Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011

Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland länets elever i skolår 2 på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under hösten 2010 genom en nätbaserad enkät i samtliga kommuner i Jönköpings län. Svarsfrekvensen i länet var 67 procent, men varierar mellan de olika kommunerna, vilket påverkar tillförlitligheten. Jämfört med tidigare år har två frågor om vattenpipsrökning tillkommit i undersökningen. I rapporten är det länsgemensamma resultatet i fokus. Skillnader mellan kommunerna presenteras också, men kräver framförallt en analys av professionella som kan knyta samman lokal kvalitativ erfarenhetskunskap med undersökningens kvantitativa data. Kortfattat kan resultatet från årets undersökning sammanfattas i följande punkter: Tobakskonsumtionen har i stort inte förändrats sedan föregående undersökning. Ca 50 procent av eleverna har någon gång rökt vattenpipa. Generellt sett har alkoholkonsumtionen inte förändrats från föregående undersökning år 2008 men på vissa punkter kan man se en minskning hos flickorna. Flickors intensivkonsumtion 1 av alkohol någon gång i månaden eller oftare har minskat sedan 2008 års undersökning (26 procent) till 18 procent. 31 procent av flickorna dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare vilket är en minskning sedan 2008 då motsvarande siffra var 38 procent. De alkoholhaltiga drycker som är mest vanliga är starkcider och sprit bland flickor och starköl och sprit bland pojkarna. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon eller andra vuxna. Föräldrarnas inställning kring ungdomarnas alkoholvanor är i princip oförändrad sedan 2008. Fortfarande svarar den största andelen att deras föräldrar pratar med dem om att inte dricka alkohol medan endast ca 15 procent upplever att föräldrarna förbjuder dem att dricka. Däremot svarar en något lägre andel elever nu jämfört med tidigare år att deras föräldrar tycker att det är OK att de dricker alkohol. Det är vanligare att eleverna uppfattar föräldrarna som mer tillåtande till alkohol än tobak. Ungefär var femte elev har blivit serverad alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin egen kommun före 18 års ålder. Det är vanligare att pojkar blir serverade alkohol innan 18 års ålder. Användningen av narkotika har ökat bland pojkarna från åtta procent år 2006 till 13 procent 2010. Lotter är det spel som störst andel (38 procent) ungdomar har uppgett att de har spelat de senaste tolv månaderna. Tidigare undersökningars resultat kring samband mellan alkohol och tobak bekräftas i årets undersökning. Polisen är den aktör som störst andel ungdomar har kommit i kontakt med på grund av alkohol eller andra droger. Elevvården är den aktör som eleverna i minst utsträckning har uppgett kontakt med. 1 Vid ett tillfälle dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller 4 stora flaskor starkcider eller 6 burkar öl, klass II (folköl).

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Metodgenomgång... 3 Urval... 3 Genomförande... 3 Frågeformuläret... 4 Svarens tillförlitlighet... 4 Svarsfrekvens... 5 Resultatredovisning... 6 Tobak... 6 Alkohol... 9 Narkotika... 16 Spelvanor... 18 Olika faktorers samband med alkoholkonsumtion... 18 Sammanfattande diskussion och slutord... 23 Referenser... 25 Bilaga 1 Tabellredovisning för skolår 2... 26 Bilaga 2 Informationsbrev till kommunerna... 45 Bilaga 3 Information till IT-ansvariga... 46 Bilaga 4 - Enkät... 47 2

Inledning Sedan 2004 genomförs en drogvaneundersökning årligen bland ungdomar i Jönköpings län. Luppens kunskapscentrum har tillsammans med länets kommuner och Landstinget i Jönköpings län arbetat fram tillvägagångssättet och de genomförde också undersökningen fram till och med 2009. År 2010 genomfördes drogvaneundersökningen av Landstinget i Jönköpings län. Upplägget var detsamma som tidigare, men under 2011 kommer arbetet kring undersökningen att ses över och utvecklas i samverkan med kommunerna. Sedan 2006 varierar målgruppen mellan grundskoleelever i skolår 9 och gymnasieelever i skolår 2. Detta år redovisar länsrapporten resultatet från gymnasieelever i skolår 2. I årets undersökning görs i vissa avseenden jämförelser med resultat från motsvarande undersökningar år 2004, 2006 och 2008. Under åren har frågor och svarsalternativ förändrats vilket medför svårigheter att göra korrekta jämförelser. Detta framkommer i rapporten och tabellerna. I vissa fall görs även jämförelser med de nationella siffrorna för riket som Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) tillhandahåller. Rapporten inleds med ett metodavsnitt för att sedan följas av resultatredovisning som avslutats med en kortare diskussion. I bilagorna finns tabeller som redovisar resultat från undersökningen samt den information och det enkätformulär som ligger till grund för undersökningen. Syfte Syftet med föreliggande rapport är i första hand att redovisa resultat från drogvaneundersökningen 2010 för gymnasieelever i år 2. Detta blir emellertid mer intressant om uppgifterna sätts i relation till motsvarande data i tidigare undersökningar. Därför jämförs resultatet både med tidigare undersökningar i länet och de nationella siffrorna som kommer från CAN:s undersökning i skolår 2 på gymnasiet från år 2010. I tabellbilagorna benämns CAN:s nationella siffror som riket. Metodgenomgång Urval Från och med 2006 riktar sig undersökningen vartannat år till grundskoleelever år 9 och gymnasieelever år 2. I denna rapport redovisas enbart undersökningsresultatet för gymnasieelever år 2. Vissa kommuner har även valt att inkludera andra skolår i undersökningen och bearbeta det resultatet på eget sätt. Genomförande Kommunerna ansvarade själva för att genomföra enkätundersökningen på skolorna. Varje kommun utsåg en kontaktperson som fungerade som länken mellan Landstinget och de medverkande skolorna. Landstinget tillhandahöll enkäten, informationsmaterial samt genererade lösenord för inloggning till enkäten. För undersökningen har det använts ett nätbaserat enkätsystem. Anledningen till detta är att en nätbaserad enkät är lättadministrerad och kostnadseffektiv. Frågan om etik är också central då en nätbaserad enkät ger större anonymitet eftersom eleverna själva skickar in den. 3

