analys av vilka miljöproblemen är för de vattenförekomster som inte uppnår god status. Analysera orsakerna till miljöproblemen. 3. Analysera på vilket sätt översiktsplanens genomförande får konsekvenser på vattnens status (se sidan 24 i broschyr från Jönköping). 4. Ompröva och förändra planförslagets riktlinjer om det behövs för att följa miljökvalitetsnormerna (se sidan 23 i broschyr från Jönköping). 5. Hur kan olika ställningstaganden i kommunen, t. ex. dagvattenpolicy, skyddsområden för vattentäkter, utbyggnad av VA nät, åtgärdsprogram för översvämningar m.m. påverka vattnens status? 24

Detaljplan Läs denna information från Länsstyrelsen i Skåne om planering. Den innehåller en kortfattad information om hur miljökvalitetsnormerna för vatten kan hanteras i samband med detaljplaneringen och i viss mån även i översiktsplaneringen. Se även broschyren om planering från Länsstyrelsen i Värmland. Vattenplan Läs broschyren från länsstyrelsen i Jönköping. Denna vägledning riktar sig i första hand till kommunala planerare och tjänstemän på kommunernas miljöavdelningar. Syftet är att belysa hur kommunerna kan resonera runt och hantera miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen för vatten i översiktsplanen. Miljökvalitetsnormerna för vatten och översiktsplanering Ta fram en checklista för kommunens arbete med vattenplaner, t. ex. utifrån broschyr från Jönköping (sid 16). VA-plan Ta fram en checklista för kommunens arbete med VA-planer. Utgå gärna från rapport från Länsstyrelsen i Stockholm Kommunal VA-planering Manual med tips och checklistor. Dagvattenpolicy Läs broschyren från länsstyrelsen i Skåne Information om dagvatten. Prövning av bygglov enligt plan- och bygglagen Läs Bra sida om bygglovsförfarandet Orust kommun. Bra information om bygglov. 6.4 Bra länkar Miljökvalitetsnormer för vatten och översiktsplaneringen. Syftet med denna rapport från Länsstyrelsen i Jönköping är att belysa hur kommunerna kan resonera runt, och hantera, miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen för vatten i översiktsplanen. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen i Skåne län informerar om hur de miljökvalitetsnormer för vatten som antogs i december 2009 kan hanteras i samband med detaljplanering och i viss mån också översiktsplanering. Miljökvalitetsnomer för vatten i detaljplaner Vägledning för kommunens handläggare. Rapport från Länsstyrelsen i Värmland med syfte att belysa hur kommunerna kan hantera miljökvalitetsnormer för vatten i detaljplanen. Dagvatten Länsstyrelsen i Skåne län informerar om hur dagvattenhanteringen kan planeras, så att dagvattnet blir en resurs istället för ett problem. Vattenplaneringens informationsförsörjning om samordningen mellan vattenförvaltningen och PBL och behoven av planering Syftet med denna rapport, från Länsstyrelsen i Östergötland, är att öka kunskaperna om vattenförvaltningsarbetet inom PBL-planeringen och att utveckla lämpliga metoder för länsstyrelsernas och kommunernas arbete kring miljökvalitetsnormer för vatten. 25