Återrapportering av användningen av anslag 1:2 Miljöövervakning mm

Transkript

1 1(63) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm Återrapportering av användningen av anslag 1:2 Miljöövervakning mm Enligt regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2016 B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(63) Förord Detta är Naturvårdsverkets återrapportering om användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. år Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2016 gett Naturvårdsverket ett återrapporteringskrav på att senast den 31 mars 2016 redogöra för hur medel inom anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. har använts år I kravet ingår att år 2017 ge motsvarande redogörelse för år 2016 och motsvarande återrapportering gjordes år 2015 för användningen år Redovisningen utgår från 1:2-anslagets centrala ställning i att trygga basal kunskapsförsörjning för miljöarbetet i Sverige och EU samt genom internationell samverkan. Inledningsvis gör vi en övergripande analys av den del av anslaget som Naturvårdsverket hanterar. Efter det beskriver vi de mest framträdande verksamheterna som medlen från anslaget används till dvs. övervakning av tillståndet i miljön, underlag till internationell rapportering och miljömålsuppföljning samt hur vi på olika sätt gör basinformationen tillgänglig för alla och envar i enlighet med gällande EU-direktiv och nationella rekommendationer. Arbetet med återrapporteringen har genomförts i dialog med Havsoch vattenmyndigheten som ålagts samma återrapporteringskrav. Stockholm den 31 mars 2016 Björn Risinger Generaldirektör

3 NATURVÅRDSVERKET 3(63) Innehåll FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 ANSLAG 1:2, MILJÖÖVERVAKNING M.M. GER KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET... 5 ANVISNING I REGLERINGSBREV FÖR NATURVÅRDSVERKET... 5 ANSLAGSPOST 1, MILJÖÖVERVAKNING M.M. ÖVERSIKTLIGT OM ANVÄNDNINGEN... 6 FÖRDELNING MELLAN VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH MEDFINANSIERING Utgångspunkter för prioriteringar Långsiktighet - fasta kostnader av infrastrukturkaraktär Anslaget skapar arbetstillfällen och stärker kompetenskärnor Genderperspektiv ÖVERGRIPANDE SÄRSKILDA INSATSER TILLSTÅNDET I MILJÖN FRÅN SAMORDNAD MILJÖÖVERVAKNING NATURVÅRDSVERKETS ANVÄNDNING AV 1:2-ANSLAGET TILL MILJÖÖVERVAKNING LÖPANDE NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING Luft och klimat: Programområde Luft Farliga ämnen: Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) Farliga ämnen: Programområde Miljögiftssamordning Farliga ämnen: Miljögiftsövervakning i akvatisk miljö Farliga ämnen: Miljögiftsövervakning i biota/terrester miljö Biologisk mångfald och mark: Programområde Landskap Biologisk mångfald och mark: Programområde Skog Biologisk mångfald och mark: Programområde Jordbruksmark Biologisk mångfald och mark: Programområde Våtmark Biologisk mångfald och mark: Programområde Fjäll ÖVERGRIPANDE SÄRSKILDA INSATSER INOM MILJÖÖVERVAKNINGEN Främmande arter Genetisk variation ÖVERGRIPANDE SAMORDNING OCH SAMVERKAN Nationell samordning av miljöövervakning Samordning av den regionala miljöövervakningen RAPPORTERING AV DATA OM TILLSTÅND, PÅVERKAN OCH EFFEKTER LÖPANDE VERKSAMHET Insamling av data om utsläpp och markanvändning Medel till internationell samverkan SÄRSKILDA INSATSER OCH STÖRRE RAPPORTERINGAR UNDER Luft och klimat Farliga ämnen och avfall Biologisk mångfald och mark Följa upp och utvärdera miljöarbetet SAMORDNING OCH SAMVERKAN ANALYS OCH UTVÄRDERING FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN SAMORDNING AV UPPFÖLJNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLEN ANALYS AV NATURVÅRDSVERKETS SJU MILJÖKVALITETSMÅL OCH GENERATIONSMÅLET FÖRDJUPAD UTVÄRDERING VART FJÄRDE ÅR LÄNSSTYRELSESAMVERKAN I MILJÖMÅLSARBETET ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL MILJÖDATA OCH ANNAN MILJÖINFORMATION ÖVERGRIPANDE UTMANANDE MÖJLIGHETER OCH NÖDVÄNDIGA SAMARBETEN ANVÄNDNINGEN AV MEDLEN TILL TEKNISKT STÖD M.M Förvaltning, utveckling och överblick Ökad spridning och användning BIDRAG TILL IDEELLA FÖRENINGAR ENLIGT 1:2, ANSLAGSPOST BILAGA 1. ÖVERSIKT AV RAPPORTERINGAR... 57

4 NATURVÅRDSVERKET 4(63) Sammanfattning Naturvårdsverkets del av miljöövervakningsanslaget används till underlag för uppföljning och utvärdering av miljöpolitiken. Anslaget finansierar miljöinformation genom miljöövervakning och andra typer av datainsamling som i sin tur ger stöd för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen, internationell rapportering och den verksamhetsutveckling som krävs inom dessa områden. Anslaget finansierar också drift av modell- och prognosverktyg och IT-stöd för insamling, kvalitetssäkring, lagring, bearbetning och spridning av data. Verksamheten präglas av ett uttalat krav på samordning mellan många olika aktörer. Av anslagspost 1 Miljöövervakning m.m. är ca 89 % uppbundet i långsiktig verksamhet av infrastrukturkaraktär (data och tekniskt stöd), som är grundläggande för miljöinformationsförsörjningen. Resterande 11 % används till insatser av tillfällig karaktär, internationell samverkan m.m. I ett övergripande perspektiv används 62 % till miljöövervakning av luft, miljögifter, våtmark, landskap, jordbruksmark, skog, fjäll och påverkan på hälsoeffekter. Kostnaden för övrigt underlag till internationell rapportering utgör runt 15 % och för uppföljning och utvärdering av miljömålen tillkommer 9 %. Stödjande verksamheter som samordning, samverkan, verksamhetsutveckling och IT-stöd för alla delar av verksamheten samt tillgängliggörande och spridning av informationen utgör 14 %.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(63) Anslag 1:2, Miljöövervakning m.m. ger kunskap om miljön och miljöarbetet Kunskap om tillståndet i miljön och sambandet mellan samhällets påverkan och effekten av det miljöarbete som genomförs är grundläggande för Sveriges miljöpolitik. Anslaget Miljöövervakning m.m. används för flera nyckelverksamheter i den kedja som utgör miljöinformationsförsörjning. Information om miljön är viktig i allt från förvaltning av stadsluft, mark, vatten, växter och djur till uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och i den rapportering som Sverige gör till internationella organ och för Sveriges officiella statistik inom området. Informationen används också för att utveckla miljöarbetet; till nya etappmål och preciseringar för miljökvalitetsmålen, som underlag för regeringsuppdrag och för att i olika sammanhang beskriva miljötillstånd. Genom anslaget Miljöövervakning m.m. tar Naturvårdsverket fram, bearbetar och tillgängliggör basinformation för att beskriva tillståndet i miljön, påverkan och effekter samt för att analysera hur miljöarbetet går. En del i detta är att bedöma om de styrmedel som används är effektiva. Denna redovisning avser användningen av Naturvårdsverkets del av anslaget Miljöövervakning m.m. för i första hand 2015 och i vissa fall redovisas även uppgifter för tre-årsintervallet Anvisning i regleringsbrev för Naturvårdsverket I tabell 1 framgår omfattningen av anslaget Miljöövervakning m.m. under perioden Anslagspost 1 och 8 har fr.o.m slagits ihop till ap. 1. Tabell 1. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev Disponeras av Naturvårdsverket ap. 1 Miljöövervakning mm (ram) ap. 2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. (ram) ap. 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer (ram) ap. 8 Program för utsläpp och avfall Disponeras av Havs- och vattenmyndigheten ap.3 Miljöövervakning m.m. - del till Havs- och vattenmyndigheten (ram) ap.5 Bidrag till Swedish Water House (ram) Ap 1. fr.o.m Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering. Ap 1. t.o.m Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning. Ap 8. t.o.m Anslagsposten ska användas för programmet för utsläpp och avfall, för utvecklingsarbete för internationell rapportering och för arbete med utsläppsrätter.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(63) Naturvårdsverket har enligt sin instruktion till uppgift att utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen och göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Ett utpekat samordningsansvar finns för miljöövervakning och uppföljning av miljömålen. Det gör att vi bedriver samordningsarbete på flera nivåer och inom olika verksamheter där vi bedömer att det finns synergieffekter. Vi gör det genom att stegvis skapa ett, för miljömyndigheterna, gemensamt juridiskt, organisatoriskt, semantiskt och tekniskt ramverk som möjliggör samverkan kring informationshanteringen inom miljöområdet. För att informationen ska komma till nytta och användas av så många som möjligt utvecklar och effektiviserar vi löpande våra informationskanaler. I föreliggande redovisnings första avsnitt görs övergripande analyser för hela anslagspost 1; dessa har gjorts för åren I de följande avsnitten beskrivs detaljer för de mer omfattande verksamheterna, som miljöövervakning, internationell rapportering, miljömålsuppföljning samt tekniskt stöd för dessa verksamheter och uppgiften att mer generellt göra informationen tillgänglig för alla och envar. Kostnader för tekniskt stöd och tillgängliggörande av information är i viss utsträckning integrerade i de övriga verksamheterna, vilket för närvarande ger svårigheter vid en samlad summering av kostnaderna. Anslagspost 1, Miljöövervakning m.m. översiktligt om användningen För att ge en övergripande bild av vad som görs för medlen har vi i denna redovisning grovt delat in verksamheten inom anslagspost 1 i: Insamling av miljödata och övrig miljöinformation Analys och utvärderingar Tekniskt stöd och tillgängliggörande Samordning, samverkan och verksamhetsutveckling. Figur 1. Användningsområden för 1:2-anslaget Miljöövervakning m.m.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(63) Europeiska miljöbyrån (EEA) använder informationsmodellen DPSIR 1 där D står för drivkrafter (Drivers) och består av ekonomisk statistik och annan information om samhällets utveckling som behövs för t.ex. samhällsekonomisk analys. P (Pressure) i modellen betyder miljöpåverkan och den viktigaste typen av information om miljöpåverkan utgörs av underlag för utsläppsberäkningar och markanvändning. Information om tillstånd (State) och effekter/inverkan (Impact) i miljön samlas huvudsakligen in via miljöövervakningen. R (Respons) utgörs av information om samhällets åtgärder och styrmedel för en hållbar utveckling dvs. miljöarbetet. Figur 2. DPSIR-modellen är en modell för att beskriva orsakssamband inom ett miljöproblem. Källa: Segnestam & Persson Indikatorer, index och presentationsverktyg och de svenska miljömålen. Naturvårdsverket. Rapport Vi har så långt det går delat in vår användning av anslaget 1:2 enligt denna modell. Indelningen av alla ingående kostnader går inte att göra entydigt. Exempelvis förekommer viss bearbetning och analys inom såväl primär som sekundär datainsamling, vilket gör att analyskategorin ser mindre ut än vad den är. Kategoriseringen har endast gjorts för Verksamhetens långsiktiga karaktär innebär att variationen mellan åren är liten. 1 Länk till EEA:s beskrivning av DPSIR-modellen:

8 NATURVÅRDSVERKET 8(63) Fördelning mellan verksamhetsområden och medfinansiering 2015 Tabell 2. Användning av medlen (Tkr) fördelat på huvudsakligt verksamhetsområde Huvudsakligt verksamhetsområde 2014 (Tkr) 2015 (Tkr) Insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Regional insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Insamling av data om miljöpåverkan (utsläpp, markanvändning) och miljöarbetet (agerande) Analys och utvärderingar, inkl. miljömålssamordning Regional analys och utvärdering, inklusive miljömålssamordning Tekniskt stöd för lagring, kvalitetssäkring och tillgängliggörande Samverkan och verksamhetsutveckling Regional samordning, samverkan och verksamhetsutveckling Totalsumma Underlaget för fördelning av kostnader i såväl tabeller, figurer och slutsatser t.o.m. sidan 15, inkluderar även de medel som Naturvårdsverket hanterar inom anslaget genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Uppdragen för dessa medel är så integrerade i vår verksamhet att det är svårt att separera dem från våra egna. Exempelvis finansieras den regionala miljöövervakningen gemensamt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten bidrar också till delar av miljögiftsövervakningen i akvatisk miljö och i enstaka andra undersökningar. År 2015 var Havs- och vattenmyndighetens bidrag totalt mkr. Det innebär att summan i tabell 1 är högre än anslagspost 1. Utöver medfinansieringen genom samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten finns finansiell samverkan i olika former för fler delar av verksamheterna inom anslaget. Ett exempel är vår samverkan med SLU, Jordbruksverket och Havsoch vattenmyndigheten där vi genom Jordbruksverkets regleringsbrev och via EU:s landsbygdsprogram gemensamt disponerar 1,5 Mkr/år till miljöövervakningsinriktade utvecklingsinsatser vid SLU. Uppdragstagare inom forskningen har i vissa fall kompletterande data, fördjupade analyser och metodutveckling som bidrar. Ett sådant exempel är inom den hälsorelaterade miljöövervakningen där vissa uppdrag samfinansieras med bland andra forskning och landsting. Ett annat exempel inom detta område är en ny satsning på uppbyggnad av ett EU-gemensamt program, Europeiskt Human Biomonitoring-program (EHBMI) där ett 20-tal länder samverkar för medel inom ramen för Horizon 2020 och European Joint Programme (EJP) Cofund action. Bidragsformen medger stöd till EU-koordinerade nationella projekt och kräver 30 % medfinansiering från deltagande länder. Möjligheten till medfinansiering är mycket värdefull i utvecklingsskeden men skapar svårigheter då utvecklingen är slutförd och verksamheten ska övergå till löpande förvaltning.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(63) Huvuddelen av anslagsposten, ca 77 % (2014: 76 %) går till insamling av information. Miljöövervakningen ger oss basinformation om tillståndet i miljön genom olika typer av undersökningar. För information om miljöpåverkan och miljöarbetet tas basinformation som regel från andra aktörer men den behöver bearbetas och kvalitetssäkras för att kunna användas för våra analyser. Tillsammans med annan ekonomisk och samhällsutvecklingsstatistik analyseras informationen i samband med utvärdering av miljökvalitetsmålen och i samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Analys av informationen krävs också i samband med internationell rapportering. I analysarbetet används som regel modell- och prognossystem som i sin tur drar kostnader för drift och underhåll. Huvudsakligt verksamhetsområde 2015 Insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) 11% 2% 4% 15% 3% 3% 49% Regional insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Insamling av data om miljöpåverkan (utsläpp, markanvändning) och miljöarbetet (agerande) Analys och utvärderingar, inkl. miljömålssamordning Regional analys och utvärdering, inkl miljömålssamordning 13% Tekniskt stöd för lagring, kvalitetssäkring och tillgängliggörande Samverkan och verksamhetsutveckling Regional samordning, samverkan och verksamhetsutveckling Figur 3. Anslagsanvändningen fördelad på de huvudsakliga verksamhetsområdena år Det krävs betydande tekniskt stöd för lagring och spridning av informationen vilket innebär kostnader för utveckling, förvaltning och löpande underhåll av ITsystem. Kostnaderna för analys, miljömålsuppföljning och grundläggande ITstöd ligger på samma nivå som 2014, dvs. 17 % av den totala kostnaden. Inom denna kategori finns även kostnaden för det tekniska stödet för handel med utsläppsrätter (ca 1,4 Mkr/år) samt publiceringskostnader för miljömålsuppföljning. Resterande 6 % (2014: 7 %) används för samordning och samverkan. För att tillvara möjligheter till samverkan mellan olika parter finns ett behov av styrning och samordning. Kostnaderna inom samverkan utgörs i stor utsträckning av bidrag till internationella samverkansorgan och mötes- och publiceringskostnader, men också av expertstöd vid utredningar och projektledning i samband med verksamhetsutveckling.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(63) Utgångspunkter för prioriteringar Naturvårdsverkets uppdrag inom detta område är enligt instruktionen 2 att: Beskriva miljötillståndet. Följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ta fram underlag för och genomföra internationell rapportering inom vårt ansvarsområde. Utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen. Insamlingen av informationen ska göras så att underlaget också stödjer: Samhällsekonomiska analyser. Förvaltning (t.ex. vilt, rovdjur, luftkvalitetsnormer). Utveckling av strategier och verktyg för att driva en aktiv miljöpolitik. Kraven i internationell rapportering och miljömålsuppföljningen styr i stor utsträckning vår prioritering av vilken information vi samlar in. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. Naturvårdsverket ansvarar för internationella rapporteringar inom miljöområdet samt för att fördela medel för att ta fram underlag till sådan rapportering. De internationella rapporteringarna har olika karaktär, vissa är relativt snäva och inte så komplicerade att utföra, medan andra är mycket omfattande och ställer krav på utvecklingsarbete. Rapporteringsfrekvensen varierar också; med exempelvis timvisa dataleveranser (luftkvalitet) och årliga rapporter, till rapporteringar vart sjätte år. Totalt genomför vi årligen runt stycken internationella rapporteringar. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EUkommissionen, EEA, Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan. I stor utsträckning går den information Naturvårdsverket tar fram till internationell rapportering även att använda i uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. I viss utsträckning krävs kompletterande information med högre upplösning på region- eller kommunnivå för att svara på om åtgärder får avsedd effekt och är kostnadseffektiva. År 2015 användes 89 % (2014: 89 %) av anslaget under anslagspost 1 för att ta fram och samla information för internationell rapportering och uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen eller i tekniskt stöd för att lagra och tillgängliggöra denna information. Miljöövervakningens data används i såväl internationell rapportering som miljömålsuppföljning och ingår i stor utsträckning under dessa rubriker. 2 Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(63) ANDEL AV ANSLAGET 1:2 TILL PRIORITERADE LEVERANSER % Både internationell rapportering och miljömålsuppföljning 26% 63% Antingen internationell rapportering eller miljömålsuppföljning Övrigt Figur 4. Primära användningsområden - andel av anslaget 1:2 som används för underlag till prioriterade leveranser. Figur 4 visar vilken leverans som utgjort prioriteringsgrund för de undersökningar och analyser vi genomför med medel från anslagspost 1 Miljöövervakning m.m. Att så stor andel av anslaget direkt används för internationell rapportering och uppföljning av miljökvalitetsmålen gör att det innebär svårigheter att göra omprioriteringar utan att kvalitetsbrister uppstår. Ungefär 11% av anslaget (övrigt) används inte direkt för detta men ger underlag för olika former av utvecklingsarbete såsom regeringsuppdrag, internationell samverkan, förvaltning eller beskrivning av miljötillstånd alternativt effekter av ändrade miljöförhållanden. Exempel på det inom miljöövervakningen är den hälsorelaterade miljöövervakningen där miljögifter i hår, blod och urin från olika grupper av individer analyseras. Många gånger utgör dessa resultat underlag för framtida miljömål eller rapporteringar. Ett försök att, där det går, identifiera det primära miljömålet för respektive kostnad visar att Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv och Frisk luft är de miljömål som tar mest medel i anspråk från detta anslag. En del av förklaringen till att andelen medel för Giftfri Miljö är förhållandevis hög är att de medel för miljögiftsövervakning i akvatisk miljö från Havs- och vattenmyndigheten som Naturvårdsverket hanterar, ingår. I direktiv, konventioner och internationella överenskommelser ställs normalt krav på rapportering av efterlevnaden. Dessa krav går ibland att kategorisera utifrån våra svenska miljömål, men inte alltid. Därför blir försök att allokera kostnader för internationell rapportering till enskilda svenska miljömål inte alltid helt logiska eller rättvisa. Ett sådant exempel är att alla kostnader för avfallsrapporteringen har förts till God bebyggd miljö och det gör att detta mål har förhållandevis höga kostnader. Ett exempel på det motsatta syns i figur 5 där kostnader för undersökningar inom programområde Skog primärt har fördelats till mål om försurning, klimat eller biologisk mångfald, dock syftar programområdet också till att ge data som beskriver tillståndet i skogen.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(63) Förelning per primärt miljömål Summa Figur 5. Ungefärlig fördelning år 2015 av medel per miljömål inom anslaget Miljöövervakning m.m. Kravbilden är under ständig förändring. Rapporteringskraven i EU-direktiv ändras, förtydligas löpande samtidigt som nya tillkommer. Inom miljömålssystemet tillkommer nya etappmål. Nya kunskaper och teknik för såväl metodik för insamling av basdata och kvalitetssäkring, som för att tillgängliggöra och sprida informationen, är exempel på faktorer som ställer krav på löpande verksamhetsutveckling. Långsiktighet - fasta kostnader av infrastrukturkaraktär Långsiktighet i datainsamlingen är central. Inom miljöövervakningen t.ex. finns löpande program i syfte att ta fram de dataunderlag som behövs för att kunna beskriva miljötillståndet. Många undersökningar görs en gång om året men kan också ske tätare eller med längre tidsintervall beroende på hur informationen ska användas och från vilken tidshorisont det går att påvisa eventuell förändring. Resultaten bygger upp tidsserier, som regelbundet används i miljömålsuppföljning och för internationell rapportering, där fastlagda kvalitetskrav sätter gränser för möjligheten till omprioritera innehållet. För den internationella rapporteringen är också långsiktighet en avgörande faktor. Ofta är kvalitetskraven noga specificerade för olika internationella rapporteringar. Beräkningsmodeller och kvalitetssäkring måste genomföras och hållas á jour eftersom regelverket löpande utvecklas där t.ex. nya emissionsfaktorer ställer krav på nya beräkningar av tidigare utsläppsserier.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(63) Av anslaget åtgår 89 % för fasta långsiktiga kostnader av infrastrukturkaraktär. Även kostnader relaterade till grundläggande samordning, analys och tekniskt stöd för denna verksamhet har då inkluderats. Av återstoden användes ca Tkr för verksamhetsutveckling i anslutning till införandet av det nya direktivet IED år Sammantaget innebär det att det finns svårigheter med omprioriteringar inom anslaget eftersom prioritering i en verksamhet får konsekvenser för en annan verksamhet, exempelvis inom ett annat kärnområde. Anslaget skapar arbetstillfällen och stärker kompetenskärnor Det praktiska genomförandet av miljöinformationsförsörjningen sker genom uppdrag till olika utförare, i första hand universitet, högskolor, centrala myndigheter, länsstyrelser eller miljökonsulter (figur 6). Leverantörer för uppdragen upphandlas i konkurrens eller genomförs i form av myndighetssamarbete, alternativt genom bidrag till länsstyrelserna. Att överenskommelser håller en rimlig kostnadsnivå kontrolleras regelbundet genom jämförelser med likartade undersökningar som upphandlats i konkurrens eller genomförs via annan aktör. Anslaget skapar därmed arbetstillfällen såväl inom det privata näringslivet som inom den statliga sfären. Fördelade medel 1:2 per typ av utförare Statlig Näringsliv Lärosäten Länsstyrelse Internationell Figur 6. Fördelning av medel på olika utförare år 2014 och Kategorin Statlig inkluderar inte lärosäten och länsstyrelser utan dessa har egna kategorier. Med en genomsnittlig kostnad på per årsarbete skapas drygt 230 årsarbetskrafter varav uppskattningsvis - 52 vid statliga centrala myndigheter, exkl. lärosäten och länsstyrelserna (år 2014 var det 53), - 43 i privat sektor i näringslivet (samma antal år 2014), - 82 vid lärosäten och högskolor (ökning från 75 år 2014), - 47 vid länsstyrelsen (50 år 2014, som följd av ett tillskott för genomförandet av revisionerna av de regionala miljöövervakningsprogrammen), samt - 2 i internationella sammanhang.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(63) Genom detta bidrar anslaget i hög grad till att upprätthålla och stärka viktiga kompetenskärnor vid universitet och lärosäten inom områden av betydelse för utveckling av ett framgångsrikt, miljömålsinriktat miljöarbete. I viss utsträckning fördelas medlen i stället som bidrag. Det gäller i första hand till länsstyrelserna för verksamhet där de har stort eget ansvar samt till internationella organ där vi valt att stödja samordning och pågående utvecklingsinitiativ för en effektivare datahantering. Länsstyrelsen lägger sedan i sin tur ut en stor del av dessa medel på uppdrag till andra aktörer. Analys av hur denna fördelning ser ut pågår. Av det bidrag som länsstyrelsen fick 2015 skapades ca 16 tjänster på länsstyrelserna, 13 i det privata näringslivet och runt 17 tjänster på andra statliga myndigheter. Hur många av dessa som finns vid lärosäten finns det dock ingen uppgift om. Genderperspektiv Naturvårdsverket har strävat efter en jämn könsfördelning både för hanteringen av medlen inom Naturvårdsverket men också i utförarledet. Utvecklingen tycks dock gå åt fel håll eftersom det kan konstateras att en något större andel av medlen går till manliga uppdragstagare. Sett till antalet uppdrag har medlen fördelats till 37 % kvinnliga och 63 % manliga projektledare (år 2014: 44% respektive 56%). Genomsnittligt har männen även i högre utsträckning ansvar för stora och dyra program. Hanterade medel från Havs- och vattenmyndigheten från detta anslag ingår i analysen, däremot har vissa ej relevanta poster, t.ex. internationella sekretariat, exkluderats. Tabell 3. Könsfördelning avseende ansvarig uppdragstagare år 2014 och Projektledning i uppdrag Antal projekt 2014 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2015 (sammanlagt värde, Tkr) Kvinnor 186 (78 570) 44 % 172 (75 708) 37 % Män 232 ( ) 56 % 245 ( ) 63 % Övergripande särskilda insatser Vid sidan av den löpande verksamheten genomförs inom hela anslaget insatser av mer tillfällig karaktär men med långsiktig nytta för Naturvårdsverket och ofta även för andra aktörers miljöarbete. En återkommande insats vart fjärde år är att genomföra en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Utvärderingen Styr med sikte på miljömålen (2015) bestod förutom av slutrapporten, med 33 förslag till åtgärder till regeringen, också av en rapport för respektive miljökvalitetsmål (totalt 16 stycken), 3 tematiska rapporter och en övergripande utvärdering. En annan satsning år 2015 var inom övervakning av miljögifter med fokus på mätningar av högflourerande ämnen och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten. Det har gett oss en bättre uppfattning om spridningen av och riskerna med dessa ämnesgrupper och är ett underlag i arbetet med regeringsuppdraget Screening av

