Miljökonsekvensbeskrivning, Vindkraftsanläggning Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun

Miljökonsekvensbeskrivning, Vindkraftsanläggning Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun Degerhamn Vind AB, Cementa AB Kalmar 2011-10-28 Vår kontakt: Staffan Johnson Tel: 0701-466025 E-post: staffan.johnson@dge.se DGE Mark och Miljö Kalmar Göteborg Malmö a member of Norra Långgatan 1 Fürstenbergsgatan 4 Citadellsvägen 23 Box 258, 391 23 Kalmar 416 64 Göteborg 211 18 MALMÖ Fax: +46 (0)31 18 31 15 Telefon: +46 (0)771 48 00 48 E-post: info@dge.se Hemsida: www.dge.se

Icke teknisk sammanfattning Degerhamn Vind AB och Cementa AB har för avsikt att uppföra sex vindkraftverk på och i närheten av Cementas gamla täkt på Södra Öland. Den planerade vindkraftsanläggningen är förenlig med gällande planer och med de regionala miljömålen. Vindkraftsanläggningen har också anpassats så att den i stort uppfyller de riktlinjer som angetts i Ölands kommuners vindkraftsplan. Flora och fauna påverkas både i anläggningsskedet och i driftskedet. Påverkan på flora utgör främst förlust av växtplatser och bedöms vara liten även om en del värdefulla markytor påverkas. Dessa ytor är dock till viss del redan störda av den intilliggande jordbruks- respektive täktverksamheten. Den påverkan av fauna som normalt är av betydelse vid vindkraftsetablering utgörs av inverkan på fåglar och fladdermöss. Påverkan av fågellivet kan ske genom påverkan av habitat där höksångare häckar. Dessa habitat är belägna i buskage längs befintliga vägar. Hänsyn kommer att tas genom att dessa i största möjliga mån undviks i samband med anläggningsarbetet av vägarna. Brun kärrhök samt eventuellt tornfalk och ormvråk häckar inom etableringsområdet. I utkanten häckar ängshök som dock inte bedöms störas nämnvärt av vindkraftverk. På relativt långt avstånd, 2,5-3 km, från etableringen häckar havsörn. I södra delen av etableringsområdet finns en artrik fladdermusfauna speciellt på försommaren. De två sydligaste verken kommer därför under en utredningstid stängas av de perioder då riskerna för kollisioner är som störst. Enligt en genomförd landskapsanalys är det den anmälda utformningen i rät linje i nord-sydlig riktning som tar mesta möjliga hänsyn till landskapets struktur och riktning. Etableringen kommer dock att påverka landskapsbilden genom ett nytt vertikalt tillskott. Detta kommer att upplevas som påtagligt vid ett fåtal betraktelsepunkter. Någon visuell konkurrens mellan planerade vindkraftverk och landskapets nuvarande landmärken såsom kyrktorn, befintliga vindkraftverk, väderkvarnar etc. bedöms inte uppstå då avstånd och proportioner mellan nuvarande och planerade landmärken har beaktats. Sammantaget kan det konstateras att verksamheten kommer att påverka landskapsbilden, men att påverkan inte blir påtaglig om vindkraftverken uppförs enligt anmälningarna. Vindkraftsanläggningen kommer att generera ljud och skuggor vid närliggande bostäder. Påverkan från de nya vindkraftverken kommer avseende ljud att begränsas till 40 db(a) i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer om högsta ljudnivå utomhus vid bostad. Beräkningar av den kumulativa ljudpåverkan från både befintliga, idag tillståndsgivna vindkraftverk, och de nu aktuella sex tillkommande vindkraftverken visar att vid ett fåtal fastigheter kan ljudnivån komma att överskrida 40 db(a). Dessa fastigheter är grannfastigheter till Cementafabriken och befintlig ljudnivå i området överstiger sedan tidigare 40 db(a) till följd av befintliga vindkraftverk och Cementas fabrik. De idag befintliga vindkraftverken har beviljats tillstånd enligt miljöbalken med villkor 2(43)

för buller omfattande riktvärde för ljud utomhus vid bostad om högst 41 db(a). Beräkningar avseende buller från nu anmälda vindkraftverk har visat att ljudnivån vid dessa bostäder inte kommer att öka. Bedömningen görs därmed att ingen påtaglig störning eller olägenhet förväntas uppstå till följd av planerade vindkraftverk. Några bostäder kan enligt utförda skuggberäkningar komma att få skuggor som överstiger 8 h per år, vilket är Boverkets rekommenderade riktvärde. Driften kommer dock att anpassas och åtgärder kommer vidtas så att rekommenderade riktvärden efterlevs. Verksamheten förväntas årligen producera cirka 52 GWh förnyelsebar elenergi. Detta innebär att utsläppen av koldioxid minskas med ca 41 000 ton, om den ersätter kolkondensel som normalt är marginalel. Detta bidrar till Sveriges möjlighet att uppnå de fastställda målen avseende ökning av vår andel förnybar energi och minskning av koldioxidutsläppen. DGE Mark och Miljö Upprättad av Granskad av Staffan Johnson Marika Lundmark 3(43)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Administrativa uppgifter... 6 3 MKB-processen... 6 4 Policy och mål som berör vindkraft... 7 4.1 Internationella mål och överenskommelser... 7 4.2 Nationella mål och styrmedel... 8 4.3 Regionala mål... 8 4.4 Lokala mål... 8 5 Lokalisering... 9 5.1 Områdesbeskrivning... 9 5.2 Placeringar av vindkraftverk... 11 5.3 Planförhållanden... 14 5.4 Allmänna intressen... 17 5.5 Närhet till bostäder m.m.... 24 6 Miljökonsekvenser...24 6.1 Anläggningsskedet... 24 6.2 Driftskedet... 28 6.3 Avveckling... 39 7 Alternativ...39 7.1 Nollalternativ... 39 7.2 Alternativ utformning och lokalisering... 39 Bilageförteckning 1. Flygfoton över etableringsområdet 2. Landskapsanalys 3. Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011 4. Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE0330176) 5. Fotomontage 6. Inventering av fladdermöss i Degerhamns Stenbrott 4(43)

1 Inledning På uppdrag av Degerhamn Vind AB och Cementa AB har DGE Mark och Miljö AB (DGE) upprättat föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som underlag till Degerhamn Vinds anmälan om uppförande av vindkraftverk på fastigheten Degerhamn 4:83 samt Cementas anmälan om uppförande av vindkraftverk på Albrunna 4:1 och 29:1, Mörbylånga kommun i Kalmar län, se figur 1. Respektive anmälan omfattar högst tre vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 130,5 meter. Figur 1: Fastighetskarta med de planerade vindkraftverken. 5(43)

