Resultatredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Innehåll: Sammanfattning 4 Inledning 7 Nyhetstidningen 8 Sidor 10 Lättlästa böcker 16 Läsombud och övrig marknadsföring 24 Rollen som kompetenscenter 32 Lättläst-tjänsten 34 Samverkan 36 Inför framtiden 39 Styrelse 41 Läsarbilderna är tagna av Cathatrina Kåberg
Sammanfattning Centrum för lättlästs verksamhet med produktion och spridning av lättläst nyhetsinformation och litteratur har nu funnits i 25 år. Målgrupper för verksamheten är enligt regeringens riktlinjer personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter. Samhällsutvecklingen med mer komplex information i skriven form och fler personer med bristande läsförståelse har medfört att andra grupper än de med intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar söker stöd i lättläst material. Till dem hör personer som invandrat till Sverige och är på väg att lära sig mer om det svenska samhället och språket. Till dem hör också personer som av olika skäl inte kommit igång med läsningen och har svårighet att tillgodogöra sig texter. Verksamhet 2013 Verksamheten under 2013 har bedrivits på liknande produktionsnivå som tidigare år, men med ökat fokus på digital utveckling av nyhetstidningen och böckerna. Uppdraget att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan har varit en prioriterad uppgift, i linje med regeringens kulturpolitiska prioritering om barns och ungas rätt till kultur och visionen om att barn och unga ska få uppleva kultur och växa genom bildning. Den dominerande händelsen under året är det betänkande som presenterades i slutet av augusti, Lättläst (SOU 2013:58). Betänkandet föreslår omfattande förändringar av Centrum för lättlästs organisationsform och verksamhet. Bristen på konsekvensanalyser i utredningen har inneburit ett omfattande och krävande analysarbete inom organisationen för att kunna avge det yttrande som lämnades in i november. Remissförfarandet har också fört med sig en intensiv debatt i medierna, och debatten ökade efter att MTM lämnat in sitt remissvar med mer långtgående förändringar för Centrum för lättlästs verksamhet än utredaren föreslagit. 4
Detta analysarbete har medfört en genomlysning av många viktiga frågor som ekonomi, försäljning och kundanpassning, distribution, samarbeten, digital teknik och vad som krävs av ett eventuellt framtida kunskapscentrum. En fråga som fått ett växande utrymme är om en oberoende nyhetstidning och ett oberoende bokförlag kan läggas in under en myndighet. Året har även inneburit ett 25-årsjubileum för Centrum för lättlästs verksamhet. Jubileet uppmärksammades i november under Lättläst-konferensen Att göra sin röst hörd med en jubileumsmiddag för konferensdeltagare, samarbetspartner och personal. När det gäller utvecklingen av digitala medier har fortsatta insatser gjorts under året med fler ljudoch e-böcker och med ett digitalt kommentarsfält till tidningen 8 Sidor. Nyhetstidningen 8 Sidor har kommit ut både i tryckt form och som digital utgåva på nätet. Dessutom har tidningen kommit ut som taltidning. Liksom många andra prenumererade nyhetstidningar har tidningen fått se en något vikande upplaga för den tryckta tidningen, men ändå lyckats behålla en balanserad budget och jämna prenumerationsintäkter. När det gäller läsaranpassning har flera utvecklingsprojekt ägt rum. Tidningen har fått projektstöd från Post- och Telestyrelsens innovationstävling Begriplighet och interaktion för att bedriva tekniskt utvecklingsarbete under 2013 och 2014. Det har bland annat medfört unika testsituationer med personer som har mycket stora läs- och skrivsvårigheter för att utveckla ett kommentarsfält som alla kan använda. Resultatet har väckt stort intresse från flera andra medieföretag, bl.a. SVT. LL-förlaget har haft en bred och varierad utgivning både i fråga om genrer och svårighetsnivåer, och fler böcker än tidigare har getts ut på den mest lättlästa språknivån. Böcker ges ut i tryckt form, som ljudböcker och som e-böcker. Förändringar i köpbeteendet hos kunderna innebär att fler köper böckerna via återförsäljare, ofta på nätet. Numera går över två tredjedelar av försäljningen den vägen. Flera av de nyproducerade böckerna har sålt mycket bra under året, t.ex. den tusende LL-titeln, fackboken Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren och ungdomsromanen Kickboxaren. Marknads- och kommunikationsavdelningen (MoK) har bedrivit ett omfattande arbete för att få böcker och tidning att nå ut till brukarna, ofta genom förmedlare som bibliotek, lärare och omsorgspersonal. Avdelningen har även arbetat med att lyfta lättläst-frågan i media och på den politiska agendan. Med anledning av utredningen Lättläst har flera debattartiklar publicerats. Uppmärksammade priser har delats ut för att sätta fokus på lättläst, Bästa lättlästa bibliotek och Bästa läsombud. De sociala medierna blir allt viktigare som kanaler att nå ut och aktiviteten på dessa har ökat kraftigt under året. MoK ansvarar även för verksamheten med Läsombud, som utvecklats till en landsomfattande verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Verksamheten, med personal eller anhöriga som högläser, har även visat sig fungera bra för personer med demens. Projektet Läskraft! med denna inriktning har bedrivits med stöd från Allmänna arvsfonden och Kulturrådet. I slutet av året avlutades finansieringen via projektbidrag, men verksamheten planeras att fortsätta. Kompetenscentrum Vetenskapliga rådet, som består av sju experter i språkutveckling och läsförståelse från olika universitet, har under året producerat ett dokument om lättläst. Med anledning 5
