Återrapportering. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget år SKRIVELSE Ärendenr: NV VA L HAL L AV Ä GE N 1 95

Transkript

1 S W ED I S H E N V I R O N M E N TA L P R O TE C TI O N A GE N C Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Återrapportering Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget år 2017 B ES Ö K : S TO C K H O L M - VA L HAL L AV Ä GE N 1 95 F O R S K AR E N S V Ä G 5, H U S U B P O S T : S TO C K H O L M TEL : F A X : E - P OS T : R E G I S TR A TO N A T U R V A R DS V ER K E T. S E I N TER N ET : W W W. N A T U R V A R D S V E R K ET. S E ÖS TE R S UN D

2 4

3 Förord Detta är Naturvårdsverkets återrapportering om användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. år Anslaget får användas till utgifter och bidrag för miljömålsuppföljning, för miljöövervakning, för internationell miljöövervakning samt internationell miljörapportering och som statsbidrag till ideella miljöorganisationer. Miljömålssystemet har i snart tjugo år varit stommen i det svenska miljöarbetet. Genom att systematiskt följa upp och utvärdera miljömålen tar Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och organisationer fram förslag på åtgärder för att främja ekologisk hållbarhet i Sverige. I det arbetet behövs både gedigna kunskaper om miljötillståndet i Sverige och analyser av utvecklingen i miljöarbetet och -tillståndet. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. är av grundläggande betydelse i denna kunskapsförsörjning, och är för flera områden det enda statsanslag som kan skapa denna centrala förutsättning att basera åtgärder på, åtgärder som sedan kan finansieras med hjälp av andra anslag. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. är avgörande för att Sverige ska kunna leva upp till de alltmer ökande rapporteringskrav som följer av EU-medlemskapet och Sveriges deltagande i diverse internationella konventioner. Särskilt kan den nya rapporteringen enligt industriutsläppsdirektivet samt den omfattande rapporteringen av luft- och klimatdata nämnas. Även EU:s äldsta naturvårdsdirektiv, fågeldirektivet, har under senare år ställt allt större krav på rapportering, vilka har kunnat tillgodoses tack vare den fågelövervakning som finansieras av 1:2-anslaget. En väl fungerande rapportering stärker Sveriges möjligheter att påverka utvecklingen av EU- och det internationella samarbetet. De uppgifter som ligger till grund för rapportering till EU och internationella konventioner används även på nationell nivå i Sverige, till exempel i arbetet med miljömålen. Det går därför inte att göra åtskillnad mellan den del av anslaget som används i miljömålsarbetet och den del som går till internationellt arbete. En stor del av värdet av miljöövervakningen ligger i dess långsiktighet. Dels behöver miljömålen och den internationella rapporteringen kunna ske på ett konsistent sätt, dels skapar långa tidsserier ett värde i sig i miljöarbetet och forskningen som utgångspunkt för beslut om nya analyser och inte minst som en viktig baslinje att stämma av nya insikter mot. Detta i kombination med miljömålsuppföljningens och den internationella rapporteringens tvingande cykler medför att det allra mesta av 1:2-anslaget är uppbokat i mångåriga processer och utrymmet för särskilda insatser som varierar från år till år är begränsat. Arbetet med återrapporteringen har genomförts i dialog med Havs- och vattenmyndigheten som ålagts samma återrapporteringskrav. Stockholm den 19 mars 2018 Kerstin Cederlöf Stf generaldirektör 5

4 Innehåll FÖRORD 5 INNEHÅLL 6 SAMMANFATTNING 7 1 ANSLAG 1:2 - GER KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Anvisning i regleringsbrevet Anslagspost 1, Miljöövervakning m.m. översiktligt om användningen 10 2 MILJÖÖVERVAKNING GENOMFÖRD OCH SAMORDNAD Samordning, samverkan och kommunikation Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget till miljöövervakning 24 3 MILJÖKVALITETSMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING Samordning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen Analys av sju miljökvalitetsmål och generationsmålet Fördjupad utvärdering vart fjärde år Länsstyrelsesamverkan i miljömålsarbetet 32 4 INTERNATIONELL RAPPORTERING SAMORDNAD AV NATURVÅRDSVERKET Löpande verksamhet Särskilda insatser och större rapporteringar under Utveckling samordning och samverkan 39 5 TILLGÄNGLIGGÖRA KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Övergripande utmaningar och nödvändiga samarbeten Användningen av medlen till tekniskt stöd m.m Ökad spridning och användning 44 6 BIDRAG TILL IDEELLA FÖRENINGAR ENLIGT 1:2, ANSLAGSPOST BILAGOR 49 Bilaga 1. Nationell miljöövervakning 49 Bilaga 2. Löpande regional miljöövervakning 71 Bilaga 3. Miljövervakningsrelaterade verksamheter 73 Bilaga 4. Disposition av 1:2-anslaget Bilaga 5. Översikt av rapporteringar 76 6

