Den sårbara familjen Psykisk ohälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa. För värmlänningarnas bästa Gemensamma mål i kommunerna och landstinget

Nya perspektiv Den sårbara familjen Psykisk ohälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa För värmlänningarnas bästa Gemensamma mål i kommunerna och landstinget

2 NYA PERSPEKTIV Innehållsförteckning Inledning 3 Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa 4-6 Den sårbara familjen 7-9 Riskbruk och riskbeteende 10-19 Psykisk ohälsa 21-25 Äldres hälsa 26-28 Källinformation 29 Kommunernas och landstingets utmaningar de kommande åren 30-39 Denna broschyr är producerad och utgiven av: Region Värmland, Lagergrensgatan 2, Karlstad, www.regionvarmland.se Texter: Arbetsgrupperna Nya Perspektiv Foton: Per Eriksson och Birgitta Strandh Layout och form: Birgitta Strandh, Informationsenheten, Region Värmland Tryckeri och repro: Tryckeri Knappen AB, 2009-09

NYA PERSPEKTIV 3 Inledning Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, har drivits i samarbete mellan Region Värmland, Värmlands kommuner, Landstinget i Värmland, Landstingsnätverken Hälsa och Demokrati/Uppdrag Hälsa, Sveriges kommuner och landsting (SKL). De fem seminarierna har riktats till kommun- och landstingsledningar i Värmland, både politiker och tjänstemän. Ca 140 personer har deltagit vid varje tillfälle. OMVÄRLD OCH INVÄRLD Nya Perspektiv bygger på tanken att förtroendevalda och tjänstemän i landsting och kommun skaffar sig en gemensam kunskapsbas för att samverkan ska kunna utvecklas. Den gemensamma kunskapsbasen skapades under de fyra första seminarierna där deltagarna fick öka sitt vetande om värmlänningarnas hälsa, behov och efterfrågan på vård och omsorg. Det första seminariet handlade om omvärld/invärld. Då lades grunden för den gemensamma referensramen kring utmaningarna: den sårbara familjen, riskbruk/riskbeteende, psykisk ohälsa och äldres hälsa. Under andra seminariet har fördjupade kunskaper förmedlats kring befolkningen i Värmland och dess hälsotillstånd kopplat till utmaningarna.temat för det tredje seminariet var befolkningens uppfattning om vården och omsorgen (befolknings-, brukar- och patientstudier). Ett antal goda samverkansexempel med fokus på brukaren redovisades liksom de samverkansarenor som finns i regionen. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Under det fjärde seminariet var temat uppföljning och utvärdering av vården och omsorgen utifrån ett medborgarperspektiv. Hur ska vi framtiden vitalisera och utveckla de samverkansarenor som redan finns? Hur ska vi fortsätta vårt arbete i vardagen? Hur kan vi utveckla intresset och entusiasmen för Nya Perspektiv så att värmlänningarna får den vård och omsorg de behöver och inte drabbas av sjukdom som kan förebyggas? Inför seminarium fem har de fyra utmaningarna bearbetats av multidisciplinära grupper med representanter från kommunerna och landstinget. Grupperna har sett till verksamhetsutvecklingsperspektivet. Under seminariet presenterades underlag och förslag till gemensamma mål i kommunerna och landstinget. GEMENSAMMA MÅL Målen presenteras på sidan 5-6 i dokumentationen och måluppfyllelsen rapporteras till seminariet Nya Perspektiv som genomförs årligen. Underlaget som arbetsgrupperna har tagit fram finns på sidan 7-29. Dokumentationen från de fem seminarierna finns på Region Värmlands hemsida. www.regionvarmland.se. Det fortsatta utvecklingsarbetet sker inom befintliga ekonomiska ramar för landstinget och kommunerna. Region Värmland samordnar och leder utvecklingsarbetet, i samverkan med den partsammansatta beredningsgruppen (representanter för kommunerna och landstinget). Karlstad i september 2009 Yvonne Lennemyr Utvecklingsledare Region Värmland

4 NYA PERSPEKTIV EKTI Politiskt slutdokument: Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv. Politikernas roll är att vara befolkningsföreträdare och ange inriktningen och vilka effekter som ska uppnås inom vård, omsorg och folkhälsa. Organisationernas förvaltningar har till uppgift att organisera och verkställa utifrån antagna mål. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. BAKGRUND Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Medborgarna är välinformerade och ställer krav. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Hon/han kan ha svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och var man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framångsrik sedd ur ett medborgarperspektiv. Att förmedla förmåga, förtroende och förstånd är framgångsfaktorer för oss i kontakten med värmlänningarna. Nya Perspektiv har fokuserat på fyra utmaningar: Den sårbara familjen. Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna i barnens liv. Riskbruk och riskbeteende. Uppmärksamma riksbruk och riskbeteende. Psykisk ohälsa. Hantera psykisk ohälsa i rätt tid och med rätt insats. Äldres hälsa. Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. PROCESS OCH FÖRANKRING Under en tid av ett- och ett halvt år, fr o m november 2007 har fyra seminarier fördjupat sig i de fyra utvecklingsområdena. Befolkningsföreträdarnas roll och verksamheternas innehåll och utvecklingspotential har stått i centrum. Ledande politiker och tjänstemän i Landstinget och Värmlands kommuner har inbjudits och ca 140 har deltagit vid varje seminarium, vilket ger Nya Perspektiv en hög legitimitet och god förankring. GEMENSAMMA SLUTSATSER Det personliga mötet har en viktig funktion att fylla för att utveckla Nya Perspektiv, det har seminarierna givit belägg för. Den verksamhetsutveckling som nu tar vid styrs av tre ledord, medborgarperspektiv, samverkan och respekt.