av utredningens förslag om att utveckla verksamheten vid Centrum för lättläst till ett nationellt kunskapscentrum har en konstruktiv diskussion ägt rum om att redan påbörja denna utveckling. Konsultverksamheten Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren som arbetar med samhällsinformation, ett exempel är ett uppdrag om hur röntgenbesked kan förbättras för att bli mer begripliga. Förutom konsultuppdrag om bearbetning av texter och webbplatser har LL-tjänsten haft en omfattande kursverksamhet i att skriva lättläst, och bland kunderna under året finns bland andra de politiska partierna och Hovrätten i västra Sverige. Lättläst-tjänsten har även arrangerat de årliga konferensdagarna Lättläst-dagarna. Ekonomi Det ekonomiska resultatet blev ett överskott om 68 617 kronor. Det är på en nivå där vi bör ligga, dvs. ett litet överskott som innebär att de intäkter vi fått har använts i verksamheten för att komma målgrupperna till godo. Intäkterna för året låg cirka 100 000 kronor högre jämfört med föregående år, medan kostnaderna ökade med cirka 869 000 kronor. Försäljningsintäkterna har minskat för framför allt förlaget och LL-tjänsten samtidigt som vi fått ökade bidrag i samband med PTS-projektet. Kostnaderna har ökat, men inte lika mycket som budgeterat. På lång sikt ska vi ha en ekonomi i balans. Utöver ordinarie årliga bidrag från staten har Hattstugan bidragit med medel för 2013 om 290 906 kronor avseende projekt Läskraft! 6
Inledning Övergripande verksamhetsmål Målet för statens bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) är att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur (ur Riktlinjer för budgetåret 2013). Centrum för lättläst är en stiftelse med uppgift att tillgodose olika grupper som har lässvårigheter med lättläst nyhetsinformation och litteratur. Verksamheten grundar sig på ett riksdagsbeslut och regeringen fastställer stadgar och utser styrelsen. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati, tillgänglighet och delaktighet. Utgångspunkten för verksamheten är alla människors rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar, enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk funktionshinderpolitik. Användare av lättläst material finns inom många delar av samhället och målgruppen för verksamheten är därför varierad. Här finns personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med demens. Även personer som är nya i Sverige och behöver lära sig svenska för att vara delaktiga i det svenska samhället kan använda sig av lättläst material. Det kan även gälla ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Avdelningar inom Centrum för lättläst En ny direktör tillträdde i januari 2013. Tillsättandet av en ny chefredaktör för tidningen 8 Sidor under 2012 samt nya chefer för bokförlaget och för ekonomi och personal under de senaste åren innebär att mer än hälften av ledningsgruppen bytts ut. Det har medfört en utveckling av läsarkontakter och digitala medier, ökade kontakter och samarbeten med andra aktörer i samhället samt effektivisering av administrativa rutiner. Resultatet av förändringarna inom stiftelsens ledning har varit påtagliga under året. Centrum för lättläst består av tre producerande avdelningar, en marknadsförande avdelning samt en administrativ avdelning. Produktionsenheterna består av nyhetstidningen 8 Sidor, bokförlaget LL-förlaget samt uppdragsverksamheten Lättläst-tjänsten, som gör lättlästa 7
textbearbetningar åt myndigheter, organisationer och företag och även erbjuder kurser i att skriva lättläst. Verksamheten finansieras till drygt hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Personer med lässvårigheter efterfrågar inte alltid själva böcker och nyheter. Därför är marknadsföring och kontakt med förmedlare en viktig del av uppdraget för att nå målgrupperna. Marknadsavdelningen arbetar ute bland brukare och förmedlare och deltar i mässor och konferenser som en viktig länk mellan produktion och brukare. I samarbetet med bl.a. bibliotek och studieförbund bedrivs även ett arbete med läsombud över hela landet. Det består av att personer med stora lässvårigheter ges ökad möjlighet till delaktighet genom högläsning av omsorgspersonal eller anhöriga. Till dessa hör personer med utvecklingsstörning och personer med demens. Marknads- och kommunikationsavdelningen ansvarar även för webbplatsen, för pressaktiviteter och för aktiviteter på sociala medier som Facebook och Twitter. Centrum för lättläst ska även vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättläst och begriplighet. I detta ingår ett vetenskapligt råd med sju experter i språk- och läsutveckling från olika universitet i Sverige. Här ingår också att lyfta frågorna om lättläst på samhällsagendan. Priser delas årligen ut för att uppmärksamma goda insatser för att förbättra begripligheten. Priset för Bästa lättlästa bibliotek delas ut till ett bibliotek eller skolbibliotek som särskilt lyfter fram lättlästa böcker och annan verksamhet. Priset för Bästa läsombud delas ut till någon person som med kunskap och engagemang utvecklat läsombudsverksamheten inom sitt område. Samverkan med andra aktörer i samhället har blivit ett högprioriterat område, bl.a. i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till personer med intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar. Även antalet projektbidrag från externa aktörer som PTS, Kulturrådet, Allmänna Arvsfonden samt Justitiedepartementets Demokratienhet har utvecklat vår samverkan med andra. Vårt mål är att varumärket Centrum för lättläst ska stå för kvalitet och kompetens och fungera som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Genom de remissvar som inkommit som svar på utredningen om lättläst har vi kunnat konstatera att flertalet av remissinstanserna förknippar vårt varumärke med just dessa begrepp. Reflexioner kring kvalitet I regeringens Riktlinjer för budgetåret till Centrum för lättläst står numera att De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat ska definieras. Att definiera kvalitet inom en producerande, informerande och kulturell verksamhet är en utmaning som kräver ett omfattande analysarbete. Tyvärr har vi inte haft möjlighet att ägna detta arbete den tid det förtjänar på grund av det omfattande analys och konsekvensarbete som betänkandet om Lättläst har inneburit. Samtidigt har detta arbete 8