5 Sammanfattning Naturvårdsverkets del av miljöövervakningsanslaget används till utgifter och bidrag för miljöövervakning, för miljömålsuppföljning, för internationell miljörapportering, för tillgängliggörande av kunskap om miljön och miljöarbetet (anslagspost 1), samt som statsbidrag till ideella miljöorganisationer (anslagspost 6). Områden beskrivs närmare i var sitt kapitel i denna redovisning. Kapitel 1 ger en övergripande redovisning av anslagspost 1 inklusive de bidrag för verksamheten från Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter som hanteras av Naturvårdsverket. Drygt hälften av detta belopp (140 av 236 Mkr) används för miljöövervakning (övervakning av miljötillståndet), varav 26 Mkr på regional nivå. Under 2017 förstärktes anslaget med 17 Mkr. Större delen av anslagsökningen har lagts på stärkt miljöövervakning avseende miljögifter och biologisk mångfald och utveckling av datavärdskap. Tillskottet medförde också att den löpande verksamheten kunde fortsätta med bibehållen kvalitet. I enlighet med villkoren i regleringsbrevet har övervakningen av miljögifter stärkts genom insatser inom olika programområden. Vi har fördjupat karteringen av potentiellt PFAS-påverkade områden och påbörjat flera nya PFAS relaterade screeningprojekt t.ex. mätningar av textilämnen i reningsverk och av mikroplaster i sötvatten. Vi har gjort fördjupad analys av platser med risk för spridning av PFAS och inlett ett flertal undersökningar av tidigare mindre väl studerade svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter för att om möjligt identifiera nya PFAS och totalt organiskt fluor i olika delar av miljön. Övervakningen av växtskyddsmedel har stärkts bl a genom en studie av spridning från odling i växthus och genom att övervakningen av organiska miljögifter och pesticider i luft och nedfall (regn) har utökats. Undersökningarna av biologiska effekter av metaller och organiska miljögifter har utökats i kustområden påverkade av mänsklig aktivitet och en studie om förekomst av antibiotika-resistenta bakterier i ytvatten utanför ett reningsverk har inletts. För att förvalta miljögiftsdata på ett säkert och effektivt sätt har vi inrättat ett nytt datavärdskap för miljögifter så att resultaten får god tillgänglighet. Utvecklingen för automatiserade dataflöden genom valideringstjänster och anpassade kodlistor fortsätter. Även övervakningen av för biologisk mångfald har stärkts. Satsningar har gjorts avseende utveckling av satellitbaserad övervakning för att öka den spatiala täckningen. Det görs både i anslutning till revisionen av övervakningen av våtmarker och genom produktion av ett nytt nationellt marktäckedataskikt (NMD). NMD tas fram via satellitscener från Copernicusprogrammet och kan användas i miljövård och fysisk planering samt för övervakning och uppföljning. 7

6 Som stöd för vårt internationella arbete för bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien inom (AEWA), utökades sjöfågelinventeringarna av gäss under 2016/2017 och inventeringarna av ejder i Stockholms län för att följa reproduktionsframgång. Naturvårdsverket har tagit fram omfattande kunskapsunderlag i anslutning till de internationella rapporteringar vi ansvarar för. Kostnaderna låg på samma nivå som tidigare. Hanteringen och publiceringen av klimatstatistik är betydande med både snabbstatistik varje kvartal och återkommande officiella rapporteringar till klimatkonventionen. Särskilda analyser av utsläppsutvecklingen inför rapporteringen till klimatkonventionen (UNFCCC) och EU har genomförts. För att belysa klimatpåverkan har vi tillsammans med Statistiska centralbyrån tagit fram statistik för hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Det ger oss underlag till beslut om styrmedel i konsumtionsledet och är ett stöd för arbetet med bilaterala satsningar i andra länder. För luftrapporteringarna har vi fortsatt att utveckla metoder och gjort förbättringar av aktivitetsdata och emissionsfaktorer. Både omfattning och kvalitet har ökat. Beräkningar har gjorts av geografisk fördelning av utsläppen enligt FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och om nationella utsläpp och stora punktkällor inkl. utsläpp från stora förbränningsanläggningar enl. industriutsläppsdirektivet (IED). Miljöövervakningsanslaget går även till uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. De satsningar som görs för miljöövervakning och internationell rapportering används också i uppföljningen av miljömålen. Under 2017 gjordes prioriterade analyser för den fördjupade utvärderingen Vi har även fortsatt arbetet med den nya miljömålsportalen sverigesmiljömål.se och de nya miljömålsindikatorerna. Under 2017 har vi tagit ytterligare steg för att påskynda och modernisera tillgängligheten till data särskilt avseende generella lösningar för informationsflöden kopplade till olika EU-direktiv. Inom initiativet smartare miljöinformation har vi tillsammans med Länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting, Domstolsverket och Havs- och vattenmyndigheten kommit överens om hur vi kan tillgängliggöra myndighetsbeslut som krävs i industriutsläppsdirektivet (IED). Samverkan har kunnat utvidgas till att gälla informationsförsörjningen med anledning av direktivet om medelstora förbränningsanläggningar (MCP). Kostnaden för kvalitetssäkring och tillgängliggörandet ligger runt 20 Mkr vilket är på samma nivå som Anslagspost 6 för bidrag till ideella miljöorganisationer höjdes från 12,5 till 14,5 Mkr. Liksom tidigare år betalades större delen ut som organisationsbidrag och resten som projektbidrag efter ett ansökansförfarande. 8

7 1 Anslag 1:2 - ger kunskap om miljön och miljöarbetet Kunskap om tillståndet i miljön och sambandet mellan samhällets påverkan och effekten av det miljöarbete som genomförs är grundläggande för Sveriges miljöpolitik. Anslaget Miljöövervakning m.m. används för flera nyckelverksamheter i den kedja som ger denna miljöinformationsförsörjning. Information om miljön är central i allt från förvaltning av luft, mark, vatten, växter och djur till uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och i den rapportering som Sverige gör till internationella organ och för Sveriges officiella statistik inom området. Informationen används också för att utveckla miljöarbetet; till nya etappmål och preciseringar för miljökvalitetsmålen, som underlag för regeringsuppdrag och för att i olika sammanhang beskriva miljötillstånd. Genom anslaget Miljöövervakning m.m. tar Naturvårdsverket fram, bearbetar och tillgängliggör basinformation för att beskriva tillståndet i miljön, påverkan och effekter samt för att analysera hur miljöarbetet går. En del i detta är att bedöma om de styrmedel som används är effektiva. Denna redovisning avser Naturvårdsverkets del av anslaget Miljöövervakning m.m. för i första hand 2017 och som regel redovisas även uppgifter för tre-årsintervallet Anvisning i regleringsbrevet I tabell 1 framgår omfattningen av anslaget Miljöövervakning m.m. under perioden Tabell 1. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev Disponeras av Naturvårdsverket ap. 1 Miljöövervakning mm (ram) ap. 2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. (ram) ap. 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer (ram) Disponeras av Havs- och vattenmyndigheten ap.3 Miljöövervakning m.m. - del till Havs- och vattenmyndigheten (ram) ap.5 Bidrag till Swedish Water House (ram)