Anonymiteten är även kopplad till svarens tillförlitlighet vilket diskuteras under rubriken Svarens tillförlitlighet. Dessutom finns det en miljöaspekt i att inte använda mer papper än nödvändigt samt att enkäten skickas ut och samlas in utan större miljöpåverkan genom onödiga transporter och mellanhänder. Det informationsmaterial som skickades ut till skolorna genom kontaktpersonen handlade om vilka som genomförde undersökningen, vad undersökningens syfte var, hur eleven skulle hållas anonym samt praktisk information om hur eleven skulle fylla i enkäten 2. Personalen uppmanades, liksom tidigare år, att genomföra enkäten under provliknande former, att det är tyst i klassen och att eleverna sitter åtskilda. Det skickades även ut information till berörda ITansvariga där det fanns en testlänk samt information om vem de skulle vända sig till vid problem samt när och hur enkätundersökningen skulle gå till 3. Varje elev tilldelades ett lösenord som efter användandet var förbrukat. När eleven hade skickat iväg sitt svar kopplades inte längre lösenordet till elevens enkätsvar och fönstret till enkäten stängdes. Detta gjordes för att ge eleven anonymitet i form av att ingen kunde gå tillbaka i enkäten och se elevens svar. Enkätundersökningen genomfördes under veckorna 47-50 år 2010 och berörde totalt 4702 elever i år 2 i länets gymnasieskolor. När undersökningsperioden var avslutad stängdes tillgången till enkäten och det nätbaserade enkätsystemet användes därefter även för bearbetning. Frågeformuläret Enkäten innehöll totalt 68 frågor som tidigare år har utformats utifrån önskemål från kommunerna och Landstinget i Jönköpings län 4. År 2010 lades en fråga till angående rökning av vattenpipa. Frågorna i enkäten har, precis som tidigare år, berört tre huvudområden; tobak, alkohol och narkotika, men även inkluderat frågor om alkohol i trafiken, skolmiljö, fritidsvanor, spelvanor samt kontakt med sjukvård, socialtjänst, polis, ungdomsmottagning och elevvården. Svarens tillförlitlighet Något som påverkar tillförlitligheten i svaren är att det kan vara svårt att berätta om sina erfarenheter av alkohol och narkotika. Hos vuxna finns en tendens till underrapportering vad gäller beteenden som inte är socialt önskvärda och/eller kriminella. Attityden i samhället kan också påverka viljan att rapportera sin konsumtion samtidigt som det kan påverka den faktiska konsumtionen. Bland ungdomar finns det snarare en risk för överrapportering. Det talas om det så kallade majoritetsmissförståndet, d v s att ungdomar tror att jämnåriga dricker mer än vad de egentligen gör och att de överdriver sin konsumtion för att leva upp till vad de tror är normalt. 5 Anonymitet vid ifyllande av enkäten kan minska under- eller överrapportering. En viktig del vid bearbetning av resultatet är att upptäcka enkäter som är oseriöst besvarade. De enkäter där eleverna har fyllt i att de har använt narkotika samt använt alla narkotika preparat har granskats. Liksom en procent av samtliga enkäter. De enkäter som har tagits bort 2 Se bilaga 2. 3 Se bilaga 3. 4 Se bilaga 4. 5 Barnombudsmannen (2005) Öppna för gränser, barn och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Barnombudsmannens årsrapport 2005. Stockholm: Barnombudsmannen. Se även vidare i tidigare rapporter av Jerkelund, C. (2006) samt Enell, S. (2007). 4

är endast de enkäter som har innehållit två eller flera motstridigheter i svaren. Även om det fortfarande kan förekomma enkäter som är oseriöst ifyllda tyder det mesta på att de är få och därmed inte påverkar det totala resultatet i någon större utsträckning. I CAN:s undersökning går att läsa att det är betydligt vanligare med oseriösa eller överdrivna svar i årskurs 9 jämfört med i år 2 på gymnasiet. Sammanlagt togs det bort 26 enkäter vilka räknas till det externa bortfallet. Svarsfrekvens Utifrån kommunernas uppgifter har svarsfrekvensen räknats ut. Sammanlagt har 4702 elever berörts av undersökningen av dem har 3141 elever som besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvensen på 67 procent. Svarsfrekvensen mellan kommunerna varierar (tabell 1). Nässjö och Sävsjö kommuner har de lägsta svarsfrekvenserna (50 respektive 56 procent). Mullsjö kommun redovisas endast inräknat i länsresultatet pga. att underlaget är litet (13 elever). I undersökningen 2008 var svarsfrekvensen 64 procent och år 2006 var den 69 procent. I CAN:s undersökning för år 2010 var svarsfrekvensen 83 procent för skolår 2. 6 Tabell 1. Elevantal, antal elever som besvarade enkäten samt svarsfrekvens uppdelat på kommun och länet Kommun Elevantal Antal elever som Svarsfrekvens % besvarat enkäten Eksjö 304 225 74 Gislaved 422 306 73 Gnosjö 87 65 75 Jönköping 2158 1382 64 Mullsjö 17 13 76 Nässjö 453 227 50 Sävsjö 103 58 56 Tranås 268 209 78 Vaggeryd 111 70 63 Vetlanda 375 304 81 Värnamo 404 282 70 Länet 4702 3141 67 I bilaga 1 finns 2010 års resultat redovisade i tabellform. I de flesta tabellerna redovisas resultaten i procent. Att observera vid läsning är antalet deltagare i undersökningen från respektive kommun. Då det är stora skillnader i antal elever mellan kommunerna kan procentsiffrorna ibland bli missvisande. Exempelvis motsvarar en procent i Jönköpings kommun cirka 14 elever medan en procent i Tranås kommun motsvarar två elever. Det är alltid vanskligt att redovisa små grupper och vi har försökt att ta hänsyn till detta i tabellerna genom att anpassa hur resultaten redovisas. 6 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 5