aktualiserat vad kvalitetsbegreppet kan innebära och vilka kvaliteter som kan gå förlorade respektive öka om utredningens förslag genomförs. Vi står därför i början av arbetet med att definiera kriterier för vad kvalitet kan vara i vår verksamhet, och hur det ska kunna mätas över tid. Nedan finns några möjliga alternativ: Ökad tillgänglighet och inkludering i det digitala samhället genom utveckling av digitala plattformar för tidning och böcker. Samarbeten med andra aktörer, och i vilken mån samarbetet ökat resultatet/kvaliteten av insatsen. Kontakt med brukare och deras organisationer för ökad förståelse av deras behov Uppmärksamhet i media om verksamheten, och i vilken mån den är positiv, negativ eller neutral. Erhållna kvalitetspriser för utgivna böcker. Hur de priser vi själva delar ut uppmärksammats i media och därmed lyft frågan om lättläst på samhällsagendan. Antal beviljade projektbidrag från myndigheter och organisationer. Antal bibliotek som inrättat speciella Lättläst-avdelningar. Besök på webbplatsen och nedladdningar av handledningar. Aktivitet i sociala medier som Facebook och Twitter. 9
Nyhetstidningen 8 Sidor Centrum för lättläst ska utveckla läsaranpassningen av nyhetstidningen 8 SIDOR. Lättläst i skolan Centrum för lättläst ska öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Samverkan Centrum för lättläst ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. Tidningen 8 Sidor Den tryckta upplagan av 8 Sidor har under 2013 utkommit varje helgfri onsdag. Totalt har tidningen under 2013 utkommit med 49 nummer. Som ett led i att utveckla läsaranpassningen och kunna få med fler aktuella nyheter i har tidningen tryckts på tisdagsmorgnar i stället för som tidigare år på måndagseftermiddagar. Tidningen har också distribuerats som inläst ljudtidning till de prenumeranter som varit intresserade av det. Under 2013 har vi vidareutvecklat möjligheten att ta del av tidningen digitalt. Tidningen går att läsa i läsplatta eller på webben för den som är prenumerant. Vi har även utvecklat möjligheten att kunna prenumerera på pdf-tidningen. 8sidor.se Varje vardag uppdateras 8sidor.se med dagens viktigaste nyheter inom inrikesnyheter, utrikesnyheter, kultur och sport. Varje lovfri vardag gör också redaktionen en inläsning av nyheterna. Många av våra läsare utnyttjar möjligheten att kunna läsa och lyssna på nyheterna samtidigt. Näst efter startsidan är 10
sidan för att lyssna på nyheter den mest besökta sidan på 8sidor.se. 2013 hade 8sidor.se 1 031 842 besök vilket är en ökning med drygt 12 procent jämfört med 2012. 2013 hade 8sidor.se 367 626 unika besökare vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med 2012. Vid varje besök har den som besökt 8sidor.se i snitt besökt fyra sidor. Redaktionen har medvetet arbetat med fördjupningar och länkar till merläsning för att läsarna ska kunna fördjupa sin läsning och sina kunskaper i ett ämne. Under året har antalet sidvisningar ökat med uppskattningsvis 30 procent, vilket innebär att arbetet har gett ett resultat långt över våra förväntningar. För att uppmuntra till merläsning och ytterligare stärka samarbetet mellan Centrum för lättlästs olika verksamheter har fyra inlästa böcker från LL-förlaget ingått i prenumerationen av 8 Sidor under 2013 för dem som önskat. Läsaranpassning och interaktivitet 8 Sidor har under 2013 fortsatt arbetet med en interaktiv journalistik som syftar till att våra läsare ska bli delaktiga i samhällsdebatten. Vi har utvecklat samarbetet med läsarna på Facebook och Twitter. Sista december 2013 hade 8 Sidor 4 680 vänner på Facebook, jämfört med 2 092 ett år tidigare. Det innebär en ökning med nära 124 procent under året. Våra Facebookvänner har bidragit med innehåll till den tryckta tidningen och med diskussioner i relevanta ämnen. Minst en sida i den tryckta tidningen bygger numera på tips eller insändare från våra läsare. Detta är en stor förändring jämfört med 2012. Tanken är att uppmuntra läsarna att delta i samhällsdebatten, att lära sig källkritik, samt att bidra med viktiga tips och nyheter till redaktionen, på samma villkor som de som inte har svårt att läsa. Vi har under 2013 publicerat 40 blogginlägg på 8 Sidors blogg, där läsarna ofta fortsätter att diskutera aktuella ämnen. Detta leder ofta till nya artiklar i tidningen. En stor satsning för att läsaranpassa 8 Sidor har varit projektet Kommentarsfält för alla, som redovisas mer utförligt under punkten samverkan med andra aktörer. Projektet syftar till att ge 8 Sidors läsare samma möjligheter som alla andra att kunna delta i samhällsdebatten. Läsaranpassning och kvalitet Som ett led i att öka läsaranpassningen av 8 Sidor har vi fortsatt att utöka det direkta samarbetet med våra läsare med fokus på kvalitet. Vi har låtit elever inom bland annat särgymnasiet läsa och kommentera tidningen och vi har träffat våra läsare i samband med olika aktiviteter. Chefredaktören har besökt Västanviks folkhögskola i Leksand för att fördjupa samarbetet och fortsätta utveckla 8 Sidor för personer med teckenspråk som förstaspråk och för dem som studerar teckenspråk för invandrare på skolan. Även här har samarbetet fortsatt med att skolans elever läser tidningen och 11
