Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Relevanta dokument
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Att vara delaktig på distans

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Projektavslut Appar för kommunikation

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Insatser kring elektronisk kommunikation vid tal- och språksvårigheter

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal.

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

COGAIN Communication by Gaze Interaction

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

FJÄRRKOMMUNIKATION FÖR PERSONER MED KOMMUNIKATIVA OCH KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

DART 2013 en kort presentation

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

StoCKK, Daglig verksamhet konferens

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Hjälpmedelsfunktioner i ios för ipad och iphone

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

ELISABETH OLIN OCH ANNA DUNÉR. Anhörigassistans - frizon eller fängelse?

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

IN LIFE. INdependent LIving support Functions for the Elderly. Katarina Mühlenbock, projektledare

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Tips på appar för stöd i vårdsituationer

Att styra dator med huvudmus - ett projekt 2002

Institutionen för individ och samhälle Kurskod NPL600. Nationell påbyggnadsutbildning för LSS-handläggare, 7.5 högskolepoäng

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

ä 1 Bruksanvisning till PictureMyLifes Dagbok ett kognitivt kommunikationsstöd för personer med behov av särskilt stöd Prova Dagboken gratis 1 månad!

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

=H0 8>B& 6A0C8B B0<C0; EnA;34=B CD==0BC4 18;;86C 74;C 6A0C8B ;0330 <43 E0=;86C E0CC4= E8 C4BC0A. 4G:;DB8E 5sA70=3B C8CC. Bo 1;8A >27 8?

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

SVENSKA FÖR INVANDRARE

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Myndigheten för delaktighet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Messa med symboler. Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms. Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller

Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion

Förslag till strategi för införande av alternativa verktyg för personer med funktionsnedsättning.

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Välfärdsteknik. Ett verktyg för att hantera vardagslivet

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Hänsynstagandets paradoxer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Framtidens habilitering

Smartphones och surfplattor som kommunikationshjälpmedel. Maria Olsson Mats Lundälv Lage Persson

Reflektera kring språket på nätet

Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones

Tips på appar för stöd i vårdsituationer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Transkript:

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter? Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Baserat på forskning från doktorandprojektet: LET S STAY IN TOUCH! Remote communication for people with communicative and cognitive disabilities

Vad är fjärrkommunikation? Alla sätt som vi använder för att kommunicera med någon som vi inte är i samma rum som. Till exempel att ringa, skicka brev, sms och e-post, individuell eller gruppchatt, olika meddelande-funktioner såsom Messenger och Hangouts eller videosamtal.

Övergripande syfte och målgrupp Att utforska användning av och önskemål kring fjärrkommunikation hos personer med en kombination av kommunikativa och kognitiva svårigheter i förhållande till självbestämmande och delaktighet. Inbegriper personer som har svårt att tala och svårt att läsa och skriva.

Avhandlingen bygger på följande studier: I. Buchholz M, Mattsson Müller I, Ferm U. Text messaging with pictures and speech synthesis for adolescents and adults with cognitive and communicative disabilities professionals views about user satisfaction and participation. Technology and Disability 2013; 25: 87-98. II. Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. That is how I speak nowadays experiences of remote communication among persons with communicative and cognitive disabilities. Disability and Rehabilitation 2018; 40:12 1468-79. III. Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. Support persons views on remote communication and social media for people with communicative and cognitive disabilities. Accepted for publication in Disability and Rehabilitation. IV. Buchholz M, Holmgren K, Ferm U. Making technology assistive: Support persons views about remote communication for people with communicative and cognitive disabilities. In manuscript.

Studie 1: Intervjuer med förskrivare i SMS-projekt Att kunna använda fjärrkommunikation påverkar: Självbestämmande och självständighet i vardagen Delaktighet i samhället Att kunna vara som andra Utformning av produkterna viktigt för att kunna använda dem men också för att känna sig som andra. Han känner att han har en trygghet i att skicka sms till sin dotter eller barnen eller till oss också bara att säga att jag är sjuk eller kom hit.