Resultatredovisning Länets resultat sammanfattas med utgångspunkt i de tabeller som bilagts till rapporten. I tabellerna presenteras samtliga deltagande kommuners resultat, med undantag för Mullsjö där elevunderlaget var så litet. Fokus ligger på de länsomfattande resultaten, med vilka kommunerna jämförs. När enskilda kommuners resultat presenteras som höga respektive låga är det i relation till resultaten för länet. Samtliga kommuner som har gymnasieskola ingår i redovisningen. Jämförelser görs med resultaten från CAN:s undersökning från 2010 i de frågor som överensstämmer mellan undersökningarna. CAN genomför sin undersökning på våren och undersökningen i Jönköpings län genomförs under hösten, vilket kan bidra till vissa skillnader. I rapporten görs också jämförelser på lokal nivå med de undersökningar som genomfördes år 2008 respektive 2006. Tobak I rapporten har eleverna delats in i olika grupper när det gäller tobakskonsumtion; de som inte röker och de som inte snusar, de som röker eller snusar ibland samt de som röker eller snusar varje eller nästan varje dag. Rökning I Sverige har rökning varit vanligare bland flickor än bland pojkar ända sedan CAN startade sina undersökningar år 1971. Rökningen var i början av 70-talet mer utbredd än idag. Mellan 1997 och 2000 var andelen rökare relativt konstant och minskade sedan under 2000-talet fram till 2004 då minskningen klingade av. Det är fler flickor än pojkar som är rökare, men om man ser till den totala tobakskonsumtionen försvinner skillnaderna mellan könen. 7 I Jönköpings län år 2010 svarade 27 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna av samtliga elever att de röker någon gång ibland eller oftare. 8 Det är endast marginella skillnader i jämförelse med undersökningarna 2008 och 2006. 9 I Jönköpings län var det dock en betydligt lägre andel som röker någon gång ibland eller oftare jämfört med riket. Enligt CAN:s undersökning från år 2010 var det 36 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna i riket som rökte. 10 I diagram 1 presenteras andel flickor respektive pojkar som svarade att de röker någon gång ibland eller oftare uppdelat på kommuner. I fyra av länets kommuner var det större andel flickor än pojkarna som röker. I Gnosjö, Nässjö och Tranås kommuner var det stora skillnader mellan könen. I Gnosjö och Tranås kommuner var det betydligt större andel pojkar än flickor som svarade att de röker, vilket utmärker sig i jämförelse med övriga kommuner. Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 7 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor 2007. Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 8 Se bilaga 1, tabell 2. 9 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 10 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor 2007. Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 6

Diagram 1. Andel (%) elever som röker någon gång ibland eller oftare 11 Det var 13 procent flickor och nio procent pojkar som angav att de röker nästan varje dag eller varje dag. Motsvarande siffror 2008 var tolv procent bland flickorna och nio procent bland pojkarna. 12 Snusning I länet var det totalt 24 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna som snusade 13 vilket inte skiljer sig nämnvärt från 2008 års undersökning. Sedan 2006 har andelen snusare minskat något då det var 29 procent av pojkarna och sex procent av flickorna som snusade. 14 Enligt CAN:s undersökning för år 2010, var det i riket 27 procent av pojkarna och nio procent av flickorna som snusade. 15 11 Ja, men bara ibland, Ja, men bara på fest, Ja, men bara vid veckoslut, Ja, nästan varje dag, Ja, varje dag 12 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 13 Svarat Ja, men bara ibland, Ja nästan varje dag, Ja, varje dag 14 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 15 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 7

Diagram 2. Andel (%) elever som snusar någon gång ibland eller oftare 16 I länet var det två procent bland flickorna som snusade varje eller nästan varje dag år. 17 År 2006 och 2008 var det en procent. Andelen pojkar som snusar varje eller nästan varje dag var 17 procent vilket inte skiljer sig från 2008. År 2006 var motsvarande siffra 22 procent. 18 Enligt CAN:s undersökning för år 2010, var det i riket 17 procent av pojkarna och tre procent av flickorna som snusade varje eller nästan varje dag år. 19 Debutålder tobak 20 Störst andel (13 procent) av pojkarna svarade att de var 15 år när de för första gången rökte en cigarett. Åtta procent av pojkarna har uppgett att de var under 11 år första gången de rökte en cigarett. 21 Flest flickor har uppgett 16 år som debutålder för rökning, vilket är ett år senare än vad som uppgavs i undersökningen 2008. 22 6 procent av flickorna rapporterade att de var 11 år eller yngre första gången de rökte. Störst andel (elva procent) av pojkarna svarade att de var 15 år första gången de snusade. Åtta procent av pojkarna har uppgett att de var 11 år eller yngre när de snusade första gången. 23 Bland flickorna är det störst andel som har uppgett 16 år som debutålder (sju procent). Två procent av flickorna har uppgett att de var 11 år eller yngre första gången de snusade. 24 Vattenpipsrökning I årets undersökning ställdes frågor rörande rökning av vattenpipa. Frågorna lades till eftersom det blir allt vanligare att prova rökning med vattenpipa och många har en felaktig 16 Svarat Ja, men bara ibland, Ja nästan varje dag, Ja, varje dag 17 Se bilaga, tabell 2 18 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 19 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 20 De procentsatser som redovisas har beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har rökt eller snusat. 21 Se bilaga 1 tabell 30 22 Se bilaga 1, tabell 29 23 Se bilaga 1, tabell 32 24 Se bilaga 1, tabell 31 8