utvärderar den med jämna mellanrum för att vi ska bli ännu bättre på att utveckla tidningen efter läsarnas behov. Unik kompetens om lättlästa nyheter 8 Sidors arbete med lättlästa nyheter och läsarmedverkan har uppmärksammats inom Norden. I november var chefredaktören inbjuden av Pohjola-Nordens distrikt i Österbotten, Nordiskt informationskontor i Vasa, Medieutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa och Finlandssvenska Publicistförbundet för att prata om erfarenheter av journalistik och demokratiarbete ur ett svenskt perspektiv. 8 Sidors chefredaktör har under 2013 varit ledamot i juryn för Årets Dagstidning Digitala Medier och Årets Dagstidning Årets Innovation. Centrum för lättläst var en av vinnarna i Post- och telestyrelsens innovationstävling Begriplighet och interaktion. Av de 56 projekt som genom åren har finansierats av Post- och telestyrelsens innovationstävlingar valdes projektet Kommentarsfält för alla ut när tävlingarna presenterades för regeringens Användningsforum. Post- och telestyrelsen har också gett Centrum för lättläst tillsammans med Ziggy Creative Colony i uppdrag att genomföra en förstudie för att ta fram en tjänst för användningstester. Justitiedepartementets demokratienhet har beslutat att bidra med pengar motsvarande en halvtidstjänst för en redaktör till den lättlästa valsajten Alla Väljare. Projektet Kommentarsfält för alla har även uppmärksammats i olika medier, bland annat i branschtidningar som Medievärlden och Journalisten. Valsajten Alla Väljare har under året uppmärksammats två gånger i Svenska Dagbladet och även i Medievärlden och Journalisten. Upplaga Den genomsnittliga upplagan minskade från 8 902 under 2012 till 8 370 under 2013. Som nämnts har vi beviljats medel från Justitiedepartementets demokratienhet för att kunna driva valjsajten Alla Väljare under valåret 2014. Vi bedömer att detta kan påverka intresset för samhällsfrågor och därmed inverka positivt på upplagan under 2014 och 2015. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 8 SIDORs genomsnittsupplaga åren 1988-2013 12
Prenumerationsintäkter Under 2013 låg priset för ett årsabonnemang på 8 Sidor på 825 kronor. Prenumerations-intäkterna har, trots en minskande upplaga, under 2013 legat kvar på 2012 års nivå. Detta beror till viss del på att den prishöjning som gjordes under 2012 slog igenom fullt först under 2013. År 2014 kommer vi att höja prenumerationspriset till 850 kronor för att hålla jämn takt med prisutvecklingen i branschen i övrigt. Prenumerationsintäkterna för 8 Sidor uppgick under 2013 till 5,85 miljoner kronor. 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 8 Sidors intäkter 1995-2013 (kr) Kostnader Genom fortsatt återhållsamhet vid inköp av material från externa text- och bildproducenter har vi kunnat fortsätta att minska kostnaderna för att producera tidningen även under 2013. Vi har lyckats hålla låga kostnader för tryck, främst tack vare väl utvecklat samarbete med tryckeriet. Vi har också haft något lägre kostnader för tryck eftersom många helgdagar under 2013 inföll på onsdagar och tidningen inte kommit ut dessa dagar. Personalkostnaderna har under 2013 ökat något jämfört med under 2012, dels i enlighet med nya avtal, dels på grund av olika projekt som Kommentarsfält för alla, där vi har förstärkt redaktionen. Läsarna Våra största prenumerantgrupper av den tryckta tidningen återfinns i grundskolan, särskolan, SFI-undervisningen, biblioteken och i omsorgen. Det innebär att varje exemplar av den tryckta tidningen används av många läsare. Vi har läsare med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar, dyslexi, demens, intellektuell funktionsnedsättning, hörsel- och/eller synnedsättning. Vi har också många läsare som håller på att lära sig svenska som ett andra språk. Tidningen används också i den vanliga grundskolan, ofta för diskussioner kring aktuella samhällsfrågor. Vi har också privatpersoner som prenumeranter, ofta är det föräldrar som prenumererar på tidningen till sina barn, eller barn som prenumererar på tidningen till sina föräldrar. 8sidor.se har många läsare som studerar svenska på SFI. 8sidor.se har också läsare utomlands som är intresserade av det svenska språket och svenska nyheter. 13
Lättläst i skolan Utveckling och läsaranpassning av 8 Sidor för att öka utbudet av lättlästa nyheter i skolan skedde under 2013 genom: Fortsatt utveckling av möjligheten för skolor att läsa tidningen digitalt. Fortsatt utveckling av aktuella, fördjupande nyhetsbakgrunder på prenumerantwebben vid större nyhetshändelser. Nya format för bildspel kring inrikes- och utrikespolitik, vilket lärarna har efterfrågat. Skolorna använder ofta bildspelen för att diskutera aktuella ämnen. Utveckling av instuderingsfrågor, nyhetsfrågor och korsord som finns på prenumerantwebben och används i undervisningen, för att tydligare motsvara vad lärarna efterfrågar. En större satsning kring källkritik eftersom det är ett ämne lärarna bett oss utveckla. Vi har gjort artiklar och blogginlägg kring källkritik och involverat lärare och elever för att uppmuntra till ett aktivt och reflekterande arbete med källkritik. Fortsatt erbjudande av tjänsten Readspeaker, som gör att det går att lyssna och lära sig enskilda ord genom att läsa 8sidor.se Samverkan med andra aktörer 8 Sidor var en av vinnarna i Post- och telestyrelsens innovationstävling Begriplighet och interaktion. Det vinnande projektet, Kommentarsfält för