BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR SAMORDNAD NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING I SVERIGE

INNEHÅLL Miljöövervakning följer tillståndet i miljön 3 Samordning av miljöövervakningen och dess aktörer 4 Så går miljöövervakningen till 6 De tio programområdena 8 Landskap 8 Fjäll 9 Skog 10 Jordbruksmark 11 Våtmarker 12 Luft 13 Miljögiftssamordning 14 Hälsorelaterad miljöövervakning 15 Kust och hav 16 Sötvatten 17 Viktiga årtal i miljöövervakningens historia 18 UTIVEN AV NATURVÅRDSVERKET Redaktion: Emma Granqvist, Jeanette Frykner, Maria Larsson Redaktör: Maria Larsson Grafsk produktion: Typoform Omslagsfoto: Lövgroda, foto: Pär Brännström BESTÄLLNING: Arkitektkopia, ordertel: 08-505 933 40. Orderfax: 08-505 933 99. E-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 BROMMA www.naturvardsverket.se/publikationer ISBN 978-91-620-8818-7 Naturvårdsverket 2018 Tryck: Arkitektkopia AB, 2000 ex. Miljöövervakningen kan förändras. För aktuell information, se http://naturvardsverket.se/miljoovervakning respektive http://havochvatten.se/miljoovervakning 2 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

FOTO: JAKOB BERGENGREN Miljöövervakning följer tillståndet i miljön Den svenska miljöövervakningen är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete och omfattar regelbundna och systematiskt upplagda undersökningar som visar miljöns tillstånd. Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömål, krav i lagstiftning och EU-direktiv samt av Sveriges åtaganden inom internationella konventioner. RESULTAT FRÅN MILJÖÖVERVAK- NINGEN behövs för att kunna beskriva tillståndet, upptäcka förändringar och bedöma hotbilder i miljön. Det är viktiga underlag till miljömålsuppföljning och internationell rapportering. Resultat från de systematiska undersökningarna ligger till grund för beslut om åtgärder och kan ofta användas eller kombineras med uppföljning av effekter av beslutade åtgärder. Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljötillstånd. De svenska tidsseriernas längd är i många fall unika i världen. De långa tidsserierna ger miljöarbetet och forskningen en grund för nya analyser och en baslinje att stämma av nya insikter mot. Ett exempel är tidsserierna på olika miljögifter i sillgrissleägg. Mätningar av industrikemikalierna PCB i sillgrissleägg från Stora Karlsö har pågått sedan 1969 och visar på en nedåtgående trend sedan 1978, då PCB förbjöds i nya produkter i Sverige. Ämnena bryts ner långsamt och förekommer fortfarande i låg dos. Sillgrisslan är bra att övervaka för att mäta miljögifter i marin miljö, eftersom den äter fisk, övervintrar i Östersjön och har en hög och stabil fetthalt. Miljöövervakningen finansieras från många håll men kärnan är de medel Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fördelar från anslaget Miljöövervakning mm, vilket uppgick till 410 miljoner kronor 2018. FAKTA: Miljöövervakning I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Verksamheten ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 3

Samordning av miljöövervakningen och dess aktörer För en heltäckande bild av miljösituationen krävs god samordning av övervakningen. Naturvårdsverket samordnar den svenska nationella miljöövervakningen, som är uppdelad på tio programområden. Av dem ansvarar Naturvårdsverket för åtta och Havs- och vattenmyndigheten för två. Det praktiska arbetet med provtagning, analyser och lagring av data utförs främst av av experter vid universitet, högskolor, fackmyndigheter och konsulter på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. SAMORDNINGEN INBEGRIPER FÖR- DELNING av medel för miljöövervakning, uppföljningen av övergripande standardiseringsarbete (till exempel begrepp och mätstationer), samordning av systemet med datavärdskap för lagring och tillhandahållande av resultat och vissa gemensamma presentationsvägar (som Miljödataportalen). Samordningen genomförs via dialog och uppdrag till berörda aktörer. Samordning och samverkan mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är av särskild vikt eftersom det finns områden där ansvarsområdena har mycket nära koppling till varann. Dit hör nationell miljögiftsövervakning i akvatiska miljöer och nationella indikatorer för fågel enligt havsmiljödirektivet. MÅNGA AKTÖRER VERKAR INOM MILJÖÖVERVAKNINGEN: Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av miljöövervakning i Sverige samt driver det nationella miljöövervakningsprogrammet. Naturvårdsverket ansvarar för och driver de nationella delarna av miljöövervakning på land och i luften, miljögifter i vattenmiljö samt den hälsorelaterade miljöövervakningen. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för samordning av vattenrelaterad miljöövervakning i Sverige samt driver de limniska och marina delarna i det nationella miljöövervakningsprogrammet. Länsstyrelsernas uppgift är att driva regional miljöövervakning samt samordna regional och lokal/kommunal miljöövervakning. Nationell och regional miljöövervakning samverkar. Kommunernas miljöövervakning bedrivs för att tillgodose deras behov av information om miljön. Genom nationella föreskrifter och förordningar ansvarar kommunerna för att samla in uppgifter om badvatten- och luftkvalitet i tätorter, undersöka brunnar och buller, mäta halten organiska miljögifter i fisk och 4 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