NYA PERSPEKTIV 5 Medborgarperspektiv Värmlänningarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och livskvalitet. Skillnaderna i ohälsa ska minska. Samverkan Det ska vara lätt för värmlänningarna att få sina behov av stöd, service och vård tillgodosedda. Det gäller att utveckla vården så att medborgarna får en sömlös vård mellan olika stöd- och vårdformer. Vi måste fundera kring varför vi gör som vi gör och höja blicken i ett gränsöverskridande perspektiv där vi ser längre än till den egna organisationen. Respekt Nya Perspektiv är en plats för kunskap och reflektion. Arbetsformen är dialog och att lyssna, begrunda och ställa frågor är verktygen. Det här är ett förhållningssätt som ska prägla såväl mötet med medborgaren som samverkan mellan organisationer. VERKSAMHETSUTVECKLING De fyra prioriterade områdena har bearbetats av multidisciplinära grupper med representanter från kommunerna och landstinget. Grupperna har sett till utvecklingsperspektivet och med de tre ledorden levande för sig. GEMENSAMMA MÅL I KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Den sårbara familjen Ge värmländska familjer verktyg så att de får möjlighet att hantera sin situation i utsatta lägen Validerade frågeformulär för skolhälsovårdens hälsosamtal ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2010, vilket betyder att det kommer att finnas en hälsobank för övergripande planering fr o m 2012. Alla föräldrar i länet ska ha möjlighet till föräldrastöd innan utgången av 2012. Riskbruk och riskbeteende Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Andelen överviktiga barn (vid 5,5-årskontrollen) ska minska med 5 procent före 2012. Begränsa spridningen av HIV och STI samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner. Konstaterade fall av klamydia i åldrarna 15-29 år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per 1 000 invånare år 2012. Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar. Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper. Halvera andelen ungdomar med riskbruk av alkohol till 2018. I mötet med vuxna ökad användning av Motiverande samtal (MI) och Audit, ett instrument för att bedöma alkoholkonsumtion i syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker.

6 NYA PERSPEKTIV EKTI PSYKISK OHÄLSA Det psykiska välbefinnandet ska öka, särskilt i gruppen unga vuxna. Andel kvinnor 18 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 30 procent år 2012. (Idag är det 36 pro- cent). Andel män 18 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 15 procent år 2012. (Idag är det 18 procent). ÄLDRES HÄLSA Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. Minska negativa effekter av läkemedelsan vändning hos äldre, såsom ökad fallrisk och förvirring samt att inte underbehandla om behov finns. Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska reduceras från 73/1000 år 2007 till 65/1000 under år 2010. DET FORTSATTA ARBETET Av huvudmännen utsedda partsammansatta arbetsgrupper fortsätter att arbeta med verksamhetsutveckling så att uppsatta mål infrias. Deltagarna får mandat att företräda sina huvudmän. Måluppfyllelsen ska rapporteras till seminariet Nya Perspektiv som genomföres årligen. Utvecklingsarbetet sker inom befintliga ekonomiska ramar för landstinget och kommunerna. Region Värmland samordnar och leder ut vecklingsarbetet, i samverkan med bered ningsgruppen (repr för kommunerna och landstinget). Material som tagits fram inom Nya Perspek- tiv utgör ett bra och utmanande underlag för arbete ute i verkstäderna! Politiska styrgruppen Nya Perspektiv Göran Nilsson, Region Värmland Ulric Andersson, Landstinget i Värmland Sten Fransson, Arvika kommun Halvar Pettersson, Landstinget i Värmland Ingela Wretling, Karlstad kommun

NYA PERSPEKTIV 7 Den sårbara familjen Källinformation sidan 29. Inom ramen för Nya Perspektiv har den sårbara familjen lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Att vara förälder har blivit en alltmer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i sitt utsatta läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Men det är också viktigt för alla som kommer i kontakt med familjerna att de själva inte alltid upplever sin sårbarhet. Det gäller att bemöta dessa familjer med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar. GEMENSAMMA MÅL I KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Ge värmländska familjer verktyg så att de får möjlighet att hantera sin situation i utsatta lägen. Validerade frågeformulär för skolhälsovårdens hälsosamtal ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2010, vilket betyder att det kommer att finnas en hälsobank för övergripande planering fr o m 2012. Alla föräldrar i länet ska ha möjlighet till föräldrastöd innan utgången av 2012. Måluppfyllelsen ska rapporteras till Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. BAKGRUND Att vara sårbar innebär att en familj är utsatt för inre eller yttre påverkan som kan leda till utanförskap, missbruk, psykisk ohälsa eller andra konsekvenser som över tid medför nedsatta möjligheter att fungera i samhällslivet. Huruvida en familj är sårbar eller inte hänger samman med hur den upplever sin situation och vilken känsla av sammanhang den har. Enbart det faktum att man drabbas av arbetslöshet eller andra sociala problem behöver inte innebära att man är sårbar. Sårbarheten handlar mer om hur man hanterar den situation man hamnat i. Främjande faktorer Det här är faktorer som gör familjen stark och mindre sårbar i utsatta lägen. Har sociala och emotionella färdigheter och för står att söka hjälp vid behov. Kan hantera konflikter i och utom familjen och har ett socialt nätverk runt familjen. Föräldrarna kan sätta konsekventa gränser och har regler och rutiner i hemmet. Samarbetet mellan hem och skola fungerar. Bra kommunikation inom familjen och bra sam spel mellan föräldrarna. Positiv tid tillsammans i familjen. Centrala data kring barns uppväxtvillkor Den 31 december 2008 bodde 57 350 barn (0-18 år) i Värmland. Enligt SCB bodde 9 588 av dessa med ensamförälder. Medelinkomsten i Värmland ligger under rikssnittet med ca 9 %. Staffan Janson 1 konstaterar att kartläggning och analys av samband mellan kroppslig bestraffning, ursprungsland, föräldrarnas boendeförhållanden samt skolområdets inkomstnivå visar att överrisken för att utsättas för kroppslig bestraffning är störst (tre gånger) för elever i områden med låg inkomstnivå. Antalet polisanmälda brott mot barn i Värmland 2008: Barn 0-6 år= 45 brott, barn 7-14år= 204 brott, ungdomar 15-17 år= 185 brott. (Brå, 2009). Antalet anmälningar till socialtjänsten i Karlstad under åren 2006 till 2008, visar att anmälningar som ledde till utredning ökade med 44 procent, från 258 fall till 371 fall. Anmälningarna från polisen har ökat mest och bland anmälningsorsakerna är det familjevåld och narkotikamissbruk som ökat mest.