alla, syftar till att ta fram ett kommentarsfält som är lätt att använda för alla, även för personer med olika funktionsnedsättningar. Fokus för projektet har varit personer med kognitiva svårigheter kring interaktion. Projektet genomförs i samarbete med Ziggy Creative Colony, som är en digital byrå som är vana att arbeta med användarna i fokus och har stor erfarenhet av tillgänglighet och användartester. Kommentarsfältet ska användas på 8 Sidors webbsida, men kommer att byggas som s.k. Open source, vilket innebär att det är fritt fram för andra redaktioner, organisationer, myndigheter och företag att använda det om de vill öka interaktionen med sina läsare. Flera större medieföretag har visat intresse för kommentarsfältet och vi har samarbetat med Sveriges Radio, Sveriges Television och Svenska Dagbladet i projektet. Projektet ska vara klart i maj 2014. Totalt finansierar PTS projektet med 1,6 miljoner kronor. Projektet genomförs i fyra etapper, där etapp 1-3 har genomförts enligt plan under 2013. Etapp 4 påbörjas i januari 2014. Projektet har också lett till ett ökat samarbete och utvecklade kontakter med brukarorganisationer för personer med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Centrum för lättläst har också deltagit i en förstudie som finansierats av Post- och telestyrelsen kring att ta fram en testanvändartjänst. Syftet med förstudien har varit att kartlägga marknad, behov och funktioner hos en testanvändartjänst för att underlätta att hitta testanvändare till olika kommunikationsprojekt. Förstudien har genomförts av Ziggy Creative Colony i tätt samarbete med Centrum för lättläst eftersom vi har mångårig erfarenhet av att arbeta tillsammans med användarna, och har nära kontakt med personer i lokala funktionshindersorganisationer. Förstudien redovisades för Post- och telestyrelsen i december. Dyslexiförbundet driver ett flerårigt Arvsfondsprojekt under namnet Begripsam. Projektet syftar till att lyfta in även kognitiva behov när det gäller tekniska tjänster. Centrum för lättläst har deltagit 14
i projektets första möten, både som experter och för att lära känna deltagarna i projektet för fortsatta samarbeten. Även andra aktörer, som exempelvis Post- och telestyrelsen, är med och medfinansierar projektet. Reflektioner kring kvalitet 8 Sidors nära samarbete med målgrupperna gör att vi under många års tid har byggt upp en kompetens kring hur behoven av lättlästa nyheter ser ut. Denna kompetens utgör en central del i Centrum för lättlästs arbete för att tillgodose målgrupperna med lättlästa nyheter utifrån deras förutsättningar. Vi har i dag en central roll för att samla och sprida kunskap om lättlästa nyheter och oberoende nyheters roll för demokratisk delaktighet. Centrum för lättlästs nyhetsverksamhet har samverkat med myndigheter, brukarorganisationer, medieföretag, bibliotek och andra som är engagerade i att utveckla nya möjligheter för medborgarna att bli delaktiga i demokratin, både i det digitala och analoga rummet. Vi har tagit initiativ till och deltar i flera pågående samarbeten kring digital delaktighet för personer som behöver lättlästa nyheter. Kommentar till resultat Allt fler läsare besöker 8sidor.se varje vardag och varje besökare läser också fler artiklar. Vi har under året mer än fördubblat antalet vänner på Facebook och utökat andelen läsargenererat material i tidningen, vilket är bra för den demokratiska debatten. Den tryckta upplagan fortsätter att minska, men trots det ligger prenumerationsintäkterna i stort sett på 2012 års nivå. Vårt projekt Kommentarsfält för alla har varit gynnsamt såväl för samarbetet med andra samhällsaktörer som för våra läsare. Behovet av lättlästa nyheter har uppmärksammats och vår satsning på den lättlästa valsajten Alla Väljare inför år 2014 har redan fått stort genomslag. Centrum för lättlästs nyhetsarbete är uppmärksammat såväl nationellt som internationellt och vi arbetar för att stärka de demokratiska rättigheterna för våra läsare. Målet för 8 Sidor att utveckla läsaranpassningen har genom ovanstående aktiviteter uppfyllts. Målet att öka utbudet av lättläst i skolan och att samverka med andra aktörer och grupper har också uppfyllts. 15
Lättlästa böcker Centrum för lättläst ska tillgodose en bred utgivning av lättlästa böcker ifråga om svårighetsgrader och genrer samt årligen ge ut minst en titel inom utgivningen Alla Tiders Klassiker. Lättläst i skolan Centrum för lättläst ska öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Samverkan Centrum för lättläst ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. Lättlästa böcker Under 2013 har vi tagit fram fler böcker än tidigare på den mest lättlästa språknivån, bl.a. genom att starta en bokserie om känslor för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. LL-förlaget har också gjort en satsning på de första lättlästa klassikerna i serieformat, unika i Sverige: Tecknade klassiker. LL-förlaget har fortsatt satsningen på unga läsare i skolan och även satsningen på ljudböcker. Under året lanserades också förlagets första e-böcker. Produktion och utmärkelser LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom olika genrer; bl.a. romaner, deckare, ungsoms- böcker, science fiction, politik, faktaböcker. LL-böckerna har tidigare främst haft en vuxen publik, men de senaste sex åren har ett flertal böcker getts ut för ungdomar. Produktioner för unga läsare i skolan, både skönlitteratur och fakta, har varit en prioriterad satsning. Totalt sett har utgivningen ökat något i antal titlar jämfört med föregående år om man inkluderar tilltryck och nyutgåvor. Förlaget har producerat 34 titlar (inklusive nyutgåvor) med böcker på tre språknivåer, i skilda genrer och i syfte att nå en bred läsekrets. Titlar på den lättaste språknivån har prioriterats. Tabell: Antalet utgivna titlar inklusive tilltryck Genrer 2010 2011 2012 2013 Fakta (varav ungdom inom parentes) 5 (1) 5 (3) 6 (4) 8 (3) Skönlitteratur (varav ungdom inom parentes) 22 (8) 16 (2) 20 (5) 26 (6) Totalt 27 21 26 (9) 34 (9) 16