annan livsmedelskontroll samt inventera arter, bestånd, biotoper eller ekosystem. Kommunerna har via miljöbalken skyldighet att ställa krav på egenkontroll av företag i kommunen. Dessa data kan ge viktig information om miljön och används också för internationell rapportering. Övriga myndigheter med ansvar för miljöövervakning inom sina sakområden. Exempelvis gör Skogsstyrelsen inventeringar som ger kunskap om hur skogen mår och hur det står till med såväl skogsproduktion som miljö. Näringslivet. Företag utövar egenkontroll och tillsyn enligt miljöbalken. Lärosäten. Högskolor, universitet, forskningsinstitut genomför miljöövervakning och datavärdskap på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Forskningssamhället gör en hel del långliggande försök i egen regi. Ideella föreningar till exempel Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen och Luftföroreningsoch klimatsekretariatet (AirClim) bidrar med viss datainsamling. Enskilda personer, ofta verksamma i ideella föreningar, bidrar också exempelvis genom medborgarforskning. FIGUR 1. Exempel på miljöövervakning. SAMORDNING Naturvårdsverket driver delprogrammmet, SLU utför. TEKNISKT STÖD Data lagras i provbank på Naturhistoriska riksmuséet. DATAFÅNGST BEARBETNING ANALYS TOLKNING LEVERANSER Övervakningen av smågnagare i Vindeln. Det började som ett forskningsprojekt vid SLU 1971 och blev ett delprojekt i den nationella miljöövervakningen 1979/1980. Forskargrupp mäter smågnagarna. Övervakningen visade tidigt att antalet sorkar och lämlar varierar i 3 4-årsintervall (sorkcykler) och efter hand att störningar i snötäckets kvalitet, till exempel isbildning, försämrar deras möjlighet att överleva vintern. Data används till exempel i miljömålsuppföljningen. Antalet smågnagare påverkar den biologiska mångfalden av deras predatorer rovfåglar, ugglor, fjällrävar och andra rovdjur. MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 5

Så går miljöövervakningen till Miljöövervakningen utförs genom att studera biologiska, kemiska och fysikaliska förändringar i luft, vatten och mark, effekter på ekosystem och dess funktion samt specifika miljöförhållanden som kan påverka människors hälsa. Utförare genomför det praktiska genom långa obrutna serier av regelbundna mätningar vid fasta stationer eller provytor. Bland annat räknar Lunds universitet varje höst flyttfåglar på väg till vinterkvarter. Det görs med hjälp av frivilliga. MÄTSYSTEM, ANALYSER OCH modeller utvecklas och förändras ständigt. Ett exempel är arbetet med nya nationella marktäckedata för landskapsövervakning, statistik om markanvändning samt i arbetet med grön infrastruktur och skydd och skötsel av mark. En heltäckande marktäckekartering med grundläggande marktyper både med och utan vegetation tas fram via fjärranalys från det europeiska Copernicusprogrammet. Ett annat exempel är användning av miljö- DNA (DNA som har spritts i miljön från en växt eller ett djur) för att bland annat hitta invasiva arter på ett tidigt stadium. Miljöövervakningen fördelas på tio programområden: Landskap, Fjäll, Skog, Jordbruksmark, Våtmarker, Luft, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning (som drivs av Naturvårdsverket) samt Kust och hav respektive Sötvatten (som drivs av Havs- och vattenmyndigheten). Naturvårdsverket ansvarar för miljögiftsdelen i Kust och hav och Sötvatten. Det är viktigt att samla in referensuppgifter om miljötillståndet i relativt opåverkade områden för att ha som jämförelse till människans påverkan. Utifrån skillnaden kan trender och hotbilder urskiljas. Förutom övervakning som sker inom programområdena bedrivs en omfattande utveckling av nya metoder för övervakning och dataanalys. Dessutom bedrivs övervakning som är styrd direkt av EU-direktiv och som skiljer sig från traditionell långsiktig övervakning. Den övervakning som går på tvärs genom de olika programområdena, eller inte ingår i dagens programområden, omfattar exempelvis främmande och invasiva arter samt biologisk mångfald. I tillägg övervakas marint buller och utförs en omfattande kartering av marina livsmiljöer i svenska vatten. För 6 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

