RAPPORT Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma 2010-09-16 Upprättad av: Christina Borg Granskad av: Jonas Rune
RAPPORT STÄRNÖKROSSEN Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma Kund Karlshamns kommun Magnus Runesson Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel: +46 454 810 00 Konsult WSP Environmental Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 18 18 35 50 Fax: +46 18 14 35 50 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Christina Borg, WSP 018-780 56 32 2 (14)
Innehåll Bakgrund 4 Syfte 5 Vad är diabas? 6 Vad används diabas till? 7 Brytning av diabas i Sverige 7 Billingen 9 Aspö 9 Stärnö 10 Riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 10 Stärnö 11 Vad blir konsekvensen om läggs ned? 12 Slutsats 13 Referenser 14 3 (14)
Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma Bakgrund är ett diabasbrott som ligger strax utanför Karlshamn i Blekinge län (se figur 1). Stenbrottet har en lång historik då det öppnades redan 1880 1. Idag bedrivs verksamheten av NCC Roads vars tillstånd löper t.o.m. 2011. Figur 1. Kartan visar var i landet Karlshamn och Stärnö ligger. Lantmäteriet. 1998 klassades diabasfyndigheten på Stärnö som riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Det innebär bl.a. att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av diabasen. Enligt SGU är diabasfyndigheten på Stärnö på grund av storlek och materialsammansättning unik i Sverige. 2 Karlshamns kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för delar av Stärnö (fastigheten Karlshamn 8:24 m. fl.). Huvudsyftet med detaljplanen är att skapa ett område för turism, fritid och kultur samt verksamheter kopplade till dessa. Karlshamns kommun föreslår i detaljplanen att täkt- och hamnverksamheten avvecklas och att kajområdet inom området regleras som småbåtshamn. Vidare föreslår kommunen att 4 (14)
länshållning av grundvatten ska upphöra i de befintliga djuphålorna inom stenbrottet och att öppningar sprängs mot havet så att hålorna vattenfylls. 3 SGU avstyrker förslaget till detaljplan och menar att en god hushållning med naturresurser i detta fall innebär ett tillgodogörande av diabasen under överskådlig tid under 20-25 år och därefter byggnation enligt kommunens förslag. Fyndigheten representerar värden för samhället i miljardklassen samt utgör råvarubas för stenullstillverkning. Goda exportmöjligheter för materialet föreligger. 4 I det samrådsyttrande som Länsstyrelsen i Blekinge län ingav till Karlshamns kommun 2009-04-14 ställs frågor som berör riksintresseområdet för värdefulla ämnen (diabas). Det länsstyrelsen framför allt vill ha redovisat är om det är möjligt att utvinna material med samma kvalitet som riksintresset avser i någon annan del av landet samt konsekvenserna av om utvinningen av diabas avtar helt eller delvis och vad det kan komma att innebära för riket. 5 Syfte Denna rapport syftar till att belysa följande frågeställningar: Vad används diabas till, särskilt den som bryts på Stärnö? Hur mycket diabas utvinns inom Stärnö? Hur mycket diabas för stenullsproduktion utvinns på annan plats i Sverige? Vad blir konsekvensen om läggs ned? 5 (14)
Vad är diabas? Diabas är en mörk och finkornig bergart vilken uppträder som gångar. Diabasgångarna har bildats genom att uppträngande magma från jordens inre har stelnat i öppna sprickor i jordskorpa. Enligt SGU skedde detta i Sverige dels för omkring 900 miljoner år sedan och dels för omkring 1 200 miljoner år sedan. Den diabas som återfinns i Karlshamn (Karlshamnsgången) och som bryts på Stärnö kallas för hyperitdiabas och är svart medan den diabas som finns längre österut i Blekinge kallas för Blekingediabas och är mer mörkgrå. 6 Karlshamnsgångens kemiska sammansättning skiljer sig dock något från hyperitdiabasernas kemi. Orsaken till skillnaden kan vara att Karlshamnsgången och de övriga hyperitdiabaserna är olika differentiationsstadier av en gemensam, ursprunglig magma. Alternativt beror skillnaderna på två eller flera olika magmagenerationer. 7 Figur 2. Strukturgeologisk karta över diabasgången på Stärnö. 6, 7 SGU Diabasen i Blekinge tillhör den så kallade Dala-Blekingediabasen. Denna återfinns som nordnordost-/sydsydvästliga gångar i berggrunden och bildades för cirka 930 miljoner år sedan. Karlshamnsgången är den största förekomsten av dessa gångar och sträcker sig från Stärnö mot nordost genom Karlshamns stad (se figur 2). 6 6 (14)
