Kvalitetsredovisning grundskola Rösjöskolan 17/18 2.0
Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans... 3 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår... 4 3 Normer och värden... 5 3.1 Resultat...5 3.2 Analys...5 3.3 Förbättringar...7 4 Kunskaper... 8 4.1 Resultat...8 4.2 Analys...9 4.2.1 Förskoleklass - årskurs 3...9 4.2.2 Årskurs 4-6...10 4.3 Förbättringar...12 5 Elevers ansvar och inflytande... 12 5.1 Resultat...13 5.2 Analys...14 5.3 Förbättringar...15 Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 2(15)
1 Rektors sammanfattande analys av skolans Rösjöskolan är en väletablerad skola i Skarpängsområdet. Verksamheten har under många år visat god måluppfyllelse och hög trivsel bland såväl elever som personal. Att upprätthålla den höga standarden är inget som går av sig självt, det är en kompetent och engagerad personalgrupp som gör det möjligt. Att verksamheten växer ställer krav på bra informationskanaler och ett bra mentorssystem. Att verksamheten växer har också medfört ett utökat och bra samarbete med områdets högstadieskola. Rösjöskolans sexor är fysiskt placerade på Skarpängsskolan vilket upplevs mycket positivt av de elever som har för avsikt att gå vidare till Skarpängsskolan men mindre bra av de elever som har för avsikt att gå till annan verksamhet på högstadiet som får ett extra 'skolbyte'. Rösjöskolan har välkomnat alla elever som i skolvalet sökt oss i första hand. Utbildningsnivån på pedagogerna i verksamheten är hög. Verksamheten har en välutvecklad specialpedagoggrupp samt en välfungerande elevhälsogrupp. På skolan finns också tre resurspedagoger som stöd till elever i behov av särskilt stöd och elever i behov av utmaningar. Skolans måluppfyllelse är god men alla delar en strävan att få samtliga elever till en ännu högre nivå. Under läsåret arbetade pedagogerna med de nya pedagogiska planeringarna för förskoleklass. Planeringarna har gett förskoleklasspedagogerna bättre förståelse för vilka moment och områden de ska arbeta med. Med detta får skolan en bra grund att stå på inför kommande läsår då förskoleklass blir en obligatorisk skolform. Fritidshemmet har använt sig av sina planeringar under tre år och har i och med dem blivit allt bättre på samarbete. Många på fritidshemmet uttrycker att arbetet lett till en känsla av att fritidshemsverksamheten är lika viktigt som skolan medan andra menar att et av arbetet är svårt att använda i det dagliga arbetet. Möjligen kan detta förklaras av den ojämna utbildningskvaliteten på fritidshemspersonalen. Specialpedagogernas arbete under året har till större del än tidigare varit av handledande karaktär. Kopplade till klasser har de aktivt stöttat pedagogerna i deras strävan att öka det tillgängliga lärandet. Specialpedagogerna arbetar aktivt med att hjälpa lärarna vid bedömning av vilka elever som behöver utökat stöd och i vilken form, det är en stor fråga som också innefattar vår gemensamma syn på lärande. Skolans elevhälsogrupp har träffats så varje vecka. I gruppen finns olika professioner representerade och var och en tar aktiv och engagerad del där så behövs. Ett utvecklingsområde som utkristalliserades genom arbetet med Specialpedagogiska Skolmyndighetens enkät är att elevhälsogruppen behöver klargöra de olika personalkategoriernas uppdrag i elevärenden för att bättre kunna planera det förebyggande arbetet. Elevhälsogruppen behöver också arbeta med att koppla till elevernas frånvaro. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 3(15)