Det är känt bland förmedlare av lättläst litteratur att LL-förlaget håller en hög kvalitativ nivå på böckerna. Under 2013 nominerades två av förlagets böcker av Bokjuryn, boken Sherlock Holmes var nominerad i klassen Serier och boken Titanic Katastrofen i kategorin Fakta. Titanic vann i sin klass. Bokjuryn är en nationell omröstning där barn och ungdomar upp till 19 år varje år röstar fram sina favoritböcker i årets utgivning. 2013 röstade 33 000 barn och ungdomar. Det är Kulturrådet som finansierar Bokjuryn, som drivs av Kultur i väst och Barnens bibliotek. LL-förlaget har under året varit engagerat i läsprojektet Stockholm läser. Inom projektet Stockholm läser anordnas varje år läsecirklar, författarsamtal och evenemang med anknytning till en utvald bok. Stockholm läser drivs av Författarcentrum i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. Den utvalda boken 2013 var Lena Anderssons Var det bra så? som också gavs ut som lättläst bok. Bearbetningar Bearbetningar av redan utgivna böcker har uppgått till nio stycken (inklusive tilltryck). Förlagets ambition är att presentera såväl kända klassiker som aktuella och omtalade titlar och bästsäljare. Exempel på klassiker som har getts ut under året är Hemsöborna, Den svarta katten och Brottslig kärlek (Thérèse Raquin). Inom ramen för bearbetningar (eller återberättelser) har en särskild satsning gjorts, Tecknade klassiker. LL-förlaget gav under 2013 ut två volymer i serien för att erbjuda vuxna och ungdomar klassiker i serieform, tecknade av Sveriges främsta serietecknare och illustratörer. Jens Andersson, mångfaldigt prisbelönt av Svensk Bokkonst, är projektledare. Bland serietecknare finns bl.a. Loka Kanarp, Joanna Hellgren, Fabian Göranson och Knut Larsson. Alla Tiders Klassiker Välkända klassiker är sedan lång tid ett givet inslag i utgivningen av lättlästa böcker. LL-förlaget har i uppdrag att ge ut minst en titel om året ur KURs serie Alla Tiders Klassiker. Av seriens titlar finns totalt tjugo utgivna i lättläst version, varav två ingår i den nya serien av Alla Tiders Klassiker. Under 2013 gjordes tilltryck av Kejsarn av Portugallien och Brottslig kärlek (Thérèse Raquin) Inläsningar och e-böcker Den satsning som startade år 2008 på att ladda ner förlagets mp3 till cd och sälja som bok plus cd (ljudbok) visade sig bli mycket efterfrågad av folk- och skolbibliotek. Numera finns ett 90-tal titlar i sortimentet och försäljningen sker både via Bibliotekstjänst och LL-förlagets bokhandel. Sedan januari 2012 läses nästan alla nyproducerade titlar in och det producerades 26 inläsningar som paket med bok eller som mp3-filer. Ett tiotal titlar erbjuds numera också som e-böcker, varav fem är kombinerade med ljud. Det är ett urval av klassiker och ungdomsböcker som erbjuds. 17
Nivåer av lättläst Förlaget ger ut böcker på tre språknivåer. Den lättaste språknivån vänder sig främst till personer med intellektuella funktionshinder men också till läsare som är nya i svenska språket. I årets produktion återfinns sex titlar på den lättaste språknivån, en ökning med ett par titlar jämfört med föregående år. Liksom tidigare hamnar de flesta titlarna på mellannivån och bearbetningar av tidigare utgiven litteratur och några av faktaböckerna på den högsta nivån. Vi vet från utvärderingar att flera böcker på mellannivån också passar bra för läsare med intellektuella funktionshinder samt för äldre med demenssjukdomar. På den högsta nivån, nivå 3, hamnade förutom bearbetningar av kända romaner även faktatiteln Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren. Tabell: Antalet titlar på olika svårighetsnivåer Nivå 2010 2011 2012 2013 Nivå 1 1 2 4 6 Nivå 2 18 14 13 17 Nivå 3 8 5 9 11 Totalt 27 21 26 34 Ekonomi Priser och upplagor Ambitionen är att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Ungefär en tredjedel av utgivningen (inklusive tilltryck) ges ut i pocketformat för att öka böckernas tillgänglighet. De billigaste böckerna är små pocket för 50 kronor och de dyraste är de tunga faktaböckerna som kostar 230 kronor. I genomsnitt trycks upplagor i cirka 2 500 exemplar. Återberättade klassiker och deckare trycks ofta i 3 000 eller 5 000 exemplar, ungdomsböckerna i mellan 1 500 och 2 500, och de nischade böckerna till personer med intellektuell funktionsnedsättning i 1 500-2 000 exemplar. Intäkter De egna intäkterna 2013 uppgick till knappt 4,9 miljoner kronor. Inklusive fakturerade portoavgifter blev förlagets intäkter knappt 5,0 miljoner kronor. Försäljningen i volym, alltså antalet sålda exemplar, har de senaste två åren legat runt 75 000 exemplar. Böcker säljs i allt större utsträckning via återförsäljare och då till det lägre s.k. F-priset (Förlagsnettopris) istället för direkt från LL-förlagets webb-bokhandel till K-pris (Konsumentpris). Två tredjedelar av bokförsäljningen sker numera via återförsäljare. LL-förlagets intäkter åren 1995-2013 (Intäkter i kronor) 18