2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Degerhamn Vind AB Organisationsnummer: 556773-4487 Gatuadress: c/o O2 Vindkompaniet AB, Box 2299 Postnummer: 103 17 Kontaktperson: Karl-Johan Hellblom Telefonnr: 072-219 04 59 Ort: Stockholm E-postadress: karl-johan.hellblom@o2.se Verksamhetsutövare: Cementa AB Organisationsnummer: 556013-5864 Gatuadress: Box 500, Postnummer: 38065 Kontaktperson: Thomas Lind Telefonnr: 070-825 68 08 Ort: Degerhamn E-postadress: thomas.lind@cementa.se Degerhamn Vind AB är ett dotterbolag till O2 Vindkompaniet AB. O2 Vindkompaniet AB startades som Vindkompaniet i Hemse AB 1991 och har sedan dess arbetat med vindkraftprojekt från idé till projektering och försäljning av färdiga anläggningar. Sedan 2005 ingår O2 Vindkompaniet i O2- koncernen. Degerhamn Vind omnämns fortsättningsvis som O2. Cementa AB tillverkar cement och är ett av Sveriges största byggmaterialföretag. Cementa AB ingår i den internationella koncernen HeidelbergCement. 3 MKB-processen En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Den ska vidare möjliggöra en samlad bedömning av verksamheten, dess lokalisering och dess effekter på människors hälsa och miljön. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att på ett objektivt sätt beskriva och bedöma de effekter och konsekvenser som verksamheten kan medföra för omgivning och närboende. Aspekter för miljö, hälsa och säkerhet som kan 6(43)

påverka luftkvaliteten, vattenrecipienter, natur- och kulturområden eller hushållning med naturresurser kommer att beaktas. Detta vägs mot nollalternativet. Enligt riktlinjerna som finns i Ölands kommuners vindkraftsplan 1 ska etableringar utredas med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) oavsett om prövningen sker genom tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller anmälan till kommunen. Vid diskussioner med Mörbylånga kommun har det framgått att en MKB för en anmälan inte ska utformas helt i enlighet med vad som anges i miljöbalkens 6 kap. Det viktigaste är att MKB:n kan utgöra ett fullgott beslutsunderlag. Med anledning av detta har MKB-arbetet inriktats på att undersöka de konsekvenser som bedöms vara relevanta för det aktuella projektet. Alternativ lokalisering och utformning beskrivs enbart övergripande. 4 Policy och mål som berör vindkraft 4.1 Internationella mål och överenskommelser Enligt Kyotoprotokollet som antogs i december 1997 har världens industriländer förbundit sig att tillsammans minska utsläppen av växthusgaser med 5,2 % mellan år 1990 och perioden 2008 2012. Detta har sedan fördelats på de olika länderna. Inom EU har åtagandet fördelats så att Sverige under denna period, år 1990 till 2008 2012, får öka utsläppen med högst 4 %. Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 C jämfört med förindustriell nivå. Detta har inneburit att EU anser att ytterligare reduktion av växthusgaser utöver Kyotoprotokollet krävs. Vid toppmötet år 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer därför om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 % till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse har EU åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. EU:s toppmöte år 2007 antog också två bindande mål om förnybar energi: 1. 20 % av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020. 2. EU ska nå ett mål om 20 % energieffektivisering till år 2020. Med anledning av dessa bindande mål ställer kommissionen exakta krav på hur mycket de enskilda medlemsländerna måste bidra med. Här har man tagit hänsyn till medlemsländernas ekonomi, vilket innebär att kraven på de rika REF1, 2, 3 länderna blir högre än på länder med lägre BNP. Kommissionen har föreslagit att Sverige ökar sin andel förnybar energi från 40 till 49 % fram till 2020. Vidare förväntas Sverige minska koldioxidutsläppen med 17 %. 1 Antagen 2011-10-26 7(43)

4.2 Nationella mål och styrmedel I nuläget producerar Sverige cirka 5,1 TWh vindkraft per år REF4, vilket motsvarar cirka 3 % av Sveriges elförbrukning, men förutsättningarna för att öka tillförseln är mycket god. Riksdagen har satt upp ett planeringsmål att det fram till år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en energiproduktion på 30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från cirka 1 700 till mellan 3 000 och 6 000 beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet. Ett planeringsmål för vindkraft är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft på ett visst antal TWh. Ett planeringsmål ger därmed signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen i kommunerna REF5. Den verkliga utbyggnaden av vindkraft styrs emellertid av elcertifikatsystemets volymbegränsningar. Ambitionen i elcertifikatsystemet är att vi ska ha 25 TWh ny förnyelsebar energi år 2020 jämfört med 2002 REF 6. Sannolikt kan cirka hälften av den nya energin komma från vindkraft. 4.3 Regionala mål Planeringsmålet för Kalmar län har tidigare varit 0,27 TWh vindkraftsel. Under 2006 tog Länsstyrelsen fram ett planeringsunderlag för storskalig vindkraftsetablering på land. I detta planeringsunderlag finns en potential inom länet att producera 2,88 TWh/år på land. Länsstyrelsens slutsats blev således att det tidigare planeringsmålet på 0,27 TWh kan utökas med såväl 100 som 200 % och att det dessutom finns ytterligare stor potential inom länets fastlandsområde. REF7 Enligt de regionala miljömålen i Kalmar län, beslutade 2008-06-04, ska senast år 2015, 500 GWh av elproduktionen i Kalmar län komma från vindkraft. Den planerade anläggningen vid Degerhamns stenbrott kommer att innebära en produktion av cirka 52 GWh. Detta innebär således att verksamheten väntas kunna bidra med ca 10 % till att uppnå miljömålet. Vidare har Kalmar län ett mål om att vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp och samtidigt åstadkomma en hållbar tillväxt. Länet ska nyttja energi och miljö som en regional tillväxtfaktor. År 2030 planerar Kalmar län vara en fossilbränslefri region. Det betyder att Kalmar län ska sluta föra in oljebaserade bränslen (olja, bensin, diesel) och själva producera lika mycket eller mer energi med biobränsle, sol-, vind- och vattenkraft. Idag kommer 65 procent av länets energianvändning från förnybara energikällor, d.v.s. biobränsle från skog och mark, från vind, sol och från vatten. 4.4 Lokala mål Enligt Mörbylånga kommuns Energi och klimatstrategi, antagen 2010-04-26, ska kommunen vara självförsörjande med förnybar energi år 2025. Målet innebär att kommunen ska sluta föra in oljebaserade bränslen (olja, bensin, 8(43)