8 NYA PERSPEKTIV EKTI Den sårbara familjen I en tid av ekonomisk oro och stigande arbetslöshet är påfrestningarna större än vanligt. Samhället, i vid mening, måste samordna sina resurser så att det blir möjligt för sårbara familjer att få det stöd de behöver. Nationellt förbereds en strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Det övergripande målet är: Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid upp till 18 år. Poängen är att stödet gäller alla föräldrar och ska ses som en generell förebyggande insats. Föräldrastödet ska utgå från ett barnsperspektiv. För att föräldrastödet ska slå igenom måste flera huvudmän och verksamheter samverka. GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE FÖR KOM- MUNERNA OCH LANDSTINGET Forskning visar att generella åtgärder ger bäst utdelning och att relationen till föräldrarna är det viktigaste för barnet. Det gäller att reducera risk- och öka skyddsfaktorerna i barnens liv genom förebyggande insatser. Det kräver samordnade sociala, medicinska, psykologiska och pedagogiska insatser. Det krävs också metoder för att få en bild av hur det ser ut för barnen på individ- och gruppnivå. 1. Hälsosamtal Ett projekt utveckling av hälsodata håller på att formas för länet. Nätverket för skolhälsovården och representanter från Folkhälsa och samhällsmedicin inom landstinget, ansvarar för projektet. Skolhälsovården har ett uppdrag att följa alla barns hälsa. Vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven samlas hälsodata in. Idag sammanställs inte dessa data och därmed inte kan användas för interventioner på grupp-, kommun- och länsnivå. Landstinget har uppdraget att följa hela befolkningens hälsa. I dagsläget saknas hälsodata för åldersgruppen 6-17 år, vilket försvåras interventioner. Ett samarbete föreslås starta mellan skolhälsovården i kommunerna och landstinget. Skolhälsovården skickar in hälsodata som landstinget sammanställer, analyserar och rapporterar åter till de kommuner som deltar i länsnätverket. Såväl kommuner som landsting får därmed bättre beslutsunderlag för interventioner bland barn och unga i åldern 6-18 år. Mål Validerade frågeformulär för skolhälsovårdens hälsosamtal ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2010. Aktivitet Bygga upp en hälsodatabank för de hälsofrågor skolsköterskan använder vid hälsosamtalen med elever i förskoleklass, skolår 4, 7 och gymnasiet årskurs 1.

NYA PERSPEKTIV 9 2. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd För att förbättra möjligheterna för landets föräldrar att kunna ge sina barn en trygg och bra uppväxt har regeringen tagit fram en strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Avsikten är att denna strategi ska stimulera till lokal sam-verkan kring stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Det ska vara frivilligt för föräldrar att delta och nyttja de möjligheter som erbjuds. De finns i dag många olika aktörer som har verksamhet som, om den utvecklas, kan ge föräldrar bättre hjälp och stöd i föräldraskapet. Målet är att föräldrastöd ska kunna erbjudas alla föräldrar tills dess att barnet fyller 18 år. Det är viktigt att veta att föräldrastödet ska byggas upp med barnperspektivet som ledstjärna. Strategin har klart uttalade mål som hänger samman med att utveckla skyddsfaktorer så att sårbarheten kan minska. Vi lånar målbilden från den offentliga utredningen. Det gäller att finna en lämplig organisation lokalt för att så att föräldrastödet kan erbjudas alla familjer med barn upp till 18 år. Att bygga en sådan organisation blir en viktig uppgift och kräver mycket av samverkan där skola och barnomsorg tar plats på påtagligt sätt. Reformen ska förberedas genom att lokala förutsättningar utreds och att beskrivningar/överenskommelser om hur arbetet ska löpa, upprättas. En övergripande modell ska tas fram som anger grunddragen i samverkan. Mål Alla föräldrar i länet ska ha möjlighet till föräldrastöd innan utgången av 2012. Aktivitet I minst 12 av Värmlands 16 kommuner ska överenskommelser om samverkan ha tecknats före utgången av 2010. Övergripande mål Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets upväxt 0-17 år. Delmål 1 Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Delmål 2 Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Delmål 3 Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

10 NYA PERSPEKTIV EKTI Riskbruk och riskbeteende Källinformation sidan 29. Inom ramen för Nya Perspektiv har riskbruk och riskbeteende lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Analysen har delats i fyra underavdelningar, övervikt bland barn och unga, HIV/STI 1 förebyggande arbete, tobak och alkohol. Gemensamt för de fyra områdena är att riskbruket och/eller riskbeteendet kan övergå i ogynnsamt beteende/missbruk. Tidig upptäckt gör att ogynnsamt beteende/missbruk lättare förhindras. Gemensamt är också att förebyggande åtgärder och prevention är de mest verksamma åtgärderna. GEMENSAMMA MÅL I KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Andelen överviktiga barn (vid 5,5-årskontrollen) ska minska med 5 procent före 2011. Begränsa spridningen av HIV och STI samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner. Konstaterade fall av klamydia i åldrarna 15-29 år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per 1 000 invånare år 2011. Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper. Halvera andelen ungdomar med riskbruk av alkohol till 2018. I mötet med vuxna ökad användning av Motiverande samtal (MI) 2 och Audit, ett instrument för att bedöma alkoholkonsumtion i syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Måluppfyllelsen ska rapporteras till Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. BAKGRUND Övervikt bland barn och unga Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem i stora delar av världen. Världshälsoorganisationen (WHO) ser fetma som världens idag snabbast växande epidemi. Allra snabbast har ökningen varit bland barn och ungdomar. Flertalet studier i Sverige visar att 15-20 procent är överviktiga och 3-5 procent är feta. Övervikt är vanligare på landsbygden och bland socioekonomiskt eftersatta grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre matvanor än andra grupper. HIV/STI förebyggande arbete I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hiv-infektioner är relativt liten. Globalt är hiv/aids ett stort problem. Antal hiv fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca 70 hiv-smittade personer i Värmland. Klamydia har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. I Värmland finns en oroväckande hög förekomst av klamydia. De flesta smittade är i åldrarna 15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Ökningen av klamydia