Bokförsäljningen i volym sett över åren 1995-2013 (Antal sålda exemplar) Försäljning I tabellerna nedan redovisas statistik över LL-förlagets bokförsäljning, dels de mest sålda böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror, många böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. De sex mest sålda LL-böckerna totalt Ondskan 30 428 Mannen på stranden 18 482 Fotografens död 18 436 Anne Franks dagbok 15 530 Ormblomman 14 587 Mina drömmars stad 13 158 Listan över de bäst säljande böckerna toppas av Jan Guillous Ondskan i lättläst version med över 30 000 sålda exemplar. Därefter kommer Mannen på stranden av Henning Mankell i serien En Lätt Pocket som har sålt över 18 000 exemplar, samt ytterligare en pocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. De bäst säljande böckerna har alla gett ett nettoöverskott, och bidrar därmed till finansieringen av de titlar som säljer minst. De sex mest sålda LL-böckerna 2013 Jag är Zlatan 5 358 Kickboxaren 2 456 Ondskan 2 087 Hundraåringen som klev ut genom fönstret 1 754 Hypnotisören 1 528 Alfred Nobel - den olyckligen uppfinnaren 1 342 En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2013 toppas av Lagercrantz/ Ibrahimovics Jag är Zlatan med över 5 000 sålda exemplar. Den följs av ungdomsboken Kickboxaren av Niklas Korg och Maria Björn. Jonas Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann fortsätter att sälja bra och ett tilltryck gjordes under året. Faktaboken Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren av Bengt Fredrikson, direkt skriven för LL-förlaget, har också sålt bra med tanke på att den kom ut i augusti och bara funnits till försäljning under fyra månader. Denna titel är också den tusende LL-boken genom tiderna, något som har firats under året på olika sätt. 19
Ämnena för de fem bäst säljande faktaböckerna är skiftande, från biografier och historia till högtider. Det är ungefär samma titlar som legat i topp de senaste åren, förutom Jag är Zlatan. De sex mest sålda faktaböckerna totalt Jag är Zlatan 13 091 Jag, Gustav Vasa 7 836 A6171 - jag överlevde Auschwitz 7 034 Festa och Fira 5 675 Nordiska gudar 5 037 Jag, Kristina 4 863 Titlarna nedan är böcker på den lättaste språknivån, dvs. berättelser utformade för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De böcker som ligger i topp gavs ut för flera år sedan och har alltså sålts under lång tid. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Någon enstaka titel kan över en period av flera år nå över 2 000, medan andra inte säljer mer än några hundra exemplar. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna De mest sålda böckerna på nivå 1 bl.a. för personer med intellektuell funktionsnedsättning Bilder hemifrån 3 037 Patriks kokbok 2 833 Rätt sätt 2 360 Idolerna 2 270 Ambulansnatt 2 024 Blandade känslor 2 009 Lättläst i skolan All utgivning av litteratur används i olika grad inom skolan. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom SFI-undervisning, folkhögskolor, Komvux med flera. Fyra skönlitterära titlar har producerats direkt för barn och ungdomar under 2013. Där återfinns berättelser om relationer mellan killar och tjejer, en bok om kampsport och hur idrott kan vara en väg för personlig utveckling, samt en bok om den problematik som uppstår när man inser att ens familj vill gifta bort en. Faktaböckerna Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren, om världens mest kände svensk, samt Shakiba ny i Sverige om en ensamkommande flyktingbarns första tid i ett nytt land passar också skolelever. Satsningen på böckerna på de lättaste språknivåerna kan med stor fördel användas i särskolan och SFI-undervisningen. Även om många titlar inte presenteras specifikt som böcker för unga läsare används de i hög grad i skolan. Det gäller många av klassikerna och novellerna i En Lätt Pocket-serien. Bland klassikerna används Hemsöborna, Kejsarn av Portugallien och Brottslig kärlek (Thérèse Raquin) 20
även i SFI-undervisning. En förhoppning är att även Tecknade klassiker ska användas i skolan. De typiska ungdomsböcker som säljer bäst är spännande fantasyberättelser, böcker om kärlek samt gestaltningar av ungdomars vardag och drömmar. De bäst säljande böckerna har sålts i mellan 4 000 och 5 600 exemplar. Samverkan med andra aktörer Kontakter med andra förlag och litterära rättigheter LL-förlaget har ett stort nätverk bland svenska förlag och agenter, vilket är ovärderligt när redaktionen söker rättigheter för eventuella återberättelser. Dödsbon som tidigare nekat LL-förlaget rättigheter uppvaktas kontinuerligt. Tack vare detta nätverk har LL-förlaget möjlighet att få tillgång till originalmanus innan de går i tryck och därmed kunna ge ut den lättlästa versionen i anslutning till originalets pocketutgivning eller ännu tidigare. Förlaget säljer ett par titlar per år till de nordiska länderna. Tyska och danska förlag har visat intresse för LL-förlagets utgivning och köpt rättigheter till ett par titlar om året. Stockholm läser Sedan 2013 ingår LL-förlaget i juryn för projektet Stockholm läser, ett projekt initierat av LL-författaren Helena Sigander, och som i dag ägs av Författarcentrum Öst och Stockholms stadsbibliotek. I juryn har LL-förlaget möjlighet att påverka vilken bok som stockholmarna ska läsa, 2013 blev det Lena Anderssons Var det bra så? Referensgrupper, lektörer och granskare För ett ökat samspel med målgrupperna fortsätter redaktionen idéspaning med referensgrupper. De personer som har störst behov av lättläst intresserar oss särskilt, och inom den gruppen är personer med intellektuella funktionsnedsättningar samt SFI-elever prioriterade, i synnerhet elever som saknar grundskoleutbildning. Böckerna på den lättaste språknivån har målgruppstestats av SFI-lärare och SFI-elever före utgivning och målet är att fortsätta med detta. Redaktionen har ett nätverk av lektörer som bedömer manus för specifika grupper. För fackböcker använder förlaget etablerade faktagranskare. Redaktionen bevakar försäljningslistor och hämtar in önskemål från förmedlare som bibliotekarier, lärare och personal inom omsorgen. Samarbete med MTM samt utbildningar om e-pub Centrum för lättläst och MTM har vid flera tillfällen samarbetat kring kompetensutbyte om tillgängliga medier. Under året har LL-förlaget anordnat och deltagit i en gemensam workshop för anställda i de båda organisationerna för att tillsammans undersöka möjligheterna med det nya epub-formatet ur olika perspektiv. Redaktionen har även utbildat sig i e-publicering gällande produktion och distribution. Samarbete med Bibliotekstjänst och Publit Bibliotekstjänst och Publit producerar LL-förlagets ljudböcker respektive e-böcker. Särskilt samarbetet med Publit har resulterat i nya sätt att erbjuda e-böcker. 21