8 Naturvårdsverket har enligt sin instruktion till uppgift att utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen och göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Ett utpekat samordningsansvar finns även för miljöövervakning och uppföljning av miljömålen. Det gör att vi bedriver samordningsarbete på flera nivåer och inom olika verksamheter där vi bedömer att det finns synergieffekter. Vi gör det genom att stegvis skapa ett, för miljömyndigheterna, gemensamt juridiskt, organisatoriskt, semantiskt och tekniskt ramverk som möjliggör samverkan kring informationshanteringen inom miljöområdet. För att informationen ska komma till nytta och användas av så många som möjligt utvecklar och effektiviserar vi löpande våra informationskanaler. I föreliggande redovisnings första avsnitt görs övergripande analyser för hela anslagspost 1; dessa har som regel gjorts för åren I de följande avsnitten beskrivs detaljer för verksamheterna miljöövervakning, internationell rapportering, miljömålsuppföljning samt tekniskt stöd för dessa verksamheter och uppgiften att mer generellt göra informationen tillgänglig för alla och envar. Kostnader för tekniskt stöd och tillgängliggörande av information är i viss utsträckning integrerade i de övriga verksamheterna, vilket ger svårigheter vid en samlad summering av kostnaderna. 1.2 Anslagspost 1, Miljöövervakning m.m. översiktligt om användningen För att ge en övergripande bild av vad som görs för medlen har vi i denna redovisning grovt delat in verksamheten inom anslagspost 1 i: Insamling av miljödata och övrig miljöinformation Analys och utvärderingar Tekniskt stöd och tillgängliggörande Samordning, samverkan och verksamhetsutveckling. Figur 1. Användningsområden för 1:2-anslaget Miljöövervakning m.m. 10

9 Europeiska miljöbyrån (EEA) använder informationsmodellen DPSIR 1 där D står för drivkrafter (Drivers) och består av ekonomisk statistik och annan information om samhällets utveckling som behövs för t.ex. samhällsekonomisk analys. P (Pressure) i modellen betyder miljöpåverkan och den viktigaste typen av information om miljöpåverkan utgörs av underlag för utsläppsberäkningar och markanvändning. Information om tillstånd (State) och effekter/inverkan (Impact) i miljön samlas huvudsakligen in via miljöövervakningen. R (Respons) utgörs av information om samhällets åtgärder och styrmedel för en hållbar utveckling dvs. miljöarbetet. Figur 2. DPSIR-modellen är en modell för att beskriva orsakssamband inom ett miljöproblem. Källa: Segnestam & Persson Indikatorer, index och presentationsverktyg och de svenska miljömålen. Naturvårdsverket. Rapport Anslagspost 1 i miljöövervakningsanslaget används i större eller mindre utsträckning för att få information om samtliga dessa kategorier, möjligtvis med undantag för drivkrafterna. Dock är det svårt att dra skarpa gränser mellan kategorierna: det som är påverkan för ett miljömål kan vara status eller inverkan för ett annat. Vi delar in vår redovisning så långt det går i tillståndsövervakning och påverkans- och responsövervakning. Indelningen av alla ingående kostnader går inte att göra entydigt. Exempelvis förekommer viss bearbetning och analys 1 Länk till EEA:s beskrivning av DPSIR-modellen: 11

10 inom såväl primär som sekundär datainsamling, vilket gör att analyskategorin ser mindre ut än vad den egentligen är Fördelning mellan verksamhetsområden och medfinansiering 2017 Tabell 2. Användning av medlen (Tkr) fördelat på huvudsakligt verksamhetsområde under perioden , inkl. medel NV hanterar för verksamheten från andra myndigheter. Huvudsakligt verksamhetsområde 2014 Insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Regional insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Insamling av data om miljöpåverkan (utsläpp, markanvändning) och miljöarbetet (agerande) Analys och utvärderingar, inkl. miljömålssamordning Regional analys och utvärdering, inklusive miljömålssamordning Tekniskt stöd för lagring, kvalitetssäkring och tillgängliggörande (Tkr) 2015 (Tkr) 2016 (Tkr) 2017 (Tkr) Samverkan och verksamhetsutveckling Regional samordning, samverkan och verksamhetsutveckling Totalsumma Underlaget för fördelning av kostnader i såväl tabeller, figurer och slutsatser t.o.m. sidan 18, inkluderar även de medel som Naturvårdsverket hanterar inom anslaget genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Uppdragen för dessa medel är så integrerade i vår verksamhet att det är svårt att separera dem från våra egna. HaV bidrar till delar av miljögiftsövervakningen i akvatisk miljö (5 420 tkr) och till regional miljöövervakning ( tkr). Utöver detta finns ytterligare enstaka samverkansprojekt med HaV och en mindre del återtagna medel. År 2017, 2016 och 2015 var summan av dessa belopp totalt , resp tkr. Det innebär att summan i tabell 1 är högre än anslagspost 1. Utöver medfinansieringen genom samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten finns finansiell samverkan i olika former för fler delar av verksamheterna inom anslaget. Uppdragstagare inom forskningen eller andra myndigheter har i vissa fall kompletterande data, fördjupade analyser och metodutveckling som bidrar till verksamheten. Det förekommer löpande inom den hälsorelaterade 12

11 miljöövervakningen där vissa uppdrag samfinansieras med bland andra forskning och landsting och med EU-medel inom programmet Europeiskt Human Biomonitoring-program (EBM4EU). Ett annat exempel är den pågående produktionen av marktäckedataskiktet där flera myndigheter bidrar till finansieringen. Möjligheten till medfinansiering är mycket värdefull i utvecklingsskeden men skapar svårigheter då utvecklingen är slutförd och verksamheten ska övergå till löpande förvaltning. Huvuddelen av vår del av anslaget, inkl. medel från Havs- och vattenmyndigheten, ca 78 % (2016: 792%, 2015: 77 %, 2014: 76 %) går till insamling av information. Miljöövervakningen ger oss basinformation om tillståndet i miljön genom olika typer av undersökningar. För information om miljöpåverkan och miljöarbetet tas basinformation som regel från andra aktörer men den behöver bearbetas och kvalitetssäkras för att kunna användas i våra analyser. Tillsammans med annan ekonomisk och samhällsutvecklingsstatistik analyseras informationen i samband med utvärdering av miljökvalitetsmålen och i samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Analys av informationen krävs också i samband med internationell rapportering. I analysarbetet används som regel modell- och prognossystem som i sin tur drar kostnader för drift och underhåll. Figur 3. Anslagsanvändningen fördelad på de huvudsakliga verksamhetsområdena Det krävs betydande tekniskt stöd för lagring och spridning av informationen vilket innebär kostnader för utveckling, förvaltning och löpande underhåll av IT-system. 13