15 NATURVÅRDSVERKET 15(63) miljögifter samt till uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag. Samtliga lagstadgade rapporteringar till internationella organisationer har genomförts under Särskilt resurskrävande var rapporteringarna på klimatrespektive avfallsområdet. I år rapporterades även de så kallade Biennial Report inom klimatkonventionen. Det har krävt extra insatser eftersom det är första gången detta gjorts fristående från Nationalrapporten. Under 2015 har även ett omfattande arbete med underlaget till nästa års stora rapportering av Sveriges avfallsstatistik till den europeiska statistikbyrån Eurostat genomförts. Nedan listas fler exempel på mer genomgripande insatser, vilka även nämns i de kapitel där kostnaderna för dessa ingår: - Översyn av datavärdskapsfunktionen i samarbete med SLU och Havsoch vattenmyndigheten och utvecklingsarbete för en fristående valideringstjänst för mätdata samt datavärdskap(-en) för arter och naturtyper. - Revision av miljöövervakningen; revision av luftövervakningen pågår enligt plan och under året har vi inlett förberedelserna inför revision av våtmarksövervakningen år Satsning på utökad sjöfågelövervakning, i samverkan med länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. - Kompletterande test och igångsättningsåtgärder genomfördes 2015 av den nya havsstrandsinventeringen som utvecklades inom LIFE+-MOTHprojektet (avslutades 2014). Inventeringen levererar information till bl.a. Artikel 17-rapporteringen inom uppföljningen av Art- och habitatdirektivet. Insatsen genomfördes genom samfinansiering inom samverkansprojekt med SLU, HaV och SJV. - En särskild insats kopplad till EU-gemensamma krav handlar om verksamhetsutveckling för genomförandet av det nya industriutsläppsdirektivet (IED). Modellen kommer även att kunna användas för underlag till rapporteringen om miljökonsekvensbedömning (MKB-direktivet). - För en bättre spridning av resultat har vi utvecklat presentationen av informationen på vår hemsida för klimat och luft. Vi har under året också publicerat två temarapporter: Skog & mark 2015, tema Fjäll och Luft & miljö 2015, tema Arktis.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(63) Tillståndet i miljön från samordnad miljöövervakning Det statligt finansierade miljöövervakningssystemet utgörs av samordnad nationell och regional miljöövervakning inriktad på att samla och tillgängliggöra kvalitetssäkrad data som ger en god bild av miljötillståndet i Sverige. Naturvårdsverket har ett övergripande samordningsansvar för såväl den nationella som den regionala miljöövervakningen som drivs genom 1:2-anslaget. Det nationella miljöövervakningsprogrammet drivs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och de regionala programmen genomförs av länsstyrelserna. Resultaten från miljöövervakningen används också för analys av miljöeffekter och trender i miljön. De ger underlag till analys av källor bakom miljöproblem (miljöpåverkan) och effekter av åtgärder. Miljöövervakningen gör det möjligt att dokumentera, identifiera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön och används i stor utsträckning för uppföljning av miljömålen, miljörapportering enligt svensk och europeisk lagstiftning samt som underlag för åtgärder (miljöarbetet). Miljöövervakningssystemet har kontinuerligt utvecklats sedan slutet av talet. Med nya kunskaper, tekniker och krav på miljödata fortsätter miljöövervakningsverksamheten och -programmen att utvecklas och optimeras inom givna resursramar. Genom externa revisioner säkras att den miljöövervakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Revisionerna har resulterat i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat, ytterligare kvalitetssäkring samt lyfter fram behov av utökad övervakning. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som kan läggas ner. Effektiviseringar t.o.m inom miljöövervakningen beskrivs närmare i vår återrapportering enligt regleringsbrev för 2014 (ärende NV ). FAKTARUTA I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Verksamheten ska beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Dessutom gäller att miljöövervakningen ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer, inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen och ge samlad information om miljötillståndet samt effekter av sådana skeenden i samhället som är av betydelse för en hållbar utveckling, samordnas och fogas in i enhetliga system på nationell och regional nivå.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(63) Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget till miljöövervakning I Naturvårdsverkets övergripande samordningsansvar för såväl den nationella som den regionala miljöövervakningen, som drivs genom 1:2-anslaget, ingår administrativ samordning av och samverkan kring utvecklingen av miljöövervakningen samt att fördela medel för miljöövervakning. Tabell 4. Fördelningen av de medel som Naturvårdsverket hanterar inom sitt övergripande samordningsansvar till miljöövervakning. Myndighet/Budget (Tkr) Naturvårdsverket Bidrag från HaV till miljögiftsövervakning i akvatiska miljöer Länsstyrelserna (delas med HaV) Summa År 2015 har Naturvårdsverkets använt totalt 115 Mkr (år 2014: 114 Mkr) för nationell och regional miljöövervakning. Av dessa användes nästan 14 Mkr av länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Resterande medel användes i huvudsak för genomförandet av det nationella miljöövervakningsprogrammet. Medel förbrukades även för tekniskt stöd för miljöövervakningen (t.ex. datavärdskap). Trots budgetförstärkningar har vi inte inom alla områden lyckats kompensera kostnadsökningar vilket inneburit vissa nedskärningar i såväl den löpande miljöövervakningen som av utvecklings- och utvärderingsarbetet. Tabell 5. Fördelning (utfallet) av Naturvårdsverkets del av 1:2-anslaget till löpande miljöövervakning, inkl. datavärdskap och annat integrerat stöd samt särskilda insatser, som utveckling av metod för datainsamling. Här ingår även bidrag till regional miljöövervakning. Område/Utfall (Tkr) Luft Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftssamordning* Miljögiftsövervakning - vatten** Miljögiftsövervakning - land Landskap Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Integrerat stöd (t.ex. datavärdskap; viss överlappning med kapitlet om Ökad tillgänglighet, sidan 50) Prioriterade särskilda insatser (t.ex utveckling) delas av NV och HaV Bidrag till regional miljöövervakning** Internationell samverkan*** Summa *I detta ingår särskilda medel med anledning av regeringsuppdrag om screening. ** Inkluderar bidrag från HaV; Tkr till miljögiftsövervakning och Tkr till regional miljöövervakning. ***Hanteras numera mer samlat i anslagsanvändningen.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(63) Miljöövervakningens undersökningar genomförs av universitet, institut, konsulter, länsstyrelser och andra myndigheter på uppdrag av Naturvårdsverket. Vi följer löpande upp leveranserna från miljöövervakningens utförare. Under 2015 har de i stort levererat enligt avtal. Smärre avvikelser har hanterats. Löpande nationell miljöövervakning Nedan beskrivs kortfattat områdesvis anslagsanvändningen, syfte och innehåll samt relaterade miljökvalitetsmål, lagstiftning och andra krav/åtaganden inom den nationella miljöövervakningen. Genomgående ska övervakningen ge underlag för att beskriva tillstånd och förändringar i miljön. Utförare bekostar ibland kompletterande aktiviteter/projekt som bidrar till den nationella miljöövervakningen. Tillkommande nya krav på övervakning innebär att tidigare nedskärningar i såväl löpande miljöövervakning som utvecklingsoch utvärderingsarbetet på sikt kan få till följd att internationella åtaganden i en del fall inte kommer att kunna uppfyllas. Ett exempel är nedskärning och senareläggning av aktiviteter inom delprogrammet Integrerad miljöövervakning, inom programområde Skog, som sedan 2011 har minskats med kr. En fortsatt nedskärning där kan framgent innebära ett försämrat nationellt underlag för Luftkonventionsarbetet. Luft och klimat: Programområde Luft Tabell 6. Budget (Tkr) för programområde Luft under perioden Programmets reviderades år 2009 samt genomgår för närvarande en ny revision 2015 (*). Budget (Tkr) * * Medel Luftövervakningen har som syfte att i fr.a. regional bakgrund övervaka halter och belastning av luftföroreningar som kan orsaka skador på hälsa, naturmiljö och kulturföremål samt bidra till klimatförändringar, ozonuttunning, försurning och övergödning. Programmet är till stor del inriktat på att övervaka ämnen i luft till följd av krav i lagstiftning och konventioner och utgör en väsentlig del av underlaget till internationell rapportering och officiell statistik avseende miljötillståndet. En viktig del är att visa hur miljökvalitetsmålen uppfylls samt bidra till att upptäcka nya miljöstörningar. Resultat används även inom forskning och internationella samarbeten. En revision av programområdet ska avslutas under Programområde Luft består av tolv delprogram, vilka redovisas kortfattat i nedanstående tabell. Tabell 7. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav uppföljning av: Försurande och Löpande mätningar av bl.a. Bara naturlig övergödande ämnen svavel- och försurning, Frisk luft, i luft och nederbörd kväveföreningar Ingen övergödning Internationella krav och åtaganden Luftkvalitetsdirektiv 2008/50/EG, CLRTAP

19 NATURVÅRDSVERKET 19(63) Delprogram Beskrivning Nationella krav uppföljning av: Spridningsberäkningar med MATCH-modellen Krondroppsnätet Partiklar i luft Marknära ozon Metaller i luft och nederbörd Ozonskiktets tjocklek STRÅNG - UVindikator Partiklar och klimatpåverkande ämnen på Svalbard Organiska miljögifter i luft och nederbörd Pesticider i luft och nederbörd Metaller i mossa Modellering av halter, totaldeposition, våtdeposition och torrdeposition av svaveloch kväveföreningar Löpande mätningar av bl.a. deposition av svavel- och kväveföreningar Löpande mätningar av PM10, PM2,5 och sot i regional bakgrund, PM2,5 i urban bakgrund Löpande mätningar av marknära ozon i regional bakgrund, och förort Löpande mätningar av metaller, t.ex. Hg, As, Cd, Ni, Cr, Cu, Zn Löpande mätningar av ozonskiktets tjocklek Modellering av direkt solstrålning, UV-strålning, globalstrålning, solskenstid, fotosyntetiskt aktiv strålning Löpande mätningar av CO 2, sot, ljusspridning, partikelstorleksfördelning, partikelantal, elementärt och organiskt kol. Samarbete med NILU, Norge. Löpande mätningar av organiska miljögifter, t.ex. PAH, PCB, HCB, dioxiner, VOC Löpande mätningar av halter av 137 substanser i nederbörd och 65 substanser i luft Löpande mätningar, vart femte år, av nedfall av metaller i mossa Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande skogar, Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning Frisk luft Frisk luft Giftfri miljö, Frisk luft Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö Begränsad klimatpåverkan, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö, Frisk luft Giftfri miljö Giftfri miljö, Frisk luft Internationella krav och åtaganden Direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar, CLRTAP Luftkvalitetsdirektiv 2008/50/EG, CLRTAP Luftkvalitetsdirektivet 2008/50/EG, CLRTAP Luftkvalitetsdirektiv 2008/50/EG, CLRTAP Direktivet om metaller och PAH 2004/107/EG, CLRTAP Wienkonventionen Wienkonventionen Klimatkonventionen Luftkvalitetsdirektiv 2008/50/EG, Direktiv om metaller och PAH 2004/107/EG, UN-ECE, LRTAP, EMEP, Stockholmskonvention inom UNEP Förordning (EG) 1107/2009 (godkännande av växtskyddsmedel), Direktiv 2009/128/EG (uthållig användning av växtskyddsmedel) CLRTAP Med befintlig budget svarar övervakningen på större delen av de krav på luftdata som finns. Undantag finns fortfarande beträffande marknära ozon. Utrymme för utveckling är begränsat. Under pågår en revisionsprocess i programområdet och en oberoende konsult har gjort en programområdesövergripande utvärdering. P.g.a. kontinuerliga kostnadsökningar hos utförarna ser vi små möjligheter till nedskärningar av de olika delprogrammen, som redan idag främst handlar om att uppfylla grundläggande internationella krav och riktlinjer.

20 NATURVÅRDSVERKET 20(63) Tabell 8. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd (IVL) Spridningsberäkningar med MATCH-modellen (SMHI) Krondroppsnätet (IVL) Partiklar i luft (IVL, ITM)) Marknära ozon (IVL, ITM) Metaller i luft och nederbörd (IVL) Ozonskiktets tjocklek (SMHI) STRÅNG - UV-indikator(SMHI) Partiklar och klimatpåverkande ämnen på Svalbard (ITM) Organiska miljögifter i luft och nederbörd (IVL, ITM) Pesticider i luft och nederbörd (SLU) Utveckling och analys (olika utförare) Summa Särskilda insatser under 2015 Utöver den löpande verksamheten har följande särskilda insatser genomförts under 2015: Inlett revision av programområdet vilken ska avslutas under Finansiellt stöd till tre Krondroppsstationer med strategisk placering. Mätningar av metaller i mossa (görs med 5 års mellanrum). - Utveckling av MATCH-modellen till att omfatta även beräkningar av POD (Phytotoxic Ozone Dose). - Information om miljötillståndet i känsliga nordliga miljöer har sammanfattats i rapporten Luft & miljö 2015, tema Arktis (engelsk version: Air & Environment 2015 Arctic). Farliga ämnen: Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) Tabell 9. Budget (Tkr) för programområde HÄMI under perioden Programområdet reviderades 2007 samt 2014 (*). Budget (Tkr) * 2015 Medel Syftet med HÄMI-programmet, vilket reviderades senast år 2014, är att följa människors exponering för miljöföroreningar och halter av dessa i kroppen samt miljörelaterade besvär och effekter. Resultaten utgör ett underlag för såväl beslut om åtgärder som miljömålsuppföljning, främst Frisk luft och Giftfri miljö, vad gäller människors exponering. Programområdet är uppbyggt för att kunna följa upp de krav som ställs upp internationellt, t.ex. genom samarbetet AMAP och Stockholmskonventionen samt från vissa organisationer, som WHO. Genom att följa exponering och effekter hos människa blir det tydligt vilka miljöfaktorer som behöver åtgärdas.

21 NATURVÅRDSVERKET 21(63) Programområde HÄMI består av fem delprogram. Tabell 10. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav Internationella krav och åttaganden Luftföroreningar - Besvär, hälsoeffekter Trendstudie vart tredje, fjärde år Miljömålsuppföljning Biologiska mätdata - metaller Biologiska mätdata - organiska ämnen Luftföroreningar - exponeringsstudier Fysikaliska mätdata Trendstudier årligen eller vartannat år Trendstudier årligen eller vartannat, vart tredje år Trendstudier årligen, enligt ett rullande schema där orten varierar. Kartläggningar med vissa intervall vart femte till åttonde år Officiell statistik, miljömålsuppföljning Internationell rapportering Officiell statistik, miljömålsuppföljning Internationell rapportering Miljömålsuppföljning Miljömålsuppföljning AMAP Stockholmkonventio nen, AMAP, WHO Inom programområdet finns visst utrymme för flexibilitet mellan år eftersom många undersökningar görs vart 3-5 år. För att kompensera för generella kostnadsökningar har vi i vissa fall använt längre intervall mellan mätningarna. Tabell 11. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Luftföroreningar - besvär, hälsoeffekter (Umeå universitet, Lst Västra Götaland) Biologiska mätdata metaller (Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karolinska Institutet, Linköping universitet) Biologiska mätdata - organiska ämnen (Lunds univ., Stockholms univ., Örebro univ., Livsmedelsverket, Umeå univ., KI) Luftföroreningar exponeringsstudier (Lunds universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet) Utveckling och analys (olika utförare mellan åren) Summa Samordning och samverkan Vissa uppdrag samfinansieras med bland andra landsting och forskning. Ett exempel på samfinansierat uppdrag gäller mätningar i anslutning till MONICAstudien i Västerbotten. Naturvårdsverket bekostar analyser av prover och viss insamling, medan Landstinget och Universitet bekostar hälsoundersökning, personal, administration etc. Andra exempel är när utförare/forskning bidrar med kompletterande mätningar i forskningssyfte (genom forskningsanslag), vilket är en viktig komplettering till sakanslaget för miljöövervakning.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(63) Särskilda insatser under 2015 HÄMI-programmet reviderades under 2014 och 2015 har implementering av förslag från revisionen inletts, utifrån rekommendationer om bland annat kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat, ytterligare kvalitetssäkring och förslag till utökad övervakning, t.ex. utökad hälsorelaterad övervakning av barn. Uppbyggnad av ett EU-gemensamt program, Europeiskt Human Biomonitoringprogram (EHBMI): Utlysning av EHBMI skedde i oktober 2015 inom ramen för Horizon 2020 och European Joint Programme (EJP) Co-fund action. Bidragsformen medger stöd till EU-koordinerade nationella projekt och kräver 30 % medfinansiering från deltagande länder. Det ska finnas en programägare (PO) och en program-manager (PM) i respektive deltagarland. Naturvårdsverket har ansvaret som både PO och PM vilket innebär att Naturvårdsverket skriver på kontaktet med EU och ansvarar för den motfinansiering som krävs. EHBMI kommer på sikt att stärka vår övervakningskapacitet inom området men också ställa krav på utökade resurser för samordning och rapportering. EHBMI bedöms kunna leda till högre kvalitet på exponeringsdata och riskbedömning för kemikalier i Europa. Ett nytt gemensamt delprogram har startat i samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna, vilket kompletterar Folkhälsomyndighetens Miljöhälsoenkät. Farliga ämnen: Programområde Miljögiftssamordning Tabell 12. Budget (Tkr) för programområde Miljögiftssamordning under perioden Programområdet reviderades Budget (Tkr) Medel Programområdet Miljögiftssamordning, som genomgick en revision år 2007, samlar verksamheter som kompletterar miljögiftsövervakningen inom övriga programområden. Detta genom att ge möjlighet till retrospektiva studier och studier av nya ämnen samt analyser och undersökningar närmare källorna. Resultaten används för uppföljning av utvecklingen mot en giftfri miljö och utgör underlag för åtgärder, t.ex. nya regler för kemikalieanvändning, eller för att kunna avgöra om ett ämne ska införlivas i den löpande övervakningen. Det gäller exempelvis ämnen som vi åtagit oss att kontrollera till följd av EUdirektiv. Programområdet Miljögiftssamordning har tre delprogram, varav två skiljer sig från den övriga miljöövervakningen, som bygger på regelbundet återkommande undersökningar: - Inom Screening görs enstaka insatser för att studera förekomst av nya ämnen/ämnesgrupper i olika delar av miljön och förekomster av nya och potentiellt skadliga ämnen i miljö och människa kartläggs. Verksamheten är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen mot en giftfri miljö.