2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Inför läsåret 18/19 finns flera utvecklingsområden att arbeta vidare med. En plan för dessa kommer att göras i samråd mellan skolledning, förstelärare och deltagare i Ifousprojektet i syfte att all personal ska dra åt samma håll och alltid ha ökad tillgänglighet i lärmiljön som gemensam målbild. Under arbetet med kvalitetsredovisningen har några utvecklingsområden växt fram. En mycket stor del av eleverna når kunskapsmålen vilket gör att det finns goda möjligheter för att arbeta vidare med elevinflytande för att nå bättre måluppfyllelse. Att skolans elever detta år till 100 % uppger att de upplever trygghet visar att arbetet med detta har gett. Kunskapsmässigt behöver verksamheten arbeta ännu mer aktivt för att alla elever, även de elever som gott och väl når målen, ska få utmaningar och förutsättningar för att utvecklas. Det kollegiala arbetet som planeras för nästa läsår omfattar arbete med formativ bedömning i form av elevexempel och utveckling av individuella utvecklingsplaner, för ökad samsyn kring tillgängligt lärande. I detta ingår också ökad digital kompetens i enlighet med nya läroplansskrivningar. Fritidshem och förskoleklass har under läsåret fortsatt att utveckla verksamheten genom att jobba med de lokala pedagogiska planeringarna samt förbättrat utvärdering och dokumentation. Till detta har fritidshemspersonalen också arbetat med Specialpedagogiska skolmyndighetens arbetsmaterial Delaktighet-Attityder-Tillgänglighet-Elever för ökat tillgängligt lärande. Arbetet fortsätter under kommande läsår. I det ingår också att ta del av och arbeta med de nya direktiven i läroplanens fjärde kapitel. Förskoleklass har arbetat fram pedagogiska planeringar i likhet med fritidshem och utmaningen är att få förskoleklasserna att utveckla sina arbetssätt i syfte att öka elevernas delaktighet. Elevhälsogruppen, bestående av specialpedagoger, elevhälsa samt skolledning, ska förfina sitt arbete genom att kategorisera ärenden och koppla måluppfyllelse till elevens frånvaro. Verksamhetens trygghetsgrupp ska bli mera synlig bland annat genom klassrumsbesök och samarbete med elevrådet. Trygghetsgruppen, bestående av pedagoger, kurator samt skolledning, ska även nästa år i huvudsak arbeta främjande och förebyggande. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 4(15)
3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Enhetens indikatorvärde Utfall minst 95 % 100 % 3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Fadderverksamheten är viktig för eleverna. Verksamhetens likabehandlingsplan behöver aktualisera vid flera tillfällen under läsåret. För att skapa ännu flera aktiviteter på rasterna har skolan en rastaktivitetsgrupp bestående av pedagoger från fritidshemmen som planerar och styr upp rasterna. För att skapa en större trygghet för eleverna kommer all personal att presenteras för eleverna på läsårets första dag. Fortsatt arbete med att utveckla fritidshemsverksamheten för årskurs 4-6 För att få en bättre insikt i hur eleverna upplever tryggheten och miljön på skolan kommer enkäten Flugan att genomföras vid två tillfällen under kommande läsår. 3.2 Analys Planerade och genomförda aktiviteter med avsett Verksamhetens målsättning är 100 % trygga elever. Under läsåret har skolans målinriktade arbete för att öka elevernas känsla av trygghet visat i form av att 100 % av eleverna i årskurserna 3 och 6 upplever sig trygga. Eleverna i årskurs 3 uppger att de är till 100 % trygga, en förbättring från föregående år då 94 % av eleverna uppgav att de kände sig trygga. Bland de äldre eleverna i årskurs 6 upplever 100 % att de känner sig trygga mot 89 % föregående år. Att siffrorna har blivit så mycket bättre kan bero på flera olika saker. För eleverna i årskurs 6, som har sin största del av undervisningen på Skarpängsskolan, kan också hög personaltäthet varit del av det goda et. Under läsåret har fritidshemspersonalen arbetat efter de nya fritidshemsplaneringarna som bland annat fokuserar på elevernas sociala utveckling och hur trygghet skapas. Till detta har även återkommande studiedagar för fritidshemspersonalen genomförts vilket har gett möjlighet till diskussioner i personalgruppen. Skolans trygghetsgrupp har tillsammans arbetat kontinuerligt med elevgrupper och klasser där otrygghet finns. Detta har skett med hjälp av handledning av kurator, organisationsförändringar, stöd under lektioner och raster och hjälp med lektionsplaneringar och genomförande med värdegrund och "bra kompis" som innehåll. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 5(15)