12 Kostnaderna för analys och miljömålsuppföljning ligger ungefär på samma nivå som tidigare år. Även den sammantagna kostnaden för verksamhetsutveckling, samverkan och det tekniska stödet ligger på ungefärligen samma nivå som En stor del av genomförd verksamhetsutveckling är nära förknippad med digitaliseringen av all den information som insamlas. Inledningsvis är arbetet av utrednings- och verksamhetsanalyskaraktär för att sedan övergå i utveckling och driftsättning av IT-stöd. Hit förs även kostnaden för tekniskt systemstöd för handel med utsläppsrätter (ca 1,4 Mkr/år) samt publiceringskostnader för miljömålsuppföljning. För att tillvara möjligheter till samverkan mellan olika parter finns ett behov av styrning och samordning. Kostnaderna för samverkan 7 % (2016: 5%, 2015: 6 %, 2014: 7 %) utgörs till viss del av bidrag till internationella samverkansorgan och mötes- och publiceringskostnader, men också av expertstöd vid utredningar och projektledning i samband med verksamhetsutveckling i anslutning till digitalisering. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRIORITERINGAR Naturvårdsverkets uppdrag inom detta område är enligt instruktionen 2 att: Beskriva miljötillståndet. Följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ta fram underlag för och genomföra internationell rapportering inom vårt ansvarsområde. Utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen. Insamlingen av informationen ska göras så att underlaget också stödjer: Samhällsekonomiska analyser. Förvaltning (t.ex. riktvärden för bekämpningsmedel, luftkvalitetsnormer, underlag för bedömning av gynnsam bevarandestatus etc.). Utveckling av strategier och verktyg för att driva en aktiv miljöpolitik. Naturvårdsverket ansvarar för många internationella rapporteringar inom miljöområdet. Kraven i internationell rapportering och miljömålsuppföljningen styr i stor utsträckning vår prioritering av vilken information vi samlar in. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. De internationella rapporteringarna har olika karaktär, vissa är relativt snäva kan vara lätta att utföra, medan andra är komplicerade och omfattande och ställer krav på gedigen kvalitetssäkring och kompletterande utvecklingsarbete. Rapporteringsfrekvensen varierar också; med exempelvis timvisa dataleveranser (luftkvalitet) och årliga rapporter, till rapporteringar vart sjätte år. Totalt genomför vi årligen runt stycken internationella rapporteringar. 2 Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. 14

13 Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, EEA, Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan. Den information Naturvårdsverket tar fram till internationell rapportering används även i uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. I viss utsträckning krävs dock kompletterande information med högre upplösning på region- eller kommunnivå för att svara på om åtgärder får avsedd effekt och är kostnadseffektiva. Ett försök att, där det går, identifiera det primära miljömålet för respektive kostnad visar att Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ett rikt växt- och djurliv är de miljömål som tar mest medel i anspråk från detta anslag. En del av förklaringen till att andelen medel för Giftfri Miljö är förhållandevis hög är att de medel för miljögiftsövervakning i akvatisk miljö från Havs- och vattenmyndigheten som Naturvårdsverket hanterar, ingår. Figur 4. Ungefärlig fördelning år 2015, 2016 och 2017 av medel per miljömål inom anslaget Miljöövervakning m.m. I direktiv, konventioner och internationella överenskommelser ställs normalt krav på rapportering av efterlevnaden. Dessa krav går ibland att kategorisera utifrån våra svenska miljömål, men inte alltid. Därför blir försök att allokera kostnader för internationell rapportering till enskilda svenska miljömål inte alltid helt logiska 15

14 eller rättvisa. Ett sådant exempel är att alla kostnader för avfallsrapporteringen har förts till God bebyggd miljö och det gör att detta mål har förhållandevis höga kostnader. Ett exempel på det motsatta finns för programområde Skog i figur 4 där kostnader för undersökningarna primärt har fördelats till mål om försurning, klimat eller biologisk mångfald, dock syftar programområdet också till att ge data som beskriver tillståndet i skogen. Kravbilden är under ständig förändring. Rapporteringskraven i EU-direktiv ändras och förtydligas löpande samtidigt som nya tillkommer. Dessutom bidrar miljömålssystemet med ökat behov av konsekvensanalyser av åtgärder och styrmedel. Nya kunskaper och teknik för såväl metodik för insamling av basdata och kvalitetssäkring, som för att tillgängliggöra och sprida informationen, är exempel på faktorer som ställer krav på löpande verksamhetsutveckling. Vid sidan av den löpande verksamheten genomförs därför inom hela anslaget insatser av mer tillfällig karaktär men med långsiktig nytta för Naturvårdsverket och ofta även för andra aktörers miljöarbete. Dessa beskrivs i slutet av de mer verksamhetsspecifika kapitlen samt i bilaga A, om nationell miljöövervakning. LÅNGSIKTIGHET - FASTA KOSTNADER AV INFRASTRUKTURKARAKTÄR Långsiktighet i datainsamlingen är central. Inom miljöövervakningen t.ex. finns löpande program i syfte att ta fram de dataunderlag som behövs för att kunna beskriva miljötillståndet. Många undersökningar görs en gång om året men kan också ske tätare eller med längre tidsintervall beroende på hur informationen ska användas och från vilken tidshorisont det går att påvisa eventuell förändring. Resultaten bygger upp tidsserier, som regelbundet används i miljömålsuppföljning och för internationell rapportering, där fastlagda kvalitetskrav sätter gränser för möjligheten till att omprioritera innehållet. Även i den internationella rapporteringen är långsiktighet en avgörande faktor. Kvalitetskraven är ofta noga specificerade för olika internationella rapporteringar. Kvalitetssäkring måste genomföras och beräkningsmodeller hållas á jour eftersom regelverket löpande utvecklas där t.ex. nya emissionsfaktorer ställer krav på nya beräkningar av tidigare utsläppsserier. Sammantaget innebär det att det finns svårigheter med omprioriteringar inom anslaget eftersom prioritering i en verksamhet får konsekvenser för en annan verksamhet, exempelvis inom ett annat kärnområde. ANSLAGET SKAPAR ARBETSTILLFÄLLEN OCH STÄRKER KOMPETENSKÄRNOR Det praktiska genomförandet av miljöinformationsförsörjningen sker genom uppdrag till olika utförare, i första hand universitet, högskolor, centrala myndigheter, länsstyrelser eller miljökonsulter (figur 5). Leverantörer för uppdragen upphandlas i konkurrens eller genomförs i form av myndighetssamarbete, alternativt genom bidrag till länsstyrelserna. Att överenskommelser håller en rimlig kostnadsnivå kontrolleras regelbundet genom 16