diesel) och själva producera lika mycket eller mer förnybar energi av t.ex. biobränsle, sol- och vindkraft. Kommunens mål är ambitiösare än länets mål. För att kommunens åtaganden till 2025 ska uppnås behöver kommunen verka för att anläggningar som producerar förnybar energi uppförs. Totalt tillfördes Mörbylånga kommun 778 GWh, varav 208 GWh elenergi, under år 2008. 23 % av energitillförseln är från förnyelsebara källor. År 2008 producerades cirka 65 GWh förnyelsebar energi i Mörbylånga kommun REF8 Den anmälda vindkraftsanläggningens produktion om cirka 52 GWh motsvarar således cirka 7 % av kommunens energitillförsel och cirka 25 % av kommunens eltillförsel. Anläggningen innebär en ökning av mängden förnyelsebar energi som produceras i kommunen med cirka 80 %, jämfört med 2008 års nivå. 5 Lokalisering 5.1 Områdesbeskrivning Etableringsområdet är beläget på Öland vilket är Sveriges näst största ö och dess minsta landskap. Öland kan vid första anblicken betraktas som ett homogent område, ett slättlandskap, men skiljer sig markant mellan dess södra del med det stora vidsträckta Alvaret och dess norra del med flikig kust och ett småbrutet landskap med skogsdungar och åkrar och däremellan det skogrika lövskogsområdet Mittlandsskogen. Etableringen är belägen på södra Öland strax väster om Stora Alvaret, se figur 2. Planerad vindkraftetablering Figur 2: Översiktskarta med planerad vindkraftsanläggning markerad. 9(43)

Etableringsområdet är flackt och domineras i den norra delen av åkermark. Den södra delen utgörs av ett stenbrott som förser Cementa med råvara till dess cement. Stenbrottets aktiva del är i den östra delen. Den västra delen av stenbrottet där vindkraftverken avses placeras utgörs av äldre, övergivna täktområden samt avslutade deponier. I figur 3 visas ett flygfoto över området. Fler flygfoton över området bifogas i bilaga 1. Figur 3: Flygfoto över etableringsområdet. På bilden är fem av de sex vindkraftverkens placering markerade. Dessutom är de nya vägarna inritade. Bilden finns i A3-format i bilaga 1. För projektet har en landskapsanalys tagits fram i vilken landskapet beskrivs mer utförligt, se bilaga 2. Öland är känt för sina mycket goda vindförhållanden. Den preliminärt beräknade årsmedelvinden för aktuellt område ligger enligt MIUU:s beräkningar 2 mellan 8,21-8,26 m/s på 72 m över nollplansförskjutningen. Detta kan jämföras med 6,5 m/s som är Energimyndighetens gränsvärde för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindbruk. Under hösten 2011 kommer vindmätningar med en 80 m vindmätningsmast att påbörjas inom etableringsområdet för att säkerställa vindförhållanden i området. 2 Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet 10(43)

5.2 Placeringar av vindkraftverk Nedan beskrivs vindkraftverkens placering. En mer fördjupad beskrivning av naturen vid respektive vindkraftverk återfinns i bilaga 3 och bilaga 4. Vindkraftverk 1 och 2 Vindkraftverk 1 och 2 är placerad på mark där det i nuläget bedrivs intensivt jordbruk, se figur 4. Figur 4: Föreslagen placering av vindkraftverk 1. Även vindkraftverk 2 avses att placeras på åkermark. Vindkraftverk 3 Vindkraftverk 3 ligger norr om och i omedelbar anslutning till befintlig grusväg och intill gränsen till Stora Alvaret och Natura 2000-område, se figur 5. Vindkraftverket kommer att placeras utanför gränsen till Natura 2000-området, men delar av fundamentsytan (den totala fundamentsytan utgör ca 18x18 m) kommer att beröra området. Platsen domineras av öppen betesmark med enstaka buskar. I området närmast vägen där vindkraftverket är tänkt att placeras, är floran påverkad av insådda och kvävegynnade arter. Denna negativa påverkan gör att marken här inte bedöms hysa särskilda naturvärden. Vid vägen finns ett mindre dike som kommer att passeras vid anläggandet av väg till vindkraftverket. Vid passage av dike kommer en trumma, eller motsvarande, att läggas för att undvika påverkan på områdets hydrologi. 11(43)

Figur 5: Vindkraftverk 3 är lokaliserad på naturmarken på andra sidan staketet. Vindkraftverk 4 Vindkraftverk 4 är placerad i Cementas gamla täktområde. I denna del av kalkbrottet är landskapet halvöppet, med blottad berggrund och utspridda små kullar. Marken bedöms inte hysa några särskilda naturvärden. I området står även några byggnader. Platsen för placeringen visas i figur 6. Vid platsen finns vissa byggnader och naturen har därför inte återtagit marken här. Strax norr om vindkraftverk 4 ligger en av Cementas äldre deponier. Figur 6: Plats för placering av vindkraftverk 4 12(43)

Vindkraftverk 5 Även vindkraftverk 5 är placerat i Cementas gamla täktområde. I denna del av kalkbrottet är landskapet öppet och marken domineras av blottad berggrund. Vegetationen är mycket sparsam och området bedöms inte hysa några särskilda naturvärden. Placeringen visas i figur 7. Figur 7: Plats för placering av vindkraftverk 5 Vindkraftverk 6 Vindkraftverk 6 ligger inom Cementas täktområde men strax ovanför brottkanten. Marken där vindkraftverket planeras utgörs av alvarmark samt tät buskmark och bedöms hysa vissa särskilda naturvärden, se figur 8. Naturtypen utgörs av kalkhällmark, men p.g.a. igenväxning och störning i form av närliggande markarbeten bedöms dock inte naturtypen som fullgod. Figur 8: Plats för placering av vindkraftverk 6. 13(43)

5.3 Planförhållanden Den föreslagna lokaliseringen saknar detaljplan. Kommunen håller för närvarande på att utarbeta en fördjupning av gällande översiktsplan, avseende vindkraft, tillsammans med Borgholms kommun. Vindkraftsetableringen ligger inom ett område som enligt förslag till plan är utpekat som ett lämpligt utbyggnadsområde för vindkraft, se figur 9. Figur 9: Område utpekat som lämpligt för vindkraft med de anmälda vindkraftverken. 14(43)