FIGUR 2. Uppföljning av åtgärder. ÅTGÄRDER I PÅVERKADE OMRÅDEN MILJÖÖVERVAKNING STRATEGI FÖR ÅTGÄRDER UTVÄRDERING: HAR ÅTGÄRDERNA HAFT EFFEKT? JUSTERING AV STRATEGIN Miljöövervakningen ger till exempel referenspunkter från opåverkade områden. De används sedan i cykeln som följer upp åtgärder i påverkade områden. grundvatten och grundvattenberoende ekosystem finns ett omfattande övervakningsprogram, som dessutom är under utbyggnad. Till miljöövervakningens uppgifter hör också att ta hand om den data som samlas in, lagra den på ett säkert sätt och göra den tillgänglig. I dag är den största delen av data så kallad öppen data, tillgänglig för alla och finns lagrad hos utsedda datavärdar. Miljöövervakningssystemet används för att utveckla bedömningsgrunder, miljökvalitetsnormer och miljömål i det nationella miljömålssystemet samt ger underlag för uppföljningen av miljökvalitetsmål. Data ger underlag som indikatorer till miljömålsuppföljningen. Indikatorerna visar förändringar i faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljömålen. Ett exempel på en indikator är Täckning av fjällvegetation som bygger på data från NILS-programmet (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige): http://sverigesmiljomal.se/ miljomalen/storslagen-fjallmiljö/ fjallvegetation/ Ett exempel på internationell rapportering är den rapport om tillståndet för de svenska växt- och djurarterna samt naturtyper, som sker vart sjätte år till EU av artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. FAKTA: Biogeografisk uppföljning Biogeografisk uppföljning är ett tilllägg till nationell miljöövervakning för att samla in information i Sveriges fem biogeografiska regioner till EU:s art- och habitatdirektiv. Data samlas in för de cirka 90 naturtyper och drygt 160 arter som är listade i direktivet. Uppföljningen är uppdelad i 14 art- och naturtypsgrupper som samordnas av universitet och länsstyrelser. Den ger också underlag för miljömålsuppföljning och utveckling av miljöarbetet i Sverige. MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 7

FOTO: NATURVÅRDSVERKET Programområde Landskap Innehåller två typer av delprogram: (A) sådana som övervakar landmiljön på samma vis oavsett om naturtypen är skog, jordbruksmark, våtmark eller fjäll. (NILS, SFT, Svensk dagfjärilsövervakning, Nationell kustfågelövervakning) (B) Delprogram som övervakar flyttfåglar under flyttningen (Sträckfågelräkning vid Falsterbo, Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby, Svensk sjöfågelinventering.) Resultaten används för såväl miljömålsuppföljning som internationella samarbeten och rapportering, exempelvis för EU:s Art- och habitatdirektiv. DELPROGRAM: NILS-programmet (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Övervakar alla landmiljöer genom stickprov på drygt 600 permanenta rutor (25 km² stora) över hela landet. Svensk Fågeltaxering (SFT). Organiserar övervakning av häckfåglar samt stannfåglar vintertid, till stora delar baserat på frivilliga insatser. Svensk Dagfjärilsövervakning. Baseras på att fjärilsintresserade personer rapporterar in observationer av dagfjärilar från samma plats 3 7 gånger mellan 1 april och 30 september varje år. Nationell kustfågelövervakning. Innebär årlig räkning av häckande sjöfåglar längs Sveriges kust i både ett antal fasta och rörliga rutor. Sträckfågelräkning vid Falsterbo. Görs på alla rovfåglar och ett stort antal andra utsträckande fågelarter varje höst. Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby. Småfåglar fångas huvudsakligen med nät för räkning och ringmärkning under tiden 15/3 15/6 och 25/7 15/11. Svensk sjöfågelinventering. Är den svenska delen av en internationellt samordnad räkning av simfåglar, framför allt andfåglar, på övervintringsområden. 8 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