Vad används diabas till? Diabas bryts främst för makadamtillverkning bl. a. för dess egenskaper som slitlagermaterial till grusvägar och att den häftar bättre med asfalten än andra bergarter. Makadam från diabas binder fukten bättre vilket underlättar packningen och ger ökad hållbarhet på de vägar där diabasen används samt minskar damningen från dessa vägar. Diabas används också som råvara för framställning av stenull. Hyperitdiabas används bland annat som monumentsten. Vissa diabasförekomster är rika på titanomagnetit och har brutits som malm. 6 Diabasen som bryts på Stärnö används framför allt som råvara för framställning av mineralull. Den hyperitdiabas som finns nordväst om Karlshamn har tidigare brutits som monumentsten. 6 Vid användning som råvara till mineralullsindustrin, har den kemiska sammansättningen av diabasen stor betydelse. Det innebär att all diabas inte kan användas för tillverkning av mineralull. För denna tillverkning är diabasen i Stärnö särskilt lämplig. 8, 9 Brytning av diabas i Sverige Diabas är vanligt förekommande i Sverige och det har brutits och bryts diabas på ett flertal platser. 10, 11 En mycket summarisk översikt av befintliga och nedlagda diabasbrott återges i tabell 1 nedan. Av tabell 1 framgår att diabasen vanligen bröts för att användas som monument- eller byggnadssten. De understrukna täkterna är fortfarande i drift och de som producerar råvara till mineralullsindustrin behandlas utförligare längre fram. Tabell 1. Sammanställning av de svenska diabasbrott som finns förtecknade i Lundegård, 1971 och Shaikh, 2005. De understrukna brotten är med säkerhet fortfarande i drift. Viss osäkerhet finns kring nedläggningsår. Län Ort Användning (primär) Nedlagd år Uppsala Aspö Makadam I drift 2010 Västra Götaland Billingsryd Stenull I drift 2010 X Hunneberg Makadam I drift 1971 Jönköping Forserum Makadam I drift 2010 Bodafors Monumentsten I drift 1971 Stockaryd Monument- 1963 Hjortsjö Monument- I drift 2010 Ubbarp Makadam I drift 2010 Kronoberg Sandvik Monument- I drift 1971 Kroxnäs Monument- 1964 Verpeshult Monument- 1967 Virkenhult Monument- I drift 1971 Riksintresse 7 (14)
Sutareboda Såganäs Monument- Monument- (?) - Nedlagd omkring 1945, återupptogs 1965. I drift 2010 Brännhult Monument- Skåne Svinön Monument- I drift 1971. Nedlagt Kräbbleboda Monument- I drift 1971. Nedlagt Trånghyltan Monument- I drift 1971. (Gylleboda) Nedlagt Boalt Monument- I drift 1971. Nedlagt Görbjörnarp och - Flera nedlagda Ekeröd brott Rumperöd Monument- 1967. Stora Björkeröd Monument- I drift 1971. (?) Nedlagt Hägghult Monument- I drift 2010 Duvhult Monument- I drift 2010 Gylsboda Monument- I drift 2010 Immeln (Hjärsås) Monument- 1962. Flera nedlagda brott. Röetved Monument- I drift 1971. Nedlagt Rönnarp Makadam I drift 1971 Blekinge Kyrkhult - I drift 1971 Stärnö (blåberg) Makadam och I drift 2010 stenull Röans blåberg - 1964 X X X X I den inventering som jag har gjort har jag endast funnit tre stycken diabasbrott i Sverige (se figur 3) där man primärt bryter diabas till stenullsindustrin. Två av dessa, Stärnö och Billingsryd är skyddade som riksintressen 12 och är fortfarande i drift. Det tredje brottet, Aspö, är fortfarande i drift men levererar inte längre till stenullsindustrin. I Sverige har Paroc stenullsproduktion på två platser där man använder sig av diabas som råvara (se figur 3). Dels i Hässleholm där råvaran kommer från Stärnö och dels i Hällekis där råvaran kommer från Billingen. Isover har produktion av glasull (gullfiber) i Billesholm men där används havssand som råvara. 8 Tidigare har det, enligt Ulf Frisk på Swedisol, funnits stenullfabriker på ytterligare tre ställen i landet (se figur 3): I Laxå i Närke fram till 1970-talet. Råvaran kom från Billingen. I Katrineholm i Södermanland fanns Minwool AB. Nedlagt. Troligen uppköpt av Gullfiber, numera Isover. Råvaran kan enligt Ulf Frisk ha kommit från ett stenbrott i närheten. Närmare uppgifter om verksamheten och var de fick sin råvara från har inte påträffats. 8 (14)