Vidare finns i kommunernas vindkraftsplan, angivet ett antal riktlinjer för etablering av vindkraft. Nedan i tabell 1 till 3 anges de som bedöms kunna vara aktuella i detta projekt och hur respektive riktlinje innehålls. Tabell 1: Riktlinjer i vindkraftsplanen för vindkraftsgrupper 3-7 vindkraftverk. Riktlinje Kommentar till hur riktlinjen innehålls Områdesgränser är schablonartade, exakt placering ska utredas i varje enskilt fall. Lokalisering ska ske så att vidare vindkraftsutbyggnad inom området inte förhindras. Etableringar bör bestå av ojämnt antal verk. Vindkraftverken kommer att placeras inom de angivna områdesgränserna med hänsyn tagen till övriga intressen och skyddade områden som finns i och i anslutning till området. Sex vindkraftverk är vad som maximalt kan placeras i en linje i nordsydlig riktning. Det är möjligt att placera ytterligare en rad öster om den tänkta linjen. Vindkraftverk längre åt väster är dock inte möjligt p.g.a. risk för ljudpåverkan på närliggande bostäder. Området skulle således kunna inrymma ytterligare åtta verk. Etableringen består av ett jämnt antal vindkraftverk. Enligt genomförd landskapsanalys så bedöms skillnaden mellan fem eller sex vindkraftverk i linje vara marginell. Det finns inga vetenskapliga belägg för att udda antal verk skulle vara att föredra. Tabell 2: Riktlinjer för utformning Riktlinje En vindkraftsgrupp/park ska utformas så att den ansluter till landskapets strukturer och riktningar. Vindkraftverken ska grupperas utifrån naturliga förutsättningar och landskapets utseende på den aktuella platsen och bör inte spridas över flera landskapsrum. Verken bör inte konkurrera med eller dominera över utpräglade landmärken eller karaktärselement. Kommentar till hur riktlinjen innehålls Enligt genomförd landskapsanalys så är fem eller sex vindkraftverk placerade i rät nord sydlig linje den mest lämpliga placeringen inom det aktuella etableringsområdet då den följer Ölands generella sträckning, men även landborgens och länsvägens riktning. Enligt genomförd landskapsanalys så bedöms inte visuell konkurrens uppstå mellan de planerade vindkraftverken och landskapets nuvarande landmärken såsom kyrktorn, befintliga vindkraftverk och väderkvarnar. Bedömningen har gjorts utifrån avstånd och proportioner mellan nuvarande och planerade landmärken. 15(43)

Riktlinje Alla verk inom en grupp bör hålla samma höjd så att turbinerna ligger på samma nivå över havet. Med hänsyn till Ölands flacka landskap skall verken utföras med lägsta tänkbara totalhöjd. Höjden skall prövas vid varje etablering utifrån landskapets förutsättningar. Hinderbelysning inom gruppen ska vara enhetlig. Blinkande ljus ska synkroniseras. Färgsättning ska vara homogen inom gruppen. Reklam eller bilder får inte förekomma. Tillverkarens namn får inte förekomma på verk. Vindkraftverk ska placeras så gällande regler avseende buller och skuggpåverkan för närboende uppfylls. Kommentar till hur riktlinjen innehålls Höjdskillnaden mellan vindkraftverkens placering kommer att vara 7 meter. Ur landskapsbildsynpunkt är dock en höjdskillnad i den omfattningen försumbar. Se fotomontage bilaga 5. Landskapsanalysen har studerat alternativ med olika totalhöjder. Enligt denna är vindkraftverk med en tornhöjd på 80 meter och en rotordiameter på 101 meter att föredra. Denna höjd bedöms som bättre än de lägre vindkraftverk som studerats i huvudsak på grund av bättre balans och harmoni mellan rotorblad och tornhöjd på vindkraftverken. Valet av tornhöjd är också en avvägning mellan hänsyn till landskapsbild och en optimal erhållen energiproduktion. Det högsta av de studerade alternativen med en navhöjd om 99,5 m ger en högre produktion, men vid denna höjd framstår vindkraftverken generellt mer dominerade varför alternativet med 80 m tornhöjd har valts. Hinderbelysningen kommer att vara enhetlig och synkroniserad. Detta föreslås föreskrivas som försiktighetsmått. Färgsättningen kommer att vara homogen. Detta föreslås föreskrivas som ett försiktighetsmått. Reklam eller bilder kommer ej att förekomma. Detta föreslås föreskrivas som ett försiktighetsmått. Detta föreslås föreskrivas som ett försiktighetsmått. Förslag på försiktighetsmått avseende buller innebär att vissa fastigheter kan komma att få en bullernivå över 40 db(a), dock högst 41 dba och det värdet gäller tillsammans med andra bullerkällor i området. Enligt gällande tillståndsbeslut för idag befintliga vindkraftverk i området är riktvärdet fastställt till 41 dba. Berörda fastigheter är även påverkade av Cementas industri. Gällande ljudkrav för Cementa är 45 dba nattetid, 50 dba kvällar och helger och 55 dba dagtid. Beräkningar avseende buller från nu 16(43)

Riktlinje Ett lämpligt säkerhetsavstånd ska hållas till vägar och kraftledningar, samråd ska ske med berörd myndighet. Kommentar till hur riktlinjen innehålls anmälda vindkraftverk har visat att ljudnivån vid dessa bostäder inte kommer att öka. Bedömningen görs därmed att ingen påtaglig störning eller olägenhet förväntas uppstå till följd av planerade vindkraftverk. Ett säkerhetsavstånd baserat på vindkraftverkets totalhöjd plus 10 meter kommer att finnas till allmänna vägar och kraftledningar. Tabell 3: Riktlinjer för prövning Riktlinje I varje enskild prövning ska verkens storlek, antal och placering relateras till det omgivande landskapets egenskaper och dess bebyggelse. Det är sökandes skyldighet att utreda om tänkt etablering placeras där den lägre maxgränsen om 35 db(a) krävs Kommentar till hur riktlinjen innehålls Detta har utretts inom ramen för landskapsanalysen i vilken man kom fram till att 6 vindkraftverk i nord sydlig linje med en totalhöjd på 130,5 meter var att föredra. Enligt gällande rättspraxis (MÖD 2010-05- 14, mål nr M7411-09) ska bullernivån 35 dba endast tillämpas för nationellt viktiga fritids- och rekreationsområden. Vidare bör det vara sådana områden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik, skjutbanor eller industriverksamhet förekommer. Etableringar ska utredas med en miljökonsekvensbeskrivning oavsett om prövningen sker genom tillståndsprövning eller anmälan till kommunen Det finns inga planlagda fritidsområden i närområdet som skulle få en högre bullernivå än 35 dba. Det finns dock ett antal naturreservat där bullernivån kommer att överstiga 35 dba. Dessa områden är dock redan bullerpåverkade av den närliggande skjutbanan samt Cementas industri- och täktverksamhet. Riktlinjen följs genom att denna MKB tagits fram. 5.4 Allmänna intressen Hela Öland och dess kustområde omfattas av riksintresse enligt miljöbalkens 4 kap 2 och 3. Inom de områden som anges i miljöbalkens 4 kap 2 ska turismens och friluftslivets (främst det rörliga friluftslivets) intressen beaktas vid bedömning 17(43)

