Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 13-2 88 52 27-6-11 Linköpings befolkningsutveckling 1986-26 Innehåll Bakgrund...1 Befolkningen 1986-26...2 Befolkningen 1986, 1996 och 26...3 Födelseöverskott...6...7 De flyttande till/från kommunen fördelade på ålder...9 De flyttande till/från kommunen fördelade på varifrån/vart de flyttar...15 Nettoflyttning fördelad på delgrupper...18 Sid Bakgrund Linköpings kommun har sedan 193-talet haft en stark befolkningstillväxt tack vare ett positivt flyttningsnetto, dvs på grund av att fler personer har flyttat till än från kommunen. En topp nåddes under 194-talet, och samtidigt hade kommunen även ett högt födelseöverskott, dvs ett större antal födda än döda. Under 5- och 6-talen låg befolkningstillväxten på en fortsatt hög nivå. Under 7- talet och början av 8-talet var tillväxten något svagare, även om befolkningen även då ökade för varje år. Under mitten och slutet av 8-talet ökade befolkningstillväxten åter, och den första halvan av 9-talet var den rekordstor tack vare att både födelseöverskottet och flyttningsnettot var stort. Under åren 1995 till 1998 föll befolkningstillväxten snabbt på grund av drastiskt minskande födelsetal och en kraftigt stegrad utflyttning, samtidigt som inflyttningen inte ökade som tidigare. 1999 blev dock en vändpunkt i bägge avseendena, genom att födelsetalen började stiga långsamt igen, samtidigt som utflyttningen från kommunen sjönk. Under åren 1999-26 har födelsenettot alltså åter ökat. t ökade 1999-23 men har sedan minskat något. De senaste två årtiondenas befolkningsutveckling i Linköpings kommun uppvisar en del dramatik. I denna rapport analyserar vi befolkningsförändringarna under denna period närmare och pekar på olika orsaker till den nämnda utvecklingen. Postadress: Besöksadress: Telefon: 13-2 88 52 Fax: 13-2 53 6 Linköpings kommun Apotekaregatan 13 e-post: sten.johansson@linkoping.se 581 81 LINKÖPING Linköping http://www.linkoping.se/lkstat/
Befolkningen 1986-26 Under perioden 1986-26 har Linköpings befolkning ökat med 18 procent. De flesta åldersgrupper har ökat med mellan 8 och 24 procent, men gruppen över 8 år har ökat med hela 92 procent och 5-64-åringarna med 31 procent. Däremot är antalet yngre pensionärer, 65-79 år, helt oförändrat under samma tid. Antalet barn och ungdomar -14 år ökade successivt mellan 1988 och 1995 på grund av den så kallade baby-boomen, men har sedan minskat något. De mest utpräglade studentåldrarna, 21-24 år, ökade kraftigt i början av 9-talet. Åldersklasserna 25-29 och 3-34 år hade en puckel under 9-talet på grund av de stora årskullarna som är födda i mitten på 6-talet. År 26 ingår de huvudsakligen i klassen 4-49 år. Klassen 5-64 år har från 1992 och framåt en kraftig ökning på grund av fyrtitalisterna. År Ålder -14 15-17 18-2 21-24 25-29 3-34 35-39 4-49 5-64 65-79 8-w Summa 1986 21 81 4 624 5 136 8 142 8 994 8 425 8 635 15 534 18 376 15 19 3 779 117 835 1987 21 75 4 71 4 995 8 34 9 2 8 418 8 491 16 83 18 22 15 254 4 14 118 62 1988 21 24 4 779 4 87 8 454 9 143 8 374 8 38 16 433 18 163 15 423 4 187 119 167 1989 21 193 4 666 4 989 8 428 9 628 8 535 8 149 16 82 18 192 15 567 4 413 12 562 199 21 617 4 532 5 118 8 548 1 169 8 582 8 171 17 55 18 17 15 665 4 641 122 268 1991 22 219 4 319 5 371 8 696 1 766 8 723 8 264 17 293 18 223 15 689 4 789 124 352 1992 22 89 4 218 5 416 8 896 11 339 8 829 8 433 17 287 18 467 15 775 4 98 126 377 1993 23 47 4 166 5 622 9 27 11 491 9 32 8 51 17 369 18 898 15 737 5 54 128 61 1994 23 946 4 187 5 699 9 727 11 163 9 475 8 63 17 192 19 518 15 668 5 284 13 489 1995 24 145 4 26 5 499 1 192 1 611 9 85 8 653 17 63 2 14 15 655 5 437 131 37 1996 24 89 4 288 5 385 1 38 1 613 9 885 8 641 16 872 2 628 15 675 5 514 131 898 1997 24 3 4 24 5 294 