Kurator och skolpsykolog har vid olika tillfällen haft elevgrupper där arbetet har kretsat kring att vara en bra kamrat och värdegrund. Under vårterminen ordnade skolan en vänskapsdag med fokus på värdegrund och hur man arbetar för att skapa trygghet och kamratskap på skolan. Dagen blev mycket uppskattad och kommer att återkomma under nästa läsår. Fadderverksamhet mellan äldre och yngre elever har funnits på skolan under många år. Att yngre elever får lära känna äldre skapar en ökad trygghet på skolan. Pedagogerna upplever att fadderverksamheten fungerar bäst mellan årskurs F och 3. Under skolans temadag för vänskap arbetade fadderklasserna tillsammans och hade dessutom lunch tillsammans. Detta var mycket uppskattat och som förslag till höstens schemaläggning ska fadderklasserna ha en schemalagd lunch per vecka. Rösjöskolan arbetar aktivt för att elevernas trygghet står i centrum. Ett sätt är att pedagogerna arbetar aktivt för att skapa goda kontakter med vårdnadshavarna som gynnar samsyn kring eleverna och deras trygghet. Verksamheten arbetar för att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Under de första skoldagarna går pedagogerna igenom den med eleverna och vid läsårets första föräldramöten får även vårdnadshavarna ta del av den. Under läsåret 2017-2018 har också likabehandlingsplanen aktualiserats återkommande. Till detta har skolan också aktualiserat kapitel 4 i Skollagen om Trygghet och studiero. Att skolan har vuxit har också gjort att antalet pedagoger har blivit fler. Vid uppstarten i augusti togs all personal upp på scenen för att eleverna skulle få ansikten på alla. Rösjöskolans fritidshemsverksamhet för årskurs 4 till 6 har även detta år fortsatt med positivt. Eleverna upplever sig delaktiga och trygga och en ökad variation av aktiviteter har erbjudits. Fortsatt svårighet är hur lokalerna ska användas. Lokalernas utspridda läge gör att eleverna rör sig över stora områden och personalen kan ha svårt att följa vad som händer. Här har skolan fortsatt en utmaning att arbeta med. Utöver likabehandlingsplanen arbetar klasserna fram tydliga klassregler som följs upp och revideras under läsåret. Skolan har under många år genomfört enkäten Flugan där alla eleverna i förskoleklass till årskurs 5 får svara på frågor om var otrygga ställen på skolan finns och vad som händer på skolan som inte vuxna känner till. Resultaten från enkäten har sammanställts och svaren visar siffror likvärdiga tidigare år. Ett exempel är att fler vuxna rör sig på ställen som eleverna upplever som otrygga. Detta läsår genomfördes enkäten även under vårterminen och jämförelse och analys av en visar att förbättringar har skett. Ett sådant ställe är utanför matsalen som eleverna upplevde som otryggt i höstas. Från höstterminens start finns en matvärd som tar emot eleverna när de kommer till matsalen samt uppmuntrar eleverna att ta mat och prova nytt. Detta har resulterat i att eleverna inte längre tar upp matsalen som ett otryggt ställe. Eleverna på skolan har rast vid två tillfällen per dag. Under förmiddagsrasten har alla elever i årskurs 1 till 5 har rast samtidigt. Under lunchrasten har hälften av klasserna rast 11.45 12.15 och den andra hälften mellan 12.15 12.45. Anledningen till uppdelningen är att elevantalet vuxit under läsåret med en klass och att skolgården började känna för trång. Skolan upplever att det är positivt att många klasser är ute samtidigt eftersom det ger möjlighet för eleverna att träffas över klassgränserna. Skolan har också sett till att antalet rastvärdar är stort. Rastvärdarna tid är schemalagd och rastvärdarna bär alltid gula västar märkta med bärarens namn så eleverna lätt ska se var vuxna befinner sig och veta vem det är som de pratar med. Eleverna i förskoleklasserna har egna raster för att de ska ha mer utrymme och lära känna skolgården. Verksamheten upplever att antalet konflikter på rasterna har minskat vilket kan bero på att personaltätheten är hög och att det finns mycket för eleverna att sysselsätta sig med på rasterna. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 6(15)
Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt För att skapa ännu flera aktiviteter på rasterna har skolan en rastaktivitetsgrupp bestående av pedagoger från fritidshemmen som planerar och styr upp rasterna. Rastaktiviteterna har inte upplevts så positivt som förväntat. Aktiviteter som berör stora grupper, både elever och pedagoger, är svåra att planera och kommunicera på effektivt sätt. 3.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna är trygga Våra förbättringar Utveckla fadderverksamheten. Tid på elevernas schema för att arbeta med värdegrundsfrågor. Gemensam agenda för alla lärare som arbetar i en klass. Utveckla rastaktivitetsgruppens arbete ännu mer. Styrda aktivitetsgrupper på fritidshemmen i blandade grupper. Till nästa läsår kommer skolan att arbeta med följande förbättringsområden: Fadderverksamheten behöver utvecklas och förbättras. Ett sätt är att schemaplanera ett lunchtillfälle i veckan för fadderklasserna samt att schemalägga tid för fadderträffar. Fadderträffarna behöver också finnas med i grovplaneringen för alla årskurser. Värdegrundsfrågor behöver aktualiseras återkommande under skolvecka. Någon form av mentorstid behöver läggas ut på schemat där klassläraren kan arbeta med värdegrundsfrågor, ha klassråd och möjlighet att med eleverna diskutera viktiga frågor. Önskvärt är att även fritidshemspersonal finns representerad vid dessa tillfällen. Eftersom skolan arbetar med ämneslärarsystem på mellanstadiet upplever pedagogerna ett behov av gemensam agenda för schemalagda mötestider där elevernas måluppfyllelse både kunskapsmässigt och socialt tas upp. Rastaktivitetsgruppen behöver få möjlighet att genomföra fler lekar och aktiviteter på rasttid. Tid för planering behöver avsättas och ansvariga behöver utses. Samtliga pedagoger behöver hjälpas åt att påminna eleverna om vad som erbjuds som rastaktiviteter. Fritidshemmen kommer att fortsätta vårterminens styrda temaaktiviteter i blandade elevgrupper. Försök har gjorts under vårterminen 2018 med gott. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 7(15)
4 Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö Specialpedagogisk a Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö Enhetens indikatorvärde 75 74 Utfall 4.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Skolan ska under läsåret arbeta fram och implementera gemensamma rutiner i och omkring undervisning och återkommande aktiviteter på skolan. Det kan innebära gemensamt förhållningssätt för vad som gäller när pedagoger undervisar i olika klasser, samsyn runt lärmiljö och användande av IKT under skoltid Skolan behöver bli ännu bättre på att föra samtal med eleverna kring elevens eget lärande. Lärarna behöver samplanera, delge varandra information kring elevernas lärande. Under läsåret kommer pedagogerna att komplettera den röda tråden i samtliga ämnen med hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Förbättra rutiner och kontakter mellan elevhälsogrupp, vårdnadshavare och pedagoger Upprätthålla samtal kring hur vi gör bedömning meningsfull och begriplig för våra elever. Arbeta vidare med möblering, placering i klassrummet och andra extra anpassningar som viktiga delar i skolans lärmiljö. Fortsatt arbete med att förankra och förnya förskoleklassens verksamhet efter den nya delen i läroplanen. Verksamheten behöver också utveckla ökat samarbete och kommunikation mellan förskoleklass och årskurs 1. Bättre utvärderingar av gemensamt genomförda aktiviteter. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 8(15)
4.2 Analys 4.2.1 Förskoleklass - årskurs 3 Planerade och genomförda aktiviteter med avsett Skolan har tre resurspedagoger som arbetar med elever som behöver både extra stöd som extra utmaningar. Arbetet har resulterat i ökade kunskaper för eleverna och positiv feedback från vårdnadshavarna. Under läsåret har verksamheten genomfört flera olika fortbildningsprojekt. Lärarna har arbetat med kollegialt lärande under ledning av skolans förstelärare. Som gemensam litteratur har alla läst "Olika är normen". Skolan har också arbetat med fortbildning inom IT under ledning av skolans IT-pedagog. Fortbildningen har skett genom föreläsningar, pedagogiska diskussioner och tillfällen till praktik i och med styrda uppgifter under