I Gimo i Östhammars kommun, Uppland fanns det mellan 1954 och 1991 tillverkning av stenull (Rockwool). Råvaran, diabasen, bröts i Aspö. 13 Figur 3. Kartan visar var i landet de tre diabasbrotten (i gult) med råvara för stenullsindustrin ligger. Paroc har tillverkning på två platser i landet (grått) och Isover har produktion i Billesholm. Dock ej diabas som råvara. Nedlagda minerallullsfabriker är Laxå, Katrineholm och Gimo. Lantmäteriet. Billingen Diabasbrottet på Billingen drivs av Skanska. Det nuvarande täkttillståndet för Billingen gäller fram till 2019 och enligt tillståndet får man utvinna 160 000 ton/år. Det är svårt att uppskatta hur länge fyndigheten räcker men det är en stor fyndighet som bör räcka mycket länge. Förutom som råvara vid mineralullsproduktion används diabasen bland annat som byggsten och makadam. En av anledningarna till att man inte exporterar diabas är att man har cirka 160 km till närmsta hamn. 14 All diabas som bryts vid Billingen säljs inom Sverige. Man säljer till Parocs mineralullsfabrik i Hällekis vilken ligger nära Billingen. Fabriken i Hällekis kan inte ta sitt material någon annanstans ifrån eftersom transportavstånden och därmed kostnaderna blir för stora. 14 Aspö Täktverksamhet har pågått inom fastigheterna Aspö 1:34 och 4:2 sedan slutet av 1960-talet i olika entreprenörers regi. När det senaste tillståndet meddelades år 2007, bedrevs verksamheten av Hallstahammars Entreprenad AB. Man har tillstånd 9 (14)
att bryta totalt högst 375 000 ton berg, maximalt 25 000 ton/år och tillståndet gäller till den 31 december 2021. 15 Aspötäkten bestod ursprungligen av ett väl avgränsat diabasområde i form av en hästskoformad höjd. Diabasens renhet och höga kvalité var orsaken till att Rockwool startade brytningen i slutet av 1960-talet. Idag är användningsområdet för diabasen främst som grusersättningsmaterial men kan även användas som förstärkningslager och asfaltstillverkning för vägar med måttlig trafikintensitet. 15 Stärnö drivs av NCC Roads (Ballast) och Rune Persson är platschef där. Det nuvarande täkttillståndet för gäller fram till den 31 december 2011. Enligt tillståndet får man utvinna 500 000 ton/år och man får enligt tillståndet gå ned till 50 m under havsytan. Idag befinner man sig på 34 m under havsytan. Uppskattningsvis räcker fyndigheten inom riksintresset i minst ytterligare 25 år med oförändrad utvinningstakt och med dagens metoder. 9 Dock ligger en stor del av fyndigheten inom ett Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård. En utökad brytning kan komma att skapa en konflikt mellan dessa olika intressen. Omkring 25-30 % av diabasen som bryts vid Stärnö säljs till mineralullsindustrin. Diabasen från Stärnö används även som gatusten och makadamm. Man säljer till Paroc (fabriker i Hässleholm, Sverige och i Litauen) och Rockwool (fabriker i Norge och Danmark). 9 Riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 I Miljöbalkens tredje kapitel finns bestämmelser om hushållningen med landets mark- och vattenresurser. Detta innebär att särskilt värdefulla områden för en viss samhällssektor kan förklaras vara av riksintresse. Hushållningsbestämmelserna tar hänsyn till både bevarande- och nyttjandeintressen. 12 I Miljöbalkens tredje kapitel 7 andra stycket framgår det att områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Det som avses i lagrummet är främst fyndigheter av sådana ämnen eller material som är eller 12, 16 bedöms kunna bli av stor betydelse, bl.a. för landets försörjningsberedskap. Beslut om riksintressanta fyndigheter av ämnen och material tas av Sveriges geologiska undersökning (SGU) efter samråd med Boverket och berörd länsstyrelse. Syftet med bestämmelserna är att redovisa vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen och som därför ska ges ett försteg framför andra intressen när frågor om markanvändning ska avgöras. Bestämmelserna ger därmed stöd för hur de beslutande ska kunna lösa konflikter mellan olika intressen. 17 Beslut om riksintresse utgör planeringsunderlag för länsstyrelserna. Berörd kommun måste ta hänsyn till områden av riksintresse för den långsiktiga planeringen och ska riksintressen ska redovisas i den kommunala översiktsplanen. Det är den tillståndsprövande myndigheten som gör avvägningen mellan olika motstående riksintressen vid tillståndsprövningar. 17 10 (14)