av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I det aktuella projektet avses tre av vindkraftverken placeras inom ett område där Cementa AB bedriver täktverksamhet. Vidare avses två vindkraftverk att placeras på mark som används som jordbruksmark. Det återstående verket kommer att placeras i ett gränsområde intill alvarmark mellan täkten och jordbruksmarken. 5.4.1 Natur Nedan anges de skyddade områden avseende riksintressen för naturvården och Natura 2000-områden som ligger i närområdet från den föreslagna lokaliseringen, se figur 10. Vidare följer en kort beskrivning av de skyddade områdena, framtagen utifrån Länsstyrelsens mer omfattande beskrivningar. Figur 10: Riksintressen för naturvården samt Natura 2000-områden. Föreslagna lokaliseringar är markerade. 18(43)

I figur 11 nedan, redovisas de naturreservat och fågelskyddsområden som finns i närområdet och i figur 12 visas områden som finns med i länsstyrelsens ängsoch betesmarksinventering. Figur 11: Naturreservat och fågelskyddsområden. Föreslagna lokaliseringar är markerade. 19(43)

Figur 12: Områden utpekade i länsstyrelsens Ängs- och betesmarksinventering. Föreslagna lokaliseringar är markerade. Stora alvaret Stora alvarets Natura 2000 område har en yta på 26 016 ha och täcker därför en stor del av Mörbylånga kommun. Området utgörs av ett säreget och betespräglat alvarlandskap. Ett av vindkraftverken berör detta Natura 2000 område. Hur påverkan av detta sker har utretts separat, se punkt 6.1.1.1. Stormaren Området som ligger cirka 600 meter öster om de tre nordligaste verken utgör naturreservat och ligger inom Stora Alvarets Natura 2000 samt inom riksintresse för naturvården. Området kring sjön Stormaren utgörs även av fågelskyddsområde. 20(43)

I Stormaren finns sjöfåglar, bl.a. många simänder samt både smådopping och svarthakedopping. Under sommaren passerar stora flockar grågäss vid Stormaren. Stormaren är också en bra lokal för rovfåglar. Brun och blå kärrhök, ängshök, och fjällvråk jagar i området. Även örnar förekommer i omgivningarna. Oftast handlar det om havsörn, men även kungsörn har observerats. Påverkan av fågellivet i området skulle kunna påverkas av vindkraftsanläggningen. Påverkan på fågellivet har utretts närmare i punkt 6.2.1.2. Mellstaby Området är beläget cirka 2 km öster om vindkraftverken. Det utgör naturreservat och ligger inom Stora Alvarets Natura 2000 område samt inom riksintresse för naturvården. Området domineras av torrt grusalvar men det finns också fuktiga marker. Till de höga naturvärdena i reservatet bidrar i hög grad det lilla vattendraget Överbäcken som rinner söderut genom området. Bäcken bildar en våtmark i sydväst. I området förekommer en rad vadarfåglar, bland annat sydlig kärrsnäppa, rödspov och rödbena, men också ljungpipare och större strandpipare. Då värdena i området främst är knutna till de höga markbundna naturvärdena bedöms påverkan på området från vindkraftsanläggningen vara begränsad. Enligt en del rapporter kan vadarfåglar vara störningskänsliga medan man i andra studier funnit att så inte är fallet. Se vidare avsnitt om påverkan på fågellivet i punkt 6.2.1.2. Bedömningen görs dock att aktuellt område finns på sådant avstånd, ca 2 km, att risk för påverkan inte föreligger. Kvinnsgröta Kvinnsgröta ligger cirka 2 km öster om de föreslagna vindkraftverken. Området utgör naturreservat och ligger inom Stora Alvarets Natura 2000-område samt inom riksintresse för naturvården. Denna del av Stora Alvaret är förhållandevis öppen och domineras av tunna jordar. Överbäcken som rinner genom området skapar förutsättningar för typiska fuktängar. I området finns också ett rikt insektsliv. Då värdena i området främst är knutna till de höga markbundna naturvärdena bedöms påverkan på området från vindkraftsanläggningen vara begränsad. Albrunna alvar Omedelbart söder om vindkraftsanläggningen ligger Albrunna alvar. Området utgör naturreservat och ligger inom Stora Alvarets Natura 2000-område samt inom riksintresse för naturvården. Albrunna alvar är ett magert alvar i sydvästra kanten av Stora Alvaret. Området gränsar i väster till byn Albrunna, dess åkermark och till Albrunna lund. 21(43)

Då värdena i området främst är knutna till de höga markbundna naturvärdena bedöms påverkan på området från vindkraftsanläggningen vara begränsad. Vindkraftverk 6 ligger dock nära detta område. Etableringen av detta vindkraftverk har därför utretts närmare, se bl.a. punkt 6.1.1. 5.4.2 Kulturvärden Omedelbart väster om etableringen ligger Albrunna Vickleby som är ett stort sammanhängande riksintresse för kulturmiljön, se figur 13. Området sträcker sig utmed landsvägen från Albrunna till Vickleby och här finns ett stort antal kulturhistoriska värden. Det består av ett öppet odlingslandskap med lång kontinuitet och differentierat näringsfång längs västra landborgen. Området hyser också ett stort antal fornlämningsmiljöer och radbyar. En arkeologisk utredning kommer att göras innan byggstart. I området har ett antal fornlämningar påträffats, se figur 14. Figur 13: Riksintressen för kulturmiljö. Föreslagna lokaliseringar är markerade. 22(43)

Figur 14: Kända fornlämningar i området samt föreslagna lokaliseringar markerade. 23(43)