23 NATURVÅRDSVERKET 23(63) - I Miljöprovbanken lagras miljöprover, t.ex. fisk, fågelägg, modersmjölk och slam från reningsverk, för framtida miljöanalyser. Dessa sparade prover är ovärderliga då det möjliggör retrospektiva studier och tidstrendsstudier, bl.a. för övervakningen av miljögifter i biota i terrester miljö. Genom att man kan följa hur halterna av miljögifter i sparade prover fördelar sig både geografiskt och över tid, kan man följa kemikalieanvändningen i samhället, spridningen av dessa kemikalier samt kopplingar till effekter i miljön. Tabell 13. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav Internationella krav och åttaganden Miljögifter i urban miljö Screening Miljöprovbank För kunskap om vilken belastning den bebyggda miljön har på miljön samlas årligen prover av slam och utgående vatten från nio reningsverk. Halter av organiska ämnen och metaller samt hormonella effekter mäts. Förändringar över tid noteras. Tillfälliga mätningar av nya potentiellt skadliga ämnen samt kunskapssammanställningar Provbank för lagring av slam och biologiskt material Tillståndet i miljön Uppföljning av Giftfri miljö EU-direktiv, internationella konventioner Budgeten för Miljögiftssamordning har varit stabil under de senaste åren. År 2015 fick programområdet ett tillskott som stöd för undersökningar inom regeringsuppdrag om screening av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten (se avsnittet Särskilda insatser under 2015 nedan). Även del av budget för ordinarie screeningundersökningar prioriterades till regeringsuppdraget Tabell 14. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Screening (Universiteten i Umeå, Stockholm och Örebro, SLU samt WSP, Sweco och IVL) Miljöprovbank (Naturhistoriska riksmuseet) Miljögifter i urban miljö (Umeå universitet och Stockholms universitet) Utveckling och analys (många olika utförare)* Summa Särskilda insatser under 2015 Under 2015 har en satsning på övervakning av högflourerade ämnen och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten gjorts för att ge ett underlag till arbetet med regeringsuppdraget om screening av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten. Exempel på screeningundersökningar som har avslutats, genomförts eller påbörjats 2015:

24 NATURVÅRDSVERKET 24(63) Screening av askor (Sweco). Miljöfarliga ämnen avgivna från textilier till tvättvatten (Umeå univ.). Non-target (förutsättningslös) screening av slam, vatten och luft ( , Umeå universitet). Screening av vissa ämnen i kosmetiska produkter och läkemedel (IVL). Screening av vissa metaller och organiska ämnen som sprids genom slamgivor till mark och gröda (WSP). Screening av vissa katalysatormetaller (WSP). Analys av nya bromerade flamskyddsmedel i serumprover och luft (Umeå universitet). Analys av organofosfater i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk. (Umeå universitet). Analys av polyfluorerade organiska ämnen i slam och in- och utgående vatten i avloppsreningsverk (Örebro universitet). Kunskapssammanställning om källor och halter av polybromerade dibensodioxiner (PBDD) och polybromerade dibensofuraner (PBDF) i Sveriges miljö och befolkning. (Umeå universitet). Non-target screening av prover från miljöprovbanken ( , SLU). Analys av ersättningsämnen till bisfenol A (bisfenolanaloger) i avloppsreningsverk (Umeå universitet). - En workshop genomfördes i Örebro i maj för att sprida resultat från olika screeningprojekt och för input och förslag till framtida screeningprojekt. Delprogrammet Miljögifter i urban miljö reviderades med fokus på vilka ämnen som mäts i slam respektive utgående vatten då nytt avtal tecknas från 2016 (Umeå universitet, Stockholms Universitet). Avtalet för Miljöprovbanken har omförhandlats med följden att nytt avtal med Naturhistoriska riksmuseet kommer att tecknas för perioden Farliga ämnen: Miljögiftsövervakning i akvatisk miljö Naturvårdsverket ansvarar för att administrera och genomföra övervakningen av miljögifter. Av tradition beskrivs denna miljöövervakning inom programområdena Sötvatten och Kust och hav. Havs- och vattenmyndigheten bidrar till finansieringen av delar av miljögiftsövervakningen (se tabell nedan). Tabell 15. Budget (Tkr) för miljögiftsövervakning inom Kust och Hav (K) och Sötvatten (S). Miljögiftsövervakningen reviderades år samt Budget 2008** ** 2015 Totalt * Varav NV * Varav HaV * * * Under perioderna och genomförde NV mätkampanjer som gällde miljögifter och disponerade särskilda medel för detta (ca Tkr). **Revision av programområde Kust och hav 2007 resp. Sötvatten år 2008, samt revision av båda år Miljögiftsövervakningen är inriktad på att kartlägga förekomsten av miljögifter, dels genom löpande och återkommande undersökningar vad gäller tillstånd och trender i miljön, dels genom mätkampanjer som en komplettering till den löpande miljöövervakningen. Inom den marina miljöövervakningen mäts även

25 NATURVÅRDSVERKET 25(63) effekter av metaller och organiska miljögifter på olika organismer. De löpande mätningarna kompletteras av screening samt av miljöprovbankning, där fisk, musslor och fågelägg sparas för att i framtiden kunna analyseras och skapa retrospektiva tidsserier för ämnen som inte var aktuella eller ens kända vid provtagningstillfället. Programmet ger underlag till uppföljning av nationella miljömål, lagstiftning om kvaliteten på havs- och vattenmiljön samt de regionala marina konventionernas prioriterade verksamheter och ge underlag för att vidta och följa upp åtgärder. Miljöövervakningen inom området bestod år 2015 av sju delprogram: Tabell 16. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav uppföljning: Kust och hav Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material Integrerad kustfiskövervakning/kustfisk hälsa Metaller och organiska miljögifter, effekter Återkommande mätkampanjer Sötvatten Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material Årliga mätningar av halter av miljöfarliga ämnen i fisk, mussla och fågelägg. Årlig övervakning av biokemiska, fysiologiska och histologiska mätvariabler med koppling till påverkan av miljögifter. Årlig övervakning av reproduktiv hälsa hos vitmärlor och snäckor med koppling till påverkan från miljögifter. Särskilda insatser ca vart tredje år. Olika typer av undersökningar olika år. Årliga mätningar av halter av miljöfarliga ämnen i fisk. Uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö Officiell statistik Uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö Uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö Uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö Internationella krav och åtaganden Internationell rapportering (EU, Ospar, Helcom) Internationell rapportering (Ospar) Internationell rapportering (Ospar, Helcom) Vattenförvaltning, Internationell rapportering (Ospar, HELCOM) EU Båda programområdena Säl och havsörn Årlig övervakning av ffa reproduktiv hälsa med kopplingar till påverkan av miljögifter. Utveckling och analys Olika projekt olika år, men kontinuerliga Officiell statistik Uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö Officiell statistik Uppföljning av Hav i balans samt Internationell rapportering (EU, HELCOM) Vattenförvaltning, Internationell

26 NATURVÅRDSVERKET 26(63) Delprogram Beskrivning Nationella krav uppföljning: inslag är expertstöd i levande kust och internationellt skärgård, Giftfri miljö arbete. Internationella krav och åtaganden rapportering (Ospar, HELCOM) Den samlade budgeten har varit relativt konstant under med undantag för de år då mätkampanjer genomfördes synes budgeten vara något högre, men under perioden har kostnader såsom övervakning av sälar som insamlats vid jakt tillkommit i budgeten, vilket tidigare togs på andra budgetposter. Dessutom kostnadsökningar för de löpande delprogrammen. Tabell 17. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Kust och hav Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material (Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet, Umeå universitet, IVL Svenska miljöinstitutet) Integrerad kustfisk-övervakning/kustfisk hälsa (Göteborgs universitet) Säl och havsörn (Naturhistoriska riksmuseet) Metaller och organiska miljögifter, effekter(stockholms universitet) Sötvatten Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material (Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet, Umeå universitet) Båda programområdena Återkommande mätkampanjer (olika utförare) 1 873* 1 802* 0 Utveckling och analys (olika utförare) Summa *Miljögifter i sediment i marin miljö. Särskilda insatser under 2015 Satsningen på övervakning av miljögifter kopplad till regeringsuppdraget om screening av miljögifter, som beskrivs i avsnittet om programområde Miljögiftssamordning, har även delvis omfattat verksamhet inom detta område. Under 2015 har följande särskilda insatser genomförts: Utarbetande av Helcom-vägledning för havsörn. Utarbetande av Helcom-vägledning för TBT/imposex. Analys av DDT-PCB-HCB-HCH-PFAS och PBDE i havsörnsägg från Miljögiftsanalyser i säl. Förtätning av provtagningen av blåmussla. Kvantifiering av pesticidorsakade biologiska effekter i jordbrukspåverkade vattendrag. Omanalys av flamskyddsmedel i svenska vattendrag. Analys av filtrerade metallhalter i ett mindre urval omdrevssjöar. Bidrag till kostnader för provtagning av sediment i Vänern.

27 NATURVÅRDSVERKET 27(63) Farliga ämnen: Miljögiftsövervakning i biota/terrester miljö Miljögiftsövervakning i terrester miljö beskrivs ofta fördelat på tre programområden; Skog, Jordbruksmark och Fjäll. I denna återrapportering redovisas den samlat för att tydliggöra medelsanvändningen (fr.o.m. 2013) inom området. Tabell 18. Budget (Tkr) för miljöövervakning inriktade på miljögifter i biota i terrester miljö. Revision av delprogrammet Pesticider genomfördes år 2010 (*). Budget (Tkr) * Medel Verksamheten inom detta område innebär att material från terrester miljö samlas in och analyseras och/eller provbankas (se Miljögiftssamordning). De senaste åren har studier gjorts av ett flertal terrestra matriser för att få en bild av vilket material som bör provbankas för framtiden och vilka eventuella löpande analyser av miljögifter som bör göras. Miljöövervakningen ska ge underlag för att kvantifiera belastningen från miljögifter i terrester miljö. Resultaten ger kunskap om tillståndet i miljön och underlag till t.ex. nivå/halt inom lagstiftningen samt indikator för miljömålsuppföljning inom Giftfri miljö. Övervakningsområdet drivs genom fyra delprogram. Delprogrammen Metaller i älg och Pesticider reviderades år 2006 respektive år Tabell 19. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav uppföljning: Miljögifter i biota - skog - fjäll - jordbruksmark Pesticider Årlig insamling av flera arter, t.ex. ren, älg och stare, proven lagras i miljöprovbank för framtida analyser. Idag pågår ingen löpande analys av miljögifter i dessa prover. Årliga undersökningar av bekämpningsmedelsrester i avrinnande ytvatten och grundvatten från 4 typområden på jordbruksmark och i 2 åar, inkl. sediment. Data från Luft används i S. Sverige. Syftet är att undersöka omfattning, halter och trender i ytvatten, grundvatten och nederbörd. Tillståndet i miljön Uppföljning av Giftfri miljö Tillståndet i miljön Uppföljning av Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Internationella krav och åttaganden Koppling till AMAP Vattendirektivet Direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG) Koppling till Förordning om växtskyddsmedel (1107/2009) Budgeten har under dessa tre år varit oförändrad vilket 2013 innebar att antalet insamlingsplatser för undersökning av miljögifter i starar, inom programområde Jordbruksmark, reducerades och har inte återupptagits sedan dess.

28 NATURVÅRDSVERKET 28(63) Tabell 20. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Miljögifter i biota skog och fjäll (IVL) Miljögifter i biota jordbruksmark (Lunds universitet) Pesticider/Bekämpningsmedel (SLU) Summa * Ingår i programområdena Jordbruksmark, Fjäll resp. Skog. Särskilda insatser under Studie av organiska miljöföroreningar i landmossa för att få en uppfattning om organiska miljöföroreningars förekomst och halter i mossa i Sverige. - Planering av uppföljande studier av organiska miljögifter i toppkonsumenter i ekosystemen, som grund för kontinuerlig miljögiftsövervakning i den terrestra miljön. År 2014 genomfördes insamling och analys av organiska miljögifter kattuggla och tornfalk och under 2015 har en uppföljande studie år 2016 av kattuggla planerats. Uppdatering av regional pesticiddatabas. Övrigt inom övervakningsområdet Ren används i kontinentala och interkontinentala övervakningsprogram t.ex. inom AMAP, men de senaste åren har inga analyser gjorts inom denna budget. Biologisk mångfald och mark: Programområde Landskap Tabell 21. Budget (Tkr) för programområde Landskap under perioden Delprogrammet NILS samt delprogram för fågelövervakningen reviderades år 2012 (*). Budget * Medel (Tkr) Programområde Landskap innehåller primärt övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå än den som bedrivs inom programområdena Skog, Jordbruksmark, Våtmark och Fjäll. Den ger det nödvändiga landskapsperspektivet som behövs i arbetet med grön infrastruktur, ett perspektiv som inte kan nås endast genom övervakning av enskilda naturtyper. Resultaten används för såväl miljömålsuppföljning som internationell rapportering, inte minst genom fågelövervakningen som följer fågelpopulationernas status och utbredning i syfte att beskriva tillståndet och följa förändringar hos populationerna. Här ingår och den nationella fjärilsövervakningen. Programområde Landskap består av åtta delprogram som beskrivs kort i nedanstående tabell. Delprogrammet NILS samt delprogram för fågelövervakningen reviderades år 2012.

29 NATURVÅRDSVERKET 29(63) Tabell 22. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Namn Beskrivning Nationella krav uppföljning: Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Sträckfågelräkning vid Falsterbo Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby Svensk sjöfågelinventering Häckande kustfåglar Svensk fågeltaxering Svensk dagfjärilsövervakning Heltäckande satellitövervakning Övervakar tillstånd och förändringar i landskapet genom nationellt stickprov. 5-årigt rullande omdrev av flygbildstolkning och fältobservationer Varje höst, regelbunden räkning av fåglar Årligen mars-juni och aug-okt, regelbunden räkning och ringmärkning Årligen i december, regelbundna inventeringar, samt tillfälliga insatser Nysatsning. Nationellt stickprov. Årligen, nationellt stickprov (flera typer) Volontärbaserat program för data om trender för nationella populationer av dagfjärilar klimatets påverkan på dagfjärilsfaunan Utvecklingsprojekt m.m. Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård Varierande - Internationella krav och åtaganden EU:s art- och habitatdirektiv Rapportering enligt fågeldirektivet, etc. Delvis rapportering enligt fågeldirektivet Rapportering enligt fågeldirektivet, MSFD, AEWA etc. Rapportering enligt fågeldirektivet, MSFD, AEWA etc. Rapportering enligt fågeldirektivet etc. EU:s art- och habitatdirektiv; EEA (The European Butterfly Grassland Indicator) Med oförändrad budget kan det bli aktuellt att spara på vissa delprogram för att ge plats för kostnadsökningar inom andra inom programområdet.