föreställning att det är ofarligt. 46 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna angav att de någon gång har rökt vattenpipa. 25 22 procent av flickorna och 28 procent av pojkarna svarade att de rökt två eller fler gånger under de senaste tolv månaderna. 26 I Gnosjö, Sävsjö och Tranås kommuner är stora skillnader mellan könen (Diagram 3). Vaggeryd och Nässjö är de enda två kommuner där det är fler flickor än pojkar som rökt vattenpipa. Diagram 3. Andel (%) elever som någon gång har rökt vattenpipa. Föräldrars inställning till tobaksanvändning Precis som i tidigare undersökningar tillfrågades eleverna om deras föräldrars inställning till rökning och snusning. Bland pojkarna var det 47 procent som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att röka. Bland flickorna var motsvarande andel 45 procent. Fyra procent av både pojkarna och flickorna upplevde att deras föräldrar tycker att det är okej att de röker. 27 Det var alltså betydligt vanligare att eleverna upplevde att föräldrarna förbjuder dem att röka än att de har en tillåtande attityd. Avseende snusning var det en något lägre andel, som uppgav att deras föräldrar förbjuder dem att snusa, 33 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna. Tolv procent av pojkarna och tre procent av flickorna svarade att deras föräldrar tycker det är okej att de snusar. 28 Alkohol Definitionen av alkoholkonsument är i denna undersökning, och har varit sedan 2006, att man svarat ja på frågan om man någon gång under de senaste tolv månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit (ej lättöl, svagcider under 2,8 %). I länet var det 74 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna som uppgav att de har druckit alkohol de senaste tolv månaderna. 29 År 2008 var det 74 procent av pojkarna och 75 procent bland flickorna som var 25 Se bilaga 1, tabell 3 26 Se bilaga 1, tabell 37 27 Se bilaga 1, tabell 20 28 Se bilaga 1, tabell 21 29 Se bilaga 1, tabell 4 9

alkoholkonsumenter. 30 I CAN:s undersökning för 2010 var motsvarande andel bland pojkarna 83 procent och bland flickorna 84 procent. 31 Det var alltså en mindre andel i länet än i riket som uppgav sig ha druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Diagram 4. Andel (%) elever som svarade att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna. I flertalet kommuner var det mellan 65 och 80 procent av eleverna som druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Liksom i undersökningen 2008 var andelen flickor som har konsumerat alkohol under de senaste tolv månaderna mindre i Gnosjö kommun än i övriga kommuner. Gnosjö är också den kommun där skillnaderna mellan könen är som störst. Högst andel alkoholkonsumenter fanns bland flickorna i Vaggeryds kommun. 32 Debutålder alkohol 33 Av pojkarna svarade störst andel (19 procent) att de var 15 år första gången de drack alkohol. 13 procent uppgav att de var 11 år eller yngre första gången de drack alkohol. 34 Bland flickorna var det 22 procent som svarade angav 15 år som debutålder. Sex procent av flickorna uppgav att de var 11 år eller yngre första gången de drack alkohol. 35 Regelbundna alkoholkonsumenter Cirka 30 procent, bland både pojkarna och flickorna, uppgav att de dricker alkohol några gånger om året. 31 procent bland både pojkarna flickorna svarade att de dricker alkohol en till två gånger i månaden och elva procent av pojkarna och sju procent av flickorna svarade att de dricker alkohol en eller flera gånger i veckan. 36 30 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 31 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 32 Se bilaga 1, tabell 4 33 Precis som för debutåldern avseende tobak, har de procentsatser som redovisas beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har druckit alkohol. 34 Se bilaga 1, tabell 26 35 Se bilaga 1, tabell 25 36 Se bilaga 1, tabell 5 10

Andelen elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare har minskat under de senaste fyra åren. 2006 var andelen 49 procent bland pojkarna och 45 procent bland flickorna, 2010 års undersökning visar att 42 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. 37 Diagram 5. Andel (%) elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Variationerna mellan könen är små i det länsövergripande resultatet, men i vissa kommuner, t ex Gnosjö och Sävsjö, finns större skillnader mellan könen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 38 Vanligast förekommande drycker De två vanligast förekommande dryckerna bland pojkar är starköl och sprit, medan det bland flickor är starkcider och sprit. 39 Hur eleverna får tag i alkohol Det vanligaste sättet att få tag på alkohol bland eleverna är genom kompisar eller kompisars syskon. Det näst vanligaste sättet för att få tag på alkohol är genom andra vuxna som är över 18 år. 40 26 procent av flickorna och 38 procent av pojkarna upplever det som lätt att få tag på smugglad alkohol. 41 I 2008 års undersökning svarade 24 procent av samtliga pojkar och 22 procent av samtliga flickor att de hade serverats alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin skolkommun före sin 18-årsdag. Detta år var motsvarande siffror 24 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Hur fördelningen ser ut över länet ses i diagram 6. 42 I vissa kommuner skiljer sig resultatet påtagligt åt mellan könen. Bland eleverna i Gislaveds kommun var andelen pojkar 37 Se bilaga 1, tabell 6 38 Se bilaga 1, tabell 6. 39 Se bilaga 1, tabell 15 40 Se bilaga 1, tabell 16-17 41 Se bilaga 1, tabell 14 42 Se bilaga 1, tabell 18 11

som har blivit serverade alkohol på puben före sin 18-årsdag avsevärt större än andelen flickor. I årets undersökning ställdes också frågan om i vilken kommun eleven bor. I en korsjämförelse mellan den frågan och om eleven har serverats alkohol i sin egen kommun, ser resultatet annorlunda ut än om man bara presenterar resultatet utifrån de kommuner eleverna fyllt i enkäten för (Diagram 7). Givetvis skiljer sig antalet stort mellan antalet elever som har uppgett de olika kommunerna som boendekommun. Det är t.ex. 46 elever som har uppgett Mullsjö som sin boendekommun. Diagram 6. Andel (%) pojkar respektive flickor som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin skolkommun före sin 18-årsdag, 12