Programområde Fjäll Beskriver tillståndet för de terrestra ekosystemen i fjällområdet. För fjällen spelar NILS-programmet en särskilt viktig roll för rapportering av gynnsam bevarandestatus till EU:s Art och habitatdirektiv. Detta eftersom den för övriga landmiljön viktiga datakällan Riksskogstaxeringen inte samlar in några fältdata ovan skogsgränsen. Data används även till miljömålsuppföljning. DELPROGRAM: Miljögifter i biota fjäll. Material från ren samlas in i samband med renslakten från två områden i södra och norra Lappland. Smågnagarövervakning fjäll. Följer sorkars och lämlars populationsfluktuationer och ger underlag för miljögiftsanalyser. Övervakning av fjäll. Genom NILS-programmet följer effekter av rennäring, turism och klimatförändringar. Delprogrammet bidrar också till rapporteringen av fjällhabitat enligt EU:s habitatdirektiv. FOTO: HANS GEIJER/JOHNER MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 9

FOTO: NATURVÅRDSVERKET Programområde Skog Följer upp tillståndet i skogen med undantag för fjällbjörkskogen. Fokus ligger dels på markkemi och markförhållanden, dels på biologisk övervakning (fältskiktsväxter, smådäggdjur). Resultatet används som underlag för rapportering till Klimatkonventionen (skogsmarkens kolförråd) och till åtaganden enligt Kyotoprotokollet, samt enligt EU:s Art- och habitatdirektiv (vegetationsdata) och till Luftkonventionen (CLRTAP). DELPROGRAM: den, markkemi och vegetation analyserats med avseende på Integrerad övervakning (IM). inom cirka 23 500 objektivt metallhalter. Nu lagras materia- Omfattande mätningar av utlagda provytor spridda över let endast i Miljöprovbanken. miljötillstånd och omsättning hela landet, förutom i fjäll- Smågnagarövervakning skog. av olika ämnen inom fyra små trakterna. Följer sorkars och lämlars avrinningsområden med tonvikt Miljögifter i biota skog. populationsfluktuationer och på effekter av långtransporte- Prover av lever, njure och ger underlag för miljögiftsrade luftföroreningar. muskel från älg samlas in vid analyser. Markinventeringen. Innebär Grimsö forskningsstation i kartläggning av markförhållan- Västmanland och har tidigare 10 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

Programområde Jordbruksmark Syftar till att ta fram underlag för att bedöma inverkan av miljöproblem inom jordbruksområdet som övergödning, bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, markpackning och minskad biologisk mångfald. Programmet följer åkermarkens tillstånd vad gäller innehåll och kemiskt tillstånd. Belastning från gödsling kvantifieras på en nationell och regional skala. Inom området ingår även övervakning av tillståndet i gräsmarker. Med jordbruksmark menas här områden som används, eller nyligen har använts, för åkerbruk, bete (med tamdjur) eller ängsbruk. Hit hör även småbiotoper i eller intill sådan mark, till exempel dikesrenar, åkerholmar, alléer och stenmurar. Resultat från miljöövervakning används för miljömålsuppföljning och internationell rapportering. DELPROGRAM: Inventering av mark och gröda. Den svenska åkermarken karteras systematiskt på innehållet av humus och de viktigaste markkemiska egenskaperna undersöks. Jordbruksmark i NILSprogrammet. Huvudsyftet är att följa hur förändringar i det svenska landskapet påverkar den biologiska mångfalden. Markpackning. Strukturen i alven (undre lagret av kulturjordmånen) studeras för att avgöra om förutsättningar finns för normal rotutveckling, optimalt utnyttjande av växtnäring och effektiv dränering. Mätningar av växtskyddsmedel. Görs under växtsäsongen inom fyra så kallade intensivtypområden i Skåne, Östergötlands, Västra Götalands och Hallands län samt i två skånska åar (Vegeå och Skivarpsån) för vilken betydelse odlingen och dominerar mäts och beräknas att följa läckaget. klimatet har för mark och halter av näringsämnen och Observationsfält på åkermark. gröda samt studera jordbrukets rester av växtskyddsmedel i yt- Grundvatten, dräneringsvatten inverkan på yt- och grund- och grundvatten under olika och ytvatten från 13 försöksfält vattenkvaliteten. perioder och i olika områden. (åkrar) i olika delar av landet Typområden på jordbruksmark. analyseras för att undersöka I områden där jordbruket FOTO: NATURVÅRDSVERKET MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 11