5.5 Närhet till bostäder m.m. Närmaste bostad ligger 630 meter från ett vindkraftverk. Det bedöms inte finnas några bullerkänsliga områden där det kan vara aktuellt med bullerkrav på 35 dba. Vidare bör det vara sådana områden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik, skjutbanor eller industriverksamhet förekommer. Det finns inga planlagda fritidsområden i närområdet eller som skulle få en högre bullernivå än 35 dba. Närmast befintliga vindkraftverk ligger nere vid Cementas fabrik cirka 1,2 km från den föreslagna lokaliseringen. 6 Miljökonsekvenser Anläggningsskedet förväntas pågå cirka 6 månader och driftskedet är tiden därefter, cirka 35 år. 6.1 Anläggningsskedet Det är i anläggningsskedet som ny mark för anläggningsytor och vägar bryts. Det är därmed främst i detta skede som direkt påverkan på naturmiljöer eller fasta fornlämningar kan ske. Det är också under denna period som omgivningen kan uppleva störst störning till följd av tung trafik och entreprenadarbeten. 6.1.1 Naturmiljö Vindkraftverken kommer främst att anläggas på åkermark eller mark som tidigare exploaterats genom storskalig kalkstensbrytning. Området ligger dock på södra Öland som generellt sett har förhållandevis höga naturvärden. I närområdet finns också ett antal skyddade naturområden. Området har inventerats avseende naturvärden av Ecocom, se bilaga 3. Vindkraftverk 3 berör ett område för Natura 2000. En särskild ansökan enligt miljöbalkens 7 kap har därför upprättats, se påverkansunderlag i bilaga 4. 6.1.1.1 Flora De konsekvenser som kan uppstå vad gäller floran uppkommer under anläggningsfasen och består huvudsakligen i förlust av växtplatser. Detta eftersom växtlivet påverkas vid uppförande av fundamenten, uppställningsplatser intill vindkraftverken samt vid dragning av vägar och kablar. Att en viss påverkan av floran kommer att ske vid anläggandet är i sig ofrånkomligt eftersom en viss markyta måste ge plats åt vindkraftverken, uppställningsplatser och vägar. Det som går att påverka är vilka ytor som berörs. Vid anläggningsarbetet kommer störningar att ske vid anläggande av vägar och anläggningsytor. Området är till stora delar redan exploaterat genom att det inom området bedrivs ett omfattande arbete vid Cementas täkt samt i den intensivt odlade åkermarken. Detta innebär att det finns få markytor som har höga naturvärden. 24(43)

Enligt den av Ecocom genomförda utredning, bilaga 3, har fyra värdefulla markytor identifieras inom inventeringsområdena, se A-D i figur 15 nedan. I tabell 4 redovisas etableringens påverkan på områdena. Figur 15: Värdefulla markytor, A-D, vid vindkraftverkens placeringar. 25(43)

Tabell 4: Värdefulla markytor inom vid verksplaceringarna och hur dessa kommer att påverkas vid etablering. Yta Prioritet * Beskrivning Påverkan av etableringen A 2 Fuktäng Vindkraftverk 2 kommer att kunna anläggas utan att någon påverkan sker på markytan. B 2 Fuktäng En viss påverkan kommer att ske på markytan. Vindkraftverk 3 kommer att placeras utanför gränsen till markyta B och Natura 2000-området. Delar av vindkraftverkets fundament kommer dock att hamna innanför. Fundamentet är ca 18x18 m. Området närmast grusvägen är påverkat och marken bedöms inte hysa särskilda naturvärden. Med ökande avstånd från vägen ökar den artrika och hävdgynnade floran och därmed även naturvärdet. Den hårdgjorda uppställningsytan/kranplatsen kommer att placeras söder om den befintliga grusvägen och på område för äldre kalkbrott och utan påverkan på markyta B. C 3 Kalkhällmark (igenväxning och närliggande markarbeten gör att naturtypen inte bedöms som fullgod) Området kommer att påverkas vid uppförande av vindkraftverk 6. En viss störning förekommer redan i området i form av trafik på grusväg och närliggande markarbeten. Ingen påverkan kommer att ske på D 1 Kalkhällmark området. * Prio 1: Värdefullt ur ett nationellt perspektiv, Prio 2: värdefullt ur ett regionalt perspektiv och Prio 3 värdefullt ur ett lokalt perspektiv Anläggningsarbetena kommer vid känsliga platser och områden att anpassas till naturmiljöns förändringar under olika årstider. Väder och årstid styr i hög grad aktuell verksamhet. T.ex. undviks schaktningsarbeten och tunga transporter under blöta perioder. 6.1.1.2 Fåglar Påverkan på fågellivet under anläggningsskedet kan uppkomma genom att häckningen störs eller genom att habitat förstörs. Risken för förlust av viktiga fågelhabitat bedöms som relativt låg eftersom vindkraftverken kommer att anläggas på eller i anslutning till åkermark och kalkbrottet. 26(43)

En störning kan dock komma att ske vid vägdragningar då den rödlistade höksångaren(vu 3 ) häckar i buskage vid en befintlig väg som behöver breddas. I enlighet med rekommendation kommer befintliga vägar att användas i största möjliga mån, se figur 11. Om befintliga vägar behöver breddas kommer detta att ske om möjligt på den sida där buskage eller gräsmarker inte behöver tas bort. Ingrepp i naturmiljön, mark och vegetation, kommer att minimeras i största möjliga mån. 6.1.1.3 Fladdermöss Stensjön väster om lokaliseringen samt de omgivande lövträden utgör en viktig miljö för fladdermössen i kalkbrottet. Inget vindkraftverk finns planerat i omedelbar närhet till detta område, vilket innebär att ingen direkt påverkan kommer att ske t ex i samband med markarbete vid uppförande av vindkraftverken. En väg löper dock över Stensjön som är en potentiell tillfartsväg till vindkraftverk 6. En viss påverkan kan därför ske om inte försiktighet vidtas vid eventuell förstärkning av denna väg så att påverkan inte sker på grova träd i anslutning till Stensjön. De vindkraftverk som är placerade på åkermarken och den trädlösa betesmarken norr om kalkbrottet är placerade i lågriskmiljöer. Etablering på dessa punkter bedöms inte ha någon inverkan på viktiga habitat för fladdermusfaunan, se bilaga 6. Om befintlig väg behöver breddas kommer detta att ske så att andelen grova träd i anslutning till Stensjön kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Ingrepp i naturmiljön, mark och vegetation, kommer att minimeras i största möjliga mån. 6.1.2 Kulturmiljö Vid planeringen av vindkraftverkens placering har kända fornlämningar undvikits. Påverkan på kulturmiljön vid anläggande av vägar och fundament till vindkraftverk kan ske genom att fornlämningar påträffas. I det område där Cementa har bedrivit täktverksamhet finns sannolikt inga fornlämningar kvar. Detta eftersom det i större delen av detta område har de översta meterna kalksten brutits. Risken för att orörda fornlämningar inom täktområdet påträffas är därmed begränsad. Innan byggnationsstart kommer en arkeologisk utredning att utföras i områdena för de planerade vindkraftverken och vägpartierna. 6.1.3 Ljud och vibrationer Trafik, arbetsmaskiner och sprängning i anläggningsskedet kan komma att innebära tillfälliga ljudstörningar för närboende. Cementa AB utför redan i dag regelbundna sprängningar i brottet i samband med täktverksamheten. Sprängning kan leda till vibrationer som eventuellt kan orsaka sprickor i närbelägna husgrunder och andra strukturer om de utförs på 3 VU innebär att arten är sårbar enligt Artdatabankens rödlista. 27(43)

