Slam som fosforgödselmedel på åkermark



Relevanta dokument
Avloppshantering och miljömålen

Hållbar återföring av fosfor

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

kadmium i avloppsslam

Fosfor en outtömlig resurs

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Slamspridning på Åkermark

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Sammanfattning. Inledning

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

något för framtidens lantbrukare?

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hitta rätt kvävegiva!

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Slamtillförsel på åkermark

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Gödslingsrekommendationer 2017

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Miljöpåverkan från avloppsrening

Ecolan Agra ORGANIC

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp.

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Fosfor och dess växttillgänglighet i slam en litteraturstudie

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Växternas inkomster och utgifter

Kväve- och fosforgödsling till majs

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Att sätta värde på kvalitet

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Till Miljödepartementet Skärkäll registrator

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Markkartering jordprovtagning analyser

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Gödslingsrekommendationer 2015

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Gödslingsrekommendationer 2019

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Tillskottsbevattning till höstvete

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Praktisk användning av biogödsel

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Transkript:

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se

Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark Gødning A/S).

Två vägar att förse växten med P 1. Gödsla grödan konstant med lättlöslig fosfor i rätt mängder i förhållande till behov (i princip endast möjligt i växthusodling) 2. Hålla marken i god status så grödan finner den fosfor som behövs

Fosfor i marken 1000-2000 kg fosfor finns per hektar Men i varje ögonblick är bara något hekto tillgängligt för växterna i form av fosfatjoner (H 2 PO 4 - eller HPO 4 2- )

Fosfor i marken Den mesta fosforn är bundet kemiskt eller biologisk och frigörs sakta beroende på: fosforhalt övriga (närings)ämnen ph, kalktillstånd vattenhalt mm mm grödan marklivet temperatur syre

Mykorrhiza letar fosfor och fungerar som en förlängd rot för växten. (Foto Bharadwaj och Ahlström, SLU)

Svampens förråd (arbuskler) är en indikator på mykorrhizakolonisering. (Foto Bharadwaj och Ahlström, SLU)

Bild: Pertti Salonen efter ide av KL. Publicerad i Formas bok

En god jord kan klara växtens fosforbehov Ett bra år med lagom värme, fukt och tillgång till övriga nödvändiga växtnäringsämnen så kan en jord med gott fosforinnehåll och rikligt markliv leverera tillräckligt med fosfor till grödan och i lagom takt.

Men ibland inte Ibland behöver man tillsätta direkt växttillgänglig fosfor (mineralgödsel) Exempelvis Som startgiva på våren Till mycket fosforkrävande grödor Fosforsvaga jordar där växten inte klarar konkurrensen med andra fosforintressenter

Bibehållen bördighet En god skörd tar upp 20-30 kg P/hektar och år, vilket måste ersättas på en normal jord för att marken fortsättningsvis ska kunna leverera den fosfor som växten behöver.

Bibehållen bördighet En god skörd tar upp 20-30 kg P/hektar och år, vilket måste ersättas på en normal jord för att marken fortsättningsvis ska kunna leverera den fosfor som växten behöver. Vilken form av fosfor som tillsätts har i detta sammanhang mindre betydelse. Lättillgänglig fosfor fastläggs och bunden fosfor frigörs i ett ständigt arbete i marken.

Fällningskemikalier Höga krav på litet utsläpp av fosfor i vatten innebär att fällningskemikalier baserade på järn eller aluminium används. Är det ett problem för marken?

Halter i jord och slam Eriksson, 2001 Matjord % Alvjord % Slam % Al medel 6,6 7,2 4 Al max 8,3 8,8 9,2 Fe medel 3,3 3,9 4,9 Fe max 7,8 7,5 15 P medel 0,1 0,08 2,7 P max 0,2 0,2 5,5

3 års fältförsök (VA Forsk projekt) Kontroll = ingen fosfor Järnfällt slam Aluminiumfällt slam Kalkfällt slam Biologiskt slam Aska Mineralgödsel-P med och utan kalkning Kväve och kalium gödslades upp till samma nivå

Bara fosforgivan varierade. Förrådsgödsling av P första året: År 1 : 45 kg P/ha (3 års P-giva) + Kväve och kalium År 2 och 3: Kväve och kalium lika till alla även kontroll

Kärnskörd, fältförsök År 1, torrt som gav låga skördar, runt 2 ton ts/ha. Mineralgödsel högst skörd. År 2, normala skördar, runt 3 ton ts/ha Ingen signifikant skillnad på kärnskörd. År 3, Rekordskörd i alla behandlingar, 5 ton ts/ha. Ingen signifikant skillnad på kärnskörd.

