Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Surbrunnsgatan 42 1 tr ö.g. Svenska Dyslexiföreningen 08-437 462 39 113 48 Stockholm www.dyslexiforeningen.se kansliet@dyslexiforeningen.se

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Här har Svenska Dyslexiföreningen samlat de vanligaste frågorna föreningen får kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de svar föreningen ger. Informationen bör betraktas som ett "levande dokument", där svaren kan komma att uppdateras efter hand. För senaste versionen, se www.dyslexiforeningen.se Där finns även fördjupade artiklar till vissa av svaren. 1. Hur vanligt är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Man brukar räkna med att ungefär vart femte barn får någon typ av svårigheter när läs- och skrivinlärningen påbörjas. En särskild undergrupp är personer med dyslexi. Gränsen mellan dyslexi och andra typer av läs- och skrivsvårigheter är dock oskarp. I litteraturen anges olika siffror på hur vanligt förekommande dyslexi är i befolkningen. De flesta forskare anger 5-8%. I litteraturen nämns allt ifrån 2-4% till ca 10%. Att det inte går att säga exakt hur många som har dyslexi, beror på att det inte finns någon skarp gräns mellan dyslexi och andra typer av läs- och skrivsvårigheter respektive normal läsning. Den angivna förekomsten är därför delvis avhängig hur snäv eller vid definition av dyslexi man väljer. I praktiken kan man säga att i snitt ett barn per klass har dyslexi. Ännu fler har läs- och skrivsvårigheter av andra orsaker (se vidare fråga 2). Dyslexi förekommer på alla språk men anses vanligare i språk med en svårgenomtränglig ortografi, dvs. språk där det är relativt svårt att förutsäga ords stavning och uttal, som t.ex. engelska. 2. Vad beror läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på? Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp för många olika svårigheter. Ofta talar man om läsoch skrivsvårigheter som en helhet, dvs. att svårigheter med läsning alltid hänger samman med skrivsvårigheter. Men en del personer kan ha mer problem med läsning medan andra har mer problem med skrivning. Vanligast är dock att dessa två svårigheter uppträder tillsammans. En annan oklarhet med läs- och skrivsvårigheter är att begreppet läsning exempelvis kan ses som avkodning, läsförståelse eller läshastighet och att begreppet skrivning på motsvarande sätt kan ses som stavningsförmåga eller förmåga att skriva olika sorters texter. Vad kan då läs- och skrivsvårigheter bero på? Eftersom begreppet kan inrymma så många olika varianter av svårigheter finns det naturligtvis många orsaker till detta. En del orsaker kan ses på en pedagogisk eller organisatorisk nivå. Det kan vara brister i svensk lärarutbildning och lärares kunskaper om läsinlärning, som gör att eleven inte fått adekvat undervisning. Det kan också bero på att barn idag ägnar allt mindre tid åt läsning och därför inte får tillräcklig träning. Svårigheter hos den enskilde individen kan bero på språkliga problem, exempelvis språkstörningar eller på att man har annat modersmål än svenska. Lässvårigheter kan även bero på sociala problem, nedsatt syn- eller hörsel, koncentrationssvårigheter (ADHD) eller låg teoretisk begåvning. Ytterligare en orsak till läs- och skrivsvårigheter är dyslexi. Begreppet dyslexi förklaras i en egen punkt nedan. (Fördjupad artikel på www.dyslexiforeningen.se ) 3. Vad är dyslexi? Med dyslexi (som också brukar kallas specifika läs- och skrivsvårigheter ) avses en särskild typ av läsoch skrivsvårigheter, som utmärks av svårigheter med att läsa isolerade ord och att stava rätt. Det finns en biologisk bakgrund till detta. Ytterst handlar det om hur hjärnan lagrar och tolkar språkljud. Personer med dyslexi brukar ha svårt att korrekt uppfatta språkljud och ljudsekvenser, vilket leder till svårigheter att läsa och stava. Det är vanligt att personer med dyslexi också har problem med t.ex. arbetsminne och att lära sig saker genom utantillinlärning. För en längre definition av dyslexi, se gärna en svensk översättning av Internationella Dyslexiföreningens (IDA) definition: www.dyslexiforeningen.se