30 NATURVÅRDSVERKET 30(63) Tabell 23. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (SLU) Sträckfågelräkning vid Falsterbo (Lunds universitet) Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby (Sveriges Ornitologiska Förening) Svensk sjöfågelinventering (Lunds universitet) Kustfåglar (Lunds universitet) Svensk fågeltaxering (Lunds universitet) Svensk dagfjärilsövervakning (Lunds universitet) Heltäckande satellitövervakning (varierande) Summa Samordning och samverkan Det största delprogrammet, NILS, finansieras också från programområdena Skog, Fjäll och Jordbruksmark. Med stöd från 1:3-anslaget har en omfattande inventering av viktiga lokaler för övervintrande sjöfåglar genomförts enligt plan för Svensk sjöfågelinventering. Inventeringen ska göras med ca 10 års mellanrum för att kalibrera den årliga inventeringen. Särskilda insatser under 2015 Under 2015 har följande särskilda insatser genomförts: - Fågelövervakningen har stärkts genom att det nystartade nationella övervakningsprogrammet för kustfågel gick in i en operativ fas 2015 när de rikstäckande inventeringarna genomfördes. Metodiken och länens deltagande fungerade väl och resultaten har förbättrat dataunderlaget för rapportering enligt fågel- och havsmiljödirektiven. Planering för en populärrapport över Artikel 12-rapporteringen enligt fågeldirektivet. Inom Svensk sjöfågelinventering genomfördes rikstäckande inventeringar av samtliga viktiga kustlokaler för att kalibrera de årliga stickproven. Svensk dagfjärilsövervakning har genomfört projektet Vidareutvecklad interaktivitet för Svensk Dagfjärilsövervaknings hemsida som resulterat i ökad effektivitet vid inrapportering av volontärdata samt förbättrade rutiner för överföring av data till datavärd för biologiska arter. När svensk dagfjärilsövervakning startade fanns det framgångsrika förlagor i bl.a. Europa. Med den svenska utvecklingen av övervakningen ges möjlighet att analysera orsakssamband mot en bredare informationsbank än den nationella. Biologisk mångfald och mark: Programområde Skog Tabell 24. Budget (Tkr) för programområde Skog under perioden Delprogrammet NILS reviderades år 2012 (*). Budget (Tkr) * Medel

31 NATURVÅRDSVERKET 31(63) Programmet för skogsövervakning följer upp tillståndet i den svenska skogen, med fokus på dels markkemi och markförhållanden, dels på biologisk övervakning (fältskiktsväxter, smådäggdjur). Resultat används som underlag för rapportering till Klimatkonventionen (skogsmarkens kolförråd), till EU:s art och Habitatdirektiv (vegetationsdata) och till Luftkonventionen (CLRTAP). Programområde Skog består av fyra delprogram som beskrivs kortfattat i tabellen nedan. Revision av delprogrammen Markinventeringen och Integrerad miljöövervakning genomfördes år 2002, samt av NILS år Tabell 25. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Namn Beskrivning Nationella krav - uppföljning: Markinventeringen 5-10 årigt rullande Klimat i balans omdrev. Nationellt Levande skogar stickprov. Smågnagarövervakning - skog Integrerad miljöövervakning Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Populationsutveckling följs genom årliga provtagningar (vår, höst). Provtagning inom två kluster av fällfångststationer. Fyra lokaler (små avrinningsområden). Varierande provtagningar mellan variabler, ofta flera gånger/år. 5-årigt omdrev. Nationellt stickprov. Levande skogar Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning Giftfri miljö Frisk luft Levande skogar Internationella krav och åttaganden Klimatkonventionen (skogsmarkens kolförråd) EU:s Art- och Habitatdirektiv (vegetationsdata) Luftkonventionen (CLRTAP) EU:s Art- och Habitatdirektiv Medlen inom programområdet är i stort uppbundna i större löpande program. Den nedskärning, som oförändrad budget inneburit, har framför allt drabbat delprogrammet Integrerad miljöövervakning (IM). Sedan en toppnivå 2011 har anslaget till IM-programmet skurits ned med kr, vilket inneburit att vissa aktiviteter utgått eller senarelagts. En fortsatt budget på denna nivå medför att vi måste överväga att lägga ner en av fyra övervakningsstationer, vilket innebär försämrat nationellt underlag för Luftkonventionsarbetet. Tabell 26. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Markinventeringen (SLU) Smågnagarövervakning skog (Umeå Universitet) Integrerad miljöövervakning (SGU, IVL, SLU) Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (SLU) Summa

32 NATURVÅRDSVERKET 32(63) Samordning och samverkan Programområde Skog samverkar med programområde Landskap genom samfinansiering av NILS-programmet som har ett stort antal provytor i skog. Inom Markinventeringen (MI) utförs observationer av markförhållanden och vegetation samt insamlas markprover för kemisk analys på ca 2200 provytor per år. Detta sker i samarbete med Riksskogstaxeringen som i huvudsak finansieras av Sveriges lantbruksuniversitet. Särskilda insatser under 2015 Inom Markinventeringen har ett externt finansierat utvecklingsarbete, som inleddes 2014, fortsatt för att undersöka möjligheterna använda de markprover som samlas in för att genom DNA-analys (s.k. DNA-streckkodning) bestämma artsammansättningen av svampar direkt i det osorterade provet (s.k. ednametodik). Biologisk mångfald och mark: Programområde Jordbruksmark Tabell 27. Budget (Tkr) för programområde Jordbruksmark under perioden Revision av programområdet år 2008, utom Mark och gröda som reviderades 2010 (*). Budget (Tkr) 2008* * Medel Programområde Jordbruksmark syftar till att beskriva tillståndet i delar av jordbrukslandskapet och för att ge underlag för att bedöma effekter av övergödning, bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, markpackning och minskad biologisk mångfald inom jordbruksområdet. Belastning från gödsling kvantifieras på en nationell och regional skala. Resultat från miljöövervakningen används för uppföljning av flera miljömål samt för miljörapportering enligt EUdirektiv och internationella åtaganden (se tabell nedan). Programområde Jordbruksmark består av sju delprogram. Programområdet genomgick en revision år 2008, utom Mark och gröda som reviderades Tabell 28. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Delprogram Beskrivning Nationella krav Internationella krav och åttaganden Typområden på jordbruksmark* Observationsfält på åkermark* Ytor inom 8 områden undersöks årligen avs. odlingen inverkan på halter och transport av N och P i vattendrag som avvattnar jordbruksmark, för kunskap om samband mellan åtgärder inom jordbruket, klimat, jordarter och vattenkvalitet Ytor inom 12 områden undersöks årligen avs. odlingsåtgärders inverkan på halter och transport av N och P i dräneringsvatten från jordbruksfält i normal drift, för att kvantifiera odlingens, Tillståndet i miljön Uppföljning av Ingen övergödning Tillståndet i miljön Uppföljning av Ingen övergödning HELCOM, OSPAR. Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) HELCOM, OSPAR. Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660)

33 NATURVÅRDSVERKET 33(63) Delprogram Beskrivning Nationella krav Internationella krav och åttaganden jordartens och väderlekens inverkan på växtnäringsförlusterna från mark till vatten Markpackning av åkermark Kartering av mark och gröda Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Genom 6-årigt rullande omdrev avs. provytor inom 30 områden undersöks strukturen i matjord och alv samt kopplingen mellan strukturförändringar och fosforläckage Nationellt stickprov på 2000 platser, omdrev med 15- årsintervall för att kvantitativt och ytrepresentativt beskriva tillståndet i jordbruks-mark och grödans kvalitet i relation till bl.a. driftsformer Övervakar tillstånd och förändringar i landskapet genom nationellt stickprov. 5- årigt rullande omdrev av flygbildstolkning och fältobservationer Tillståndet i miljön Uppföljning av Ett rikt odlingslandskap Tillståndet i miljön Uppföljning av Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö Sveriges klimatrapportering (kolhalt för beräkning av kolinnehåll i åkermark) EU:s art- och habitatdirektiv *Data från ovanstående program är centrala för att kalibrera och parameterisera belastningsmodeller som används för att beräkna jordbrukets läckage av växtnäring. Som en följd av oförändrad budget har medel för utvecklings- och kvalitetssäkringsprojekt minskats. Tabell 29. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Typområden på jordbruksmark (SLU) Observationsfält på åkermark (SLU) Markpackning av åkermark (SLU) Kartering av mark och gröda (SLU) Nationell inventering av landskapet i Sverige, NILS (SLU) Kvalitetsaktiviteter (olika utförare) Utveckling och analys (olika utförare) Summa Samordning och samverkan Inom programområdet samlokaliseras så långt som möjligt platserna som används inom delprogrammet Typområden respektive Observationsfält. Genom NILS övervakas gräsmarker även i jordbruksmark. Synergier erhålls genom Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker samt med den regionala miljöövervakningen av gräsmarker och småbiotoper i jordbrukslandskapet. Genom gemensamma delprogram övervakar 18 av Sveriges 21 länsstyrelser gräsmarker i jordbrukslandskapet, samt 11 länsstyrelser småbiotoper i åkerlandskapet.

34 NATURVÅRDSVERKET 34(63) Särskilda insatser under 2015 Under 2015 har följande särskilda insatser genomförts: Inlägg av odlingsdata m.m. i nya datasökningssystemet Miljödata-MVM, för bättre användning och tillgänglighet till data. Inköp och installation av ny utrustning för flödesmätning i ett intensivtypområde kvalitetshöjande åtgärd inom intensivtypområdena. Texturanalyser av jordprover från tidigare års provtagning, då medel saknades. Inom Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) pågår utvecklingsarbete om miljömålsindikatorer. Biologisk mångfald och mark: Programområde Våtmark Tabell 30. Budget (Tkr) för programområde Våtmark under perioden Revision av programområdet inleds Budget (Tkr) Medel Genom våtmarksövervakningen följs utvecklingen av våtmarkernas tillstånd med avseende på hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. Resultat från miljöövervakningen används för uppföljning av miljömål och internationell rapportering. Programområdet bestod år 2015 av delprogrammen Satellitbaserad miljöövervakning av våtmarker samt Klimatrelaterad miljöövervakning av våtmarker. En revision av programområdet ska genomföras Tabell 31. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Namn Beskrivning Nationella krav - uppföljning Satellitbaserad övervakning av våtmarker Klimatrelaterad miljöövervakning av våtmarker Alla större trädlösa myrar övervakas med ett omdrev med 10-årsperiod för data om påverkan. Analys av förändringar på all våtmark inom kartmask. Omdrev med 12-årsperiod för data om permafrost, landformer och vegetation. Kvantifiering av myr beroende av permafrost. Tillståndsbeskrivning, samt uppföljning av Myllrande våtmarker Tillståndsbeskrivning, samt uppföljning av Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Internationella krav och åttaganden Art- och habitatdirektivet Ramsarkonventionen Biologisk mångfaldskonventionen Art- och habitatdirektivet Ramsarkonventionen Biologisk mångfaldskonventionen Inom programområdet är alla medel uppbundna i löpande programverksamhet. Tabell 32. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Satellitbaserad övervakning av våtmarker (Brockmann Geomatics Sweden AB) Klimatrelaterad miljöövervakning av våtmarker (Brockmann Geomatics Sweden AB) Summa

35 NATURVÅRDSVERKET 35(63) Samordning och samverkan Satellitbaserade metoder för övervakning av vegetationsförändringar i myrar, som togs i drift 2007, utvecklades i samverkan med Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen bidrog också, under åren , till utvecklingsarbetet av övervakning av palsmyrar, som är en klimateffektövervakning som togs i drift år Denna verksamhet bedrivs idag i samverkan mellan miljöövervakningen (1:2-anslaget) och uppföljningen av habitatdirektivet (1:3-anslaget). Särskilda insatser under 2015 Under 2015 har följande särskilda insatser genomförts: Ett nytt kunskapsunderlag om våtmarkers vegetation är sedan 2015 tillgängligt för nationella och regionala miljöanalyser. Det kan användas som underlag för beslut inom skötsel och förvaltning av värdefulla områden. Det förbättrar också underlagen för internationell rapportering och miljömålsuppföljning, liksom för fysisk planering på regional nivå. Underlaget är en heltäckande aktuell vegetationskarta för öppna våtmarker. Den är framtagen med hjälp av fjärranalysbaserad miljöövervakningen för Gävleborgs och Dalarnas län. Förberett revision av våtmarksövervakningen år Biologisk mångfald och mark: Programområde Fjäll Tabell 33. Budget (Tkr) för programområde Fjäll under perioden År 2012 genomfördes delvis revision av programområdet i samband med översyn av NILS (*). Budget (Tkr) * Medel Programområdet syftar till att beskriva tillståndet för de terrestra ekosystemen ovanför barrskogsgränsen. För fjällen spelar delprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) en särskilt viktig roll för rapportering av gynnsam bevarandestatus till EU:s art- och habitatdirektiv. Detta eftersom den för övriga landmiljön viktiga datakällan Riksskogstaxeringen inte samlar in några fältdata ovan fjällbarrskogens gräns. Data används även till miljömålsuppföljning. Programområdet bestod 2015 av två delprogram, varav det NILS-relaterade delprogrammet revideras Tabell 34. Delprogrammen relaterade till nationella och internationella (inkl. EU-) krav och åttaganden. Namn Beskrivning Nationella krav uppföljning: Nationell Övervakar tillstånd och Storslagen Inventering av förändringar i landskapet fjällmiljö Landskapet i genom nationellt stickprov. 5- Sverige årigt rullande omdrev av flygbildstolkning och Smågnagaröver vakning - fjäll fältobservationer. Populationsutvecklingen följs genom årliga provtagningar, under vår och höst. Provtagning inom tre kluster av fällfångststationer. Storslagen fjällmiljö, Giftfri miljö Internationella krav och åttaganden EU:s art och Habitatdirektiv