NYA PERSPEKTIV 11 bland ungdomar ses som särskilt allvarlig, eftersom det i den gruppen får stora individuella och epidemiologiska konsekvenser. Det finns därför ett stort behov av att förstärka och samordna de förebyggande insatserna. Det riskbeteende som gör att klamydia sprids är samma riskbeteende som gör att HIV smittan sprids. Tobak Rökning är den största enskilda påverkningsbara orsaken till sjukdom och förtida död i Sverige. Rökning orsakar de flesta fall av lungcancer och ger en betydande riskökning för flera andra cancersjukdomar, hjärtinfarkt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) 3. Att sluta röka minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar redan efter ett dygn, även risken för lungcancer minskar, men betydligt långsammare. Svenskt snus är inte ofarligt men snusets inverkan på hälsan är ofullständigt känd 4. Alkohol Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i Liv och hälsa undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i åldersgruppen 18-79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade minst 1gång/ månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat, från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de är inte jämförbara med Värmlandundersökningen. Alkoholbruket har ökat med 30 procent under perioden 1996 2003 och lig-ger bakom mycket våld, många olyckor inte minst i trafiken och många inläggningar på akuten. Alkoholmissbruk hänger ihop med tillgänglighet och attityder. Numera finns alkohol i många sammanhang. GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE FÖR KOM- MUNERNA OCH LANDSTINGET Övervikt bland barn och unga Barn med övervikt växer ofta upp till överviktiga ungdomar och vuxna. Cirka 80 procent av de barn som var överviktiga i 6-7 årsåldern är fortfarande överviktiga i sena tonår. Barnfetma är svår att behandla och därför är det angeläget att satsa på förebyggande åtgärder. Förutom ett lidande för individen så kostar övervikt och fetma miljarder för samhället enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Det är inte bara kostnader för högt blodtryck, diabetes typ II, stroke och hjärtinfarkt som utgör samhällets kostnader. Utöver det finns stora kostnader för sjukfrånvaro, förtidspension och produktionsbortfall. Flertalet studier visar att prevention är den enda realistiska lösningen för att vända den negativa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och unga.

12 NYA PERSPEKTIV Riskbruk och riskbeteende Utbredning av övervikt i Värmland Vuxna 5 Män: 62 procent överviktiga, 16 procent av dessa är feta dvs har ett BMI över 30. Kvinnor: 47 procent överviktiga, 15 procent är feta dvs har ett BMI över 30. Barn 5,5 år vid BVC-kontroll 6 Pojkar ca 17 procent överviktiga, 5,5 procent av dessa är feta. Flickor ca 23 procent överviktiga, 7 procent av dessa är feta. Pågående insatser för att förebygga övervikt Det pågår ett arbete med att utveckla en handlingsplan för att stoppa utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Arbetet sker i nära samarbete mellan länets kommuner, Landstinget, Värmlands idrottsförbund och Friskvården i Värmland. Handlingsplanen utgår från antagandet om att det krävs en bred mobilisering i samverkan mellan många viktiga sektorer och verksamheter. Med kraftfulla gemensamma insatser som har uppbackning och mandat från länets beslutsfattare kan vi främja bra matvanor och fysisk aktivitet bland barn och unga och deras familjer. Handlingsplanen beräknas vara färdig hösten 2009. Övergripande mål Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Handlingsplanen är uppdelad i ett antal delområden som har ett antal delmål. Målen nedan ska ses som exempel på delmål. Goda matvanor Länets kommuner skall ha en antagen kostpolicy som grundar sig på Livsmedelsverkets råd om bra mat för barnomsorg, skola, fritidshem och övriga kommunal fritidsverksamhet. Ökad rörelse och fysisk aktivitet Alla elever skall erbjudas minst 30 minuter planerad/schemalagd daglig fysisk aktivitet i barnomsorg och skola. Alla elever skall delta i ämnet idrott och hälsa. Samverkan kring prevention och behandling Värmland skall ha ett multidiciplinärt behandlingsteam som en länsresurs före utgången av år 2010 för barn med svårbehandlad fetma. Kunskap och kommunikation Kartlägga BMI för barn i Värmland. BMI skall följas i en baslinje med start 2009. HIV/STI FÖREBYGGANDE ARBETE I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hiv-infektioner är relativt liten. Antal HIV-fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca 70 hiv-smittade personer i Värmland. Klamydia har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. I Värmland finns en oroväckande hög förekomst av klamydia. Antalet fall i länet har under åren 1997-2005 fördubblats och under år 2007 ses en 60 procentig ökning, jämfört med år 2006. Denna ökning kan till en del förklaras av den muterade stam av klamydia som tidigare analysmetoden inte hittade, nu identifierades. 2008 minskar också antalet klamydiafall med ca 20 %, vilket bl a är en följd av detta. De flesta smittade är i åldrarna 15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Se diagram- och tabell sidan 17. Nationella mål I propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop 2005/ 06:60) presenteras en samlad strategi för samhällets insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hiv-infektion och andra sexuellt och blodburna sjukdomar. Utifrån strategin har Socialstyrelsen fått ansvaret för att utveckla, samordna, planera och följa upp det förebyggande arbetet som sker nationellt mot hiv/ aids, andra sexuellt överförda infektioner (STI) och vissa andra smittsamma sjukdomar.