4. Är det vanligt att personer med dyslexi också har andra funktionsnedsättningar? Läs och skrivsvårigheter/dyslexi är ingen sjukdom eller tillstånd som kan medicineras bort. Svårigheterna kan dock innebära en påtaglig funktionsnedsättning och i värsta fall även orsaka sjukdomsliknande symptom (ex psykisk stress), som kan påverka skolarbetet negativt. Tyvärr löper den som har dyslexi stor risk att även ha andra svårigheter som möter kriterierna för ytterligare diagnos. Man brukar tala om komorbiditet när en och samma individ har två eller flera diagnoser samtidigt. Begreppet komorbiditet innebär alltså att det samtidigt förekommer två eller flera funktionsnedsättningar. Barn med dyslexi har ofta andra diagnostiserbara svårigheter som bidrar till att försämra inlärningen. Komorbiditet vid dyslexi är dessvärre snarare regel än undantag. Hög komorbiditet finns mellan dyslexi och följande diagnostiserbara svårigheter: * ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter * MD (Mathematic Disorder) Dyskalkyli/Räknesvårigheter * DCD (Developmental Coordination Disorder) Dyspraxi/Motoriska svårigheter * SSD (Specific Speech Disorder) och SLI (Specific Language Impairment) Tal- och språksvårigheter 5. Har fler pojkar än flickor dyslexi? Man brukar säga att dyslexi är 4-5 gånger vanligare bland pojkar än flickor. På senare år har dock vissa forskare ifrågasatt detta: kanske är det så att vi är bättre på att upptäcka pojkar, som oftare än flickor blir utagerande och märks. Flickor har en tendens att vara tysta och snälla. Kanske har flickor lättare att kompensera sina dyslektiska svårigheter genom att flickors allmänna språkliga förmågor vanligen är bättre utvecklade när läs- och skrivinlärningen påbörjas. 6. Har dyslexi något samband med begåvning? Enligt moderna definitioner av dyslexi föreligger ingen direkt koppling mellan dyslexi och begåvning. Dyslexi förekommer på alla begåvningsnivåer. Det finns mycket intelligenta personer som har svårt att avkoda ord, samtidigt som det finns personer med utvecklingsstörning som avkodar utmärkt (men de har ofta svårt att förstå svårare textinnehåll). Høien & Lundberg nämner att korrelationen mellan läskunnighet och intelligens vid undersökningar av barn i de första klasserna är låg, +0,3 0,4; dvs. bara 10-12 % av variationen i läskunnighet kan bero på variation i begåvning. När personer med dyslexi gör begåvningstester, får de ofta en typisk testprofil med både starka och svaga sidor. Det är också viktigt att framhålla att man vid kartläggning av allmänna kognitiva förmåga hos personer med dyslexi inte skall använda intelligenstest som kräver läs- och skrivfärdigheter. Høien, T. & Lundberg, I. (2001) Dyslexi. Från teori till praktik, Stockholm: Natur och Kultur. 7. Är personer med dyslexi mer kreativa än andra? De flesta personer med dyslexi är som alla andra vissa är mycket kreativa, andra inte. Självklart har personer med dyslexi talanger och vissa är påfallande begåvade inom områden som konst, musik eller arkitektur, men det finns inga belägg för att det allmänt är så. Så här långt finns bara ett fåtal kontrollerade studier av dyslexi och kreativitet. En sådan studie vid Göteborgs universitet visade att dyslektiska symptom var vanligare bland konststuderande än bland ekonomistudenter. Orsakerna till detta kan naturligtvis vara många; sambanden är inte enkla. Wolff U. & Lundberg, I. : The prevalence of dyslexia among art students. Dyslexia. 2002 Jan-Mar; 8(1):34-42) 8. Hur tidigt kan man veta om ett barn har dyslexi? Eftersom läs- och skrivinlärningen inte påbörjas förrän vid 6-7 års ålder i Sverige, brukar man inte tala om dyslexi om barn är yngre än så, men barn kan redan under det första skolåret visa tecken på om de har läsoch skrivsvårigheter. De kommer inte igång med läsningen och skrivningen. Det finns metoder att tidigt före skolstart upptäcka barn i riskzonen. Man brukar då använda enklare prov som mäter barns språkliga förmåga och fonologiska medvetenhet. De prövar barns förmåga att på olika sätt leka med våra språkljud. De barn som har svag språklig medvetenhet har ökad risk att få problem vid den tidiga läsinlärningen. De kan till exempel ha svårt att avgöra om orden boll och båt börjar på samma ljud eller vad blir kvar om man tar bort ljudet l i ordet bil.