1 217 1 527 1 69 8 615 16 722 21 222 15 554 5 626 132 89 1998 23 83 4 18 5 268 1 92 1 51 9 931 8 618 16 594 21 669 15 438 5 818 131 948 1999 23 91 4 18 5 267 9 867 1 78 9 752 8 897 16 529 22 23 15 345 5 896 132 5 2 23 771 4 278 5 23 9 667 1 934 9 579 9 238 16 57 22 529 15 193 6 242 133 168 21 23 676 4 454 5 223 9 635 1 921 9 573 9 548 16 637 22 876 15 15 6 481 134 39 22 23 652 4 74 5 156 9 84 1 99 9 368 9 815 16 78 23 27 14 922 6 74 135 66 23 23 565 4 972 5 411 1 12 1 756 9 619 9 789 16 81 23 537 14 937 6 832 136 231 24 23 451 5 89 5 522 1 165 1 581 9 781 9 554 17 229 23 633 14 965 6 942 136 912 25 23 35 5 253 5 825 1 12 1 571 9 741 9 318 17 588 23 89 14 969 7 137 137 636 26 23 113 5 444 6 55 1 126 1 699 9 698 9 285 17 843 24 6 15 71 7 24 138 58 Total befolkning i Linköpings kommun 1986-26 16 14 12 1 8 6 4 2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 2
Befolkningen 1986, 1996 och 26 Befolkningens sammansättning i ett visst geografiskt område, t ex Linköpings kommun, förändras över tiden genom fem olika demografiska faktorer: människor föds, åldras, flyttar in, flyttar ut samt dör. När man jämför befolkningen vid två olika tidpunkter beror alltså förändringarna på summan av dessa fem faktorer. I nedanstående diagram visas befolkningen i Linköpings kommun 1986-12-31, 1996-12-31 och 26-12-31, fördelade på ålder (ettårsklasser). Under de arton åren har kommunens befolkning totalt växt från 117 835 till 138 58 personer eller med 17,6 procent. När man studerar diagrammet, där den streckade linjen representerar 1986, den tunna heldragna 1996 och den tjockare heldragna 26, ser man tydligt att utvecklingen i olika åldrar varierar starkt. Många av dessa variationer beror på att vissa årskullar redan från början omfattat ovanligt många eller ovanligt få individer. Dessa årskullar framträder tydligt som toppar respektive dalar i diagrammet, och man kan se hur topparna och dalarna successivt har förflyttats uppåt i åldrarna, dvs åt höger i diagrammet. Några av dessa har markerats med pilar i diagrammet. En välkänd topp är de så kallade 4-talisterna, personer födda i mitten av fyrtiotalet, vilka 1986 var i fyrtioårsåldern, 1996 cirka 5 år, och 26 i 6-årsåldern. En annan är personer födda 192, som i hela Sverige har utgjort en markant topp i befolkningskurvan, och som 1986 var 66 år, 1996 76 år och 26 86 år gamla. På kurvorna för 1996 och 26 framträder också tydligt en puckel till vänster, nämligen den senaste så kallade baby-boomen som i Linköping nådde sin topp med barn födda 1991-92. 3 2 5 2 Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26 ålder, ettårsklasser "Babyboom" Studentåldrar "6-talister" "4-talister" Födda 192 1 5 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Ålder 1986-12-31 1996-12-31 26-12-31 På de tre befolkningskurvorna syns även andra drag som inte är bundna till födelseår utan till ålder, oavsett tidpunkten. Ett sådant drag är det självklara förhållandet att antalet personer i varje årsklass minskar i de högre åldrarna på grund av att personer avlider. En annan, som är mycket markant just i Linköping, är den puckel som finns ungefär i åldrarna 19-3 år. I diagrammet har dessa kallats studentåldrar, och deras relativa storlek beror till stor del på att Linköping är en universitetsstad. Mellan 1986 och 1996 blev denna puckel väsentligt högre, vilket främst beror på två faktorer: dels 3