15 jämförelser med likartade undersökningar som upphandlats i konkurrens eller genomförs via annan aktör. Anslaget skapar därmed arbetstillfällen såväl inom det privata näringslivet som inom den statliga sfären. Med en genomsnittlig kostnad på per årsarbete skapas drygt 260 årsarbetskrafter varav uppskattningsvis 62 vid statliga centrala myndigheter, exkl. lärosäten och länsstyrelserna, 58 i privat sektor i näringslivet, 95 vid lärosäten och högskolor, 46 vid länsstyrelsen, samt 1 i övrigt. Figur 5. Fördelning av medel på olika utförare år Kategorin Statlig inkluderar inte lärosäten och länsstyrelser utan dessa har egna kategorier. Genom detta bidrar anslaget i hög grad till att upprätthålla och stärka viktiga kompetenskärnor vid universitet och lärosäten inom områden av betydelse för utveckling av ett framgångsrikt, miljömålsinriktat miljöarbete. I viss utsträckning fördelas medlen i stället som bidrag. Det gäller i första hand till länsstyrelserna för verksamhet där de har stort eget ansvar samt till internationella organ där vi valt att stödja samordning samt pågående utvecklingsinitiativ för en effektivare datahantering. Länsstyrelsen lägger i sin tur ut en stor del av dessa medel på uppdrag till andra aktörer. GENDERPERSPEKTIV Naturvårdsverket har strävat efter en jämn könsfördelning av medlen både gällande utformningen av de undersökningar vi genomför för medlen men också i utförarledet. Fortfarande kan konstateras att en större del av både antalet uppdrag 17

16 och deras sammanlagda värde går till projekt ledda av män än av kvinnor. Hanterade medel från Havs- och vattenmyndigheten från detta anslag ingår i analysen, däremot har vissa ej relevanta poster, t.ex. internationella sekretariat, exkluderats. Tabell 3. Könsfördelning avseende ansvarig uppdragstagare år Projektledning i uppdrag Antal projekt 2014 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2015 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2016 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2017 (sammanlagt värde, Tkr) Kvinnor 186 (78 570) 172 (75 708) 180 (83 440) 180 (93 466) Män 232 ( ) 245 ( ) 250 ( ) 240 ( ) 18

17 2 Miljöövervakning genomförd och samordnad Anslaget 1:2 finansierar miljöövervakningssystemet som utgörs av nationell och regional miljöövervakning inriktad på att samla miljödata och tillgängliggöra kvalitetssäkrad miljöinformation som ger en god bild av miljötillståndet i Sverige. Det nationella miljöövervakningsprogrammet drivs av Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten och de regionala programmen genomförs av länsstyrelserna. Naturvårdsverket ansvarar för den övergripande administrativa samordningen av miljöövervakningen 3. Förutom för kunskap om miljötillståndet används insamlad information för analys av källor bakom miljöproblem (miljöpåverkan), effekter och trender i miljön. Miljöövervakningen gör det möjligt att dokumentera, identifiera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. Resultaten används för uppföljning av miljömålen samt i miljörapportering enligt svensk och europeisk lagstiftning och andra internationella åtaganden. De bidrar till underlag för analyser av åtgärders effektivitet och nytta och beslut om åtgärder för miljöpolitikens genomförande. FAKTARUTA: I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Verksamheten ska beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Dessutom gäller att miljöövervakningen ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer, inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen och ge samlad information om miljötillståndet samt effekter av sådana skeenden i samhället som är av betydelse för en hållbar utveckling, samordnas och fogas in i enhetliga system på nationell och regional nivå. Miljöövervakningssystemet har utvecklats kontinuerligt sedan slutet av 1970-talet. Med nya kunskaper, tekniker och krav på miljödata fortsätter programmen att utvecklas och optimeras inom givna resursramar. 3 SFS 2012:989. Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Webblänk: med-instruktion-for_sfs