När ett barn har gått i skolan och försökt lära sig läsa och skriva under de första skolåren men utan framgång, trots specialpedagogiska insatser, kan det vara aktuellt med en dyslexiutredning. En sådan utredning brukar oftast inte ske förrän i årskurs 3-4. 9. Finns dyslexi på alla språk? Med all säkerhet ja. Det tycks finnas en gemensam biologisk grund, men dyslexin kan yttra sig på lite olika vis beroende på vilket språk som är aktuellt. Det anses vara svårare att lära sig att läsa och skriva på ett språk med mycket oregelbunden, svårgenomtränglig stavning som engelska - än på ett språk med regelbunden stavning, t.ex. italienska. Dyslexi verkar vara vanligare i oregelbundet stavade skriftspråk, men ljudenlighet är inte det enda som avgör om ett språk är lätt eller svårt att läsa/skriva. Andra faktorer, som t.ex. ordlängd och morfologi, inverkar också. Finskan är exempel på ett språk med förhållandevis ljudenlig stavning men med många långa ord. Även personer med icke-alfabetiska skriftspråk kan självklart ha svårt att lära sig läsa och skriva och man kan konstatera att dyslexi förekommer i såväl Kina som Japan. Svårigheterna de möter och felen de gör är delvis annorlunda och det kan också vara så att avkodningen beror på flera faktorer utöver de fonologiska. Paulesu E, Démonet J.-F. 3 Fazio F et al. Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity. Science 16 March 2001 : Vol. 291. no. 5511, s. 2165 2167 Peer, L. & Reid, G. (red). (2000) Multilingualism, Literacy and Dyslexia - A Challenge for Educators. David Fulton Publishers, London. Akira, U. et al. Föredrag vid EDA - All-European Dyslexia Conference 19-22 sept 2013 i Växjö Landerl, K., Ramus, F, Ziegler, J. C. & Schulte-Korne, G. (2013). Predictors of developmental dyslexia in European orthographies with varying complexity. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 54(6), 686-694, 10. Hur kan man veta om en person, som lär sig svenska som andraspråk, har dyslexi? Det kan vara svårare att upptäcka dyslexi hos personer med annat modersmål än svenska och det finns heller inga färdiga recept på hur man bäst går tillväga. Indirekt information kan här få stor betydelse för att bättre förstå problemen. Det kan vara stor skillnad mellan olika individer som har svenska som andraspråk beträffande hur väl de behärskar sina språk och vilka förutsättningar de har för att utveckla språken. Därför är det värdefullt att skapa god insikt i varje elevs användning och inlärning av båda språken. Genom indirekt information intervjuer etc. snarare än testning kan man också få kunskap om eventuella problem med läs- och skrivinlärning på förstaspråket liksom eventuell ärftlighet *. Det finns studier kring hur man bättre skulle kunna anpassa diagnosinstrumenten till elever, vars skolspråk kan antas vara svagare än modersmålet. Det kan man göra t.ex. genom att utgå från språkoberoende aspekter av språkliga förmågor, som fonologisk medvetenhet. Specialpedagogiska skolmyndigheten håller på att översätta ett norskt material, som finns för flera språkområden, Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. * jämför studier av självskattningsscheman, t.ex. Schulte-Körne G, Deimel W and Remschmidt H (1997): Can self-report data on deficits in reading and spelling predict spelling disability as defined by psychometric tests? Journal of Reading and Writing. Issue Volume 9, Hedman, C (2009) Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Diss. Centre for Research on Bilingualism. Stockholm University. Hyltenstam, K. (2003), Modersmål och svenska som andraspråk. Ingår som kapitel i: Skolverket (utg.) Att läsa och skriva en kunskapsöversikt om språk i utveckling. Stockholm: Skolverket. 11. Hur kan man få en utredning gjord? En utredning ska kunna äga rum i skolan. Skolan har som framgår av nedanstående citat skyldigheter att göra en utredning. Svenska Dyslexiföreningen har gjort ett förslag till en utredningsmodell, som följs av flera kommuner. Man kan också vända sig till logopedmottagning eller privata utredare. Rektorn har enligt Skollagen ett ansvar för att en elevs behov av stöd utreds. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (SL 3 kap.