NYA PERSPEKTIV 13 De nationella målen för det förebyggande arbetet är att Begränsa spridningen av hiv och STI. Begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för enskilda individer. En nationell klamydiahandlingsplan kommer till sommaren. Där finns mål som ska vara infriade 2013. Denna handlingsplan har varit vägledande för det värmländska arbetet. Pågående insatser för att förebygga HIV/STI En genomförandeplan har tagits fram i brett samarbete mellan länets kommuner, frivilligorganisationer och landstinget som utgår från nationella mål inom området. Det HIV- och STI-förebyggande arbetet bör kopplas ihop med andra hälsofrämjande- och förebyggande insatser där så är möjligt. Ett exempel är det drogförebyggande arbetet där flera beröringspunkter finns. Mål framtagna i genomförandeplanen 1. Utvecklat samarbete för STI prevention. 2. Ökad förståelse och kunskap hos elever för en trygg och säker sexualitet. 3. Ökad kondomanvändning. 4. Minskat droganvändande och förbättrad tillgänglighet till rådgivning och provtagning. 5. Förbättrad kvalitet på STI prevention och vård inom hälso- och sjukvården. Prioriterade aktiviteter 2009 Under 2009 har sex- och samlevnadsundervisningen med skolan som arena särskilt fokus i Värmland. Ett mål är att gemensamt ta fram en basutbildning som ska erbjudas personal som svarar för sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Utbildningen ska vara regelbundet återkommande och kopplas till metodhandböcker i sexualitet och samlevnad. (Mål 2) Värmland tillsammans med Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala har påtalat ett behov av att se över Ungdomsmottagningarnas uppdrag i samband med att ett kunskapsunderlag och en vägledning för riktade insatser till ungdomar och unga vuxna kommer innan sommaren. Detta arbete inbegriper såväl kommuner som landstinget och är prioriterat under 2009. (Mål 4 och 5)

14 NYA PERSPEKTIV Riskbruk och riskbeteende Tobak I Värmland röker cirka 33 000 personer varje dag, detta trots att rökningen har minskat under flera decennier. År 2008 var andelen rökare i Värmland på samma nivå som riksgenomsnittet 7, 14 procent kvinnor och 10 procent män (1, 2). Allt färre kvinnor röker i samband med graviditet, men fortfarande röker sju procent av de blivande värmländska mammorna (3). Även bland ungdomar ses sedan 1990-talet en tendens till minskad rökning. År 2008 röker 12 procent av de värmländska flickorna i årskurs 9 och sju procent av pojkarna, jämfört med 19 procent flickor och 11 procent pojkar år 1991 (4). Det finns en tydlig social och kulturell skiktning i rökvanorna (1). I Värmland snusar 21 procent män och tre procent kvinnor (1). Rökning började minska bland män i alla åldersgrupper för cirka 30 år sedan, som en följd har dödligheten i lungcancer bland män minskat sedan 1980-talet. Bland kvinnor ökar lungcancerdödligheten och andelen kvinnliga rökare över 50 år visar inte någon minskande tendens. Se diagram- och tabellbilaga sid 18. Nationella mål Regeringen har beslutat om fyra delmål för att minska tobaksbruket under en tioårsperiod fram till 2014. 1. En tobaksfri livsstart. 2. En halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. 3. En halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest. 4.. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. Landstinget i Värmland har antagit tydliga mål för att minska tobaksbruket inom dess verksamheter och länets kommuner har kommit olika långt, några har inför rökförbud i kommunala lokaler, i sitt arbete mot tobakens skadeverkningar. Alkohol Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i Liv och hälsa undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i åldersgruppen 18-79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade minst 1gång/ månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat, från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de är inte jämförbara med Värmlandundersökningen Ur medicinsk synpunkt 8 bör män inte dricka mer än 2 standardglas och kvinnor inte mer än 1-1½ standardglas per dag. Ett standardglas motsvarar 33 cl starköl. Den skadliga mängden kan vara betydligt lägre i vissa situationer. För ungdom är risken betydligt större, liksom för hjärtsjuka, leversjuka, depressionsbenägna, psykossjuka och viss ärftlighet etc. Det går inte att fastställa en helt riskfri nivå. Enstaka höga intag av alkohol kan leda till konsekvenser i form av olyckor, misshandel, oönskat och/eller oskyddat sex. I en studie 9 i DUST-länen konstateras att alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter

NYA PERSPEKTIV 15 långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18-24 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Se diagram- och tabellbilagan. Det är den ena sidan av saken Den andra sidan är de systematiska satsningar som redan görs från Statens, Landstingets och kommunernas sida för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende. Allt sker i samverkan! Det alkohol- och drogpolitiska länsdokumetet för Värmland 2005 2010 som under 2004 antogs av Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Landstinget i Värmland. Dokumentet manifesterar den politiska viljeinriktning en på regional nivå. Drogfritt Värmland är en del i den egionala satsningen som Länssamverkansgruppen för alkolhol och drogfrågor ansvarar för. I kommunerna finns samordningsfunktioner med ansvar för alkohol- och drogförebyggande insatser. Nationella riktlinjer implementeras i Landstingets och kommunernas verksamheter med eko - nomiskt stöd från staten till projekten Ett kontrakt för livet och Kunskap till praktik. Riskbruksprojektet inom Landstinget. Det har en nationell förankring via Folkhälsoinstitutet och en regional koppling till arbetet som pågår inom Drogfritt Värmland. Skolan förebygger. Ett projekt initierat av Folkhälsoinstitutet. Bedrivs i några av länets kommuner och syftet är att genom evidensbaserade primärpreventiva metoder påverka elevers drogvanor. 13 kommuner deltar i småkommunsatsningen och där finns genomförandeplaner antagna av kommunledningarna som beskriver hur man bergränsar tillgången på alkohol i kommunerna. Att de systematiska och samverkande åtgärderna driver utvecklingen i rätt riktning vittnar följande statistik: I den återkommande drogvaneundersökningen bland länets niondeklassare konstaterar Hagquist C 10 ( 2009) att alkoholkonsumtionen i målgruppen sjunkit under perioden 2002 2008. Det är främst pojkarna som står för förändringen. Se diagramoch tabellbilaga.