fel sätt. Risken för detta är låg då inga vindkraftverk ligger närmare hus än cirka 630 meter. Det omfattande transportarbetet kan också leda till störningar i form av trängsel och ökat slitage på vägnätet. Antalet tunga transporter på väg 136 uppgår i nuläget till cirka 80 per dygn vilket ska jämföras med de totalt 2-5 per dygn som genereras under anläggningsskedets cirka 6 månader. Detta ger en genomsnittlig ökning av antalet tunga transporter under anläggningsskedet på cirka 5 %. Då tiden detta pågår är mycket begränsad bör störningen anses vara acceptabel. I området för den planerade anläggningen pågår därtill dagligen tunga transporter till och från brottet inom ramen för Cementas täktverksamhet. 6.1.4 Kemiska produkter och avfall Utsläpp till mark och vatten av oljor, bränsle eller andra kemikalier kan ske från de maskiner och fordon som används i anläggningsarbeten. Då en stor del av etableringsområdet ligger inom ett område med mycket begränsad jordmån finns en förhöjd spridningsrisk vid läckage. Kvalificerad personal med modern maskinpark kommer att anlitas för alla markentreprenader och saneringsutrustning kommer att finnas i maskiner som innehåller betydande mängder kemikalier. Detta innebär att risken för påverkan är begränsad. 6.1.5 Markarbeten och massor Nybyggnad och breddning av vägar och anläggningsytor kräver schaktning och omfördelning av jord- och stenmassor för grundläggning, vilket sedan kompletteras med sållat sten- och grusmaterial för att skapa jämna bäriga ytor. Massabalans kommer att eftersträvas inom området vilket innebär att befintligt material i första hand förädlas inom anläggningen där det påträffas i väglinje eller vid plats för vindkraftverk och uppställningsyta. Då verksamheten anläggs vid Cementas täkt kan massor vid behov och om så är möjligt att tas från Cementas täkt. Detta innebär att inga eller små mängder massor från andra områden kommer att behöva tillföras verksamheten. 6.2 Driftskedet 6.2.1 Naturmiljö 6.2.1.1 Flora Inga negativa konsekvenser avseende flora bedöms uppkomma under driftskedet. I vissa fall kan det gynna successionsbetingade växter REF9 6.2.1.2 Fåglar Under driftskedet kan störningar på habitat, kollisioner och barriäreffekter uppkomma. Kraftledningar, trafik, fönster och inte minst huskatter står för merparten av all fågeldödlighet orsakade av människan. Fågeldödligheten till följd av kollisioner med vindkraftverk är totalt sett mycket låg REF10. Störst risk föreligger där vindkraftverken placeras längs bergryggar, åsar eller nära våtmarker då 28(43)

rovfåglar ofta utnyttjar uppåtvindar som bildas vid dessa landskapsstrukturer. I det öppna jordbrukslandskapet sker det därför minst antal kollisioner. Under 2010 har fågelinventeringar genomförts i området, se bilaga 3. Brun kärrhök är de enda rovfåglarna som konstaterats häckande i etableringsområdet. Tornfalk häckar enligt muntliga uppgifter från 2011 i kalkstensbrottet. Eventuellt häckar ett ormvråkspar i en av dungarna på alvaret i östra delen av området. Ytterligare ett par av ormvråk och brun kärrhök häckar sannolikt i närheten av utredningsområdet. I övrigt finns inga indikationer på att rovfåglar häckar i omedelbar närhet till området. Observationer visar att ung havsörn (NT) och ängshök(en) 4 födosöker och/eller passerar området under häckningstid. Havsörn häckar 2,5 3 km från de planerade vindkraftverken. Detta överensstämmer relativt väl med den föreslagna buffertzonen på 3 km till närmaste havsörnsbo som anges i utkastet till syntesrapporten Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar REF11. Någon föreslagen buffertzon finns inte avseende ängshök. För ängshök innebär vindkraftsetableringen förminskat jaktrevir, men placeringen påverkar troligen inte de häckande ängshökarna negativt i någon större utsträckning. Sannolikt passerar sträckande fågel området, bland annat stora mängder gäss. Kollisionsriskerna för flyttande fågel har genom en rad studier visat sig vara förhållandevis liten. Då de flesta fåglar flyttar parallellt med Öland är det en fördel att vindkraftverken föreslås placeras i en rad i nord-sydlig riktning. Detta minskar också risken för att anläggningen ska medföra barriäreffekter. Risken för habitatförlust bedöms enligt utförd fågelinventering och analys, bilaga 3, vara tämligen låg eftersom vindkraftverken är planerade att anläggas i anslutning till åkermark och i kalkbrottet. Vid vägdragningar är det dock viktigt att hänsyn tas till fågelhabitat längs befintliga vägar samt i kalkbrottets dammar i den södra delen av området. Anläggningsarbetena kommer att utföras i enlighet med dessa rekommendationer. I öppna landskap verkar störningseffekter vara relativt ovanliga och många arter häckar nära vindkraftverk. De flesta arter undviker inte vindkraftverk, men det finns rapporter där man anser att vissa arter t.ex. vadare kan vara störningskänsliga för vindkraft.. Därför kan det finnas en risk att vindkraftverken kan ge en störande effekt på vadare och änder i dammarna i södra delen av utredningsområdet. Vid en studie under åren 2000-2002 vid Greby alvar har Seppo Ekelund dock kommit fram till ett annat resultat. Studien omfattar året innan en byggnation av ett vindkraftverk och två år efter att det tagits i drift. Studien visar att antalet häckande fåglar, även vadarfåglar, ökat med totalt 45,8 % under de tre åren. Seppo Ekelund ser en tendens vid jämförelse med en liknande undersökning i Långlöt, också på Öland, att påverkan på fågelfaunan synes bli mindre ju mer öppet ett landskap är REF 12. Ett sätt att kompensera en eventuell negativ störningspåverkan vid dammarna skulle kunna vara att genomföra åtgärder i området sydöst om kalkbrottets sydöstra hörn. I detta område sker för närvarande utsläpp av vatten som har stor betydelse för bl.a. vadare. I samarbete med expertis kan troligtvis åtgärder utföras som ytterligare främjar fågelfaunan i detta område. 4 NT innebär att arten är nära hotad och EN innebär att arten är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista 29(43)