har universitetet expanderat, dels har en allt större andel av de studenter som har bostad i Linköping också folkbokfört sig här. Av Linköpings totala befolkningstillväxt mellan 1986 och 26, cirka 2 7 personer, utgörs en tredjedel av ökningen i åldrarna 2-44 år och en tredjedel av ökningen i åldrarna 45-62 år. Under samma period har inflyttningsnettot i åldrarna 18-2 år varit nästan lika stort som kommunens totala inflyttningsnetto oavsett ålder. Medianåldern var 26-12-31 i Linköpings kommun 37 år mot 4 år i riket. Medelåldern vid samma tidpunkt var i Linköpings kommun 39,4 år och i riket 4,9 år. Linköping har alltså en yngre befolkning än Sverige i stort. Att medianen ligger lägre än medelvärdet beror på att åldersfördelningen är sned; det finns fler personer i lägre åldrar än i högre. Skillnaden är större för Linköping än för riket, eftersom Linköpings befolkningskurva är snedare än rikets. Medianen är åldern för den mittersta personen när man ordnar befolkningen efter stigande ålder. Medelvärdet är summan av alla personers ålder dividerad med antalet personer. 3 2 5 2 1 5 1 Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26, födelseår Studentåldrar 26 1996 1986 "4-talister" Födda 192 Årgångarna minskar i storlek under perioden 1986-21 på grund av dödlighet 5 2 199 198 197 196 195 194 193 192 191 19 Födda år 1986-12-31 1996-12-31 26-12-31 I diagrammet ovan visas återigen Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26, men nu på ett nytt sätt. Kurvorna visar här inte personernas ålder vid de tre tidpunkterna, utan personernas födelseår, vilket innebär att de tre kurvorna har förskjutits i förhållande till varandra jämfört med diagrammet på sidan 2. Det betyder att man här kan se hur varje årgång (eller som man i demografiska sammanhang säger: kohort) utvecklas till följd av inflyttning, utflyttning och dödsfall. Man ser att de tre kurvorna för 1986-12-31, 1996-12-31 och 26-12-31 stämmer bra överens inbördes med två undantag: den naturliga minskningen på grund av dödligheten i högre åldrar, som är märkbar främst för personer födda 1935 och tidigare, samt den enorma ökningen av antalet personer födda ungefär mellan 1965 och 1985, dvs de årgångar som 1986 var barn eller tonåringar och som 26 befann sig i de typiska studentåldrarna eller strax däröver. För de yngsta årskullarna visar diagrammet bara en eller två kurvor; de var inte födda år 1986. 4
Att kommunens befolkning präglas av att Linköping är en studentstad framgår också tydligt, om man som i nedanstående diagram skiljer ut heltidsstudenter vid Linköpings universitet och Hälsouniversitetet från den övriga befolkningen. I diagrammet framgår också den lilla del av studenterna som bor i kommunen men inte är folkbokförda här. Befolkning efter ålder i Linköpings kommun december 26, studenter och övriga 2 5 2 Ej folkbokförda studenter Folkbokförda studenter Övriga folkbokförda 1 5 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Ålder 1 5
Födelseöverskott När det gäller födelsetalens utveckling i Linköpings startade en ökning redan 1983, och den tog ytterligare fart 199. Baby-boomen nådde sin kulmen 1991-92, varefter antalet födda åter minskade snabbt fram till 1998. Efter 1999 började födelsetalen åter att stiga, men detta har skett relativt långsamt och från en rekordlåg nivå. Antalet döda uppvisar en ganska svag ökning till följd av ett ökat antal invånare i höga åldrar, och födelseöverskottet under de senaste två årtiondena följer därför till stor del babyboomen, nedgången i födelsetalen och den därpå följande återhämtningen, vilket framgår av diagrammet nedan. Födda/döda i Linköpings kommun 1986-26 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Födda Döda Nedan visas antalet födda och döda samt födelseöverskottet 1986-26 även i tabellform. Födelseöverskott År Födda Döda Födelsenetto 1986 1 55 1 21 +529 1987 1 617 1 9 +527 1988 1 692 1 142 +55 1989 1 625 1 97 +528 199 1 796 1 127 +669 1991 1 871 1 192 +679 1992 1 875 1 177 +698 1993 1 832 1 24 +628 1994 1 78 1 146 +562 1995 1 632 1 142 +49 1996 1 543 1 214 +329 1997 1 369 1 212 +157 1998 1 32 1 154 +148 1999 1 33 1 199 +14 2 1 332 1 144 +188 21 1 44 1 21 +23 22 1 491 1 19 +31 23 1 539 1 199 +34 24 1 553 1 285 +268 25 1 621 1 227 +394 26 1 672 1 232 +44 Summa 33 327 24 595 +8 732 6