18 Genom externa revisioner säkras att den miljöövervakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Revisionerna har resulterat i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat, ytterligare kvalitetssäkring samt lyfter fram behov av utökad övervakning. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som kan läggas ner. 2.1 Samordning, samverkan och kommunikation Här beskrivs verksamhetsövergripande samordning och samverkan med andra myndigheter och aktörer, inte minst för att optimera användningen av 1:2-anslaget: Övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten o Nationell miljögiftsövervakning i akvatiska miljöer o Nationell övervakning av fågel i akvatiska miljöer o Fördelning av bidrag till regional miljöövervakning Samordning och samverkan med länsstyrelserna Övrig samverkan t.ex. med andra myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och internationella kontakter Övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen Under 2017 har arbetet med Naturvårdsverkets administrativa och sammanhållande ansvar för den nationella miljöövervakningen via 1:2-anslaget löpt enligt plan. Kostnaderna för den övergripande samordningen är till stor del integrerade i miljöövervakningsverksamhetens olika delar. Exempel på återkommande samordningsmoment är fördelningen av medel för miljöövervakning, som görs i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt stäms av med miljömålsansvariga myndigheter genom den strategiska miljömålsgruppen. Andra samordningsmoment är uppföljningen av övergripande standardiseringsarbete (t.ex. begrepp och mätstationer), samordning av systemet med datavärdskap för lagring och tillhandahållande av resultat och vissa gemensamma presentationsvägar (som Miljödataportalen). Samordning genomförs via dialog och uppdrag till berörda aktörer. Samordningen ger genom ökad jämförbarhet och analys samt ger effektiviseringsvinster genom förutsättningar för gemensamma kvalitets- och systemkrav, prioriteringar av övervakningsinsatser och gemensamma metoder, mätstationer m.m. Kvalitetssystemet beskrivs närmare i Handledning för 20

19 miljöövervakning 4 som idag utgörs av information på nv.se och som i flera delar är under uppdatering Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten Inom miljöövervakningen är samordning och samverkan med Havs- och vattenmyndigheten av särskild vikt eftersom det finns områden där våra ansvarsområden har mycket nära koppling till varann. NATIONELL MILJÖGIFTSÖVERVAKNING I AKVATISKA MILJÖER Naturvårdsverket ansvarar för all miljögiftsövervakning, även för de delprogram som ligger inom Havs- och vattenmyndighetens programområden Sötvatten respektive Kust och Hav. (Se bilaga 1, med beskrivning av den löpande miljögiftsövervakningen.) och Havs- och vattenmyndigheten bidrar finansiellt till Naturvårdsverkets genomförande av miljögiftsövervakningen. Kostnaden 2017 för den akvatiska miljögiftsövervakningen för respektive myndighet framgår i tabellen nedan. Kostnader som Naturvårdsverket haft för screeningaktiviteter i akvatisk miljö och som genomfördes inom programområdet Miljögiftssamordning ingår inte i tabellen nedan. Havs- och vattenmyndigheten har dock under deltagit i planering av Naturvårdsverkets screeninguppdrag om miljögifter. Tabell 4. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget för nationell miljögiftsövervakning i akvatisk miljö, inkl. bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Nationell akvatisk miljögiftsövervakning*, kostnad (Tkr) Total kostnad varav NV finansierade varav HaV finansierade (genom bidrag till NV) *Här ingår inte kostnader för screeningaktiviteter inom programområdet Miljögiftssamordning. NATIONELLA INDIKATORER FÖR FÅGEL ENLIGT HAVSMILJÖDIREKTIVET Under 2017 har Havs- och vattenmyndigheten bidragit med 200 Tkr till utveckling av indikatorer för fågel enligt Havsmiljödirektivet. Den nationella fågelövervakningen genom programområde Landskap ger underlag till dessa indikatorer. Eftersom den samlade fågelövervakningen i stora delar omfattar både terrestra och akvatiska miljöer redovisas här den samlade fågelövervakningen, inkl. löpande verksamhet och särskilda insatser (se även bilaga 1)

20 Tabell 5. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget för nationell fågelövervakning, såväl löpande verksamhet som särskilda insatser 2017, inkl. bidrag från Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12 Åtgärder för havs-och vattenmiljö. Nationell fågelövervakning, kostnad (Tkr) Total kostnad varav NV finansierade varav HaV finansierade (via bidrag till NV) Fördelning av bidrag till regional miljöövervakning Naturvårdsverket ansvarar för administrationen av fördelningen av 1:2-anslaget i form av bidrag till regional miljöövervakning. Havs- och vattenmyndigheten finansierar sin del av den regionala verksamheten via ett bidrag till Naturvårdsverket. Totalt gavs drygt tkr 2017 i bidrag till länsstyrelserna för regional miljöövervakning inklusive projektledning av gemensamma delprogram. Tabell 6. Havs- och vattenmyndigheten tilldelar Naturvårdsverket sin del av det samlade gemensamma bidraget till länen som Naturvårdsverket fördelar som bidrag till de regionala miljöövervakningsprogrammen. Regionala övervakningsprogram, bidrag (tkr) 2017 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Summa Löpande miljöövervakning Varav projektledning av gemensamma delprogram Samordning och samverkan med länsstyrelserna Samordningen av länsstyrelsernas regionala program är en grund för samverkan mellan nationella och regionala myndigheter. Den genomförs i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och i dialog med länsstyrelserna. De regionala programmen har utformats enligt riktlinjer från Naturvårdsverket och HaV- och vattenmyndigheten. Samordning genomförs bl.a. genom återkommande träffar. En av dessa sker varje år i anslutning till Miljöövervakningsdagarna, en nationell konferens som under drygt 20 år anordnats av ett län efter dialog med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Temat för årets samverkansträff var Vart är vi på väg nya lösningar 50 år senare. Medel från 1:2 anslaget i anslutning till samordning av miljöövervakning utgörs av underlag inför samordningsmöten, möteskostnader samt drift, förvaltning och utveckling av den för länen gemensamma webbportalen, rmo.nu som leder till överblick av samordningsbehov och uppföljning av de regionala miljöövervakningsprogrammen. 22