Diagram 7. Andel (%) pojkar respektive flickor som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin boendekommun före sin 18-årsdag 43 Intensivkonsumtion Ett vanligt mått av alkoholkonsumtion är intensivkonsumtion, dvs. att titta på hur många som dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Intensivkonsumtion i denna undersökning innebär att man vid samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst: en halv flaska sprit (18 cl), en flaska vin, fyra burkar starköl, fyra stora flaskor starkcider, eller sex burkar folköl. Diagram 8. Andel (%) elever som någon gång under året eller oftare har intensivkonsumerat alkohol. 43 Antalet elever som har uppgett respektive kommun som boendekommun: Jönköping 888 elever, Mullsjö 46 elever, Vaggeryd 79 elever, Habo 73 elever, Aneby 53 elever, Tranås 121 elever, Gnosjö 80 elever, Sävsjö 63 elever, Vetlanda 241 elever, Gislaved 225 elever, Eksjö 123 elever, Värnamo 211 elever, Nässjö 212 elever. 13

Andelen flickor som någon gång om året eller oftare intensivkonsumerar alkohol sjönk från ca 40 procent år 2006 och 2008 till 32 procent år 2010. Detta har gjort att skillnaden mellan könen har ökat då ca hälften av pojkarna intensivkonsumerar alkohol någon gång under året eller oftare. Precis som i föregående diagram är skillnaden mellan könen i flera kommuner särskilt utmärkande. I Gislaved och Gnosjö kommuner rapporterade drygt dubbelt så många pojkar som flickor intensivkonsumtion någon gång under året eller oftare. 44 I riket är det enligt CAN:s undersökning 64 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna i som intensivkonsumerar alkohol någon gång om året eller oftare. 45 Ser man till den mer regelbundna intensivkonsumtionen av alkohol, det vill säga de som konsumerar dessa mängder någon gång i månaden eller oftare, var det i länet 32 procent bland pojkarna och 18 procent bland flickorna som rapporterade intensivkonsumtion av alkohol i den utsträckningen. 46 Sedan 2006 har andelen elever som regelbundet intensivkonsumerat alkohol minskat och den största förändringen har skett bland flickorna. I undersökningen år 2006 var det 36 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 47 I CAN:s undersökning för riket var det 48 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna som svarade att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. 48 Berusningsdrickande I undersökningen efterfrågades hur ofta eleverna dricker så mycket att de känt sig berusade. I diagrammet nedan visas att 37 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna i länet svarade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare. 49. Det var en lägre andel elever som år 2010 rapporterade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare än det var 2006 (Diagram 9). 44 Se bilaga 1, tabell 7-8 45 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 46 Se bilaga 1, tabell 7-8 47 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 48 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 49 Se bilaga 1, tabell 9-10 14

Diagram 9. Andel (%) elever som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare. Pojkarna i Sävsjö och Vetlanda kommuner utmärker sig då det var en högre andel som svarade att de dricker så mycket någon gång i månaden eller oftare bland dem jämfört med länsresultatet samt att skillnaden mellan könen var stor. Likt förra året så utmärker sig flickorna i Gnosjö kommun sig i avseendet att det var en betydligt mindre andel som rapporterade att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare än i länet. Vaggeryds kommuns resultat sticker också ut genom att en lägre andel ungdomar svarade att de dricker sig berusade jämfört med länet. Föräldrars inställning Eleverna fick frågan om deras föräldrars inställning till att de dricker alkohol. I diagram 10 ser vi att andelen elever som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol har minskat sedan år 2006. Diagram 10. Andel (%) elever som uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol. 15

Om man jämför med frågorna om föräldrarnas inställning till rökning och snusning, var det en större andel elever som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att snusa eller röka än som förbjuder dem att dricka alkohol. Det var en större andel som uppgav att föräldrarna tycker det är okej att de dricker alkohol, än som tycker det är okej att de röker eller snusar. Diagram 11. Andel (%) elever som svarade att deras föräldrar förbjuder dem att röka, snusa, dricka alkohol respektive dricka sig berusad. Alkohol och trafik I årets undersökning svarade 23 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna att de har kört moped eller annat motorfordon berusade. 50 I 2008 års undersökning var motsvarande siffror 21 procent av pojkarna och 18 procent bland flickorna. 51 År 2006 var motsvarande siffror 23 procent av pojkarna och elva procent av flickorna. 52 Cirka en femtedel av alla elever uppgav att de åkt med en förare som de vet eller har misstänkt varit påverkad av alkohol eller narkotika. Sedan 2006 har det blivit mindre vanligt bland flickor att åka med någon som är berusad. Då var andelen som åkt med en förare som de vet eller har misstänkt varit påverkad av alkohol eller narkotika 25 procent bland pojkarna och 30 procent bland flickorna. 53 Narkotika För att ta reda på i vilken utsträckning länets ungdomar har varit i kontakt med narkotika frågade man om eleverna någonsin haft lust att använda narkotika, om de vet någon som kan förse dem med narkotika och om de någon gång har använt narkotika. Det var i de allra flesta kommuner väldigt få elever som svarade att de använt narkotika. Av den anledningen presenteras inga procentsatser i tabellbilagan för användningen av de olika sorterna narkotika 50 Se bilaga 1, tabell 24 51 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 52 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 53 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 16