auskultationstiden. För fritidshemmen har kommunens satsning på Fritidslyftet med inriktning på tillgängligt lärande och Specialpedagogiska skolmyndighetens DATE-material pågått under vårterminen under ledning av skolans tre processledare. Fritidshemspersonalen har också haft halva studiedagar vid sex tillfällen under läsåret med fokus på pedagogiska diskussioner. Arbetet har lett till utveckling av skolans fritidshem med mer positiv arbetsanda och större fokus på uppdraget. Detta har resulterat i att personalen på fritidshemmen uttrycker större samhörighet och att de har fått bättre kontroll på vilka mål som skolan arbetar mot. Arbetet med planeringar, utvärderingar och dokumentation kan förbättras ytterligare. Alla lärare har under läsåret fått handledning av en förstelärare i hur man kan förbättra rutiner och kontakter mellan skola och vårdnadshavare. Detta har varit en del av skolans kollegiala lärande som varit schemalagt vid ett tillfälle per vecka. Rösjöskolan har goda i de nationella proven samt i de måluppfyllelsesprotokoll som fylls i fyra gånger under läsåret. I första hand ser vi detta i matematik, svenska och engelska men även i övriga ämnen. En förklaring till den fina utvecklingen i matematik och engelska kan vara de nya läromedel som hela skolan använder sedan något år tillbaka. De nya läromedlen bidrar till att eleverna får en bra grund och gör det lättare för lärarna vid stadieövergång. Rösjöskolans specialpedagoger gör screeningar i enlighet med Täby kommuns modell. Behöver någon elev pedagogisk anpassning görs extra anpassningar och om eleven riskerar att inte nå målen trots anpassningar skrivs åtgärdsprogram. Specialpedagogerna och lärarna har återkommande samtal och möten med vårdnadshavarna till de elever som riskerar att inte nå målen. Det kollegiala lärandet och diskussioner kring formativ bedömning leder till ökad medvetenhet som i sin tur gör att det systematiska arbetet ökar. Skolans specialpedagoger och resurslärare använder BRAVKOD, ett träningsmaterial för elever som behöver träna på att automatisera sin avkodning vid läsning, vilket ger tydliga hos berörda elever. Skolan ska vara rolig och stimulerande. Att variera undervisningen är av största vikt och Rösjöskolan har kommit en bit på väg. Ett sätt är att använda informations- och kommunikationsteknik på olika sätt i undervisningen. Under läsåret har nya satsningar gjort på inköp av Chromebooks och ipads för att öka möjligheten för elever och lärare att på ett aktivt sätt arbeta digitalt i undervisningen. Från och med läsåret 2017-2018 har alla elever i årskurs 1-6 tillgång till egen ipad, laptop eller Chromebook som ett stöd i sitt lärande. Rösjöskolans pedagoger har under ett antal år arbetat fram Röda tråden i skolans alla ämnen. Röda tråden ger pedagogerna en samsyn om vilka moment som varje årskurs ska arbeta med Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 9(15)
för att få progression i ämnet och säkerställa att inga moment upprepas. Under läsåret har skolans information- och kommunikationsteknikpedagog arbetat fram Röda tråden för skolans digitala användande i olika ämnen. Arbetet är klart men ännu inte fullt ut implementerat. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt Tillgängligt lärande har varit ett fortsatt utvecklingsområde under läsåret. Arbetet har lett till att vi alla lärt oss mycket men också att det finns oändligt att göra. Vår egen skattning av hur tillgänglig skolan är tyder på att personalen blir alltmer medvetna om hur svårt det är att skapa tillgänglighet för alla eleverna och att arbetet inte tar slut. Arbetet behöver fortsätta och förfinas under nästa läsår. Under några år har tider för mentorssamtal funnits utlagda på alla lärares scheman. Tiden gör att eleverna vid återkommande tillfällen får sitta med lärare för att få gå igenom hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Vid samtalen görs uppföljning av gamla individuella utvecklingsplaner och nya skrivs. Både elever och lärare ser metorstiden som värdefull och som ett bra tillfälle att förbereda utvecklingssamtal. Eleverna behöver också förberedas ännu mer för att förstå undervisningens syfte och mål. Fortsatt arbete med att uppnå samsyn runt hur digitaliseringen ska bli en naturlig del vid planering av undervisning. I och med att förskoleklass blir en obligatorisk skolform från och med hösten 2018 behöver skolan arbeta för att förskoleklass får utökad möjlighet att delta vid diskussioner och planeringar av bland annat Röda tråden. 