Stärnö Diabasfyndigheten på Stärnö är sedan 1998 utpekat som område av riksintresse enligt 3 kap. 7 MB (se figur 4) av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Det innebär bl. a. att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av diabasen. Enligt SGU är diabasfyndigheten på Stärnö på grund av storlek och materialsammansättning unik i Sverige. 18 Delar av området är även riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 MB och som Natura 2000-område. Det sistnämnda är även det av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 8 MB. Vattenområdet utanför omfattas av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 MB samt riksintresseområde för kustzonen enligt 4 kap. 1 och 4 MB. 19 Figur 4. Karta över riskintresseområde för diabasfyndighet på Stärnö. Den röda linjen anger gränserna för riksintresset. 12 SGU 11 (14)
Vad blir konsekvensen om läggs ned? En djupgående utredning och analys av de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av om läggs ned behandlas inte i denna rapport. Dessa behandlas enbart översiktligt och med syfte att ge en generell uppfattning av vad som kan komma att ske samt vilka som kan påverkas. Den direkta konsekvensen blir att de 25 personer som arbetar vid blir arbetslösa. Vid Stärnö har man tillstånd att bryta 500 000 ton diabas per år och cirka 30 % av detta säljs till mineralullsindustrin. omsätter mellan 35 och 50 miljoner per år beroende på konjunkturläget vilket ger ett resultat om ca 10 % av omsättningen. 9 För NCC Roads som driver blir konsekvensen en nedläggning av ett av företagets större stenbrott i södra Sverige. Detta innebär förutom förlorad extern försäljning även att NCC AB förlorar en viktig del av produktionsledet, då bergmaterial ingår i de flesta bygg- och anläggningsprojekten. 9 En nedläggning av ger även konsekvenser för deras kunder, framför allt inom mineralullsindustrin då inte all diabas lämpar sig som råvara för mineralull. Paroc och Rockwool är beroende av diabas till sina produktionsanläggningar. levererar diabas till Paroc s mineralullsfabrik i Hässleholm och i Litauen. Om läggs ned kommer det för Hässleholms del att orsaka stora svårigheter. Man skulle istället kunna hämta sin råvara från Billingen. Men då får man ökade transporter med ökade utsläpp av koldioxid m.m. som följd. Transportkostnaderna skulle även de öka då Billingen ligger omkring 300 km längre bort jämfört med Stärnö. Dessutom behöver Billingen antagligen utöka sitt tillstånd för att kunna tillgodose en ökad efterfrågan om läggs ned. Även för fabriken i Litauen skulle en nedläggning av leda till ökade transporter och därtill ökade kostnader. 20 På Hässleholmsfabriken arbetar omkring 80 personer och man omsätter ca 150 miljoner per år. Omsättningen återspeglar inte det egentliga försäljningsvärdet av mineralull då den i ett första steg säljs internt från produktion till försäljningsorganisationen. I Litauen har fabriken arbetar omkring 150 personer. 20 Även Rockwools fabriker får sin råvara från och de har produktion i i Norge och Danmark. Någon ansvarig för frågorna på Rockwoll har inte gått att nå under den tid som arbetet med denna rapport pågått. Men man kan anta att en nedläggning av leder till liknande konsekvenser för Rockwool som för Paroc. Danmark och Litauen är helt beroende av leveranser från Stärnö, då man överhuvudtaget inte har någon kristallin berggrund i dessa länder. De kan alltså inte lösa ett eventuellt bortfall av Stärnö med någon lokal leverantör. Indirekt kan även Karlshamns Hamn AB komma att beröras. Hur hamnen kan komma att påverkas om läggs ned kräver en mer djupgående analys vilket inte ingår i denna rapport. Men troligen har det en negativ påverkan på bl a hamnens omsättning genom att intäkter försvinner, och på sysselsättningen. 12 (14)