på kommunnivå, utan endast det totala antalet elever som svarat att de använt preparaten i varje kommun. 54 Lägg märke till att samma elev kan ha svarat att de använt flera olika sorters narkotika. I tabellbilagan redovisas även bruket av anabola steroider, läkemedel i berusningssyfte och sniffning. I Jönköpings län svarade 13 procent av pojkarna (202 pojkar) och åtta procent av flickorna (119 flickor) att de någon gång har använt narkotika. Motsvarande siffror i 2008 års undersökning var tio procent av pojkarna (166 pojkar) och nio procent av flickorna (142 flickor) 55 och i 2006 års undersökning åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna. 56 Det har alltså skett en ökning av andelen pojkar som har använt narkotika mellan år 2006 och år 2010. Frågan om man vet någon som skulle kunna sälja eller ge narkotika visar på den uppskattade tillgängligheten till narkotika i ungdomarnas miljö. Det var i länet 15 procent bland pojkarna och 14 procent bland flickorna som är säkra på att de vet någon som skulle kunna erbjuda dem narkotika. 57 I 2008 års undersökning var andelen 16 procent (16 procent år 2006) bland pojkarna och 14 procent (tolv procent år 2006) bland flickorna. I samma fråga fanns också svarsalternativet Ja, det tror jag. 24 procent bland både pojkar och flickor svarade att de tror sig veta någon som kan sälja narkotika till dem, att jämföra med 22 procent år 2008. 58 Det var 13 procent av samtliga pojkar som någon gång har haft lust att använda narkotika. År 2008 var andelen elva procent. Motsvarande resultat bland flickorna var i årets undersökning nio procent och 2008 var det tio procent. Bland dem som svarade att de inte har använt narkotika var andelen som någon gång har haft lust att använda narkotika fem procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna i länet. 59 I riket var motsvarande siffror sex procent av pojkarna och sju procent av flickorna. 60 Angående sniffning svarade fyra procent av pojkarna och två procent av flickorna att de har sniffat/boffat någon gång det senaste året 61. Två procent av pojkarna och en procent av flickorna uppgav i 2010 års undersökning att de någon gång det senaste året använt anabola steroider utan läkarordination. Det är inga större skillnader jämfört med tidigare undersökningar. I enkäten efterfrågas om eleverna någon gång har använt läkemedel i berusningssyfte. Fyra procent både bland pojkarna och flickorna angav att de har använt läkemedel i detta syfte 62. Sedan 2006 har andelen som använder sig av läkemedel i berusningssyfte varit ganska konstant. 54 Se bilaga 1, tabell 35 55 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 56 Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 57 Se bilaga 1, tabell 34 58 Se bilaga 1, tabell 34 59 Se bilaga 1, tabell 33 60 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 61 Se bilaga 1, tabell 35 62 Se bilaga 1, tabell 35 17

Spelvanor I länet var det 27 procent av pojkarna och sju procent av flickorna som uppgav att de har spelat om pengar de senaste 30 dagarna. 63 Andelen har minskat något bland flickorna jämfört med 2008, då 15 procent svarade att de spelat de senaste 30 dagarna. Det var endast marginell skillnad bland pojkarna (25 procent år 2008). 64 En procent av flickorna och sju procent av pojkarna svarade att de har spelat för mer än 300 kronor de senaste 30 dagarna. 65 Jämfört med 2008 års undersökning har andelen ökat något bland pojkarna (från fem till sju procent) medan den minskat bland flickorna (från tre till en procent). Diagram 12 visar hur fördelningen ser ut mellan pojkar och flickor avseende olika spel. Diagram 12. Andel ( %) pojkar och flickor som har uppgett att de spelat någon gång de senaste tolv månaderna, fördelat på olika typer av spel. Olika faktorers samband med alkoholkonsumtion I årets rapport, liksom i tidigare års drogvaneundersökningar, presenterar vi samband mellan några olika faktorer och alkoholkonsumtion. I 2004 års rapport presenterades en rad risk- och skyddsfaktorer för droganvändning. Bland riskfaktorerna i skolan nämndes bland annat dåliga skolresultat, skolk och låg trivsel. Exempel på riskfaktorer i hemmet är allvarliga konflikter, missbruk, att föräldrarna bjuder sina barn på alkohol och har en tillåtande attityd till rökning, alkohol etc. 66 Av dessa faktorer studeras samband mellan skolk, trivsel och föräldrars attityder till sina barns alkoholvanor och uppgiven alkoholkonsumtion. Vidare redovisas även hur eleverna har uppgett kontakt med socialtjänst, polis, ungdomsmottagning, sjukvård och elevvård på grund av alkohol eller narkotika. Dessutom granskas samband mellan tobaksbruk och alkoholkonsumtion. Tre grupper redovisas när det gäller rökning; icke rökare (2252 elever), de som röker ibland (531 elever) samt de som röker varje eller nästan varje dag (353 elever). Tre grupper 63 Se bilaga 1, tabell 36-37 64 Broddegård, M. (2009). Gymnasieungdomars drogvanor 2008, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 65 Se bilaga 1, tabell 36-37 66 Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 18

redovisas när det gäller snusning; icke snusare (2680 elever), de som snusar ibland (136 elever) samt de som snusar varje eller nästan varje dag (306 elever). Eleverna är även indelade i de som aldrig rökt vattenpipa (1591 elever) och de som rökt vattenpipa någon gång (1540 elever). Dessutom är eleverna indelade i grupper om icke alkoholkonsumenter (845 elever), de som dricker alkohol några gånger om året (1016 elever) samt de elever som har svarat att dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare (1250 elever). Tabellerna visar tendenser till samband mellan de variabler som studeras. Det går emellertid inte att utesluta att andra faktorer påverkar resultaten. Alkohol och tobak Tabell 2 visar alkoholkonsumtion indelat efter tobakskonsumtion. Det vi kan se är att bland icke-rökare är det 38 procent som inte dricker alkohol, 36 procent dricker alkohol några gånger om året och 26 procent dricker alkohol en till två gånger per månad eller oftare. 76 procent av de som röker varje dag eller nästan varje dag dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Det vi kan se är att andelen alkoholkonsumenter är betydligt större bland tobakskonsumenterna än bland dem som inte brukar tobak. Andelen elever som inte dricker alkohol är mycket liten bland tobakskonsumenterna. 41 pojkar och 13 flickor (två procent av eleverna) konsumerar alkohol en till två gånger i månaden eller oftare samt röker och snusar varje eller nästan varje dag. Nio procent av eleverna (tio procent bland flickorna och sju procent bland pojkarna) svarar att de dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare och röker varje dag eller nästan varje dag. Det är pojkar 13 procent av pojkarna och en procent av flickorna som uppgett att de konsumerar alkohol en till två gånger i månaden eller oftare och snusar varje eller nästan varje dag. Tabell 2. Andel (%) alkoholkonsumenter indelat efter tobakskonsumtion Tobakskonsumtion Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol en till två gånger i månaden el oftare Rökning icke-rökare 38 36 26 röker ibland 2 23 74 röker varje dag eller nästan varje dag 4 20 76 Snusning icke-snusare 32 34 34 Snusar ibland 4 21 75 snusar varje dag eller nästan varje dag 4 21 75 Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa 47 34 20 Har någon gång rökt vattenpipa 9 31 61 Fritidsvanor och alkohol Sambandet mellan alkoholkonsumtion och fritidssysselsättning har undersökts. Tabellen visar hur stor andel av eleverna inom respektive fritidsverksamhet som inte dricker alkohol alls, dricker några gånger om året samt dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Tabellen skall läsas som att 23 procent av dem som idrottar tre till sju gånger i veckan är icke alkoholkonsumenter, 36 procent dricker alkohol några gånger om året och 41 procent dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Störst andel regelbundna alkoholkonsumenter är de som tre till sju kvällar i veckan är på stan med kompisar eller är hemma hos andra kompisar. Störst andel som inte dricker alkohol finner vi bland dem som 19