Programområde Våtmarker Följer långsiktigt utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. Till våtmarker räknas myrmarker, sumpskogar och våtmarksstränder vid sjöar, vattendrag och hav. Den heltäckande satellitbaserade övervakningen liksom övervakning av de nordliga palsmyrarna används för uppföljning av miljömål och internationell rapportering. Den senare är dessutom speciellt inriktad mot klimatrapportering genom övervakning av effekter av ett förändrat klimat. DELPROGRAM: Klimatrelaterad övervakning. Utförs på palsmyrar med palsar, det vill säga kullar av torv som innehåller en iskärna. Palsmyrarna utgör viktiga livsmiljöer för många djur och fåglar. De är en prioriterad naturtyp i EU:s art- och habitatdirektiv men i ett varmare klimat tinar marken och palsarna bryts ner. I ett urval av palsmyrar dokumenteras förändringar i volym och vegetation med hjälp av laserdata och vegetationsanalyser. Satellitbaserad övervakning. Används för att upptäcka markanvändningsrelaterade vegetationsförändringar i öppna myrar. Hela landet från norr till söder analyseras med 10-årsintervaller. Det första omdrevet (inventeringsintervallet) avslutades 2017. Biologisk mångfald i rikkärr. Ett gemensamt delprogram som drivs av länsstyrelser men som har utvecklats i nära samverkan med Naturvårdsverket. Rikkärr är torvbildande våtmarker som är rika på mineraler, ofta kalk som kan ha sitt ursprung i underliggande berggrund eller i lösa sediment som inlandsisen transporterat över landet. Strukturella och biologiska indikatorer på miljötillståndet övervakas, med särskilt fokus på biologisk mångfald. FOTO: SUSANNE BACKE 12 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

FOTO: NATURVÅRDSVERKET Programområde Luft Verksamheten övervakar och tar fram underlag om halter och deposition av luftföroreningar som kan orsaka skador på hälsa, naturmiljö och kulturföremål samt bidra till klimatförändringar, ozonuttunning, försurning och övergödning. I första hand görs det i regional bakgrund. Övervakningsprogrammet är till stor del utifrån krav i lagstiftning och konventioner. DELPROGRAM: Försurande och övergödande ämnen. Löpande mätningar av bland annat svavel- och kväveföreningar. Krondroppsnätet. Löpande mätningar av bland annat deposition av svavel- och kväveföreningar. Partiklar i luft. Löpande mätningar av bland annat PM10, PM2,5 och sot i regional bakgrund samt PM2,5 i urban bakgrund. Marknära ozon. Löpande mätningar av marknära ozon i regional bakgrund och förort samt VOC i urban bakgrund. Metaller i luft och nederbörd. Löpande mätningar av metaller till exempel kvicksilver, arsenik, kadmium, nickel, bly, krom, koppar och zink. Metaller i mossa. Löpande mätningar vart femte år, av nedfall av metaller i mossa. Organiska miljögifter i luft och nederbörd. Löpande mätningar av organiska miljögifter, till exempel PAH, PCB, HCB, PFAS, bromerade ämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. Pesticider i luft och nederbörd. Löpande mätningar av halter av 139 substanser i nederbörd och 66 substanser i luft. Spridningsberäkningar med MATCH-modellen. Modellering av halter, totaldeposition, våtdeposition och torrdeposition av svavel- och kväveföreningar samt halter av marknära ozon. Ozonskiktets tjocklek. Löpande mätningar av ozonskiktets tjocklek. Ozonnedbrytande ämnen. Löpande mätningar av klor, fluor och HCFC. STRÅNG UV-indikator. Modellering av UV-strålning, direkt solstrålning, globalstrålning, solskenstid och fytosyntetiskt aktiv strålning. Partiklar och klimatpåverkande ämnen på Svalbard. Löpande mätningar av bland annat koldioxid och partiklar. MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 13