36 NATURVÅRDSVERKET 36(63) Oförändrad budgettilldelning år fr.o.m. 2011, i kombination med kostnadsökningar för pågående program, innebar att satsningen år på att bygga upp ett speciellt klimateffektövervakningsprogram fick avbrytas. Delprogrammet Miljögifter i biota fjäll ligger sedan 2013 inom övervakningsområdet Miljögiftsövervakning i biota i terrester miljö. Tabell 35. Medelsanvändning (utfall, Tkr) och utförare per delprogram under perioden Delprogram (Utförare) Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (SLU) Smågnagarövervakning fjäll (SLU, Länsstyreler) Klimatrelaterad fjällövervakning (nedlagt 2014) Summa Samordning och samverkan Verksamheten inom delprogrammet Smågnagarövervakning skog finansieras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland de senare genom det gemensamma delprogrammet Smådäggdjursövervakning. Det insamlade materialet lagras i miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet, vilken finansieras av programområdet Miljögiftssamordning, för att ge underlag till miljögiftsanalyser. Programområde Fjäll stödjer delprogrammet NILS, inom programområde Landskap, som har provytor i fjällen. Särskilda insatser under 2015 I temaskriften Skog & mark sammanfattas resultat från miljöövervakningen av landmiljöerna och i 2015 års skrift är fokus på fjällandskapet. Förutom resultat från övervakningen beskrivs också rapporteringen enligt habitatdirektivet, uppföljningen av miljömålet Storslagen fjällmiljö och fjällinriktade aktiviteter inom forskning, förvaltning och åtgärdsarbete. Övergripande särskilda insatser inom miljöövervakningen Behovet av ny övervakning ökar, exempelvis genom krav i EU-direktiv. Några utvecklingsområden är särskilt angelägna, t.ex. av nya ämnen, främmande arter och genetisk variation. Resurstilldelningen har dock medfört att arbetet i vissa fall fortfarande är under utveckling och ny långsiktig övervakning ännu inte har startat. Främmande arter Utveckling av miljöövervakning efterfrågas via Europeiska kommissionens förordning om invasiva främmande arter med krav på övervakningssystem för att samla in och registrera uppgifter om förekomsten av invasiva främmande arter. Under året har vi tagit fram ett förslag till genomförande av EUförordningen liksom ett förslag till en kompletterande svensk förordning. I arbetet med förslagen har vi utrett hur miljöövervakningen av invasiva arter kan

37 NATURVÅRDSVERKET 37(63) utföras. En viktig slutsats är att vi behöver samordna våra insatser med andra myndigheter och aktörer för att effektivt kunna få en samlad nationell bild av dessa arters förekomst och utbredning samt effektiviteten av nödvändiga hanteringsåtgärder. Genetisk variation Sverige har genom Konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara sin biologiska mångfald på ekosystem-, art- och genetisk nivå. Bevarandet av arter innebär inte per automatik att också den genetiska mångfalden inom arterna bevaras, men hittills har bevarandet av genetisk variation fått ganska lite uppmärksamhet inom naturvården. Kunskapen om den genetiska mångfalden har dock ökat för de stora rovdjuren, en utveckling som förväntas fortsätta i och med att ökat bruk av DNA-baserad övervakningsmetodik. För övriga vilda djur och växter förekommer praktiskt taget ingen kartering och löpande övervakning av genetisk mångfald. År 2008 lämnade Naturvårdsverket, i samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, dåvarande Fiskeriverket och SLU, på regeringens uppdrag ett förslag till nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar. Handlingsprogrammet innefattade ett förslag till förstärkt genetisk övervakning, inklusive genetisk provbank, till kostnaden 7 Mkr årligen. Handlingsprogrammet har inte genomförts eftersom miljöövervakningsanslaget inte har förstärkts i detta syfte. Det finns ett etappmål avseende genetisk mångfald med efterfrågan på miljöövervakning. Naturvårdsverkets bedömning i den årliga uppföljningen för 2015 är att målet inte nås. Övergripande samordning och samverkan Här beskrivs övergripande samordning och samverkan inom miljöövervakningen med stöd av 1:2-anslaget och som inte redan beskrivs i de programområdesvisa avsnitten ovan. Nationell samordning av miljöövervakning Under året har arbetet med Naturvårdsverkets administrativa och sammanhållande ansvar för den nationella miljöövervakningen via 1:2-anslaget löpt på enligt plan. Exempel på återkommande samordningsmoment är ajourhållande av riktlinjer för indelning av program och undersökningar, övergripande sammanhållande standardiseringsarbete (t.ex. begrepp och mätstationer), samordning av systemet med datavärdskap för lagring och tillhandahållande av resultat och vissa gemensamma presentationsvägar (som Miljödataportalen). I samordningen ingår metod- och kvalitetsarbete samt samverkan med nationella och internationella aktörer. Samordningen med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna är särskilt viktig med tanke på nyttan med gemensamma kvalitetskrav och -system, prioriteringar av övervakningsinsatser och synergier med gemensamma metoder, mätstationer m.m. Kvalitetssystemet beskrivs

38 NATURVÅRDSVERKET 38(63) närmare i Handledning för miljöövervakning 3 som idag utgörs av information på nv.se, vilken i flera delar är under uppdatering. Samverkan med nationella och internationella aktörer bedrivs i olika grad och på olika sätt inom verksamheten. Ett exempel är vår samverkan med SLU, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten där vi genom Jordbruksverkets regleringsbrev och via EU:s landsbygdsprogram gemensamt disponerar 1,5 Mkr/år till miljöövervakningsinriktade utvecklingsinsatser vid SLU. Samordning av den regionala miljöövervakningen Naturvårdsverket har ett övergripande samordningsansvar även för den regionala miljöövervakningen som finansieras med bidrag från 1:2-anslaget. Den genomförs i enlighet med de länsvisa miljöövervakningsprogram som Naturvårdsverket efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten godkänt. Riktlinjer och samordning Enligt NV:s och HaV:s riktlinjer inför den senaste revisionen av programmen ska miljöövervakningen i första hand riktas mot att ge underlag som gör det möjligt att bedöma, beskriva och följa tillståndet i miljön där resultaten ska användas vid uppföljning av miljömål samt till annan relevant lagstiftning, som t.ex. internationell rapportering. En samordnad övervakning ska eftersträvas, i första hand genom gemensamma delprogram eller i samverkan med nationell miljöövervakning, exempelvis genom regional förtätning av nationell miljöövervakning. Den regionala miljöövervakningen ska, liksom den nationella, vara kvalitetssäkrad i dess olika delar, exempelvis genom utarbetade kvalitetsplaner och användning av handledningens undersökningstyper. Ackrediterade laboratorier som deltar i provningsjämförelser ska i första hand anlitas. Anlitade provtagare ska ha nödvändig utbildning/erfarenhet. Resultatens kvalitet ska vara dokumenterad och i första hand lagras hos centrala datavärdar. Programmen revideras ungefär vart sjätte år och 2015 godkändes förslag till reviderade program för perioden De innebär bl.a. att fler län anslutit sig till gemensamma delprogram (idag 46 stycken) och att flera län därmed inom dessa arbetar med gemensamt syfte, metodik, projektledning m.m. Detta kommer att förbättra möjligheten att upptäcka mönster och trender i miljötillståndet. Samordning sker genom återkommande träffar och kontinuerlig dialog med både HaV och länsstyrelserna. En övergripande träff ordnas årligen i anslutning till de årliga Miljöövervakningsdagarna, en nationell konferens som under drygt 20 år anordnats av ett län och år 2015 var den i Gävleborgs län. 3

39 NATURVÅRDSVERKET 39(63) Löpande regional miljöövervakning Under 2015 fördelade Naturvårdsverket drygt Tkr i bidrag till den regionala miljöövervakningen, varav Havs- och vattenmyndigheten delfinansierade nästan hälften ( Tkr) av detta belopp. FAKTARUTA Medlen till den löpande regionala miljöövervakningen fördelas årligen enligt ett nyckelfördelat rambelopp, som är uppbyggt på följande vis: 50 % - ett basbelopp som är lika för alla län, 20 % - fördelas efter antalet innevånare, 30 % - fördelas med hänsyn till länets yta, inkl. kusten ut till baslinjen. De regionala miljöövervakningsmedlen får belastas med direkta kostnader men inte indirekta kostnader såsom OH. I tillägg till den löpande regionala miljöövervakningen ges bidrag till projektledning av gemensamma delprogram, samt till delprogrammet Typområden för jordbruksmark. I tabellen nedan beskrivs fördelningen till länen under perioden Tabell 36. Naturvårdsverkets fördelning av medel som bidrag (Tkr) till regional miljöövervakning Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar den regionala miljöövervakningen. Regionala miljöövervakningsprogram (Tkr) Löpande miljöövervakning (se nedan) Projektledning av gemensamma delprogram 2 196* 1 773* Stöd till delprogrammet Typområden för jordbruksmark Summa *I detta ingår tillskott för genomförandet av revisionerna av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Den löpande miljöövervakningen är, liksom den nationella, strukturerad enligt tio programområden. Nedanstående tabell visar Länsstyrelsernas samlade fördelning till de olika programområdena. Tabell 37. Länsstyrelsernas samlade fördelning (Tkr) av bidraget från 1:2-anslaget till löpande regional miljöövervakning per programområde under perioden * Programområde Budget 2014, Tkr (andel av budget, %) Budget 2015, Tkr (andel av budget, %) Luft (10) (9) Miljögiftsamordning (6) (6) Hälsorelaterad miljöövervakning 340 (1) 443 (1) Kust och hav (16) (16) Sötvatten (33) (36) Landskap (8) (6) Våtmark 719 (3) 689 (2) Fjäll 819 (3) 808 (3) Skog 981 (4) 627 (2) Jordbruksmark (9) (12) Övrigt (7) (7) Summa (100) (100) *I denna redovisning ingår inte bidragen till projektledning av gemensamma delprogram, typområden för jordbruksmark eller till särskilda insatser för t.ex. utveckling samt utvärdering av resultat, metoder och programupplägg. Tabellen baseras på länens egna redovisningar i databasen på rmo.nu.

40 NATURVÅRDSVERKET 40(63) Särskilda insatser Tidigare medel för regional utvärdering och utveckling har lagts samman med den nationella potten för detta, och prioriterat för fördelning till länsstyrelserna är utvärderingsprojekt inom de gemensamma delprogrammen. Detta för att bättre ta till vara möjligheter till samlade insatser och gemensam utveckling mellan den regionala och nationella miljöövervakningen. Naturvårdsverkets fördelning av medel till regionala utvärderingsuppdrag år 2015 var 425 Tkr men på grund av förändringar hos länsstyrelsen blev det slutliga utfallet 390 Tkr. I tabellen nedan listas de ingående projekten. Tabell 38. Särskilda insatser inom den regionala miljöövervakningen Programområde Delprogram (gemensamt) 2015 (Kr) Kust & hav Kustfisk - utvärdering Sötvatten Vattenkvalitet i sjöar (tidsserier) - utvärdering Sötvatten Vattenkvalitet i vattendrag (tidsserier) - utvärdering Sötvatten Grundvattennivåer i Norrland samt Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag - utvärdering Våtmarker Vegetation och ingrepp i våtmarker - utvärdering av metodik Summa Naturvårdsverket har låtit den för länen gemensamma webbportalen, rmo.nu vidareutvecklas för fortsatt förenkling av samordning och uppföljning av de regionala miljöövervakningsprogrammen.

41 NATURVÅRDSVERKET 41(63) Rapportering av data om tillstånd, påverkan och effekter En effektiv miljöpolitik innebär ett medvetet förebyggande arbete och insiktsfull kunskap om orsaksamband mellan miljötillstånd och effekter i miljön och vad som orsakar detta (påverkansfaktorer), samt vad samhället måste åstadkomma för att minimera eventuella oönskade effekter (åtgärder). För genomförandet av de olika miljörapporteringar genom vilka Sverige visar hur vi genomför EU-direktiv, överenskommelser inom internationella konventioner används miljödata från såväl miljöövervakningen (primärt tillståndsdata men också data om effekter och påverkan) som från andra källor med mer data om miljöpåverkan, åtgärder och annat miljöarbete. Löpande verksamhet Insamling av data om utsläpp och markanvändning Informationsinsamlingen för påverkan är i huvudsak uppgifter om utsläpp och markanvändning. Naturvårdsverkets ansvarsområde är uppgifter som kopplar till luft och klimat, avfall och farliga ämnen samt biologisk mångfald och mark. I det senare är markanvändningen en viktig faktor. Havs- och Vattenmyndigheten ansvarar för påverkan på våra havsområden. Uppgifterna samlas in från olika aktörer (t.ex. näringsliv, branschorganisationer, andra myndigheter inklusive länsstyrelser och kommuner) och arbetet med att sammanställa och kvalitetssäkra informationen är omfattande. En löpande utmaning är att effektivisera hanteringen och samordna vårt behov av underlag med andra myndigheters datafångst. Det innebär ett behov av en samordnad verksamhetsutveckling och utveckling av olika typer av IT-stöd för att ta fram smidiga och gemensamt accepterade lösningar. Samtidigt ska vi beakta att den information och de data som tas fram blir lätt tillgängliga för allmänheten och andra intressenter, ett arbete som pågår i flera former, bl.a. inom ramen för Naturvårdsverkets arbete med öppna data. Medelsanvändning för datainsamlingen I anslutning till Sveriges klimatrapportering till EU och Klimatkonventionen används och bearbetas stora informationsmängder. Huvuddelen av denna miljöinformation tas fram inom ramen för andra myndigheters ansvarsområden för att sedan kvalitetssäkras och bearbetas vidare av Naturvårdsverket innan rapporteringen. Även inom avfallsområdet används miljöinformation som utvecklas i samverkan med andra aktörer som exempelvis näringslivets branschorganisationer. Det nya IED-direktivet kräver stora informationsmängder som idag finns spridda hos olika myndigheter, inklusive länsstyrelser och kommuner.

42 NATURVÅRDSVERKET 42(63) Tabell 39. Kostnader inom 1:2-anslaget för sekundär datainsamling för internationell rapportering av miljöpåverkan inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. IT-stöd är inte inkluderat här. (TKr) Kostnad för större internationella rapporteringar Luft och Klimat Avfall Farliga ämnen Reningsverk Summa Den statistik som tas fram måste underhållas och uppdateras för att vid behov kunna räknas om. Långsiktigheten är central. I vissa internationella överenskommelser är kvalitetskraven noga specificerade. I några fall ger rapporteringarna underlag för regleringar i direktiven och kan ge långt gående konsekvenser om de inte uppfyller kraven. Beräkningsmodeller och kvalitetssäkring måste genomföras och hållas a jour eftersom regelverket löpande utvecklas där t.ex. nya emissionsfaktorer ställer krav på nya beräkningar av tidigare utsläppsserier eller när nya utsläppskällor ska beaktas. Medel till internationell samverkan Former för den internationella rapporteringen utvecklas i flera fora, dels i samband med förslag och förhandlingar om direktivet, dels under genomförandet av sekretariat och arbetsgrupper. Vi samverkar och bidrar i detta arbete bl.a. genom bidrag till sekretariat för konventioner och till svenska experter för deltagande i internationellt utvärderings-, utvecklings- och förhandlingsarbete. Tabell 40. Tabell 31. Kostnader för några större insatser i samband med internationell samverkan. Kostnad för större internationella rapporteringar (TKr) Klimatsekretariatet AMAP (medverkan i utvärdering) CLRTAP (expertmedverkan olika arbetsgrupper) Summa Särskilda insatser och större rapporteringar under Luft och klimat Årligen sker omfattande klimatrelaterade rapporteringar. Förutom den ordinarie rapporteringen till FN (Klimatkonventionen, UNFCCC) och till EU enligt direktivet 525/2013, bestod rapporteringen 2015 även av de s.k. Biennial Reports inom klimatkonventionen samt underlag till regeringskansliet för genomförandet av EU:s nya förordning för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp. Rapporteringarna har stor betydelse för att visa att Sverige lever upp till sina åtaganden samt för att ge Sverige trovärdighet att driva en offensiv klimatpolitik internationellt. Vi har även tagit fram underlag till regeringskansliet för genomförandet av EU:s nya förordning för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp.