svarat att de sysslar med annan fritidsaktivitet (t.ex. musik, dans, teater, kyrkligt, scouter, politik eller annan föreningsverksamhet). Tabell 3. Andel (%) alkoholkonsumenter indelat efter fritidssysselsättning 67 Aktivitet Kvällar/veckan Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol en till två gånger i månaden el oftare Idrottsaktivitet 0 (n=901) 30 29 41 1-2 (n=942) 32 30 37 3-7 (n=1274) 23 36 41 Fritidsgården 0 (n=2814) 27 32 41 1-2 (n=239) 35 37 28 3-7 (n=60) 32 17 52 Annan fritidsaktivitet 68 0 (n=1864) 21 34 45 1-2 (n=811) 38 32 31 3-7 (n=432) 37 29 34 På stan med kompisar 0 (n=981) 43 36 22 1-2 (n=1706) 23 33 44 3-7 (n=427) 13 23 64 Hemma hos kompisar 0 (n=460) 49 33 18 1-2 (n=1931) 28 33 39 3-7 (n=726) 15 30 56 Hemma hela kvällen 0 (n=129) 29 28 43 1-2 (n=978) 19 30 51 3-7 (n=2007) 32 34 34 Dator- och tv-spel 0 (n=902) 30 32 37 1-2 (n=830) 29 31 40 3-7 (n=1378) 25 33 41 Alkohol, skolk och vantrivsel Låg trivsel i skolan och skolk från undervisningen är två variabler som pekas ut som riskfaktorer för droganvändning 69. I tabell 4 visas hur stor andel som trivs bra (2851 st), trivs varken bra eller dåligt (190 st) samt trivs dåligt (75 st) i relation till alkohol- och tobakskonsumtion. I tabell 5 visas hur stor andel elever som aldrig skolkar (1254 st), som skolkar en gång i månaden (1427 st) eller mer sällan samt de som skolkar två till tre gånger i månaden eller oftare (442 st) i relation till alkohol- och tobakskonsumtion. Observera att tabell 4 tolkas att av dem som trivs bra i skolan är 29 procent ej alkoholkonsumenter, 32 procent dricker alkohol några gånger om året och 39 procent dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. 67 I tabellen redovisas inte gruppen som dricker alkohol några gånger om året. De är dock medräknade i den totala gruppen inom respektive fritidsaktivitet, dvs. procentandelen som redovisas i tabellen är uträknad utifrån att de som dricker alkohol några gånger om året ingår i grupperna. 68 (t.ex. musik, dans, teater, kyrkligt, scouter, politik eller annan föreningsverksamhet) 69 Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 20

Tabell 4. Andel (%) alkohol- och tobakskonsumenter indelat efter skoltrivsel Trivs bra Trivs varken Trivs dåligt bra eller dåligt Alkohol Ej alkoholkonsument 29 21 13 Några gånger om året 32 33 27 En till två gånger i månaden el oftare 39 46 60 Rökning Icke-rökare 73 67 51 Röker ibland 17 17 23 Röker varje dag eller nästan varje dag 10 16 26 Snusning icke-snusar 86 85 73 Snusar ibland 4 3 4 Snusar varje dag eller nästan varje dag 9 12 23 Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa 52 40 32 Har rökt vattenpipa 48 60 68 Tabell 5. Andel (%) alkohol- och tobakskonsumenter indelat efter skolkfrekvens Skolkar aldrig Skolkar en gång i månaden eller mer sällan Skolkar 2-3 gånger i månaden el oftare Alkohol Ej alkoholkonsument 42 21 9 Några gånger om året 32 35 26 En till två gånger i månaden el oftare 26 44 65 Rökning Icke-rökare 86 69 42 Röker ibland 9 20 28 Röker varje dag eller nästan varje dag 5 11 30 Snus Icke-snusar 91 86 72 Snusar ibland 2 5 7 Snusar varje dag eller nästan varje dag 7 9 21 Vattenpipa Har aldrig rökt vattenpipa 66 46 25 Har rökt vattenpipa 34 54 75 Alkohol och föräldrars inställning Som också lyfts fram i tidigare års undersökningar och i preventionsforskningen, fungerar föräldrars inställning till alkohol och sina barns alkoholvanor, som en risk- eller skyddsfaktor beroende på om den är restriktiv eller tillåtande. 70 En tillåtande inställning till alkohol anses kunna bidra till en större konsumtion, medan en restriktiv inställning kan försena barnens alkoholdebut. I tabell 6 visas samband mellan föräldrars inställning till alkoholkonsumtion och ungdomarnas alkoholkonsumtion. Det bör observeras att det är eleven själv som har uppgett vilken inställning som föräldrarna har till deras alkoholkonsumtion. I tabellen ser vi att av de elever vars föräldrar förbjuder dem att dricka alkohol är det 45 procent som inte dricker alkohol, 34 procent dricker alkohol några gånger om året och 21 procent dricker 70 Enell, S. (2005). Ungdomars drogvanor 2004, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 21