Programområde Miljögiftssamordning Samlar verksamheter som kompletterar den löpande miljögiftsövervakningen inom övriga programområden genom att ge möjlighet till retrospektiva studier och studier av nya ämnen samt analyser och undersökningar närmare källorna. Liksom resultaten från miljögiftsövervakningen i övrigt används resultaten från programområdet för uppföljningen av utvecklingen mot en giftfri miljö. De ger underlag för åtgärder, till exempel regler för kemikalieanvändning, behov av efterbehandling eller för att kunna avgöra om ett ämne ska införlivas i den löpande övervakningen. Screening. Till skillnad från de löpande mätningarna inom övriga programområden innebär screeningverksamheten enstaka undersökningar eller utredningar som syftar till att identifiera nya miljöföroreningar som kan orsaka hälso- och miljöproblem. Det kan röra sig om både kunskapssammanställningar och mätningar i miljö och människa. En möjlighet är att göra breda undersökningar av många olika miljöföroreningar i utvalda områden. I detta fall ska så många ämnesgrupper som möjligt täckas in. Syftet är att få en uppfattning om den totala föroreningssituationen i området och vilka ämnen som kan DELPROGRAM: hället, spridningen av dessa behöva studeras ytterligare. En Miljöprovbank. Miljöprover kemikalier samt undersöka annan möjlighet är att studera som till exempel fisk, fågelägg kopplingar till effekter i miljön. något specifikt ämne eller en och slam från avloppsrenings- Miljögifter i urban miljö. Halter grupp av ämnen taget i olika verk samlas in årligen och av många organiska ämnen och typer av prover för att undersparas i en provbank på Natur- metaller samt hormonella söka spridning och förekomst historiska riksmuseet i Stock- effekter mäts årligen i slam och i miljön. Screeningundersökholm. Dessa sparade prover utgående vatten från nio kom- ningar kan även användas för möjliggör retrospektiva studier munala avloppsreningsverk och att kunna följa upp olika och tidstrendsstudier. Genom förändringar över tid noteras. internationella krav, från att man kan följa hur halterna Detta ger en bild av vilken exempelvis direktiv och konvenav miljögifter i sparade prover belastning den bebyggda miljön tioner, som rör metaller och fördelar sig både geografiskt har på den omgivande miljön organiska miljöföroreningar. och över tid kan man följa och speglar vilka kemikalier som kemikalieanvändningen i sam- människan utsätts för. FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNÉR 14 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

FOTO: FANCY/JOHNÉR Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) Följer långsiktigt människors exponering för miljöföroreningar, halter av dessa i kroppen och eventuella påföljande besvär och effekter. Målsättningen är att kunna följa trender i hur den svenska befolkningen påverkas av faktorer i den omgivande miljön. RESULTATEN UTGÖR ETT underlag för miljömålsuppföljning och för att följa upp de krav som ställs internationellt, till exempel från EU, i konventioner som det Arktiska Samarbetet och Stockholmskonventionen samt från vissa organisationer, som WHO. Genom att följa exponering och effekter hos människan blir det tydligare vilka miljöfaktorer som behöver åtgärdas. Många studier inom HÄMI används på olika sätt av myndigheter och inom miljömålsuppföljningen. Det gäller till exempel exponering för flyktiga organiska ämnen, halter av organiska ämnen i modersmjölk, halter av metaller i blod och halter av organiska ämnen i serum. DELPROGRAM: Biologiska mätdata metaller. Undersöker blyhalten i blod, kvicksilver i hår samt halten av kadmium i urin och blod. Biologiska mätdata organiska ämnen. Unga män och kvinnor följs vad gäller organiska ämnen. I prover från ammande mödrars bröstmjölk följs halter av bland annat flamskyddsmedel, pesticider och högfluorerade ämnen. Luftföroreningar exponeringsstudier. Personer i några tätorter, bland annat Göteborg, Lindesberg, Lund/Malmö, Umeå och Stockholm följs, vad gäller deras exponering för luftföroreningar. Luftföroreningar hälsoeffekter. En studie av besök vid sjukhusens mottagningar är en uppföljning av tidigare studier av hur akuta effekter av luftföroreningar påverkar antalet personer som behöver sjukhusvård för sjukdomar i andningsorganen. Fysikaliska mätdata buller. Uppskattar antalet boende i Sverige som utsätts för olika nivåer av buller från väg- och tågtrafik. MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 15