16 NYA PERSPEKTIV EK Riskbruk och riskbeteende GEMENSAMMA METODER FÖR UPPTÄKT AV RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Perspektivet är personer som befinner sig i riskzonen för att övergå från riskbruk/riskbeteende till missbruk/ogynnsamt beteende. Det finns evidensbaserade metoder som är lämpliga för intervention i dessa sammanhang. MI (Motiverande Intevju) och AUDIT 11 (screeninginstrument för att bedöma risken för missbruk) är två sådana metoder som redan nu används av socialtjänsten och sjukvården i Värmland. Att tidigt ge den enskilde instrument för att ta sig ur riskzonen är angeläget. Forskningen visar att medvetandegörandet är viktigt. Av tio personer som efter screening har erbjudits kort alkoholintervention (råd och motivation till minskade alkoholvanor) upphör en person helt eller minskar till riskfri nivå. (SBU-rapporten aug 2001). Mål: Användningen av Motiverande samtal (MI) och Audit vid klientmötet ska omfatta socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, sjukhus, vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska successivt öka. Mått: Varje verksamhet ska föra statistik över hur många som har/får utbildning i MI och Audit. Patienter/klienter ska i uppföljningsstudier tillfrågas om de har fått frågor om sina levnadsvanor.

NYA PERSPEKTIV 17 DIAGRAM- OCH TABELLBILAGA KLAMYDIAFALL/100 000 INVÅNARE 600 Värmland Sverige 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Värmland 179 182 186 209 260 259 231 346 405 345 535 Sverige 157 172 189 217 250 277 299 359 367 360 514 300 KLAMYDIA VÄRMLAND 2008 ÅLDERS-/KÖNSFÖRDELNING Antal kliniskt anmälda fall 250 200 150 100 50 0 <14 15-19 20-24 25-29 30-39 >40 Män 3 94 157 130 47 23 Kvinnor 7 251 266 117 48 16 Ålder

18 NYA PERSPEKTIV TOBAK Andel dagligrökare i Värmlands län fördelat på kön och ålder år 2000 och 2008. 25 21 24 22 21 Procent 20 15 10 12 15 9 9 8 8 17 10 18 15 12 9 År 2000 År 2008 5 0 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år Kvinnor Män ALKOHOL Högst alkoholkonsumtion bland unga vuxna (En studie inom DUST län) 50 % 40 30 20 10 0 27 38 8 19 3 13 3 14 8 4 2 1 2 0 Andel kvinnor och män som berusar sig minst två gånger per månad uppdelat på åldersgrupper år 2008. Kvinnor Män

NYA PERSPEKTIV 19 Andelen pojkar och flickor som i 2002, 2005 och 2008 års undersökningar svarat att de dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (2005: halvflaska) eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II ( folköl ) vid samma tillfälle minst en gång i månaden, fördelat efter kön och kommun (procent). Observera att 2005 och 2008 ingick också fyra stora flaskor stark cider/ alkoläsk i exemplifieringen.

20 NYA PERSPEKTIV

NYA PERSPEKTIV 21 Psykisk ohälsa Källinformation sidan 29. Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att den upplevda psykiska ohälsan ökar och att unga vuxna är överrepresenterade. GEMENSAMMA MÅL I KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Det psykiska välbefinnandet ska öka, särskilt i gruppen unga vuxna. Andel kvinnor 18-25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 30 procent år 2012. Idag det 36 procent (Liv och hälsa 2008). Andel män 18-25 år med nedsatt psykiskt väl befinnande ska inte uppgå till mer än 15 procent år 2012. Idag är det 18 procent (Liv och hälsa 2008). Måluppfyllelsen ska rapporteras till Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar BAKGRUND Inom området förekommer ett otal begrepp som olika uttolkare ger olika innebörd. Den här framställningen följer SKL:s definitioner 1 Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har för många att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ånest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att de kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och de är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Strukturella förändringar i den psykiatriska vården Psykiatrireformen 1995 medförde en total omorientering i synen på psykiskt sjuka. De stora institutionerna avvecklades slutgiltigt och nya former av stöd såg dagens ljus. De psykiskt sjuka steg fram som individer med rättigheter och skyldigheter som alla andra, de blev medborgare. Psykiatrisk vård och behandling i öppna former utvecklas ständigt och kommunen har ansvar för stöd i boendet, med sysselsättning och fritidsverksamhet, Landstinget för vård och behandling. I detta gränsland är det många gånger svårt att hitta rätt för den enskilde. Samverkan mellan aktörer istället för sökande efter ett gränssnitt är nyckeln till ett gott liv för människor med olika grad av psykisk ohälsa.