6.2.1.3 Fladdermöss Fladdermöss kan dödas vid kollision med rotorbladen eller genom tryckförändringar till följd av de roterande rotorbladen. Undersökningsområdet har inventerats av Ecocom under perioden juni, augusti och september 2011, se bilaga 4. Inventeringen av området har visat att kalkbrottet hyser en artrik fladdermusfauna speciellt på försommaren. Flertalet av de arter som förekommer vid kalkbrottet är riskarter för kollisioner med vindkraftverk. Dessa arter är: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus, pipistrell, stor fladdermus, och gråskimlig fladdermus. Det är dock endast pipistrell av dessa arter som är rödlistad. Sannolikt hänger artrikedomen samman med att kalkbrottet utgör en vindskyddad miljö samt med tillgången på vatten vid dammarna som kan utgöra kläckningslokal för ett flertal insektsarter, bl. a. myggor. Närheten till Ottenby gör också att kalkbrotten kan vara en tillfällig uppehållsplats för migrerande fladdermöss. En tillfällig förekomst av pipistrell kan eventuellt förklaras på detta sätt. Enligt den av Ecocom genomförda utredningen görs bedömningen att vindkraftverken är förhållandevis väl placerade i kalkbrottet, men att risk för kollisioner ändå inte kan uteslutas med tanke på det korta avståndet mellan vindkraftverk och vattenmiljöerna. I syfte att reducera kollisionsriskerna kommer därför vindkraftverken 5 och 6 att stängas av under en utredningstid då risken för kollisioner är som störst. Om stoppreglering efter utvärdering i ett kontrollprogram visar sig överflödigt kommer restriktionerna på sikt kunna hävas. 6.2.1.4 Tamdjur I anslutning till etableringsområdet finns en del betesmark. Störningen på tamdjur är marginell och de har en snabb tillvänjning till vindkraftverk. Redan i SOU 1999:75 redogjorde man från länder där utbyggnaden av vindkraft kommit längre att man där inte kunnat se att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk utan att får och kor betar alldeles intill vindkraftverk. I en studie från 2002 har det också konstaterats att hästar inte reagerar på vindkraftverken, vare sig på avstånd eller omedelbart intill REF13. 6.2.2 Landskapbild och kulturmiljö Påverkan på kulturmiljön under driftfasen sker främst genom påverkan av landskapsbilden och därmed de upplevelsemässiga kulturmiljövärdena. Vindkraftsanläggningar påverkar omgivningen genom att landskapsbilden förändras. Hur förändringen av landskapsbilden upplevs är dock subjektiv där svaret ofta speglas av betraktarens åsikter och uppfattningar. För att utreda påverkan har en landskapsanalys genomförts, se bilaga 2 och flera fotomontage har tagits fram, se bilaga 5. Nedanstående konsekvensbedömning av påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön utgår ifrån landskapsanalysens slutsatser. Södra Ölands odlingslandskap är ett av Unescos Världsarv. I beskrivningen av detta kan citeras följande: 30(43)

Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt. I alla tider har det skett förändringar i kulturlandskapet genom nya och modernare brukningsmetoder och genom anläggningar som nyttjar landskapets naturresurser. Öland har sedan urminnes tider betraktats som solens och vindarnas ö. Påverkan på Ölands kulturlandskap sker t.ex. genom nya jordbrukssilon, som sticker upp i landskapet och genom elledningar med kraftledningsstolpar som skär landskapet och därmed påverkar landskapsbilden. Att uppföra vindkraftverk på Öland innebär även det en påverkan på kulturlandskapet. Ölands storskalighet medför att vindkraftverken kommer att synas på många platser, men det finns ett antal mindre landskapsrum och landskapselement som gör att en genomtänkt placering och utformning kan harmonisera med landskapet eller rent av komplettera detta kulturlandskap. Den anmälda utformningen i en rät linje i nord-sydlig riktning tar mesta möjliga hänsyn till landskapets struktur och riktning. Etableringen kommer dock att påverka landskapsbilden genom ett nytt vertikalt tillskott. Detta kommer att upplevas som dominant vid ett fåtal betraktelsepunkter med öppet läge och inom den s.k. närzonen som sträcker sig 10 gånger vindkraftverkens navhöjd. I det här fallet 800 m. Upplevelsen av landskapet och dessa nya vertikala tillskott får en mindre betydelse om man förflyttar sig inom området eller vänder blicken. Någon visuell konkurrens mellan planerade vindkraftverk och landskapets nuvarande landmärken såsom kyrktorn, befintliga vindkraftverk, väderkvarnar osv. bedöms inte uppstå då avstånd och proportioner mellan nuvarande och planerade landmärken har beaktats. Vidare bedöms de anmälda vindkraftverken och nuvarande kraftledning harmonisera då båda följer samma riktning. En lokalisering med fem alternativt sex verk bedöms ha en likvärdig påverkan på landskapsbilden. Sammantaget kan det konstateras att verksamheten kommer att påverka landskapsbilden, men att påverkan inte blir påtaglig om vindkraftverken uppförs enligt ansökan. 6.2.3 Ljud Under hela drifttiden kommer vindkraftverken att generera ett svischande ljud som kommer från turbulens kring rotorbladen när de träffar vinden och när bladen rör sig genom luftmassan. Detta aerodynamiska ljud liknar det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. I marknivå invid ett vindkraftverk är ljudnivån cirka 55-65 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston under ett vindkraftverk. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Detta beror i första hand på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudutredningen påverkas 31(43)

även av meterologiska faktorer som främst vindstyrka, vindriktning och lufttemperatur. Den förhärskande vindriktningen i området är SSV-VSV, se figur 16. Figur 16. Vindros från området vid Degerhamn Stenbrott visande förhärskande vindriktning och andel under ett år i området. Ljudberäkningar har utförts med programvaran Nord 2000 och vad gäller ljudberäkningar från de nya vindkraftverken utgår de från 6 st vindkraftverk med navhöjd om 80 m och rotordiameter om 100 m, totalhöjd 130 m. I övrigt utgår ljudberäkningarna från att det blåser 8 m/s på 10 m höjd då det är vid denna vindhastighet som vindkraftverken anses höras som mest. Vid vindhastigheter över 8 m/s dränks ljudet i bakgrundsljud såsom vindsus i träd och prasslande löv m.m. Ljudberäkningen visar att de nya vindkraftverken i sig inte riskerar att medföra att ljudnivåer vid närmsta bostäder överstiger 40 db(a) vid förhärskande vindriktning. I ljudberäkningarna har dock även ljudbidrag från närbelägna befintliga vindkraftverk tagits med för att få en bild av den samlade kumulativa effekten som kan komma att uppstå. I figur 17 visas den kumulativa ljudutbredningen, dvs med ljudpåverkan från både befintliga och nya vindkraftverk samtidigt, vid närliggande bostäder vid förhärskande vindriktning. 32(43)