Programområde Kust och hav Samlar in miljöövervakningsdata till stöd för kunskap om havsmiljön inom nationell, regional och lokal (egenkontroll) miljöövervakning. Bästa möjliga kunskapsunderlag, vetenskapligt och praktiskt, används för att bedöma tillstånd och förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningsdata används till rapportering enligt EU-direktiv (art- och habitatdirektivet, vattendirektivet och havsmiljödirektivet), internationell rapportering (Ospar, Helcom, Ices, EEA och FN) och till utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen. Data främjar uppföljning av storskaliga förändringar, är underlag för åtgärder, långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk mångfald samt vatten- och fiskeresurser. PROGRAMOMRÅDET OMFATTAR FÖLJANDE DELPROGRAM: Fria vattenmassan. Mäter hydrografi (temperatur, salthalt), kemi (syre, ph, alkalinitet, fosfor, kväve och kiselföreningar) och biologi (primärproduktion, växt- och djurplankton). Mätningarna visar variation mellan år och långsiktiga förändringar i temperatur, salthalt, syre, siktdjup, tillgänglighet av näringsämnen, primärproduktion, växt- och djurplankton. Dessutom undersöks syresituationen och förekomst av svavelväte i djupvattnet i Västerhavet, egentliga Östersjön och Bottniska viken. Sedimentlevande makrofaunan. Ryggradslösa djur som beskriver mångfalden (antal taxa, individer och biomassa per taxa) och långsiktiga förändringar. Förändringar i sedimentbottnar orsakas av belastningar av organiskt material och syrebrist, fysisk påverkan genom fiske och muddring/ dumpning samt omvärlsfaktorer som temperatur, salthalt och främmande arter. Vegetationsklädda bottnar. Utreder biologisk mångfald och förändringar i grunda solbelysta organismsamhällen, alltså möjliga effekter orsakade av direkt mänsklig påverkan som anläggningar, muddring/ dumpning, punktkällor (kväve, fosfor och föroreningar) och indirekt genom omvärldsfaktorer som temperatur och salthalt. Metaller och organiska miljögifte. Undersöks i olika matriser för att följa förändringar av halterna i marin biota och sediment samt biologiska effekter hos utvalda organismer till exempel nätsnäcka, slamsnäcka och vitmärla i svenska kust- och havsområden. Säl, tumlare och havsörn. Redovisar förändring av bestånd och hälsotillstånd hos toppkonsumenterna säl och havsörn som ett mått på långsiktiga effekter av olika påverkansfaktorer (till exempel jakt/fiske, miljögifter och födotillgång). Miljöövervakning gällande Belastningar på havet, Kustfisk bestånd och Utsjöfisk ingår inte i något programområde i nuläget. 16 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

Programområde Sötvatten Sötvattensövervakningen ska övergripande beskriva miljösituationen i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten för att kunna bedöma tillståndet och följa storskaliga förändringar av ekosystemen. Mycket av provtagningen startade i samband med övergödningsproblemen under 1960- och 1970-talen vilket har gett några av de längsta tidsserierna i världen. I mån av budget genomförs ibland metodutveckling och utbildning inom programområdet. De viktigaste områdena för detta är genteknik (miljö-dna) automatisk provtagning, fjärranalys, nya fiskemetoder samt artbestämning. DELPROGRAM: Trend- och omdrevsstationer grundvatten. Tillstånd och trender hos vattenkemin i Sveriges grundvattenmagasin. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) både planerar och utför mätningarna. Trendstationer Sjöar och Trendstationer Vattendrag. Trender i tillstånd och diffus påverkan mäts i lokalt opåverkade vatten. I sjöar provtas 23 och i vattendrag 36 vattenkemiska parametrar. Dessutom övervakas fisk, växtplankton, djurplankton, bottenfauna, påväxtalger och kärlväxter. Flodmynningar. Mängden näringsämnen och andra substanser som transporteras till havet från Sveriges 47 största älvar och åar. Mätningar görs varje månad sedan 1970-talet. Omdrevsstationer Sjöar. En årlig tillståndsbeskrivning av sjöar oavsett påverkan sedan 2007. Vattenkemi provtas en gång i 800 slumpvis valda sjöar, nästa år provtas 800 andra och så vidare i sex år, så det totala antalet undersökta sjöar blir 4800. Genom att mätpunkterna är så många kan data användas för att visa utbredning av diffus påverkan, exempelvis försurning eller övergödning. Stora sjöarna. Är den nationella delen av miljöövervakningsprogrammen för Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöarna är viktiga vattentäkter, har kommersiellt fiske, är starkt påverkade och delas mellan flera län och kommuner. Vattenvårdsförbunden ansvarar för att det nationella programmet utförs och samordnar det med regionala och kommunala program och med fiskerelaterad övervakning. Stormusslor. Övervakas eftersom de har höga krav på vattenkvalitet och fungerande ekosystem. Programmet är främst inriktat på de hotade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla och utförs av länsstyrelserna. Miljögifter provbankning. Metaller och organiska miljögifter i fisk, huvudsakligen abborre i söder och röding i norr. SLU gör provfisket och Naturhistoriska Riksmuseet gör analyserna. I den nationella provbanken bevaras fisk i -80 för eventuell senare analys. FOTO: ANNA LARSSON/FOLIO MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR 17