När det gäller flyttningsnettot är bilden betydligt mer komplicerad än för födelseöverskottet. Nedan återges in-, ut- och nettoflyttning för kommunen 1986-26. Totalt har under denna tid drygt 25 flyttningar gjorts till eller från kommunen, vilket kan jämföras med kommunens totala invånarantal om 138 58 personer 26. Den stora omfattning som flyttningen över kommungräns har är en viktig orsak till svårigheten att förutsäga befolkningsförändringar i framtiden, dvs att göra befolkningsprognoser för kommunen. Ändå är antalet flyttningar över kommungränsen betydligt mindre än antalet flyttningar inom kommunen, som under samma artonårsperiod uppgår till drygt 32. Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 en till Linköpings kommun har under de senaste två årtiondena ökat från mindre än 5 till 8 per år. Nivån på utflyttningen låg i stort sett stilla från 1986 till 1992, därefter ökade den istället desto snabbare fram till 1998. 1997 hade utflyttningen i stort sett kommit ikapp inflyttningen, och 1998 var den till och med större än inflyttningen. 1999-23 har minskade utflyttningen något, men därefter har den åter ökat kraftigt. För flyttningsnettot innebar detta först en kräftgång ned till noll under åren 1986-88. Därefter har Linköping haft ett markant och växande positivt flyttningsnetto fram till 1993, varefter det åter har minskat kraftigt ned till under noll år 1998, för att åter öka under 1999-23. Även 24-26 var nettot positivt men något lägre än åren närmast dessförinnan. På nästa sida visas brutto- och nettoflyttningen 1986-26 i tabellform. Även antalet flyttningar inom kommunen visas som jämförelse. 7
År Flyttnings- Flyttningar inom netto kommunen 1986 4 714 4 257 +457 12 425 1987 4 489 4 254 +235 12 841 1988 4 19 4 178 +12 11 312 1989 4 894 4 27 +867 13 13 199 5 111 4 75 +1 36 12 178 1991 5 754 4 36 +1 394 13 944 1992 5 451 4 124 +1 327 14 1 1993 6 98 4 49 +1 68 14 92 1994 6 75 5 434 +1 316 15 18 1995 6 311 5 92 +391 14 937 1996 6 346 6 153 +193 16 415 1997 6 763 6 732 +31 17 298 1998 6 833 6 969-136 17 36 1999 7 72 6 631 +441 17 449 2 7 234 6 741 +493 16 3 21 7 36 6 696 +664 15 822 22 7 28 6 483 +725 15 746 23 7 32 6 55 +815 17 21 24 7 119 6 76 +413 16 991 25 7 537 7 2 +337 17 986 26 8 19 7 518 +51 18 519 Summa 132 573 119 453 +13 12 321 523 Många av dem som flyttar till kommunen flyttar efter några år ut igen. Det gäller bland annat för en stor del av studenterna. Men ganska många stannar kvar i Linköping, vilket har gjort att mer än halva kommunens befolkning 26 var inflyttad. För de flesta åldersgrupper över 2 år är det mindre än 4 procent av befolkningen som är född i kommunen, vilket framgår av diagrammet nedan. Antal 2 5 2 1 5 Linköpings befolkning 26-1-1 efter födelseort och ålder Utlandsfödda Födda i övriga Sverige Födda i övriga Östergötland Födda i Linköping, återinflytt 1995- Födda i Linköping 1 5 Ålder 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 8
De flyttande till/från kommunen fördelade på ålder Bland alla flyttningar görs merparten av personer i åldrarna 19-35 år. För en universitetsstad som Linköping är detta förhållande särskilt markant, eftersom många människor flyttar till staden för att studera och lämnar den efter slutförda studier. De flyttande till och från kommunen under perioden 1996-26 visas grafiskt i nedanstående diagram. Kurvorna visar tydligt hur inflyttningen har ett extremt maximum i 21årsåldern för att därefter snabbt sjunka. en har en något lägre och bredare topp med maximum för 24-åringarna. Linköpings positiva flyttningsnetto under perioden 1996-26 