8 ) I propositionen till den nya skollagen sägs att ett beslut om stödåtgärd måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden. Processen beskrivs i fem steg: att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp och utvärdera. Dessa principer gäller från förskoleklass till och med gymnasieutbildning. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas (SL 3 kap. 9 ) På dyslexiföreningens hemsida (www.dyslexiforeningen.se) redovisas en utredningsmodell samt även en sammanställning över lagar och förordningar kring barn i behov av särskilt stöd. 12. Vem har rätt att ställa en dyslexidiagnos? Det finns inget övergripande beslut som innefattar såväl skola som sjukvård och arbetsliv. Praxis varierar därför mellan olika typer av verksamheter. Man ska dock skilja rätten att utreda från rätten att diagnostisera. Medicinska diagnoser (t.ex. enligt klassificeringssystemet ICD-10, som används i svensk sjukvård) får bara ställas av medicinskt utbildad och legitimerad personal, som logopeder, psykologer och läkare. Själva ordet diagnos är dock inte skyddat och det finns andra typer av diagnossystem, t.ex. DSM-V som används inom psykiatrin. Det är därmed inget som hindrar att t.ex. pedagoger utreder läs- och skrivsvårigheter och ställer ett slags diagnos, om än ej i ordets medicinska bemärkelse. Svenska Dyslexiföreningen rekommenderar att man i en utredning arbetar i team för att ställa en diagnos, (se www.dyslexiforeningen.se). Teamets kompetens ska samverka på bästa sätt. Här används de specialister som ärendet kräver pedagog, logoped, psykolog m.fl. Teamet kan göra en fördjupad kartläggning och har rätt att ställa en diagnos, som ska ligga till grund för ett åtgärdsprogram. Här menas således inte diagnos i ordets medicinska betydelse. För det pedagogiska arbetet i skolan krävs inga medicinska diagnoser. Se också fråga 22 om dyslexidiagnos på högskoleprovet. 13. Vilken hjälp kan en elev med läs- och skrivsvårigheter få i skolan? Skolan är enligt skollagen skyldig att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, oavsett om det finns en dyslexidiagnos eller inte. Skolan är skyldig att utreda svårigheterna om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst skall uppnås (se fråga 11). Om en elev behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas (SL 3 kap. 9 ) Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. (SL 3 kap. 7 ). Se även sammanställning över lagar och förordningar kring barn i behov av särskilt stöd 14. Är dyslexi ärftligt? Det finns en ärftlig komponent i dyslexi. Man räknar med att sannolikheten är ca 30 % att ett barn, som har en förälder med dyslexidiagnos, kommer att födas med anlag för att utveckla dyslexi. Kom dock ihåg att man inte ärver själva dyslexin, utan genetiska förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. Den hjälp man får är avgörande för hur det faktiskt blir. Rätt träning som sätts in tidigt är viktig. 15. Går det att bota eller träna bort dyslexi? Nej, dyslexi betraktas internationellt som en livslång funktionsnedsättning och att det är bristerna i den fonologiska förmågan som tycks kvarstå. Dyslexi är ingen sjukdom och det finns ingen snabb universalkur, men med rätt och omfattande träning och hjälpmedel kan många personer med dyslexi komma långt och i princip fungera som folk i allmänhet. Man brukar då tala om kompenserade dyslektiker. I stressiga lägen, t.ex. vid läsning under tidspress eller i vissa moment vid högre studier brukar dock dyslexin kunna slå igenom. 16. Vilka träningsmetoder har vetenskapligt stöd? Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman, dvs. fonologiska moment, har visat sig fungera bra för elever som har svårt att stava och avkoda ord. Så kallad multisensorisk träning träning