22 NYA PERSPEKTIV Psykisk ohälsa Förekomst av psykisk ohälsa Sedan nationella mätningar började i slutet av 1980-talet har andelen ungdomar i åldern 16-24 år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat, och den fortsätter alltjämt att öka. Åren 1988 1989 uppgav 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i samma åldersgrupp att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Åren 2004 2005 hade andelen ökat till 30 procent bland kvinnorna och 14 procent bland män 2. I Värmland har andelen kvinnor 18-25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande legat mellan 29-36 procent för åren 2000, 2004 och 2008 3. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar kraftigt. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män. Betydligt fler kvinnor än män bedöms ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Skillnaderna är störst bland yngre ungdomar i åldern 16-19 år där 29 procent av kvinnorna och 7 procent bland männen uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest åren 2004 2005. Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrars socioekonomi med mera. Två omständigheter inom området psykisk ohälsa som ger anledning till oro inför framtiden är därför av speciellt intresse. 1. Den ökade psykiska ohälsan hos unga vuxna. Till skillnad mot psykisk sjukdom ökar andelen i befolkningen som uppvisar psykiska besvär och den stora ökningen svarar gruppen unga vuxna för. 2. Den låga livskvaliteten hos många brukare med behov av stora och långsiktiga insatser från såväl psykiatri som socialtjänst. Såväl psykiatrireformen 1995, som den nationella psykiatrisamordningen 2006, synliggör denna verklighet. GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE FÖR KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Trots att ökningen av den psykiska ohälsan pågått under snart 20 år, råder stor osäkerhet inför vad den enskilde eller samhället skall eller kan göra för att råda bot på denna utveckling. Sannolikt är orsakssammanhangen komplicerade och kopplade till den samhällsutveckling vi alla är en del av. Mål Det psykiska välbefinnandet ska öka, särskilt i gruppen unga vuxna: Andel kvinnor 18-25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 30 procent år 2012. (Idag är det 36 procent). Andel män 18-25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 15 procent år 2012 (Idag är det 18 procent). Mätinstrument: Liv och hälsa eller motsvarande. Två aktiviteter har bedömts viktiga för att komplettera befintligt utbud.

NYA PERSPEKTIV 23 Självhjälpsgrupper Fokus ska vara att lära människor, särskilt unga, att hantera livskriser och sviktande psykisk hälsa utan att sjukdomsförklara, samt att stödja realistiska förväntningar på livet. Målet är att unga människor ska undvika att bli konsumenter av omfattande vårdinsatser och bli stigmatiserade. Självhjälpgrupper är ett bra och kostnadseffektivt redskap att hantera denna problematik. För dem som är i behov av omfattande stöd och behandling krävs sannolikt ett annat förhållningssätt. Självhjälpsgrupper är en metod som är beprövad inom andra områden En självhjälpsgrupp är, en mindre, deltagarstyrd samling människor som regelbundet samlas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och ömsesidig hjälp För den aktuella målgruppen bör en självhjälpsgrupp bestå av några stabila välfungerande vuxna samt unga vuxna med psykiska besvär. Aktiviteter Bygga upp en modell för självhjälpsgrupper i Värmland. Skapa självhjälpsgrupper för unga vuxna i alla värmländska kommuner. 12 av 16 värmländska kommuner har tillgång till minst en självhjälpsgrupp under 2010. Skapa förutsättningar för ökad psykisk hälsa. 75 % av deltagarna uppger förbättrad psykisk hälsa ett år efter deltagande i självhjälpsgrupp. Vård- och stödsamordning (Case management) Situationen för de personer som har stora och komplexa vård- och stödbehov är lika väldokumenterad som dålig. Psykiatrireformen och den nationella psykiatrisamordningen såg bristen på samordning av samhällets vårdinsatser som ett av de riktigt stora hindren för brukaren att kunna förbättra sin livskvalitet. Målet är att säkerställa en bättre livskvalitet för personer med psykiska funktionshinder. Regeringen gick också den nationella psykiatrisamordnaren tillmötes, genom att 2006 finansiera implementering av en arbetsmetodik som stärker brukarens ställning. Metodens svenska namn är Vård- och stödsamordning och har som förebild Case management, en metod som används främst i USA och England. Karlstads universitet fick uppdraget att genomföra detta utbildningsprojekt och utvärderingar kommer att göras. Hela satsningen har skapat ringar på vattnet, vilket inneburit att tre värmländska kommuner och division psykiatri gemensamt har genomfört första utbildningen inom området. Vård- och stödsamordning innebär att patient/brukare garanteras en sammanhållen vård och stöd som motsvarar individuella behov och täcker alla livsområden. ett arbetssätt där en person är personligt ansvarig för att tillse att patient/brukare får de insatser han eller hon anser sig behöva genom att själv utföra dem eller tillse att annan gör det. Allt i syfte att den enskilde ska ta egen makt över sin situation.

24 NYA PERSPEKTIV Psykisk ohälsa Utöver behandling och omvårdnad ser vård- och stödsamordnaren också till att vardagslivet fungerar, det vill säga tar ansvar för att personen har ett fungerande boende, klarar sin ekonomi, och hittar meningsfulla sysselsättningar motsvarande arbete och fritid. En vård- och stödsamordnare måste för att bli tillräckligt kraftfull finnas inom ramen för samhällsbaserade team som arbetar över huvudmannagränserna med både sociala och psykiatriska insatser. Det kommer givetvis att innebära att både kommun och landsting ändrar en del av sina rutiner och arbetssätt och att man gör detta i samarbete. Medborgaren går före organisationen! Genomförandet av denna vård- och stödsamord- ning kräver utbildning. Erfarenheten har visat att arbetssättet vård- och stödsamordning med fördel kan knyta an till de fungerande stödfunktioner som idag redan finns och till dem som planeras. Några sådana värmländska exempel utgör Personligt Ombud, En skola för livet, Ett bättre liv m fl. Aktiviteter Implementera vård- och stödsamordning som arbetsmetod i samarbetet mellan alla värmländska kommuner och division psykiatri. 2009 har 12 av 16 kommuner och division psykiatri fattat beslut om att implementera arbetsmetoden vård- och stödsamordning. 2010 har 12 av 16 kommuner som implementerat beslutet och division psykiatri påbörjat utbildning i vård- och stödsam ordning som arbetsmetod.