grundar sig helt på åldrarna 19-22 år. För övriga åldrar var nettot negativt eller nära noll. Av alla flyttningar över Linköpings kommungräns under 1996-26 gjordes hälften av personer i åldrarna 19-26 år. 7 6 5 4 3 2 Flyttning till och från Linköpings kommun 1996-26 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Även flyttarnas åldersfördelning har dock förändrats en del under de senaste två årtiondena. Framförallt är det i åldrarna 18-39 år som förhållandena har förändrats. Vi har valt att redovisa in-, ut- och nettoflyttningen till/från Linköpings kommun 1986-26 i sju åldersgrupper, nämligen 18-2 år, 21-24 år, 25-29 år, 3-34 år, 35-39 år, 4-49 år samt -14 år. Orsaken till att vi redovisar flyttningen med denna åldersklassindelning är att statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån finns tillgängligt för dessa åldersklasser under hela den studerade perioden. 9
18-2-åringarnas flyttning När det gäller 18-2-åringar har utflyttningen från kommunen varit relativt liten, mellan 2 och 5 personer varje år. Den ökade mellan 199 och 2 men har sedan planat ut. en har däremot förändrats desto mer. Från att under åren 1986-9 ligga på cirka 4-5 per år, dvs knappt dubbla utflyttningen, ökade den under 1991-94 dramatiskt till 12, varefter den tycks ha stabiliserat sig på en nivå mellan 11 och 12 inflyttande per år. t i denna åldersgrupp följer i stort sett samma utveckling som inflyttningen, vilket innebär att det 1991-1994 steg brant från ett par hundra till mer än 8 per år. Efter 1994 har dock flyttningsnettot stagnerat på mellan 7 och 8 per år. 14 Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 18-2-åringar 12 1 8 6 4 2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Orsaken till den kraftigt ökade inflyttningen under den första halvan av nittiotalet står med säkerhet att finna i att Linköping är en studentstad. Linköpings Universitet expanderade kraftigt under slutet av 8-talet och början av 9-talet, vilket gav ett kraftigt tillskott av nya studenter. Heltidsstudenter vid Linköpings universitet bosatta i Linköpings kommun efter folkbokföringskommun, december resp. år 1983-26 12 1 Ej folkbokförda Folkbokförda 8 6 4 2 1983 1988 1991 1994 1996 1998-99 2-1 -2-3 -4-5 -6 1
Dessutom ändrades reglerna för folkbokföring den 1 juli 1991. Numera ska studerande som har bostad på studieorten vara skrivna där och inte på den tidigare hemorten. Detta gjorde att andelen av studenterna som är folkbokförda i Linköping steg kraftigt. Statistik & Utredningar har återkommande undersökt studenternas folkbokföring. På föregående sida visas hur antalet heltidsstudenter oavsett ålder boende i Linköping, fördelade på folkbokförda eller ej i Linköping, har utvecklats sedan 1983. Studenternas bidrag till nettoflyttningen studeras även i kapitlet Nettoflyttning fördelad på delgrupper sist i denna rapport. 21-24-åringarnas flyttning Även i åldersgruppen 21 till 24 år är inflyttningen till kommunen större än utflyttningen, men både in- och utflyttning är omfattande. en har under den senaste artonårsperioden stigit mer eller mindre kontinuerligt, från cirka 11 per år under 1986-88 till mer än 2 per år under 1997-21 och mellan 22 och 23 år 22-26. en låg under 1986-92 relativt stabilt kring cirka 8 per år, steg sedan kraftigt till närmare 2 personer 1998, men har därefter planat ut på mellan 18 och 2 personer per år. t i åldersgruppen låg i början av perioden på i runda tal 3 personer per år. Eftersom inflyttningen började stiga tidigare än utflyttningen uppvisar flyttningsnettot en puckel med mellan 7 och 8 personer per år under 199-91, varefter det åter sjönk ungefär till den ursprungliga nivån. 21-23 steg det dock åter något. Även i denna åldersgrupp är universitetets expansion och den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping viktiga förklaringar till de stigande flyttningstalen. I åldersgruppen 21-24 år är det naturligt att dessa faktorer först påverkar antalet inflyttande till kommunen, men några år senare även antalet utflyttande, eftersom åldersintervallet rymmer både många som påbörjar sina studier och många som avslutar dem. 25 Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 21-24-åringar 2 15 1 5 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 11