med flera sinnen engagerade där man ser, säger, läser och till och med känner på ord, verkar särskilt effektiv. Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller att göra mer av samma sak som man gjort i klassrummet hjälper inte. (Fördjupad artikel på www.dyslexiforeningen.se Torgesen, Joseph K. (2005). Recent Discoveries on Remedial Interventions for Children with Dyslexia. I: Hulme, Charles & Snowling, Margaret (red). (2005). The science of Reading. Malden: Blackwell publishing s. 521-537). 17. Hjälper massage mot dyslexi? Massage är ingen läs- och skrivinlärningsmetod. För att bli bra på att läsa och skriva, måste man öva just på att läsa och skriva. Massage i sig gör alltså inte att man stavar och läser bättre. Däremot kan man tänka sig att massage kan göra en del elever mer mottagliga för undervisning. Indirekt kan alltså massage och många andra saker, som verkar avslappnande ha en positiv effekt på både inlärning och annat, men massage kan aldrig någonsin ersätta läs- och skrivträning. Fördjupad artikel på www.dyslexiforeningen.se) 18. Finns det några varningssignaler som kan tyda på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Ja, men varningssignalerna kan yttra sig mycket olika beroende på personernas ålder, på typ av lässvårigheter samt på hur grava svårigheterna är. Om något eller några av syskonen eller föräldrarna har likande läs- och skrivsvårigheter ökar risken. Andra riskfaktorer är tidigare eller kvarvarande svårigheter med talet. Till varningssignaler vid läsning kan räknas problem med att tillägna sig en automatiserad och flytande läsning. Man läser antingen långsamt, trevande och hackigt eller också läser man alltför fort, gissar och missar bokstäver. Ibland kan märkas hos personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att de använder vaga ord och beskrivningar som den där grejen eller har svårigheter att komma ihåg flerledade instruktioner, vilket kan bero på nedsatt arbetsminne. Det kan också vara svårt att komma ihåg datum, namn, postnummer och multiplikationstabeller. 19. Kan man lära sig främmande språk även om man har dyslexi? Personer med dyslexi kan ha lätt för den muntliga delen av främmande språk, men man bör vara beredd på att få arbeta hårt med det skrivna språket. Olika språk har olika komplicerad stavning; italienska brukar nämnas som ett mycket regelbundet skrivet språk, medan engelskan är mycket oregelbunden det är svårt att räkna ut att bough och tough ska läsas ut med olika uttal i slutet. Med specialanpassad metodik och kunniga lärare kan det gå fint att lära sig både engelska och andra språk även om man har dyslexi. Ett övningsmaterial för barn, ungdomar och vuxna med dyslexi som lär sig läsa och stava på engelska, HELP Start, har tagits fram av Malin Holmberg. 20. Vad finns det för hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Idag finns många olika hjälpmedel som kan underlätta tillvaron för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vad som passar den enskilda individen, går dock inte att uttala sig om generellt. Det beror på behov, förutsättningar och situation. Utprovningen av läs- och skrivhjälpmedel bör vara lika personlig som en utprovning av t.ex. glasögon. Svenska Dyslexiföreningen hänvisar till återförsäljare av hjälpmedel för närmare information om program, användning och priser mm. Några återförsäljare är Frölunda Data (www.frolundadata.se), Elevdata (www.elevdata.se), Oribi AB (www.oribi.se] och Svensk Talteknologi (www.svensktalteknologi.se). Här är några exempel på alternativa verktyg som finns: Talböcker. Närmare 100 000 böcker finns inlästa på MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier), både skönlitteratur och faktaböcker (www.mtm.se). För att kunna ladda ner böcker behövs inloggningsuppgifter. Det får man på det lokala biblioteket som också ger tips och hjälp. Där kan man också ladda ner med en mobiltelefon eller surfplatta. Talsyntes. Ett program som gör att digital text på skärmen kan läsas upp. Talsynteser finns på flera olika språk. Rättstavningskontroll. Särskilda rättstavningsprogram finns, som rättar stavfel bättre än stavningskontrollerna i ordbehandlingsprogrammen. Stava Rex är utvecklat särskilt för personer med dyslexi. SpellRight är ett program som rättar grava stavfel och andraspråksfel på engelska.