4.2.2 Årskurs 4-6 Planerade och genomförda aktiviteter med avsett På mellanstadiet har arbetet fortsatt med att få alla pedagoger att arbeta ämnesinriktat istället för som klasslärare. Skolan ser flera vinster med detta arbetssätt. Pedagogerna förvärvar fördjupad kompetens då de har färre ämnen att arbeta med. Mindre planeringstid ger mer elevtid. Däremot känner pedagogerna att de behöver mer tid för samplanering och samtal kring eleverna. Skolan har tre resurspedagoger som arbetar med elever som behöver både extra stöd som extra utmaningar. Arbetet har resulterat i ökade kunskaper för eleverna och positiv feedback från vårdnadshavarna. Under läsåret har verksamheten genomfört flera olika fortbildningsprojekt. Lärarna har arbetat med kollegialt lärande under ledning av skolans förstelärare. Som gemensam litteratur har alla läst Olika är normen utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting. Skolan har också arbetat med fortbildning inom information- och kommunikationsteknik. Fortbildningen har skett genom föreläsningar, pedagogiska diskussioner och tillfällen till praktik i och med styrda uppgifter under auskultationstiden. Alla lärare har under läsåret fått handledning av en förstelärare i hur man kan förbättra rutiner och kontakter mellan skola och vårdnadshavare. Detta har varit en del av skolans kollegiala lärande som varit schemalagt vid ett tillfälle per vecka. Rösjöskolan har goda i de nationella proven samt i de måluppfyllelsesprotokoll som fylls i kontinuerligt under läsåret. I första hand ser vi detta i matematik, svenska och engelska men även i övriga ämnen. En förklaring till den fina utvecklingen i matematik och engelska kan vara de nya läromedel som hela skolan använder sedan något år tillbaka. De nya läromedlen bidrar till att eleverna får en bra grund och gör det lättare för lärarna vid Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 10(15)
stadieövergång. Rösjöskolans specialpedagoger gör screeningar i enlighet med Täby kommuns modell. Behöver någon elev pedagogisk anpassning görs riktade insatser och om eleven riskerar att inte nå målen trots anpassningar skrivs åtgärdsprogram. Specialpedagogerna och lärarna har återkommande samtal och möten med vårdnadshavarna till de elever som riskerar att inte nå målen. Skolan ska vara rolig och stimulerande. Att variera undervisningen är av största vikt och Rösjöskolan har kommit en bit på väg. Ett sätt är att använda information- och kommunikationsteknik på olika sätt i undervisningen. Under läsåret har nya satsningar gjort på inköp av Chromebooks och ipads för att öka möjligheten för elever och lärare att på ett aktivt sätt arbeta digitalt i undervisningen. Från och med läsåret 2017-2018 har alla elever i årskurs 1-6 tillgång till egen ipad, laptop eller Chromebook som ett stöd i sitt lärande. Många läromedel som köps in är digitala och elever och lärare använder aktivt Google Classroom som sin plattform för kommunikation. Rösjöskolans pedagoger har under ett antal år arbetat fram Röda tråden i skolans alla ämnen. Röda tråden ger pedagogerna en samsyn om vilka moment som varje årskurs ska arbeta med för att få progression i ämnet och säkerställa att inga moment upprepas. Under läsåret har skolans information-och kommunikationsteknikpedagog arbetat fram Röda tråden för skolans digitala användande i olika ämnen. Arbetet är klart men ännu inte fullt ut implementerat. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt Tillgängligt lärande har varit ett fortsatt utvecklingsområde under läsåret. Arbetet har lett till att vi lärt oss mycket och givit insikter om utvecklingsområden. Vår egen skattning av hur tillgänglig skolan är tyder på att personalen blir alltmer medvetna om hur svårt det är att skapa tillgänglighet för alla eleverna och att arbetet inte tar slut. Arbetet behöver fortsätta och förfinas under nästa läsår. Under några år har tider för mentorssamtal funnits utlagda på alla lärares scheman. Tiden gör att eleverna vid återkommande tillfällen får sitta med lärare för att få gå igenom hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Vid samtalen görs uppföljning av gamla individuella utvecklingsplaner och nya skrivs. Både elever och lärare ser metorstiden som värdefull och som ett bra tillfälle att förbereda utvecklingssamtal. Eleverna behöver också förberedas ännu mer för att förstå undervisningens syfte och mål. Fortsatt arbete med att uppnå samsyn runt hur digitaliseringen ska bli en naturlig del vid planering av undervisning. Ökad tid för samplanering för lärarna på mellanstadiet behövs. Skolan behöver också arbeta för att skapa rutiner för överlämnanden av utredningar, anpassningar och elevers kunskapsutveckling. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 11(15)
4.3 Förbättringar Enhetsmål Skolan har en tillgänglig lärmiljö Våra förbättringar Gemensamma forum där förskoleklass kan möta skola. Skapa rutiner kring överlämnanden. Elevernas förståelse för sitt eget lärande. Till nästa läsår kommer skolan att arbeta med följande förbättringsområden: Gemensamma forum där förskoleklass kan möta skola. Förskoleklassens obligatoriska undervisning behöver kopplas till skolan Röda tråd i berörda ämnen. Skapa rutiner kring överlämnanden av elevers kunskaper, utredningar och anpassningar där all personal som behöver få informationen deltar. Detta behöver också aktualiseras under läsåret. Tydliggöra och öka förståelsen för eleverna i hur de ska uppnå mål och förstå syfte med de olika arbetsområdena. Gemensam syn på hur utvärderingar ska genomföras och dokumenteras. Det finns en återkommande önskan från pedagogerna om tid för att ta fram gemensamma elevexempel. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 12(15)
5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete Enhetens indikatorvärde Utfall minst 90 % 92 % minst 85 % 83 % minst 80 % 80 % 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Elevernas förslag och önskemål kring ämnen till elevens val ska tas i beaktning. Studierummet, där elever ges möjlighet till repetition eller fördjupning, är en framgångsrik och väl fungerande verksamhet på mellanstadiet. Verksamheterna behöver öka möjligheterna för eleverna att vara delaktiga vid planering, genomförande och uppföljning. Pedagogerna behöver ge eleverna möjlighet att välja metoder för arbetssätt. Detta för att öka elevernas medvetande om sin egen kunskapsinhämtning och på vilka sätt de lär sig bäst. Uppgifter och läxor ska finnas på olika nivåer/svårighetsgrader som eleverna själva kan välja mellan Vid höstens föräldramöten behöver information ges till vårdnadshavare kring hur gruppen arbetar med elevinflytande. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 13(15)
5.2 Analys Planerade och genomförda aktiviteter med avsett Under läsåret har verksamheten arbetat aktivt för att elevernas inflytande ska öka. Alla elever deltar vid återkommande klassråd och elevrepresentanter från årkurs 3 till 5 deltar i elevråd och matråd vilka är demokratiska processer. I elevrådet diskuterar saker som berör hela skolan. Frågor kan vara av praktisk karaktär men även beröra skolans regler och allmänna trivsel. Tillsammans med eleverna finns skolledning, lärare och fritidshemspersonal representerade. Nytt för läsåret var prova-på"-tillfällen för elever i årskurs 1 och 2 med egna elevråd. I skolans matråd diskuteras frågor kring maten och trivseln i matsalen. Utöver representanter för klasserna i årskurs 3 till 5 finns skolans kock och personal från fritidshemmen representerade. Klasserna har klassråd minst en gång varannan vecka där eleverna själva agerar ordförande och sekreterare. På klassråden är det elevernas egna frågeställningar som tas upp till diskussion vilket ökar deras engagemang. I elevråd och matråd är elevernas frågor i fokus vilket gör att de känner att deras