43 NATURVÅRDSVERKET 43(63) För att ge ett nationellt helhetsperspektiv har vi tidigare kompletterat klimatrapporteringen med en beräkning av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Farliga ämnen och avfall Det har under 2015 utförts ett mycket omfattande arbete med underlaget till nästa års stora rapportering av Sveriges avfallsstatistik till den europeiska statistikbyrån Eurostat. Dessutom har den årliga rapporteringen till EU av förpackningsavfall, el- och elektronikavfall, batterier och uttjänta bilar genomförts. Ett flertal studier har gjorts till stöd för Naturvårdsverkets arbete med hållbar konsumtion, textilier, giftfria och resurseffektiva kretslopp och för att åtgärda statistikglappet mellan uppkommit och behandlat avfall. I ett regeringsuppdrag om att se över styrmedel för att uppnå 70 procent-målet för förberedelse av återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall, konstateras att Sveriges svårigheter att uppnå detta mål kan lösas genom skärpta krav på inrapportering av avfallsmängder som redan återvinns. Naturvårdsverket har i samverkan med berörda myndigheter arbetat med hur kraven i Industriemissionsdirektivet (IED) om rapportering av administrativa uppgifter kan mötas med automatiserad insamling av information. Arbetet kräver anpassning eller utveckling av existerande IT-system hos berörda myndigheter. Det utvecklingsarbete som görs till följd av rapporteringen av IED kommer att kunna användas även för andra syften till nytta för det svenska miljöarbetet. Rapporteringen enligt det så kallade avloppsdirektivet som sker vartannat år beskriver hur landets avloppsreningsverk lever upp till direktivets krav och ger underlag för kontroll av utsläpp till sötvatten och hav. Uppgifterna används bland annat som underlag till indikatorer i Sveriges officiella statistik samt i en återkommande publikation som ger information om status och utveckling av avloppsrening i Sverige. Biologisk mångfald och mark År 2015 fortsatte bearbetning av populationsdata för övervintrande sjöfåglar till rapportering (samt framtagande av indikatorer) enligt havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR. År 2013 genomfördes rapportering enligt art- och habitatdirektivets artikel 17 samt enligt fågeldirektivet, artikel 12. Avvikelser från skyddsstatuten rapporteras årligen enligt fågeldirektivet och vart annat år enligt art- och habitatdirektivet. En stor del av informationen i rapporteringen av habitatdirektivet kommer från miljöövervakningens undersökningar som har redovisats i tidigare avsnitt. Kostnader för kompletterande datainsamling och för sammanställning och analys av den samlade information som krävs för rapporteringen belastar i stor utsträckning anslaget för åtgärder för biologisk mångfald och redovisas inte här.

44 NATURVÅRDSVERKET 44(63) Figur 7. Rapporteringar enligt lag och internationella åtaganden är flera. Exemplet i figuren visar en översikt av rapporteringar inom området biologisk mångfald (Se även bilagan, sid 57.) En mål- och nyttoanalys för artdata har genomförts som ger grund för långsiktiga insatser i dialog mellan Naturvårdsverket och andra intressenter. Ett syfte är att säkra art- och habitatrapporteringen Följa upp och utvärdera miljöarbetet Kraven på att följa upp och utvärdera miljöarbetet har ökat under senare år både nationellt och internationellt och det ställs därmed också större krav på att tillgängligöra information om miljöarbetet för olika intressenter, inte minst allmänheten. Det föreligger ett visst genomförandeunderskott av lagstiftning både i Sverige och inom EU. Sammanställd information om hur miljöarbetet går utgör en viktig pusselbit för att åtgärda detta. Sådan information används också i arbetet med att ta fram nya typer av åtgärder och styrmedel. Naturvårdsverket använder konsultoch expertstöd inom samtliga områden. SMHI, SCB, SLU, IVL är tillsammans med länsstyrelserna centrala samarbetspartners i detta arbete. Men vi utvecklar också samarbetet med andra myndigheter, främst inom miljömålssystemet, för att få bättre underlag till utvärdering av effektiviteten i miljöarbetet. Exempel på information om hur miljöarbetet går är t.ex. uppgifter om reningssteg i reningsverk och tillsynsarbete. I nya EU-direktiv ställs krav på att rapportera uppgifter om antalet tillsynsbesök, dispenser och villkorsefterlevnad, men också på att tillgängliggöra tillstånd m.m. så att dessa blir lätt åtkomliga för allmänhet och andra intressenter. Det nya industriutsläppsdirektivet (IED) är ett bra exempel på detta. Information om miljöarbetet är i Sverige spridd på många myndigheter, ofta dåligt samordnad och inte alltid kvalitetssäkrad. För att klara att samla alla dessa nya uppgifter krävs ökade insatser för att utveckla samverkan mellan de myndigheter och organisationer som idag bär på efterfrågad data och

45 NATURVÅRDSVERKET 45(63) information. Ny teknik behöver användas för att rationalisera informationsflöden och för att tillgängliggöra informationen så effektivt som möjligt. För att möjliggöra denna utveckling behöver expertis handlas upp och där det finns behov nytt IT-stöd införas. Samordning och samverkan Vi arbetar löpande för att effektivisera hanteringen och samordna vårt behov av underlag med andra myndigheters datafångst. För att bygga upp kostnadseffektiva dataflöden och undvika dubbelarbete krävs god samverkan och en tydlig rollfördelning. Under 2015 har Naturvårdsverket tillsammans med andra berörda myndigheter använt ca Tkr för analys av hur informationen för IED kan samlas in och struktureras. I analysen har vi tillämpat E-delegationens vägledningar för statsförvaltningens digitala utveckling. Målet är att myndigheter i Sverige ska samordna, utbyta och tillgängliggöra miljöinformation digitalt för gemensam nytta. För berörda aktörer innebär arbetet en mångfacetterad verksamhetsutveckling som ställer krav på resurser och långsiktighet. Den information som upparbetas för rapportering till följd av IED kommer att kunna användas även för andra syften till nytta för det svenska miljöarbetet.

46 NATURVÅRDSVERKET 46(63) Analys och utvärdering för miljökvalitetsmålen Detta avsnitt beskriver kostnader som beror på vårt uppdrag att samordna uppföljningen av alla miljömål, samt för de uppdrag vi lägger ut för analys och kunskapsinsamling för uppföljning och utvärdering av generationsmålet samt de miljökvalitetsmål Naturvårdsverket har uppföljningsansvar för. Här ingår mindre kostnader knutna till miljömålsrådets kansli. Samordning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverket är ansvarig för att samordna uppföljningen av alla miljökvalitetsmål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ett ansvar i miljömålssystemet. Arbetet resulterar i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt en fördjupad utvärdering som görs ungefär vart fjärde år. Löpande kostnader finns för samverkan, rapportutformning och informationsspridning i anslutning till uppföljning av miljökvalitetsmålen och under omfattas även motsvarande kostnader för de tio målen för friluftslivspolitiken. Här finns också de miljömålsmedel som tilldelas den regionala samordningen av länsstyrelsernas arbete (RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Vår målsättning är att göra samverkan robust, enkel och smidig. För det utvecklar vi metodik och tar vi fram vägledning för uppföljning och bedömning av respektive mål och genomför seminarier för tolkning och tillämpning av bedömningskriterierna. Samordningen innebär kostnader för informations- och arbetsmöten samt utformning av rapporter, webinformation och annat informationsmaterial. Vi fördelar också medel för regional samordning, prioriterade analyser och utvärderingar samt till utveckling av indikatorer. Miljömålsrådets kansli finns hos Naturvårdsverket. Miljömålsrådet består av chefer för 17 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ordförande är Maria Wetterstrand. Miljömålsrådet ska årligen presentera åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Tabell 41. Kostnader för samverkan och verksamhetsutveckling för miljömålen och miljömålsrådets kansli. Typ av verksamhet (TKr) Samverkans-, informations- och rapportkostnader Bidrag till regional samverkan för miljömålen (RUS) Summa Den gemensamma miljömålsportalen inklusive arbetswebben underlättar samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna. Portalen ses över och utvecklas under 2016.

47 NATURVÅRDSVERKET 47(63) Analys av Naturvårdsverkets sju miljökvalitetsmål och generationsmålet Naturvårdsverket har ansvar för att samordna och genomföra uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv och det mer övergripande generationsmålet. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter, för dessa mål. Vi strävar ett kostnadseffektivt arbete och använder i så stor utsträckning som möjligt befintliga analyser och data från miljöövervakningen och andra inventeringar samt underlaget för våra internationella rapporteringar. Till det kommer information och statistik från andra myndigheter. Genom uppdrag till experter kompletterar eller vidareutvecklar vi underlaget. Kostnader för analys av miljömålen Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv finns i stor utsträckning inom anslaget 1:3 åtgärder för biologisk mångfald. Tabell 42. Kostnader för uppdrag för analys och utvärdering Kostnader för uppdrag för utvärdering och analys (tkr) Utvärdering analys Luft och Klimat Utvärdering analys för skyddande Ozonskikt Utvärdering analys Bara naturlig försurning Utvärdering och analys avseende generationsmålet Utvärdering analys Ett rikt växt- och djurliv* 1 000* ** 600 Bidrag till regional uppföljning av miljömålen Summa *Bidrag till rödlistearbetet. **Kostnaden tas i huvudsak från anslaget åtgärder för biologisk mångfald 1:3 men finns också i viss utsträckning under miljöövervakningen. Analys och utvärderingar sker löpande. Några exempel på utredningar som genomförts 2015 ges nedan: Begränsad klimatpåverkan förstudie för metanläckage. Frisk luft Spridningsmodellering för Partiklar i Skåne (SPIS) Bara naturlig försurning utvärdering av bedömningskriteriet och undersökning av påverkande faktorer för beräkning av kritisk belastning för försurning av sjöar. Skyddande ozonskikt informationsmaterial om omhändertagande av klorfluorkarboner (CFC) från rivningsmaterial. Ett rikt växt- och djurliv utvärdering av barcoding-teknik för analys av växtplanktons biodiversitet. Fördjupad utvärdering vart fjärde år Förutom den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen har fokus under 2015 varit den fördjupade utvärderingen.

48 NATURVÅRDSVERKET 48(63) Vi har under året, med ledning av vår reviderade instruktion, utvecklat arbetet med att löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel. Behovet av kompletterande analyser och information på områden där underlag saknas eller är bristfälligt ökar i takt med ökad efterfrågan på samhällsekonomisk utvärdering. Arbetet med prioritering och genomförande av styrmedelsanalyser och utvärderingar har skett i samverkan med myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet. Under året har vi tagit fram flera underlag med betydelse för framgång i uppföljningen av de miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket ansvarar för. I oktober publicerades underlagsrapporter inom tre fokusområden: näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion och hållbara städer 4. Arbetet har bedrivits med stöd av arbetsgrupper med bred representation av berörda myndigheter samt intresse- och branschorganisationer. Konsultinsatser har också genomförts. Vi arbetar med att ta fram kriterier och arbetsprocess för vår hantering av utredningsmedlen för uppföljning av miljökvalitetsmålen 5, i syfte att ta fram en flerårig plan för utvärderingar, med sikte på nästa fördjupade utvärdering Med utgångspunkt i arbetet med den fördjupade utvärderingen och Naturvårdsverkets egeninitierade miljöbalksprojekt, har vi börjat identifiera prioriterade analysbehov för nästa fördjupade utvärdering. Under 2015 har vi inhämtat förslag till studier inför nästa fördjupade utvärdering från de åtta målansvariga myndigheterna. Ett fåtal styrmedelsanalyser har påbörjats under året och ytterligare studier har beretts för att kunna utföras kommande år. Länsstyrelsesamverkan i miljömålsarbetet Länsstyrelserna deltar aktivt i uppföljning och utveckling av arbetet för miljömålen, i enlighet med sin instruktion. Delvis finansieras detta genom bidrag till länsstyrelserna från anslaget miljöövervakning m.m. Bidraget fördelas dels till respektive län baserat på en gemensam länsstyrelsenyckel, dels till samarbetsfunktionen RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). I RUS arbetsgrupp deltar personer från ett flertal länsstyrelser och även Skogsstyrelsen. RUS har en styrgrupp med representanter från närmast berörda verksamheter inom länsstyrelserna, Skogsstyrelsen Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges kommuner och landsting. Nedan beskrivs kort RUS verksamhet. För utförligare redovisning, se 4 Ref AWa 5 Instruktionen 3 8

49 NATURVÅRDSVERKET 49(63) Tabell 43. Sammanställning av miljömålsmedel till länsstyrelserna (Tkr). Bidrag till länsstyrelserna för miljömålsarbete (tkr) Nyckelfördelade medel* (analys och utvärdering) Bidrag till samverkansfunktionen RUS *Även redovisat i tabeller ovan. De nyckelfördelade medlen används, i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer, för direkta kostnader kopplade till utvecklingsinsatser inom varje länsstyrelses mål- och uppföljningsarbete samt informationsinsatser och utveckling av regionala åtgärdsprogram. Insatserna har varierat. Verksamheten beskrivs och följs upp genom årliga ansökningar och redovisningar som länsstyrelserna gör till Naturvårdsverket. De nyckelfördelade medlen har sammanställts av Naturvårdsverket. Den gemensamma samverkansfunktionen RUS driver verksamhet i huvudsak inom följande områden: Utvecklingsinsatser inom varje länsstyrelses mål- och uppföljningsarbete Utveckling av regionala åtgärdsprogram Informationsinsatser kopplat till ovanstående I de löpande uppgifterna ingår att som regional kontaktyta delta i Naturvårdsverkets samordning av uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Under 2015 har här ingått medverkan i Fördjupad utvärdering 2015 och myndighetssamarbetet kring miljödata samt bistått i arbetet med Miljömålsrådet. Tabell 44. Medel till RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) utfall RUS - användning av bidraget (tkr) Samverkanskostnader, (lön, samordning, möten resor) Information, kommunikation och kompetensutveckling Utveckling av regional miljömålsuppföljning Utveckling av åtgärdsuppföljning och annat stöd i åtgärdsarbetet IT-utveckling, förvaltning och drift Summa

50 NATURVÅRDSVERKET 50(63) Ökad tillgänglighet till miljödata och annan miljöinformation Naturvårdsverket ansvarar för och finansierar uppkomsten av en stor mängd miljödata i Sverige. Vårt mål är att den information som är nödvändig för att beskriva, följa upp, analysera och utvärdera den svenska miljöutvecklingen och det svenska miljöarbetet ska finnas, vara kvalitetssäkrad och tillgänglig, t.ex. förståelig och lätt att vidareanvända. Vi använder oss av olika kanaler för att kommunicera och för att se till att informationen kommer till nytta. Övergripande utmanande möjligheter och nödvändiga samarbeten Att samla, systematisera, kvalitetssäkra, lagra, analysera och tillgängliggöra miljöinformation är en utmaning, men den snabba utvecklingen av informationsteknologin ger stora möjligheter. Resultaten från miljöövervakningen, forskning och annan datainsamling samlas och dokumenteras i ett flertal olika IT-system och det är ett löpande arbete att snabba upp och modernisera tillgängligheten till data. Det ger kostnader för att upprätthålla, driva och utveckla de system/databaser som krävs för att lagra och tillgängliggöra data och kostnader för utvecklingsinsatser i samband med verksamhetsanalys. Naturvårdsverket samarbetar med andra myndigheter, kommuner, forskningssamhället och olika intresseorganisationer i många olika former för att gemensamt utveckla dataflöden för miljöinformationen. Vi strävar efter att upprätta den funktionalitet vi behöver på ett kostnadseffektivt sätt genom att upphandla e-tjänster eller lägga ut uppdrag om så kallade datavärdskap och genom samarbete med andra aktörer. Primära samverkanspartners i arbetet med samordning av miljöinformationsförsörjning är miljömålsmyndigheterna, SMHI, SLU, SCB, IVL och METRIA. Överblick, metodik, datafångst, kvalitetssäkring, lagring och tillgänglighet är områden som kräver kontinuerlig utveckling och stabil förvaltning. Arbetet är långsiktigt och resurskrävande och innebär ofta en mångfacetterad verksamhetsutveckling. Sammantaget vilar infrastrukturen på samverkan mellan många aktörer. Det betyder att om prioriteringar och finansiering ändras hos någon aktör så kan det få konsekvenser för många. Användningen av medlen till tekniskt stöd m.m. Kostnaderna för tekniskt stöd har delats upp i två delar: a) Förvaltning, utveckling och överblick b) Ökad spridning och användning IT-stödet inom a) är helt grundläggande och en infrastrukturliknande förutsättning för miljöinformationsförsörjningen. Bearbetningar och utökad målgruppsanpassning inom b) är önskvärd och angelägen för ökad användning och förståelse (men här finns större flexibilitet än ovan vad gäller ambitionsnivån).

