AES utkast till syntes presentation vid konferensen Perspektiv på Energi Staffan Laestadius, prof.em.

Relevanta dokument
Industrin och energin. Peter Nygårds

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Yttrande över underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden ,

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Program för forskning och innovation på energiområdet

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Dagordning Lunch

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Regeringens proposition 2005/06:127

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Vill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

KS 2016/ Energiplan för Norrköpings kommun norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun. instagram.com/norrkopings_kommun

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv rapportering av sektorsansvaret 2006

Akademins bidrag till industriell omvandling

Transition governance en kritisk granskning av metod fo r utva rdering av forsknings- och styrmedelsinsatser. Lena Neij Sofie Sandin, Maria Johansson

Specialiseringar på Ekosystemteknik

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits

Program Industrins energi- och klimatomställning

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Specialiseringar på Ekosystemteknik 3 NOVEMBER 2014, CHARLOTTE MALMGREN

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME)

Allmänna energisystemstudier

Vad är hållbara transporter?

Allmänna Energisystemstudier (AES)

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

4. Miljöregler och styrinstrument

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

framtider Energisystemet 2020

Trender i transportsystemet. Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Ny lag om elcertifikat

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Effektivare energianvändning i byggnader

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Öppet forum: Strategi för en fossilfri transportsektor

Aktuellt från Näringsdepartementet

Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider

Svensk forskning och innovation på energiområdet nationellt och i internationellt samarbete

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Utgiftsområde 21 Energi

2. Positionering och forskningsfrågor

En sammanhållen klimat- och energipolitik

NAGIV, Masterprogram i geografisk informationsvetenskap, 120 högskolepoäng Master's Programme in Geographical Information Systems, 120 credits

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

Configuration Management

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:

Scenarier för Pathways

Färdplan klimatneutralt Uppsala

Framtidsscenarier och målkonflikter

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Energi- och klimatfrågor till 2020

För en bred energipolitik

Översyn av Energikontoret Östra Götaland AB

Energi i industri Nuläge och framtid

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Färdplan för Fossilfri Konkurrenskraft branscherna som möjliggörare

Inledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Strategisk Energisystemforskning

Transkript:

AES 2010-2014 utkast till syntes presentation vid konferensen Perspektiv på Energi 2017-12-06 Staffan Laestadius, prof.em.

Hur gör man en syntes i ett program som AES-programmet? Stor variation i projekt, ansatser och publikationer Inte helt glasklart vad beställaren/finansiären vill ha Hur undvika att landa i en mängd individuella refereegranskningar? Point of departure: som varm anhängare av AESprogrammet började jag med att titta på vad STEM rimligen borde önska sig. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 2

AES: det allmänna - syfte AES-programmen har haft samspelet mellan teknik och samhälle som utgångspunkt, med en betoning på samhälleliga styrningsproblem. Men även energisystemfrågorna har påverkats av förändrade omvärldsförutsättningar. Energimyndighetens syfte med programmet Allmänna energisystemstudier är att utveckla system- och helhetstänkandet i omställningen av energisystemet Jfr. Wittrock & Lindström, 1984, De stora programmens tid 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 3

AES: det allmänna mål, bl.a. detta Ta fram vetenskapligt underlag för en ändamålsenlig energipolitik som bättre integrerar energifrågorna i samhällsutvecklingen och tar hänsyn till att energipolitiken sedan länge inte längre bara är nationell angelägenhet.. Utveckla metoder och modeller för såväl energisystemanalys som teknikvärdering av energi- och miljöteknik. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 4

AES: det specifika - inriktning Forskning, om energipolitik och energipolitiska styrmedel speciellt styrmedels kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Genom avregleringen av energimarknaderna och införandet av marknadsbaserade styrmedel har behovet av forskning och kunskapsutveckling om energipolitiska styrmedel ökat.. Forskning om energimarknaderna och energimarknadernas aktörer, samt teknikskiften. Projekt inom programmet ska genomsyras av ett energisystemperspektiv helst med en blandning av vetenskapliga discipliner i en tvärvetenskaplig anda. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 5