Smarta ordböcker. Gustavas Ordbok är en digital ordbok, där man kan slå upp ord även om man inte kan stava till dem tack vare ett s.k. stavningsstöd. Läspennor/skannerpennor. När man för läspennan över texten i en bok kan den läsas upp med tal, översättas till annat språk eller sparas för överföring till dator. Olika läspennor har olika funktioner. Under de senaste åren har det skett en stark utveckling av programvara (appar) för mobiltelefoner och surfplattor som t ex. skannar in och läser upp text samt översätter till annat språk och som överför tal till text. 21. Har man rätt till hjälpmedel om man har dyslexi (och måste man ha en diagnos)? a) När det gäller läs-och skrivsvårigheter/dyslexi ser det olika ut i landet. I vissa landsting får logopeder ordinera vissa datorprogram, exempelvis rättstavningsprogram, till personer med dyslexi. Tanken är att de ska användas hemma. I skolans värld används begreppet alternativa verktyg i lärandet. På Skoldatatek, som finns i ett stort antal kommuner, kan man prova, låna och utbilda sig i användandet av dessa verktyg. Skoldatateken ger ibland också information till föräldrar. Skoldatateken arbetar på olika sätt. Även bland skolor och kommuner varierar tillgången till alternativa verktyg (www.skoldatatek.se). b) På skolor som har alternativa verktyg, är det vanligaste att man får använda dem på plats, men inte ta med dem hem. Diagnoser behövs inte för skolans del, alla ska få stöd och tidsenliga läromedel, så att de kan nå målen (www.spsm.se). c) Är man student på högskolan och har ett intyg på att man har dyslexi samt har kontaktat handikapphandläggare på högskolan, brukar man få god tillgång till olika stödinsatser inklusive alternativa verktyg (www.studeramedfunktionshinder.nu). d) Inom arbetslivet är det oftast ganska lätt att få hjälp med att finna hjälpmedel som gör att man kan klara sina arbetsuppgifter. På Hjälpmedelsinstitutets webbplats finns information om arbetshjälpmedel och vart man vänder sig för att få sådan (www.hi.se). 22. Vilka rättigheter har man om man vill studera på högskolenivå och har dyslexi? Om man har ett utlåtande som styrker att man har dyslexi och att man skulle göra bättre ifrån sig med längre lästid, kan man få göra Högskoleprovet med 50 % längre tid. Mer information finns i skriften Det anpassade högskoleprovet provet för dig med dyslexi (www.studera.nu). Observera att utlåtandet inför högskoleprovet måste vara skrivet av en person som är godkänd av Högskoleverket/Universitets- och högskolerådet som intygsskrivare. Namnen på dessa finns på följande hemsida Lista över alla intygsgivare för dyslexi (www.studera.nu). Går man på högskola, kan man kontakta den aktuella högskolans samordnare av pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder i studiesituationen, för att ansöka om pedagogiskt stöd. En lista på samordnare finns här: samordnare vid universitet och högskolor. Ett dyslexiintyg krävs ibland för att få stöd, men det behöver för detta ändamål inte vara skrivet av en person från Högskoleverket/Universitetsoch högskolerådets lista (som endast gäller utlåtanden inför högskoleprovet). Man kan få information från samordnaren vid den egna högskolan om vad som gäller för att få stöd just där. Det går att få all kurslitteratur inläst som talbok, anpassad till e-bok eller punktskrift. Sådana böcker tillhandahålls för personer med läsnedsättning via Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTV) mediawebb Legimus. Det krävs inget intyg för att få ladda ned litteratur därifrån. Det räcker att kontakta ett bibliotek för att få inloggningsuppgifter. Den som är student och behöver en bok som inte är inläst kan göra en beställning på aktuell högskolas eller universitets bibliotek. Det kan sedan ta 6 till 12 veckor innan boken är färdig, så det gäller att beställa i god tid. 23. Kan man få hjälp om man är anställd och har dyslexi? Att få ett hjälpmedel som gör det lättare att klara arbetet, brukar vara möjligt om man kan uppvisa ett intyg på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Man vänder sig till försäkringskassan eller Arbetslivstjänst som kontaktar arbetsgivaren. Ofta behövs en utredning där man tittar på arbetssituationen innan man kan föreslå lämplig hjälp, inklusive hjälpmedel.