Viktiga årtal i miljöövervakningens historia Nationell miljöövervakning har bedrivits i Sverige i 40 år. Många av de enskilda mätserierna har pågått ännu längre. Miljöövervakningen utvecklas kontinuerligt för att anpassas till nya miljöproblem eller avslutas då specifika hot mot miljön minskar. 1978 Naturvårdsverket startar PMK, Programmet för övervakning av miljökvalitet. PMK tar över ansvaret för ett antal undersökningar som redan bedrivits i åratal och i vissa fall i decennier. 1990/91 Riksdagen beslutar om ett samordnat miljöövervakningsprogram med utbyggd nationell övervakning. Varje län ska upprätta ett regionalt övervakningsprogram. 1991 Miljöövervakningsnämnden inrättas vid Naturvårdsverket för att förfoga över anslag och ansvara för verksamhetens inriktning. Nationell och regional övervakning delas in i tio programområden med flera olika delprogram. 1999 Ett reviderat miljöövervakningsprogram antas av Miljöövervakningsnämnden. Inom det nationella programmet prioriteras uppföljning av miljökvalitetsmålen och rapportering av miljödata till EU och internationella organ. Ny övervakning av förutsättningar för biologisk mångfald: NILS-programmet Nationell inventering av landskapet i Sverige. 2001 Miljöövervakningsnämndens uppgifter övertas av Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket. Miljömålsrådet i den tappningen läggs ner 1 november 2010. Den hälsorelaterade miljöövervakningen och övervakning av miljögifter kompletteras med delprogram för pesticider samt screening. 2004 NILS-programmet etableras i full skala. 2011 Havs- och vattenmyndigheten bildas och övertar ansvaret för vattenrelaterad miljöövervakning. 1996, 2009, 2015 Löpande vetenskaplig utvärdering av övervakningsprogrammet och revidering enligt schema. (2009 och 2015 reviderades regionala miljöövervakningsprogram). 2017 2019 Översyn av den nationella miljöövervakningen. 18 MILJÖÖVERVAKNING BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR MILJÖÖVERVAKNING FÖR MILJÖMÅLEN Resultaten från miljöövervakningen visar tillståndet i miljön och används för att bedöma om vi uppnår Sveriges miljökvalitetsmål. De 16 målen är beslutade av Sveriges riksdag och beskriver önskade tillstånd i miljön. Mer om miljöövervakningen naturvardsverket.se/ miljoovervakning havochvatten.se/miljoovervakning Mer om miljökvalitetsmålen sverigesmiljömål.se SEDAN LÄNGE BEDRIVS en samordnad miljöövervakning i Sverige. Naturvårdsverket samordnar och är tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för de nationella programmen. Länsstyrelser och kommuner ansvarar för regional och lokal miljöövervakning. Övervakningen utförs av både myndigheter, universitet och högskolor, företag, ideella föreningar och enskilda personer. Resultaten från miljöövervakningen behövs för att kunna beskriva tillståndet, upptäcka förändringar och bedöma hotbilder i miljön. De bidrar till miljömålsuppföljning och internationell rapportering. Resultaten från de systematiska undersökningarna ligger också till grund för beslut om förvaltning och åtgärder.