Stämmer med gamla tankar Markens förråd måste vara så stort och aktivt att marken förmår leverera vad en gröda behöver. Detta förråd ska sedan underhållas. Prof. Sven L Jansson 1961, Rationell gödsling förr, nu och i framtiden- en principdiskussion. Växtnärings-nytt 17,5.

Svårt att göra rättvisa försök med slam Fosfor är ett svårt ämne eftersom markpoolen är stor och processerna komplexa Slam innehåller flera växtnäringsämnen så kompensation för detta måste göras Korta försök i krukor är sällan rättvisande och kan ge mycket varierande resultat Litteraturstudie i VA Forskrapport 2011-16

Påverkar återanvänd fosfor mykorrhizakolonisering? Jord från fältförsöket (fyra år efter P-gödsling) Kontroll Järnfällt slam Biologisk slam Mineralgödsel-P Gödslade alla lika med kväve och kalium samt några med mineralgödsel-p

Resultat, mått på kolonisering av mykorrhiza 20 positiva skärningar 18 16 14 12 10 8 4 v. 10 v. 6 4 2 0 Kontroll K+MinP SS SS+MinP BS MinPf MinPf+MinP

Fosfor och kadmium mg Cd/kg P Mineralgödsel: Medeltal Sverige: < 6 Medeltal Europa (inklusive skandinaviskt) 87 21 % av EU s mineralgödsel > 137 Världen 0,2-860 Svenskt slam små reningsverk 38 stora reningsverk 27 Svensk matjord 320 Utländskt slam och matjord:????

Är kadmium i svenskt slam ett problem för hälsan? Kommer kadmiumet från svenska eller utländska åkrar, dvs är det en cirklulation eller nyimport? Svenska särregler ökar importen av livsmedel och minskar behovet av fosfor. Hur ser dessa produkter ut? Vad ska vi göra med all importerad fosfor och kadmium i mat om svensk produktion minskar?

Kadmium till jord med 11 kg P (genomsittlig bortförsel/ha) samt nedfall Ny kadmium för åkerjorden: Mineralgödsel Atmosfärisk deposition 62 mg Cd/11 kg P 400 mg Cd/ha Cirkulerad från svensk åker eller ny från utländsk åker: Slam, mv Stallgödsel 314 mg Cd/11 kg P 190 mg Cd/11 kg P

Konsekvenser av nya gränsvärden? Sverige har länge bedrivit uppströmsarbete och kvalitetssäkring av slam. Första slamrevision hölls 1993. Detta har resulterat i att Sverige har ett unikt rent slam. Nya förslag tangerar rimlighetens gräns i kombination med mätosäkerheterna. Hur kommer reningsverken att agera?

Ej använd näring är en miljörisk foto: K. Linderholm

Exempel på miljörisk 510 ton P/år till Bolidens gruva i Norrland från Stockholm. Användning: 24 000 kg P/ha 33 000 kg N/ha (Ingen bortförsel med skörd) På åkermark där skörd sker: max 110 kg P/ha 150 kg N/ha

Förbränning Sannolikt ökar: Kadmiumnedfallet Negativ klimatpåverkan Sannolikt minskar: Uppströmsarbetet Allmänhetens intresse

Utveckla strategier för en hållbar konsumtion Styra kadmiumintaget med livsmedel för att få renare slam? Undersökning i Cirkulation utgåva 2/13 på främst veteprodukter: Mv 30 prover 18 mg Cd/kg P (max 73) 19 st över 11 mg Cd/kg P Det går att välja

Slutsats Ett svensk kvalitetssäkrat slam är ett bra fosforgödselmedel- för grödan, klimatet och våra vatten. Sannolikt även för folkhälsan eftersom vi har dålig kunskap om hur importmaten odlas och vad den innehåller.