NYA PERSPEKTIV 25 Diagram- och tabellbilaga 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-25 26-34 35-64 65-79 80-84 Åldersgrupp Man Kvinna Nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat på kvinnor, män och åldersgrupp 2008 Källa: Liv och hälsa 2008 50 40 34 34 36 30 25 28 27 20 10 20 20 19 11 11 11 År 2000 År 2004 År 2008 0 18-25 26-34 35-64 65-79 Åldersgrupp Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande i olika åldersgrupper Källa: Liv och hälsa 2008 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Stress Nedsatt Ps. välbef Trött/kraftlös Ängslan/oro Huvudvärk Nedstämd Sömnproblem Kvinna Symptom Andel kvinnor och män 18 25 år med olika psykosomatiska besvär. Svarsalternativen besvärats vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden under de 3 senaste månaderna samt andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Källa: Liv och hälsa 2008 Man

26 NYA PERSPEKTIV EKTI Äldres hälsa Källinformation sidan 29. Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre utgör 21 procent av befolkningen i Värmland. Några få kommuner har sprängt 25 procentvallen. GEMENSAMMA MÅL I KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. Minska negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre, såsom ökad fallrisk och förvirring samt att inte underbehandla om behov finns. Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska reduceras från 73/1000 år 2007 till 65/1000 under år 2010. Måluppfyllelsen ska rapporteras till arenan Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. BAKGRUND Den äldre värmlänningen mår bra. Av dem som är över 80 år uppger nästan hälften att den allmänna hälsan är utmärkt, mycket god eller god. Tandhälsan är också överlag god även om den försämras när man blir 85 år eller äldre. Ekonomin är tillfredsställande och så gott som ingen har behövt avstå från vård, läkemedel eller hemtjänst på grund av ekonomiska skäl. I diagram- och tabellbilagan 1 redovisas en kort demografisk beskrivning samt några jämförelser mellan kommunerna beträffande boende, läkemedel, fallskador. Värmland ligger strax under riksgenomsnittet vad gäller förbrukning av läkemedel för personer som är 80 år och äldre. Under 2004 2006 var i snitt per år 534 personer i Värmland inlagda för höftledsfraktur 2. Enligt beräkningar 3 från början av 2000-talet kostar en höftledsfraktur 250 tkr. Kostnaderna är jämt fördelade mellan landstinget och kommunerna. Snittkostnaden per år blir 133 500 tkr. I Värmland noteras 73 fallolyckor per 1000 (65 år och äldre) mot 114 för riket, vilket i och för sig är bra, men kan förbättras. Det finns anledning att sätta fokus på dessa båda områden. Det handlar om den enskilde medborgaren i första hand. Bakom felaktig dosering till mängd och kvalitet finner vi omotiverat mänskligt lidande. Sak samma då det gäller fallskador och konsekvenserna av dessa. En 10-procentig minskning av höftfrakturerna innebära kostnadsminskningar med 13 350 tkr per år och då är inte vinster i livskvalité med i beräkningen. Gustafsson ett alternativ 4 gör följande jämförelser för att åskådliggöra fallskadornas omfattning bland äldre: Fall orsakar dubbelt så många dödsfall som trafiken och över 95% av alla höftfrakturer orsakas av ett fall. År 2006 omkom i Sverige drygt 1 000 äldre personer i fallolyckor, dubbelt så många som dog i trafikolyckor. Äldre behandlas ofta för flera olika sjukdomar och av flera olika läkare. Antalet läkemedel kan vara stort och det finns risk för ogynnsamma interaktioner mellan läkemedlen. Biverkningar av ett preparat kan i olyck-

NYA PERSPEKTIV 27 liga fall uppfattas som nya symtom som indicerar ytterligare läkemedel. Se diagram- och tabellbilagan. Äldre har en försämrad förmåga att göra sig av med läkemedel som kommer in i kroppen, bland annat på grund av sänkt njurfunktion. Detta kan leda till förlängd effekt och för höga läkemedelsnivåer i kroppen. Äldre är också mer känsliga för biverkningar av läkemedel, oavsett koncentration i kroppen, t.ex. förvirring, kognitiva störningar, yrsel och förstoppning. GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE FÖR KOM- MUNERNA OCH LANDSTINGET Fall. I rapporteringen inom Värmland är det denna definition av fall som används: Tinetti et al. 5 beskriver fall som en plötslig och oavsiktlig ändring av kroppshållningen som orsakar att en individ landar på en lägre nivå, ett föremål, golvet eller marken. Undantaget från denna beskrivning är de fall som förorsakas av sjukdom eller överväldigande yttre våld. Mål Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska reduceras från 73/1000 år 2007 till 65/1000 under år 2010. Aktiviteter Utbildning i äldres säkerhet/risker för vårdpersonal. Hembesök i syfte att identifiera risker i vid mening. Tillsammans med Kunskapscentrum för äldres säkerhet, utveckla ett gemensamt registreringssystem för fallincidenser så att orsaker kan identifieras. Skapa strukturer för erfarenhetsutbyte kring äldres säkerhet. Mått och mätning: Kartlägga var/när/hur tillbudet, fallet, inträffade. Riskronder/förebyggande hälsosamtal till antal och andel. Personal som genomgår/har genomgått utbildning i äldres säkerhet till antal och andel. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Mål Minska negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre, såsom ökad fallrisk, förvirring och sedering, men också att inte underbehandla om behov finns. Aktiviteter Läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens rekommendationer och att bättre tillvarata den kännedom om patienten som vårdpersonal har. Utbildningar för vårdpersonal med fokus på äldres läkemedelsanvändning. Delta i arbetet att skapa en nationell läkemedellista. Mått och mätning Antal genomförda läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens rekommendation. Andel vårdpersonal som genomgått utbildning med fokus på äldre och läkemedel till antal och andel.