alkohol en till två gånger i månaden eller oftare. Av de elever som upplever att deras föräldrar tycker att det är okej att de dricker alkohol är 7 procent ej alkoholkonsumenter. Tabell 6. Ungdomarnas alkoholkonsumtion (%) indelad efter föräldrarnas inställning till alkoholkonsumtion Föräldrars inställning Ej alkoholkonsument Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare De förbjuder mig att dricka alkohol 45 34 21 (n=452) De pratar med mig om att jag inte ska 30 35 35 dricka alkohol (n=1444) De tycker det är okej att jag dricker 7 29 64 alkohol (n=794) Jag vet inte (n=437) 38 30 32 Alkohol, narkotika och kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, sjukvård, polis samt elevvård I tabell 7 ser vi hur eleverna som svarat att de dricker alkohol samt de som svarat att de använt narkotika under det senaste året har uppgett kontakt med socialtjänsten, sjukvården, polisen, ungdomsmottagningen eller elevvården. Vad som är tydligt är att ju mer frekvent användning av narkotika och alkohol, desto större andel är det som har kontakt med någon av de nämnda instanserna. T.ex. är det mellan en och två procent av eleverna som dricker alkohol några gånger om året som har haft kontakt med någon av de nämnda aktörerna. En elev kan ha markerat flera alternativ, vilket bör observeras, dvs. en elev kan förekomma inom flera olika grupper. Vad som ses i tabellen nedan är att elevvården är den aktör som minst andel elever inom de olika grupperna har varit i kontakt med och polisen är den aktör som störst andel av eleverna som dricker och använder narkotika har varit i kontakt med. Av de ungdomar som har använt narkotika fem gånger eller fler under det senaste året är det t.ex. 30 procent som har varit i kontakt med polisen, medan det är 27 procent som har haft kontakt med socialtjänsten. I jämförelse är det 15 procent av de ungdomar som använt narkotika fem eller flera gånger som har varit i kontakt med elevvården. Tabell 7. Andel (%) som haft kontakt med olika instanser efter alkohol- och narkotikakonsumtion Typ av kontakt Dricker alkohol några gånger om året Dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare Använt narkotika 1-4 gånger (n=175) Använt narkotika fler än 5 gånger (n=79) Socialtjänst (n=91) 2 5 10 27 Ungdomsmottagning 1 3 6 24 (n=49) Sjukvård (n=50) 1 3 3 20 Polis (n=176) 2 12 21 30 Elevvården (n=30) 1 2 3 15 22

Sammanfattande diskussion och slutord För att vara en skolbaserad undersökning är svarsfrekvensen låg i årets undersökning (67 procent). Detta trots att endast ett fåtal tekniska problem har inrapporterats. Det kan finnas flera förklaringar till låg svarsfrekvens. Då undersökningen detta år kom igång sent gavs inte mycket tid till förberedelser vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen. Att det dessutom är hög belastning på elever och personal just innan jullovet är med största sannolikhet en bidragande faktor. Att skolor belastas med allt fler undersökningar kan också påverka både viljan och möjligheten att medverka. 71 En annan orsak till det höga externa bortfallet kan i vissa avseenden bero på att kommunikationen mellan skolor och kontaktpersoner varit bristande. Det kan vara att information om undersökningens genomförande inte har nått mottagarna som har haft i uppgift att se till att undersökningen genomförs bland eleverna. Det kan också vara så att vissa skolor t ex har arbetsplatsförlagd praktik, studiedagar eller liknande under undersökningsperioden. Vi valde att förlänga undersökningsperioden med en vecka då en del skolor på förhand önskade detta samt att vid den först tänkta undersökningstidens slut var det en relativt låg svarsfrekvens. Inför nästa undersökning krävs ett utvecklingsarbete. Frågan är om intresset för undersökningen har avtagit och om den krockar med andra viktiga frågor och enkäter? I resultatet framkommer både minskningar och ökningar mellan undersökningarna år 2008 till 2010 men ibland är skillnaderna så små att slutsatserna blir osäkra. I några kommuner och i flera frågor rör det sig om fåtal elever vilket påverkar tillförlitligheten till resultatet. Liksom tidigare undersökningar bekräftar årets undersökning stor del av tidigare resultat. Alkoholkonsumtion och tobaksanvändning följs åt, dvs. det är en större andel elever som röker eller snusar i gruppen regelbundna alkoholkonsumenter än bland de elever som inte dricker alkohol. Likaså är det fler elever som inte trivs i skolan och som regelbundet skolkar i grupperna regelbundna alkoholkonsumenter, regelbundna rökare och regelbundna snusare. Bland de elever som dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare är det en större andel som har uppgett att föräldrarna tycker det är okej att de dricker alkohol, jämfört med den grupp som inte dricker alkohol. Tittar man vidare på föräldrarnas inställning till rökning, snusning och alkohol så bekräftas tidigare resultat. Eleverna upplever föräldrarnas inställning som mer tillåtande till alkohol än till rökning och snusning. Likt tidigare år är de vanligaste sätten att få tag på alkohol genom andra vuxna eller genom kompisar och kompisars syskon. På tredje plats för hur flickor vanligtvis får tag på alkohol svarar de att de får alkohol av föräldrarna, vilket stämmer överrens med ungdomarnas upplevelse att föräldrarna är tillåtande till att ungdomarna dricker alkohol. Det är flest pojkar som uppgett att de blivit serverade alkohol på krogen. 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna som har uppgett att de har blivit serverade alkohol på krogen, restaurang eller liknande i sin skolkommun innan de har fyllt 18 år. Andelen flickor som blivit serverade har minskat sedan 2008 då 22 procent uppgav att de blivit serverade. 71 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Rapport nr 124. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 23