delaktighet är stor. Lärarna arbetar aktivt för att låta eleverna prova olika verktyg för lärande. Under läsåret har eleverna arbetat mot att sätta egna mål för sitt kunskapsinhämtande. Detta har skett genom mentorssamtal och samtal i grupp. Genom utvärdering har eleven visat att de tagit ansvar för att de når målen och att nya mål sätts upp. Mentorsamtalen är ett viktigt forum då elev och lärare kan samtala kring hur måluppfyllelsen ska öka och på vilket sätt eleven bäst lär sig. Pedagogerna synliggör, presenterar och för diskussioner med eleverna kring olika arbetssätt vilket kan ge dem större förutsättningar att hitta ett arbetssätt som passar. Lärarna arbetar för att göra hemuppgifter individanpassade för att alla elever ska få utmaningar och få arbeta på sin nivå. Att elever erbjuds olika svårhetsgrad på läxor eller att få digitala läxor är ett upplägg som uppskattas av både elever och vårdnadshavare. Individualiseringen av läxor och uppgifter har också underlättats i och med att undervisningen blivit alltmer digital. Vid höstens föräldramöten aktualiserades begreppet elevinflytande. Att det råder samsyn kring detta både bland pedagoger, elever och vårdnadshavare underlättar arbetet. Under läsåret har skolledningen besökt eleverna i årskurs 3 för att berätta mer vad elevinflytande innebär. Vid höstterminens start har alla klasser föräldramöten då representanter utses till skolrådet. Skolrådet träffas tre gånger per år tillsammans med rektor och biträdande rektor. Vid skolrådet informerar skolledningen om skolans verksamhet. Klassernas representanter har också möjlighet att ta upp frågor från klasserna till allmän diskussion. Verksamhetens trafikgrupp bestående av vårdnadshavare har tidigare år haft stor genomslagskraft i arbetet för en säkrare trafikmiljö kring skolan. Under detta läsår har trafikgruppen inte varit aktiv men intresset bland vårdnadshavarna har ökat. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt Vid två tillfällen per läsår, tre dagar på hösten och tre dagar på våren, har skolan elevens val för årskurs 3 till 6. Eleverna arbetar då i blandade grupper med olika ämnesområden som de väljer mellan. Under samma veckor har eleverna i årkurs 1 och 2 temaveckor. Det upplevs som positivt och utvecklande både kunskapsmässigt och socialt. Skolan behöver bli ännu bättre på att ta elevernas egna önskemål om ämnen i beaktning. Lärarna i årskurs 4 till 6 arbetar med "Studierummet" som är extra elevtid då eleverna kan ta igen missade moment, få genomgångar repeterade, få extra stöd eller arbeta med något som Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 14(15)
de ligger efter med. Elever och lärare har tidigare upplevt Studierummet som något mycket positivt. Trots att Studierummet erbjudits i samma omfattning detta läsår har inte gensvaret varit lika stort hos eleverna. Studierummet kommer att finnas kvar under nästa läsår och pedagogerna behöver arbeta för att eleverna använder sig av möjligheten att komma dit. Samtliga pedagoger behöver bli bättre på att ta med eleverna vid både lång- och kortsiktiga planeringar samt att erbjuda dem olika sätt att lära. 5.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Våra förbättringar Ta elevens val aktiviteter som en fråga för elevrådet. Ökat deltagande till studierummet. Tydligare genomgång av lång- och korttidsplanering. Till nästa läsår kommer skolan att arbeta med följande förbättringsområden: Ta elevens val aktiviteter som en fråga för elevrådet. Låta eleverna ta med sig frågan om vilka aktiviteter som ska finnas med som valbara. Skolans ambition att erbjuda nya aktiviteter varje termin kanske inte är vad eleverna önskar. Alla ska hjälpas åt att uppmuntra eleverna att ta del av den pedagogiska hjälp som studierummen erbjuder. Studierummet bidrar till ökad måluppfyllelse. Det är av stor vikt vid schemaläggning att studierummen planeras i direkt anslutning till skoldagen. Pedagogerna behöver bli tydligare vid genomgång av lång- och korttidsplanering. Genomgångarna ska vara återkommande och varierande. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 15(15)