24. Kan man få hjälp att ta körkort om man har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Den som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan på olika sätt få hjälp vid teoriprovet. * Ljudstöd, så att man kan lyssna på provet Kunskapsprovet finns inläst på svenska för alla körkortsbehörigheter och traktorkort så att man även kan lyssna på texten samtidigt som man gör provet. Ingen särskild ansökan krävs. * Förlängd provtid Den som har lässvårigheter kan få förlängd provtid för alla körkortsbehörigheter och för traktorkort. Man kan även få tillgång till ljudstöd på svenska vid förlängd provtid. Förlängd provtid innebär, vid prov för körkortsbehörigheterna och traktorkort, att ordinarie provtid utökas med 50 procent. Särskild ansökan krävs. * Muntligt prov Muntligt prov är anpassat för den som har mycket stora lässvårigheter (exempelvis på grund av dyslexi eller andra funktionsnedsättningar). Frågorna ställs muntligt och man får svara muntligt. Ingen text behöver läsas vid ett muntligt prov. Särskild ansökan krävs. * Intyg För att få förlängd provtid eller muntligt prov måste man ha ett intyg om läs- och skrivsvårigheter. Den som intygar ska ha god kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att få intyga. Intygsgivaren ska bedöma vilken anpassning du behöver för att kunna visa dina kunskaper vid ett kunskapsprov hos Trafikverket. Exempel på sådana personer är speciallärare eller specialpedagoger inom gymnasieskolan, personal på vissa trafikskolor eller andra specialister inom området. Ansökningsformulär och mera information finns på Trafikverkets hemsida www.korkortsportalen.se/jagska-ta-korkort/personbil/forarprov/anpassade-prov/ Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) säljer läromedel som stödjer den som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. De ger ut Lättlästa Körkortsboken + teorihäftet och även en CD, där boken är inläst. Materialet kan köpas via trafikskolan eller på ordertelefon. 25. Vart kan man vända sig om man är förälder till barn med läs- och skrisvårigheter? Om man är fundersam kring sitt barns läs- och skrivutveckling, bör man i första hand tala med barnets lärare i skolan. Så mycket som möjligt bör kunna lösas inom skolans ram. Föräldraföreningen FDB (www.fdb.se). och Dyslexiförbundet FMLS (www.dyslexi.org) är föreningar där många som är föräldrar till barn med dyslexi är med. Vill man som förälder få en läs- och skrivutredning gjord, bör man i första hand tala med sitt barns klasslärare. Litteratur som kan passa föräldrar finns t.ex. på FDB:s webbsida 26. Hur kan man få veta mer om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Svenska Dyslexiföreningen (www.dyslexiforeningen.se), Dyslexiförbundet FMLS (www.dyslexi.org) och Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, (www.fdb.se) har på sina respektive webbsidor information samt förslag på litteratur om ämnet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har under Råd och stöd en webbsida kallad Frågor och svar där man också kan få svar på en öppen fråga. (www.spsm.se). Internationella Dyslexiföreningen, IDA, har information både på engelska och spanska (www.interdys.org). Sammanställningen av Frågor och svar gjordes av Bodil Anderson Rack 2007. Den har 2014 uppdaterats av en arbetsgrupp ur Dyslexiföreningens styrelse. I den web-baserade versionen av Frågor och svar (www.dyslexiforeningen.se) finns ytterligare information kring vissa svar genom nyskrivna artiklar av experter på området. Dessa artiklar har tagits fram i ett projekt som fått medel från Helge Ax:son Johnsons stiftelse Vi riktar ett stort tack till Helge Ax:son Johnsons stiftelse, vars bidrag har gjort det möjligt att utvidga och förbättra informationen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.