21 I bilaga 1 beskrivs riktlinjer och utformningen av den löpande regionala miljöövervakningen närmare Övrig samordning och samverkan Samverkan med andra nationella och internationella aktörer bedrivs i olika grad och på olika sätt inom miljöövervakningen. Nedan beskrivs några övergripande samverkansformer där finansieringen i vissa fall är extern. NATIONELL SAMVERKAN FÖR GEMENSAMMA MARKTÄCKEDATA Naturvårdsverket driver arbetet med nya nationella marktäckedata (NMD) för att tillsammans flera andra centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer inom miljöområdet ta fram en aktuell heltäckande och uppdateringsbar kartering av marktäcket. Den behövs bland annat för landskapsövervakning, statistik om markanvändning samt i arbetet med grön infrastruktur och skydd och skötsel av mark. För den pågående produktionen av produkten finns en styrgrupp med närmast berörda intressenter och en referensgrupp där fler aktörer ingår för fördjupad dialog om behov och möjligheter. Satsningen sker genom en samfinansiering mellan fler av Naturvårdsverkets sakanslag samt bidrag från andra centrala myndigheter. Produkten planeras vara klar under 2019 och från 1:2- anslaget användes Tkr år LANDSBYGDSPROGRAMSRELATERAD SAMVERKAN Samverkan sker även med SLU, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten där myndigheterna genom Jordbruksverkets regleringsbrev och via EU:s landsbygdsprogram gemensamt disponerade ca 0,9 Mkr/år genom att medel till miljöövervakningsinriktade utvecklingsinsatser avsattes inom SLU. Av gemensamt intresse var bland annat utvecklingsinsatser till miljöövervakningsprogrammet NILS och kompletterande analyser av fjällområdet i anslutning till den pågående marktäckedatasatsningen. Detta landsbygdsprogramsstyrda utvecklingsarbete har dock haft en tillfällig karaktär och avslutas Därmed har förutsättningar för långsiktiga prioriteringar också saknats. EUROPEISK SAMVERKAN FÖR HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Ett europeiskt exempel är samarbetet i EU-projektet Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU) som inleddes 2016 och som syftar till att skapa kapacitet och generera jämförbara exponeringsdata på europanivå. Projektet genomförs inom ramen för Horizon 2020 och European Joint Programme (EJP) Co-fund action. Naturvårdsverket är så kallad nationell hubb för det europeiska initiativet om hälsorelaterad miljöövervakning och forskning med målet att visa, och på sikt minska, de negativa hälsoeffekterna av miljöföroreningar. Medel från 1:2 anslaget används för den 30% motfinansiering som EU-kräver för projektet. 23

22 2.2 Naturvårdsverkets användning av 1:2- anslaget till miljöövervakning År 2017 har Naturvårdsverkets använt nästan 152 Mkr för nationell och regional miljöövervakning, inkl. medel för tekniskt stöd för miljöövervakningen (t.ex. datavärdskap). Av det kommer ca 18,8 Mkr från Hav för finansiering av i första hand vissa miljögiftsundersökningar och vattenrelaterad regional miljöövervakning Löpande nationell miljöövervakning m.m. Tabell 7. Användningen av 1:2-anslaget till löpande miljöövervakning, inklusive datavärdskap och annat integrerat stöd samt särskilda insatser, som utveckling av metod för datainsamling. Här redovisas även bidrag till miljöövervakning från HaV. Område/Utfall (Tkr) Luft Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftssamordning* Miljögiftsövervakning - vatten** Miljögiftsövervakning - land Landskap Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Integrerat stöd*** Prioriterade insatser/utveckling fördelas till NV, HaV och länen Bidrag till regional miljöövervakning**** Summa * I detta ingår särskilda medel med anledning av regeringsuppdrag om screening. ** Inkluderar bidrag från HaV; Tkr 2017 till miljögiftsövervakning. *** T.ex. datavärdskap; viss överlappning med tabell 14-15, i kapitel 5. ****Inkluderar HaV:s bidrag, Tkr 2017, till regional miljöövervakning lämnade HaV även bidrag om 200 Tkr till sjöfågelövervakning. Användning av anslaget till de tio miljöövervakningsområdena under perioden illustreras i figur 6. Sammantaget ökade medelsanvändningen för merparten av programområdena. Generella kostnadsökningar har kompenserats i de fall detta krävts för att upprätthålla pågående löpande övervakning. Trots budgetförstärkningen har inte tidigare sänkning av ambitionsnivån i vissa delprogram återställts. Inom posten Integrerat stöd ligger datavärdskap och olika kvalitetssäkringsinsatser såsom valideringstjänst. Denna post återkommer i kapitlet om ökad tillgänglighet. Flera utvecklingsarbeten har fortgått, inte minst för naturdata, och utveckling av befintliga datavärdskap. 24

23 Figur 6. Användningen av 1:2-anslaget till löpande miljöövervakning, programområdesvis, under perioden Miljöövervakningens undersökningar genomförs av universitet, institut, konsulter, länsstyrelser och andra myndigheter på uppdrag av Naturvårdsverket. Vi följer löpande upp leveranserna från miljöövervakningens utförare. Under 2017 har de i stort levererat enligt avtal. Smärre avvikelser har hanterats Särskilda insatser 2017 I enlighet med villkoren i regleringsbrevet har övervakningen av miljögifter stärkts genom flera insatser och inom olika programområden. Vi har fortsatt fördjupa övervakningen av PFAS och växtskyddsmedel i vatten och biota. Det sker bl a genom att vi, i samverkan med SGU, länsstyrelser och kommuner, tar fram underlag för analys av potentiellt PFAS-påverkade områden. Flera nya PFAS relaterade screeningprojekt har påbörjats under 2017 t.ex. mätningar av textilämnen i reningsverk och mätningar av mikroplaster i sötvatten. Vi har fördjupat analysen av platser där det finns risk för spridning av PFAS och inlett ett flertal undersökningar av tidigare mindre väl studerade svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter (PFAS-ämnen) för att om möjligt identifiera nya PFAS och totalt organiskt fluor i olika delar av miljön. En ny undersökning för att studera spridning av växtskyddsmedel från odling i växthus har inletts och övervakningen av organiska miljögifter och pesticider i luft och nedfall (regn) har utökats. Den externa revisionen av programområde luft 2016 ledde till ökat fokus på organiska miljögifter och pesticider. Övervakningen har bland annat intensifierats när det gäller PFAS samt bromerade flamskyddsmedel, och fler analyser av filter ingår nu inom pesticidövervakningen. 25