51 NATURVÅRDSVERKET 51(63) Uppdelningen är inte entydig. Det finns överlapp och teknikutvecklingen gör att nya verktyg och applikationer kan ge ökad funktionalitet inom båda områdena. Förvaltning, utveckling och överblick I det grundläggande tekniska stödet för lagring, kvalitetssäkring och primär tillgänglighet (exempelvis tillgängliga data från miljöövervakningen) samt överblick, ingår: Datavärdskap för lagring och tillgängliggörande av data. Masterdatahantering (t.ex. stationsregister och Dyntaxa). Miljödataportalen för överblick och sökbar information via Google och den nationella portalen oppnadata.se. Tekniskt stöd för datainsamling (t.ex. handdatorer för registrering i fält) och kvalitetssäkrad leverans t.ex. valideringstjänster och stationsregister). Primär tillgänglighet (SOS- och WSP-tjänster, API:er, fasta länkar etc.). Vissa användargränssnitt för samverkan, t.ex. Tabell 45. Kostnader för drift och förvaltning av grundläggande IT-stöd. Delar av dessa kostnader ingår även i tabell 5 under Integrerat stöd. Förvaltning, utveckling, överblick (tkr) Datavärdskap (miljöövervakning) Datavärdskap (påverkan och åtgärder) Masterdata (Dyntaxa, stationsregister) Kvalitetssäkring (valideringstjänst) Miljödataportalen (inkl. metadatakatalog) 761* Primär tillgänglighet (Diva, API:er etc., ** ** ** automatiserade dataflöden, Inspire, SoE/EEA) Miljömålsportalen Verksamhetsutveckling (bl.a. IED, MKB, farliga ämnen) Summa *Ungefär lika mycket tillkommer från anslaget åtgärder för biologisk mångfald 1:3.** Har delvis annan finansiär (Vinnova) och redovisas f.n. under annan rubrik. Ett datavärdskap väljs utifrån en utförares potential att bidra med specifik kompetens och har på Naturvårdsverkets uppdrag att ta emot, leveranskontrollera, lagra och tillgängliggöra miljödata. Vi har för närvarande datavärdskap för luft och miljögifter inom miljöövervakningen och delar av utsläppsinformationen. Systemet av datavärdar är under uppbyggnad för andra områden som arter, habitat och för information om miljöarbetet. Utvecklingen av tekniskt stöd för kvalitetssäker insamling innefattar en rad olika aktiviteter, allt från utredning om lämpligt stöd för medborgarforskning 6, kvalitetskontroller tidigt i datainsamlingen (bl.a. genom s.k. valideringstjänster) och masterdataregister för ökad samverkan mellan myndigheter i arbetet att optimera insatserna för att skapa rationella dataflöden. Den 6 Kallas ofta även citizen science eller crowd sourcing.

52 NATURVÅRDSVERKET 52(63) myndighetsgemensamma strategin för miljödatahantering 7 som fram till 2016 undertecknats av nästan ett 30-tal myndigheter ger en bra bas att stå på i detta arbete. Tabell 46. Medelsanvändning till datavärdskap år Undersökning/Uppdrag 2015 (kr) Datavärdskap - Hälsorelaterad miljöövervakning Datavärdskap - Metaller och miljögifter i sediment Datavärdskap - Luftkvalitet Datavärdskap - Atmosfärskemi/Luftkvalitet Datavärdskap - Miljögifter i biota Datavärdskap - NILS datavärdskap Datavärdskap - Jordbruksmark Datavärdskap - Datavärdskap för arter Kvalitetsgranskning & validering av data, användardialog, kodlistor m.m Dyntaxa, biologiska termer och begrepp Analys och utvecklingsarbete avseende befintliga API:er inom datavärdskap, workshop Summa För närvarande pågår ett arbete med att inrätta automatiserade tjänster för validering av luftkvalitetsdata och handdatorsystem för registrering av insamlad data i fält. De säkerställer kvalitet i inrapportering av data till datavärden och ger ett snabbare flöde fram till de resultat som tas fram. Register över masterdata är centrala för samordning och kvalitetssäkring av information i samverkan mellan IT-system. Vi utvecklar och delfinansierar masterdatasystem för artnomenklatur och övervakningsstationer samt på sikt även för kemiska ämnen (speciellt miljögifter) och anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet. Överblick över vår information säkras genom miljödataportalen inklusive metadatakatalogen. Katalogen är Naturvårdsverkets samlade dokumentation av data och källan till den information från Naturvårdsverket som visas i Sveriges Geodataportal. Den ger andra intressenter möjlighet att via egna verktyg söka efter Naturvårdsverkets data och ska på sikt ge information om alla Naturvårdsverkets datakällor. Vårt Enterprisearkitektur-arbete bidrar också till överblick, spårbarhet, flexibilitet och återbruk och säkerställer att all ITutveckling och -förvaltning genomförs på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi strävar efter att göra vår information tillgänglig så effektivt som möjligt. Våra rapporter görs sökbara genom E-tjänsten Digitalt Vetenskapligt Arkiv (DiVA). Tjänsten ger fasta länkar till rapporterna och gör dem samtidigt sökbara 7 Strategi för datahantering:

53 NATURVÅRDSVERKET 53(63) via andra sökmotorer, till exempel Google. Vi utvecklar också automatiserade dataflöden som behöver förvaltning. Sammantaget innebär dessa insatser att förutsättningarna för automatiserade dataflöden stärks, från det att en datamängd samlas in till att den kan sökas fram och användas för olika syften. Förutom drift och löpande utveckling inom de områden som lyfts fram ovan har vi under 2015 lagt resurser på att: Precisera och utveckla roller, ansvar och avtalsmallar för datavärdskapen (inledningsvis i samarbete med SLU). Inrätta valideringstjänster för resultat från miljöövervakningen, i första hand avseende data om luftkvalitet och miljögifter i sediment. Skapa förutsättningar för masterdatahantering av övervakningsstationer och ämnesregister för kemiska parametrar. I samarbete med Vinnova testa formatet DCAT-AP för effektivare informationsflöden mellan nationer och EU. Arbeta fram generellt koncept för hantering av indikatorer. Utredningar och verksamhetsutveckling för tekniskt stöd kring arter och naturtyper. Utredningar och verksamhetsutveckling för tekniskt stöd för informationsflöde knutna till IED- och MKB- direktiven. Arbetet sker i relevanta delar tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda parter, t.ex. SLU. Ökad spridning och användning Vi arbetar löpande med att göra miljödata lättare att hitta samt för att anpassa den till nya målgrupper och nya sammanhang. Insatserna är angelägna för att skapa större förståelse för miljöfrågor och underlätta för handläggare, konsulter och andra intresserade som arbetar med dessa frågor. Vi samverkar med utvecklare, andra myndigheter och olika avnämare för att öka vår kunskap om vilka format som efterfrågas för att andra ska kunna utnyttja och bygga vidare på våra data. Webben är vår viktigaste informationskanal och vi bearbetar, anpassar och utvecklar löpande vår presentation på NV.se där vi satsat på utveckling av kartoch diagramfunktionalitet. Vi har också moderniserat vår presentation av luftkvalitetsdata på NV:s webbplats. Det har gett fler möjlighet att använda aktuella data om luftkvaliteten och samtidigt underlättat för oss att svara upp mot internationella förfrågningar. Miljömålsportalen är Naturvårdsverkets samlingsplats för information om miljömålen. Den har en arbetsyta för alla samverkande myndigheter men ger också en publik presentation av indikatorer och pågående aktiviteter. Den webbaserade informationen kompletteras med riktade utskick och tematiska rapporter. Vi sprider regelbundet information om miljökvalitetsmålen och

54 NATURVÅRDSVERKET 54(63) miljöövervakningen genom två digitala nyhetsbrev; Miljömålsnytt och Nytt från miljöövervakningen. Tabell 47. Kostnader för ökad spridning och användning av Naturvårdsverkets information. Ökad spridning och användning (tkr) Utveckling av presentationsformer på NV.se Webpresentationer (luftkvalitet) - 453* 401* Kommunikationsinsatser (Hackaton) Kostnad för rapporter och nyhetsbrev Summa *Extra medel har funnits för arbetet genom medfinansiering från Vinnova (500 tkr) år Särskilda insatser under 2015 inom detta anslag för att öka användningen och kunskapen om Naturvårdsverkets miljöinformation är: Deltagande i årets Hackaton där studenter, utvecklare, miljöjournalister, formgivare och innovatörer under 24 timmar tävlar om att bygga kreativa, digitala tjänster utifrån myndigheternas gemensamma öppna data. Ökad sökbarheten till öppen data genom nationell portal för öppen data via vår metadatakatalog. Inlett uppdatering av en bok i Monitor-serien som handlar om klimatförändringar. Två temaskrifter med resultat från miljöövervakningen, Skog & mark tema fjäll samt Luft och Miljö 2015, tema Arktis, den senare finns även översatt till engelska. Omfattande publicering av resultat från den fördjupade utvärderingen FU15. Fortsatt satsning på presentationer av luftkvalitet på NV.se Utvecklingsarbete och effektkartering avseende en ny miljömålsportal.

55 NATURVÅRDSVERKET 55(63) Bidrag till ideella föreningar enligt 1:2, anslagspost 6 Anslagspost 6 ska användas till fördelning av medel till ideella föreningar. Budgeten har legat på samma nivå under senare år. FAKTARUTA Enligt regleringsbrev för Naturvårdsverket ska anslagsposten användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de fyra prioriterade områdena i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Svenska ideella miljöorganisationer kan få bidrag om de enligt sina stadgar har som syfte att ta till vara miljöskydds- och naturvårdsintressen. Organisationen ska ha bedrivit verksamhet under minst två år och som regel ha lägst 100 medlemmar. Även stiftelser kan under vissa förutsättningar få bidrag. Alla projekt ska vara finansierade till minst 20 % av organisationerna där den egna arbetsinsatsen kan vara en del av finansieringen. Naturvårdverket har för ansökningarna 2015 prioriterat verksamheter inom miljömålsområdena: Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer sker fördelningen av medel inom denna anslagspost från år 2014 via två processer, dels till enskilda projekt, dels genom organisationsbidrag/långsiktiga projekt. För enskilda projekt (20 % av anslagsbeloppet) sker årligen en öppen utlysning medan Naturvårdsverket själva utser vilka som får medel för organisations-bidrag/långsiktiga projekt. Vid bedömning av projektansökningar och organisationsbidrag tar vi också hänsyn till samverkan med andra aktörer och ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar för organisationen att genomföra projektet. Anslagsposten är som regel mycket översökt. Från ansökningsomgången 2016 fördelas hela anslagsposten genom ansökningar. I tabell 46 och 47 redovisas vilka organisationer och projekt som erhållit bidrag under perioden Organisationerna motsvarar väl kriterierna och de kanaliserar engagemang och kompetens som är av stort värde för miljöarbetet.

56 NATURVÅRDSVERKET 56(63) Tabell 48. Bidrag (Skr) till enskilda projekt under perioden Organisation Projekt Etik & Energi Gröna Bilister IPEN (International POPs Elimination Network) Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen Sportfiskarna (Bromma) Svenska Botaniska Föreningen Eco MatCentrum Internationella kemikaliesekretariatet (ChemSec) Tre utbildningar i hållbar energi för församlingar och stift m.fl. i Polen KomKomKom Kommuners kommunikation om klimatsmarta kommunikations-lösningar/inte Bilen under Milen Hg-Free EU-arbete centralt för miljömålen Miljörätt - talerätt, delaktighet och genomslag Basfinansiering miljömålsarbete EU Floraväktarna Klimatsmarta matvanor med mindre kött i skola och förskola Att bryta en ond cirkel - verktyg för att undvika att ett farligt ämne ersätts med ett snarlikt FORES 2030-sekretariatet Världsnaturfonde n (WWF) Stiftelsen Håll Sverige Rent FORES Svenska Rovdjursföreningen Naturbetesmarker i Sverige Miljömålen i klassrummet Beteendeåret 2015 Bortom Bättre Bilar och Bränsle Kostnadsfri hjälp till tamdjursägare med stängsling mot rovdjur Summa Tabell 49. Organisationsbidrag (Skr)/långsiktiga projekt under perioden Organisation Coalition Clean Baltic Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) Naturskoleföreningen - - Stiftelsen Håll Sverige Rent Svenska Rovdjursföreningen Sveriges Hembygdsförbund (SHF) Sveriges Mykologiska Förening - - Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) Summa

57 NATURVÅRDSVERKET 57(63) Bilaga 1. Översikt av rapporteringar Bilagorna ska i vissa delar kompletteras något.

58 NATURVÅRDSVERKET 58(63)

59 NATURVÅRDSVERKET 59(63)

60 NATURVÅRDSVERKET 60(63)

61 NATURVÅRDSVERKET 61(63)

62 NATURVÅRDSVERKET 62(63)