Omkring 85 % av all diabas som bryts vid Stärnö går på export och normalt går mellan 200 och 225 fartygslaster med diabas från Karlshamns hamn. Under 2009 var den siffran lägre på grund av lågkonjunkturen. 9 Under 2009 hade Karlshamns hamn totalt 1 522 anlöp. Av dessa anlöpte 99 NCC Roads anläggning vid Stärnö. Det utgör 6,5 % av Karlshamns hamns totala anlöp under 2009. 21 Sammantaget leder en nedläggning av till negativa effekter för NCC Roads, Paroc och Rockwool. Även hamnen och s kunder som inte tillhör mineralullsindustrin kommer troligen att påverkas negativt. Slutsats De ekonomiska konsekvenserna av om läggs ned drabbar inte bara NCC Roads som driver anläggningen utan även Paroc och Rockwool som är deras största kunder samt i hamnen i Karlshamn. På Stärnö har NCC Roads har tillstånd att utvinna 500 000 ton/år. Man får gå ned på -50 m.ö.h. och just nu befinner man sig runt -34 m.ö.h. Fyndigheten uppskattas av NCC Roads och av SGU att räcka i minst 25 år till. Dock ligger en stor del av fyndigheten inom ett Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård. En utökad brytning skapar en konflikt mellan dessa olika intressen. Något hållbart alternativ till finns idag inte i Sverige. I Sverige bryts diabas för stenullstillverkning endast på en plats till, vid Billingen. Där har Skanska tillstånd att utvinna 160 000 ton/år. Det geografiska läget gör att transporter från Billingen till s kunder blir ohållbara både miljömässigt och ekonomiskt. Alternativet att öppna en ny täkt för diabasbrytning i Sverige, som dessutom har lika goda transportmöjligheter som Stärnö, ses inte som ett rimligt alternativ. Förutom problemet att hitta en brytvärdig diabas med samma goda egenskaper som Stärnö, skulle det i praktiken även innebära en ny täkt invid kusten för att kunna skapa en hamn. Behovet av isolering kommer dock inte att minska inom överskådlig tid. Mineralull och glasull har jämförbara ljud- och värmeisolerande egenskaper. I ett större perspektiv kan eventuellt en minskad stenullsproduktion kunna ersättas av en ökad glasullsproduktion. Givet att de ekonomiska förutsättningarna är goda och att miljöpåverkan inte är större än andra alternativ. Uppsala dag som ovan Christina Borg WSP Environmental 13 (14)
Referenser 1 Lundbom, Hjalmar, 1900: Stenindustrien inom Blekinge län. I Geologisk beskrifning öfver Blekinge län, SGU, Ser. Ca. N:o 1. 2 SGU, 1998: Beslut. Ämne och material av riksintresse enligt naturresurslagen. Dnr 41-230/98. 3 Karlshamns kommun, 2009: Detaljplan för fastigheten Karlshamn 8:24 m fl, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län. Samrådshandling. Dnr. 2003/2069:214 4 SGU, 2009. Yttrande över detaljplan för del av fastigheten Karlshamn 8:24 m.fl., Stärnö, Karlshamns kommun, Blekinge län. Dnr. 01-568/2009. 5 Länsstyrelsen i Blekinge län, 2009: Samrådsyttrande. Samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Karlshamn 8:24 m.fl., Stärnö Karlshamns kommun. Dnr. 402-1677-09. 6 SGU, 1990: Berggrundskarta Ser. Af nr 168 7 SGU, 1986: Berggrundskarta Ser. Af nr 154 8 Ulf Frisk, Swedison. Telefonsamtal 2010-05-18 9 Rune Persson,, NCC Roads. Telefonsamtal 2010-06-08 10 Lundegård, P.H. 1971: Nyttosten i Sverige. Almqvist & Wiksell, Stockholm 11 Shaikh, N.A. 2005: Redogörelse över vissa fyndigheter av industriella mineral och bergarter. SGU-rapport 2005:14 12 www.sgu.se 13 Översiktsplan för Östhammar 1991 14 Ove Holmberg, Billingsryd, Skanska. Telefonsamtal 2010-06-08 15 Länsstyrelsen i Uppsala, Beslut 2007-03-06, Dnr: 551-4202-06 16 Miljöbalken 17 Carolin Strömbäck, verksjurist, SGU. Telefonsamtal 2010-06-09 18 SGU, 1998: Beslut. Ämne och material av riksintresse enligt naturresurslagen. Dnr 41-230/98. 19 www.lanskartor.se 20 Jan Andersson, Hässleholmsfabriken, Paroc AB. Telefonsamtal 2010-06-24 21 Jessica Karlsson, Karlshamns hamn AB. Telefonsamtal och mejl 2010-06-09 14 (14)