Studie 2: Intervjuer med personerna själva Fjärrkommunikation viktigt för självbestämmande och delaktighet Har inte det man behöver trots att lösningar finns, vilket innebär begränsningar möjlighet att fjärrkommunicera Mycket ansvar ligger på personen själv Svårt att veta vad som finns och vad man behöver om man aldrig provat. Person: Jag hör bra om det är talsyntes. Men om det är ord och bokstäver så fungerar det sämre. Intervjuaren: Har du talsyntes på din dator? Person: Nä inte så.

Studie 3 och 4: Fokusgrupper med stödpersoner Syftet var att undersöka hur stödpersoner ser på fjärrkommunikation, både möjligheter och hinder. Stödpersonerna var familjemedlemmar, vänner, partners, som stöttar personer målgruppen i deras vardag. 21 personer fördelade i 5 fokusgrupper deltog.

Studie 3: Resultat Fjärrkommunikation är viktigt för säkerhet; det är nödvändigt att kunna kalla på hjälp självständigt. För att personerna ska få sina kommunikativa rättigheter tillgodosedda måste vi prova ut och tillhandahålla/rekommendera teknik för fjärrkommunikation som en del i vardagskommunikationen. Det behövs mer stöd och utbildning till personal. Användarna själva behöver kontinuerligt stöd genom livet. Stödpersoner hamnar i etiska dilemman kring säkerhet på nätet. De behöver riktlinjer och stöd. Men en sjukgymnast finns ju, som är bra på muskler. Och så kan det finnas en IT-gymnast. Jag menar, jag tycker inte det är konstigt. Jag tycker- man får helt enkelt skapa en helt ny yrkesroll.

Studie 4: resultat Studien hade ett teknikfokus med tre huvudteman: Standardteknik Hjälpmedelsteknik Kombination av standardteknik och hjälpmedelsteknik Innehåller en detaljerad lista med förslag på teknikutveckling

Standardteknik Bra med teknikutveckling, men problem med olika plattformar som inte fungerar tillsammans. Svårskött, finns både för- och nackdelar med alla individuella inställningar. Svårskött kognitivt svårt att orientera sig, pop-ups, uppdateringar, hamnar någon annanstans, till och med svårt att ringa med telefonen. On-line-aktiviteter som tex bokningar, bank etc behöver vara mera lättskött. A: Samtidigt kan man ju inte Facetima med en någon som inte har ipad B: Nej A: Eller kör Android, då är det kört

Videosamtal är en stor möjlighet för många och anses lättskött. För- och nackdelar vid AKK. Fördelar och nackdelar med här och nu och fördröjd kommunikation. Att ha råd med teknik, uppkoppling m.m. Att facetimea för min dotter har ju inget tal alls, men hon kan ju nicka. Och bara att kunna göra det utan att ha någon yttre påverkan och se ansiktsuttryck och såna saker, det betyder ganska mycket. Så det är en jättestor sak, att man kan prata så.

Hjälpmedelsteknik Långsam utveckling, saker försvinner från marknaden. Behöver vara smidigare att växla mellan symboler och text eller båda. Behöver fungera bättre med alternativa styrsätt. Snabbare kommunikation behövs. En del är så komplicerade så man behöver en hjälpmedelstekniker eller en logoped för att sätta i ordning miljön och sätta upp de här grejerna

Kombination av standardteknik och hjälpmedelsteknik Mera individuella anpassningar av tekniken. Möjligheterna behöver finnas i standardteknik. AKK-systemen måste samarbeta med fjärrkommunikation. De ska gå att koppla ihop. Kunna lägga in symboler på samma sätt som emojis till exempel. Han skriver rätt mycket ibland, han skriver ju både berättelser och musiktexter och annat sånt, men för att de ska komma ut så i princip så behöver han skriva ut dem till en PDF och sen försöka få in dem i ett mail eller en bilaga eller nåt

Hur kan vi möjliggöra fjärrkommunikation? Se till att människor med funktionsnedsättning får tillgång till nödvändig teknik och abonnemang. Se till att det finns förskrivare och personal som har kompetens och kan stötta personerna kontinuerligt. Utveckla hjälpmedelsteknik till att inbegripa fjärrkommunikation. Göra standardteknik mer tillgänglig för fler. Alla som vistas hemma och ute på egen hand måste kunna kalla på hjälp!

TANKAR ELLER FRÅGOR?

TACK FÖR ATT NI LYSSNAT! Kontakt: www.dart-gbg.org margret.buchholz@vgregion.se