AES: några preliminära utgångspunkter Sektorsforskning Energisystemet i fokus Också konsumenter Omvandling i fokus Policy i fokus Tvärvetenskaplighet Teknikskiften Innovationer Det internationella sammanhanhanget Krav på kommunicerbarhet Detta är tillämpad forskning inte grundforskning Ur detta försöker jag vaska fram kriterier för syntesarbetet Jag ser mig inte som en andra omgångens refereegranskare 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 6

Omställningen till fossilfri industri och energisektor De teknologiska villkoren för att sy ihop omvandlingen Projekt: Johnsson m.fl. Nilsson m.fl Ekonomiska mekanismer och styrmedel i anpassningen till low-carbon Projekt: Nilsson m.fl Lundgren m.fl De juridiska villkoren för en systemomvandling Projekt Michanek/Malafry Hur skapa konsistens i de analytiska verktygen? Projekt: Ahlgren m.fl > 30 publikationer 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 7

Syntesarbetets begränsningar: variety Det som skiljer Allt inte energirelaterat miljöstyrn (skatt & andra) Miljömål (SO 2, COD) Tid/periodisering 1970-2000 Detta millennium Omvandling hur studerar man det, om man gör det Skogsindustrins COD-utsläpp 1,6 16 1,4 14 1,2 12 1 10 0,8 8 0,6 6 0,4 4 0,2 2 0 0 1978198219861990199419982002200620102014 COD-utsläpp Massaproduktion 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 8

Syntesarbetet - the common ground Det som förenar Energiproduktion Energiintensiv industri Basindustri PPI Stål Mining Elintensiv basindustri inte så flexibel. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 9

Miljö- och energipolitikens utmaning Styrmedelserfarenheter Skatter och avgifter på energi och utsläpp blandas med fördel med performance regler till sammanhållna policypaket. Den kortsiktiga effekten av politiken inte alltid så tydlig Sverige OK Reflektioner EII/tung industri har två fundamentala stelheter: Capital vintage Technological closure Ibland uppträder de tillsammans (Salter, 1966): => sunk cost i mrd-klass Alt technology is what it is Idag 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 10

Omställningsutmaningen Analysläget I Europas tunga EII är fossilavvecklingen en tuff utmaning. Flera spännande tekniknära analyser. Två fronter Energiintensiv verksamhet fossilbaserad verksamhet Reflektioner Deus ex Machina: CCS Wishful drift i hänvisningar Svag empiri på systemnivå Kognitiv inlåsning Idag. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 11

Verktygslådans upprustning EMEC TIMES syntesen Två modeller dominerar policyanalysen på energiområdet EMEC/KI en TD ekonomisk modell TIMES/STEM, en BU fysisk modell Hur länka dem? En angelägen uppgift Reflektioner Om ambition att skapa beslutsstöd => en kommunikativ uppgift => reliabilitetsutmaningen Garbage in garbage out problemet => ingångsparametrarnas relevans => validitetsutmaningen Idag.. 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 12

Verktygslådan: modellarbetets utmaningar Söderholms Modelling paper Economic modelling of environmental policy is deemed to be particularly useful for analysing relatively small changes from a baseline, yet what climate change models frequently are asked ís how an entirely different future might evolve Reflektioner Här har vi en kärnfråga för framtida AES-arbete Grunden lagd, men mer behövs Idag 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 13

Omställningens juridiska villkor Lagen och energiomställningen En avhandling om biodiversitet och förnybar energi =>pekar på ett fundamentalt problem Reflektioner Såväl EU-rätt som svensk lag dåligt anpassad till snabb omställning till förnybar energiproduktion Inte bara biodiversiteten => forskningsuppgift Idag 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 14

Tack för att ni lyssnade Staffan Laestadius slae@kth.se 2017-12-06 Laestadius/AESsyntes 15