24 Under 2017 inleddes en studie av biologiska effekter av metaller och organiska miljögifter i åtta kustområden som är påverkade av mänsklig aktivitet, till exempel gamla eller nya utsläpp. Effekter på fisk, snäckor, musslor och kräftdjur undersöks. Det kompletterar befintliga studier av biologiska effekter som övervakas i opåverkade områden. Resultatet ger information om miljötillståndet som underlag för bedömningsgrunder och riskbedömningar enligt EU:s vatten- och havsmiljödirektiv. Mätningarna är även av värde för länsstyrelsernas arbete med tillsyn och prövning samt bidrar till den integrerade effektövervakningen under konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för det femåriga europeiska initiativet om hälsorelaterad miljöövervakning och forskning (HBM4EU). Syftet med arbetet är att visa, och på sikt minska negativa hälsoeffekter av miljöföroreningar samt att skapa kapacitet för och generera jämförbara exponeringsdata från hälsorelaterad miljöövervakning på Europanivå. Ökade medel 2017 har inneburit att svenska representanter aktivt kan delta i projektet och att svenska synpunkter och resultat förs in i arbetet och att vi får tillbaka information om aktiviteter i andra länder. Vi har också inlett en studie om förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i ytvatten utanför ett reningsverk. Samtidigt ska vår satsning på det nya datavärdskapet för miljögifter säkra att övervakningsresultaten och den information vi samlar kring miljögifter får god tillgänglighet. Sammantaget kommer dessa initiativ ge oss bättre förutsättningar för beskrivning av spridning och koncentrationsnivåer av miljögifter i miljön som underlag till riskanalys och för miljögifter i ett brett perspektiv och särskilt avseende PFAS. Tyvärr kommer det hela tiden ut nya ämnen och så länge EU:s regelverk inte fångar olika spridningsvägar för riskkemikalier så kommer det förebyggande arbetet att försvåras och övervakningen av miljögifter ständigt att upplevas otillräcklig och vara föremål för en hård prioritering. Övervakningen för biologisk mångfald har också stärkts genom flera initiativ Främst där vi har brister ur ett internationellt perspektiv men också för att ge ett bra underlag för arbetet med grön infrastruktur. Utveckling av den satellitbaserade övervakningen kan ge god utväxling och ökad nytta genom att den spatiala täckningen ökas. Revisionen av den satellitbaserade övervakningen av våtmarker slutfördes I den påtalas ett behov av bättre underlag för aggregerade bedömningar av hur miljötillståndet förändras som underlag för indikatorer för uppföljning av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Vi har även inlett produktionen av en ny nationellt marktäckedata (NMD). Det är en heltäckande marktäckekartering som visar grundläggande marktäcketyper, både med och utan vegetation. Produkten tas fram via satellitscener från Copernicusprogrammet. En uppdaterad och heltäckande kartering efterfrågas i 26

25 arbetet med biologisk mångfald, hållbar markanvändning, ekosystemtjänster, samhällsbyggnad/planering samt klimat och sårbarhet. Produkten kan användas i miljövård och fysisk planering samt för övervakning och uppföljning. Den nationella karteringen beräknas vara klar i början av Inom avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA) görs särskilda insatser för att kartlägga olika gåspopulationer i syfte att ta fram underlag för gränsöverskridande förvaltningsåtgärder. Som stöd för detta arbete, utökades våra sjöfågelinventeringar med midvinterinventeringar av gäss under 2016/2017. Inom kustfågelinventeringen genomfördes utökade inventeringar i Stockholms län för att följa reproduktionsframgång hos ejder. Tillsammans med andra läns ordinarie inventering av ejderungar kommer dataunderlaget leda till bättre beräkningar av populationstrender för ejder. Bevarandet av arter innebär inte per automatik att också den genetiska mångfalden inom arterna bevaras. Sverige har genom Konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara sin biologiska mångfald på ekosystem-, art- och genetisk nivå och det finns ett etappmål avseende genetisk mångfald med efterfrågan på miljöövervakning. Naturvårdsverkets förslag till handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar från 2008 som innehöll övervakningsinsatser till en kostnad på 7 Mkr/år har inte genomförts. Under 2017 har dock ett utvecklingsprojekt där genetiska metoder används för att kartlägga och övervaka den biologiska mångfalden i marken fortsatt. I arbetet har markprover som samlats in tidigare inom ramen för den nationella miljöövervakningen analyserats med DNA-teknik. 27

26 3 Miljökvalitetsmålen årlig uppföljning och fördjupad utvärdering Detta avsnitt beskriver NV:s kostnader i samband med vårt uppdrag att samordna uppföljningen av alla miljömål, samt för de uppdrag vi lägger ut för analys och kunskapsinsamling för uppföljning och utvärdering av generationsmålet samt de miljökvalitetsmål Naturvårdsverket har uppföljningsansvar för. Här ingår mindre kostnader knutna till miljömålsrådets kansli. 3.1 Samordning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverket är ansvarig för att samordna uppföljningen av alla miljökvalitetsmål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ett ansvar i miljömålssystemet. Arbetet resulterar i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt en fördjupad utvärdering som görs ungefär vart fjärde år. Löpande kostnader finns för samverkan, rapportutformning och informationsspridning i anslutning till uppföljning av miljökvalitetsmålen. Här finns också de miljömålsmedel som tilldelas den regionala samordningen av länsstyrelsernas arbete (RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Under 2017 har arbetet för att samordna och samverka kring utveckling av indikatorer för miljökvalitetsmålen varit särskilt intensivt. Varje myndighet har genomfört en översyn av befintliga indikatorer och valt ut upp till fem indikatorer per miljökvalitetsmål. Även indikatorer för generationsmålet har arbetats fram. Dataunderlag har tagits fram för att kunna presentera indikatorerna på nya miljömålsportalen Vår målsättning är att göra samverkan robust, enkel och smidig. För det utvecklar vi metodik och tar vi fram vägledning för uppföljning och bedömning av respektive mål och genomför seminarier för tolkning och tillämpning av bedömningskriterierna. Samordningen innebär kostnader för informations- och arbetsmöten samt utformning av rapporter, webbinformation och annat informationsmaterial. Vi fördelar också medel för regional samordning, prioriterade analyser och utvärderingar samt till utveckling av indikatorer. 28