25-29-åringarnas flyttning Även i åldersgruppen 25-29 år är både in- och utflyttningen omfattande. en ökade successivt under åren 1988-2 från knappt 8 till nästan 14 per år, minskade något 21-23 men har sedan ökat igen till 16 personer år 26. en låg till en början konstant på drygt 9 per år, ökade sedan upp till drygt 17 personer 1999-2, stagnerade 21-23 men har sedan fortsatt att öka till 2 personer år 26. t var först svagt negativt, därefter nära noll under 1989-92, för att sedan åter bli negativt, de senaste åren med cirka 4-55 personer per år. Utvecklingen när det gäller studenterna i Linköping har även påverkat denna åldersgrupp, dock främst när det gäller den stigande nivån på utflyttningen. Den stigande nivån på inflyttningen kan eventuellt till någon del bestå av återflyttande linköpingsbor som har studerat på annan ort. Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 25-29-åringar 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 3-34- och 35-39-åringarnas flyttning I åldersgrupperna 3-34 och 35-39 år är flyttningsrörelserna inte lika omfattande som för de yngre grupperna, men även här har det skett vissa förskjutningar, framför allt under senare delen av 9-talet. För 3-34-åringarna ligger såväl in- som utflyttning fram till 1995 på cirka 4-6 personer per år. Därefter ökade utflyttningen markant under 1996-98, planade ut på 6-7 personer per år under 1999-24 för att sedan öka igen till drygt 8 personer år 26. en har ökat sakta från 4 till nästan 7 personer per år. t, som till en början var svagt negativt, var 1989-94 nära noll, under åren 1995-98 negativt med 1-2 personer och därefter negativt med 5-15 personer per år. 12
Det ökade antalet studenter kan ha påverkat nivån på utflyttningen även i denna åldersgrupp. För 35-39-åringarna låg både in- och utflyttning under perioden 1986-1995 mellan 25 och 3 personer per år. Från 1996 ökade dock först utflyttningen, sedan även inflyttningen till mellan 3 och 4 personer per år. Nettot låg i början av de arton åren nära noll, var 1989-93 svagt positivt, 1996-98 negativt med cirka 1 personer per år och därefter åter nära noll eller svagt negativt. I åldersgruppen 3-34 år ökade inflyttningen kraftigt 1994, vilket kan ha ett samband med att kommunen det året fick rekordmånga kommunplacerade flyktingar, varav många var barnfamiljer från Bosnien. 1997 lades Linköpings Garnison ned, vilket bidrog till den ökande utflyttningen i bägge åldersgrupperna 1997-98. Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 3-34-åringar 8 6 4 2-2 -4 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 35-39-åringar 4 3 2 1-1 -2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 13
4-49-åringarnas flyttning 4-49-åringarnas flyttningar har relativt liten omfattning. Såväl in- som utflyttningen har under de flesta av de arton åren legat mellan 3 och 4 personer per år. 1997 steg utflyttningen till drygt 4, vilket kan ha samband med Garnisonens nedläggning, men sjönk åter 1998-24. 26 steg både in- och utflyttning till över 4 personer. Nettot ligger nära noll. Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, 4-49-åringar 5 4 3 2 1-1 -2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26-14-åringarnas flyttning När det gäller barn och ungdomar -14 år ligger både in- och utflyttning på cirka 6-8 personer per år. För dessa åldrar har kommunen haft negativt flyttningsnetto i början av perioden och åren 1996-98 och 24. Under åren 1989-94, 1999-23 samt 25-26 var dock flyttningsnettot positivt för barn och ungdomar. Toppen nåddes 1994, vilket delvis beror på den höga flyktingmottagningen detta år. Flyttning till/från Linköpings kommun 1986-26, -14-åringar 8 6 4 2-2 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 För återstående åldersgrupper, dvs 15-17 år och personer över 5 år har vi inte gjort några jämförande studier. Flyttandet i dessa åldrar är generellt sett lågt och kommunens flyttningsnetto ligger nära noll. 14
De flyttande till/från kommunen fördelade på varifrån/vart de flyttar I detta avsnitt har de flyttande till och från Linköpings kommun under de senaste två årtiondena fördelats på varifrån respektive vart de flyttar. Den indelning som används är annan kommun i Östergötland, annat län i riket samt utlandet. Flyttning mellan Linköpings kommun och övriga Östergötland När det gäller flyttningen mellan Linköpings kommun och övriga Östergötland har förändringarna under perioden varit måttliga. Nivån på både in- och utflyttning ligger i stort sett mellan 12 och 18 personer per år. en uppvisar under åren 1986-9 en svagt fallande tendens, därefter har den i huvudsak ökat. en var tvärtom svagt stigande under 1986-91, minskade 1992-93, men har därefter åter stigit fram till 25. t med övriga Östergötland har under perioden oftast varit positivt eller nära noll, de senaste sex åren dock svagt negativt. 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Flyttning mellan Linköpings kommun och annan kommun i Östergötland 1986-26 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Flyttningen mellan Linköpings kommun och annat län i riket har under de två årtiondena stigit relativt kraftigt. Detta är också den dominerande delen av flyttningen. en steg mellan åren 1988 och 1994 från cirka 25 till nästan 44 och har under 1997-26 fortsatt att stiga till drygt 5. en höll sig ganska konstant mellan 24 och 28 per år under perioden 1986-92, ökade sedan dramatiskt och låg på samma nivå som inflyttningen under 1995-2. Därefter sjönk den något men har 25-26 åter nått samma nivå som inflyttningen. t har ofta varit positivt, som mest 1991 med närmare 12 personer. 1986-1988, 1995- Flyttning mellan Linköpings kommun och andra län 15
2 och 25-26 låg det dock nära noll. 1998 blev nettot negativt, delvis beroende på Garnisonens nedläggning. Det är rimligt att förklara en del av den stigande inflyttningen från andra län i början av 9-talet med universitetets expansion och den ökade andelen folkbokförda bland studenter med bostad i Linköping. Samma faktorer har även påverkat att utflyttningen några år senare ökade så starkt. 5 Flyttning mellan Linköpings kommun och annat län i riket 1986-26 4 3 2 1-1 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Flyttning mellan Linköpings kommun och utlandet Flyttningen mellan Linköpings kommun och utlandet har stor betydelse för kommunens utveckling. en har stigit från 4-5 per år i början av perioden till cirka 1 per år under 22-23. Efter en minskning 24 har det stigit kraftigt till mer än 12 år 26. en låg till en början ganska jämnt mellan cirka 2 och 3, steg successivt under 1992-97 till omkring 6 men har därefter inte förändrats så mycket. t har under hela perioden varit positivt, åren 1996-98 låg det dock nära noll.1986-95 var det mellan 2 och 4 personer per år, 2-23 mellan 4 och 5. Efter en svacka 24 har nettot stigit till cirka 55 år 26. En stor del av den kraftigt ökade inflyttningen från utlandet 1992-94 och den därpå följande minskningen berodde på variationer i antalet kommunplacerade flyktingar i Linköping. en består delvis av anhöriga till tidigare invandrade personer. Ökningen år 26 beror delvis på den tillfälliga lagstiftningen för ny prövning av tidigare avvisade asylsökande. 14 12 1 8 6 4 2 Flyttning mellan Linköpings kommun och utlandet 1986-26 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 16
Inrikes flyttning och medborgarskap Från 1993 kan den inrikes omflyttningen delas upp på personer med svenskt respektive annat medborgarskap. Den inrikes flyttningen av utländska medborgare till och från Linköpings kommun 1993-26 redovisas nedan. 1 8 6 4 2-2 Inrikes flyttning av utländska medborgare till/från Linköpings kommun 1993-26 1994 1996 1998 2 22 24 26 Det mest slående i diagrammet ovan är att den kraftiga flyktinginvandringen 1994 delvis visar sig i form av ökad inrikes flyttning. En del av dem som flyktingplacerades i Linköping hade alltså redan folkbokförts på annan plats i Sverige. I övrigt visar kurvorna en mycket lugn utveckling med cirka 3-5 inflyttade och 3-4 utflyttade per år. Mot slutet av perioden ökar dock inflyttningen till nästan 6 år 26. Ett undantagsår är 1998, då den inrikes utflyttningen av utländska medborgare blev högre än inflyttningen, liksom den totala utflyttningen från Linköping detta år översteg inflyttningen. Motsvarande kurva för inrikes flyttning av svenska medborgare visas nedan: 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-5 Inrikes flyttning av svenska medborgare till/från Linköpings kommun 1993-26 1994 1996 1998 2 22 24 26 Även här är det slående hur små variationer det är, åtminstone under perioden 1995-26. Efter att utflyttningen 1995 nådde upp till inflyttningens nivå, har de båda legat mellan 52 och 65 per år, med ett netto mellan 15 och +2 per år. År 26 blev dock nettot nästan 3. 17
Nettoflyttning fördelad på delgrupper I redogörelsen ovan har flera gånger hänvisats till universitetets expansion och till den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping som förklaringar till först den ökade inflyttningen till Linköpings kommun, därefter även den ökade utflyttningen från kommunen. Hur stor nettoeffekten av dessa enskilda faktorer blir kan inte redovisas för varje enskilt år. Statistik & Utredningar har dock vid några tillfällen gjort undersökningar av studenternas folkbokföring i Linköping, och med ledning av dessa kan nettoeffekten skattas för sju treårsperioder, nämligen åren 1986-88, 1989-91, 1992-94, 1995-97, 1998-2, 21-23 samt 24-26. Siffrorna ska inte tas som exakta mått utan är delvis skattningar. En annan speciell delgrupp som har påverkat flyttningen till Linköping mycket under senare år är de kommunplacerade flyktingarna. I diagrammet nedan visas nettoflyttningen till Linköpings kommun fördelad på fyra delgrupper, nämligen: 1) nettoeffekten på flyttningen över kommungräns av universitetets expansion, dvs nettoflyttningen av studenter till kommunen 2) nettoeffekten av den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i kommunen 3) antalet flyktingar som kommunplacerats i kommunen (ej känt för den första perioden, 1986-88, då de ingår i övrig nettoflyttning) 4) övrig nettoflyttning per år, delgrupper Övrig nettoflyttning Flyktingar 15 1 Ökad folkbokföring av studenter Nettoflyttning av studenter 5-5 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Av diagrammet framgår klart att de tre specificerade delgrupperna förklarar större delen av nettoflyttningen till kommunen. Den övriga nettoflyttningen ökade från den andra till den tredje perioden, medan den var svagt negativ under 1995-2. Antalet kommunplacerade flyktingar nådde ett maximum 1994 och har därefter sjunkit. Andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping var i december 26 uppe i 93 procent. 18