Sociala medier LL-förlaget finns på Facebook, Twitter, Instagram och med intervjuklipp på YouTube. Redaktionen har i dag en blogg där redaktörerna turas om att skriva inlägg om lättlästa böcker och bemöta funderingar om lättlästa texter. Förlaget har en Facebook-sida som utvecklas för att inspirera författare att lämna in bokförslag samt att slussa in läsare till webbplatsen och bloggen. Via Twitter-kontot förs dagligen samtal mellan förlagschefen och förmedlare som bibliotekarier och lärare. Under 2013 intervjuade redaktörerna olika författare och filmerna lades ut på webbplatsen och spreds i sociala medier. Tanken är att inspirera till läsning men också att visa hur vi arbetar inom olika genrer. Reflektioner kring kvalitet LL-förlagets mål är att erbjuda läsare med lässvårigheter de bästa lättlästa kvalitetstitlarna i fråga om innehåll och utseende. LL-boken utgör ett unikt koncept där innehåll, text, bild och form samspelar för att ge läsaren en maximal upplevelse. Därför lägger redaktionen ner mycket kraft redan på planeringsstadiet av en bok. LL-redaktionen ser författare, illustratörer, fotografer och formgivare som medskapare i produktion processen och inte enbart som leverantörer av material. Att få ett förtroendefullt och gott samarbete med alla inblandade är grundläggande för slutresultatet. Därutöver utprovas titlar vid behov av handplockade lärare, bibliotekarier och läsare. Alla facklitterära titlar granskas av kvalificerade och etablerade faktagranskare. LL-böckerna har ofta uppmärksammats utomlands och i Sverige med nomineringar och priser. I år var Sherlock Holmes och Titanic Katastrofen nominerade till Bokjuryn. Fackboken Titanic Katastrofen, som ursprungligen var tänkt för vuxna, vann även uppskattning av ungdomarna och vann kategorin fakta i Bokjuryn 2013. Detta har också bidragit till större försäljning av boken samt god publicitet. På Bologna Childrens Book Fair 2013 var Sverige hedersgäst. Kulturrådet valde ut de främsta svenska illustratörerna att representera barnboks-sverige, och flera av dem har arbetat för LL-förlaget. Det är ingen slump: LL-förlaget vill ha en tydlig kvalitetslinje och samarbetar med nya och intressanta skribenter, formgivare och konstnärer. Satsningen på Tecknade klassiker blev uppmärksammad på Bok & bibliotek i Göteborg och har fått recensioner som Verkligen kul att LL-förlaget fortsätter hålla fanan riktigt högt när det presenteras serier av det lite mer lättlästa slaget men där kvaliteten är strålande. (Magasin Ikon1931). I projektet har närmare elva renommerade och prisbelönta illustratörer bidragit med sina tolkningar av Poe- och Doyle-klassiker. Projektet blev även uppmärksammat på Seriefestivalen på Kulturhuset i Stockholm och är ett bra exempel på lyckad samverkan mellan redaktörer, illustratörer och formgivare. Alternativa plattformar kan också vara kvalitet. Utvecklingen av digitala böcker har fortsatt i samarbete 22
med Publit och LL-förlaget erbjuder numer ett tiotal e-böcker. Några av titlarna är kombinerade med ljud, ett format som ska utvärderas i fokusgrupper bestående av olika målgrupper under det kommande året för att se om det ökat tillgängligheten för läsarna. Det är tack vare samarbetet med Publit och Bibliotekstjänst som LL-förlaget har kunnat erbjuda digitala titlar. Dessa uppskattade samarbeten kommer att fortsätta under 2014. Produktionen av digitala titlar är ett kvalitetsmått därför att det ökar utbudet av format som passar läsaren bäst. Samverkan kan öka kvaliteten. LL-förlaget samarbetar nära andra förlag och agenturer beträffande litterära rättigheter. Tack vare detta nätverk har LL-förlaget möjlighet att få tillgång till originalmanus innan dessa går i tryck och därmed kunna ge ut den lättlästa versionen i anslutning till originalets pocketutgivning eller ännu tidigare. Från och med 2013 sitter förlagschefen i juryn för Stockholm läser, ett projekt som drivs av Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek under parollen En bok, en stad, och där bl.a. bokcirklar arrangeras. Tack vare detta kan LL-förlaget påverka vilken titel som ska läsas under det aktuella året och på det sättet göra litteraturen tillgänglig för flera. Projektet har spridit sig i Sverige och flera andra städer startar liknande projekt, vilket resulterat i förfrågningar om lättlästa utgåvor av specifika titlar. En utställning med fotografier av Sten Lundbergs lättlästa bok från 2001, Röda lövet från Laoying i Kina, hade vernissage på Östasiatiska museet under året, med uppdaterade utställningstexter från Lättläst-tjänsten. Boken ingick i LL-förlagets serie Barn i världen och förlaget fick besök av Röda lövet som besökte Sverige för första gången i samband med utställningen. Det här är ett exempel på LL-förlagets böcker har ett långt liv tack vare en genomtänkt kvalitetslinje. Utställningar med flera andra böcker i Barn i världen är planerade för kommande år. LL-förlagets närvaro i sociala medier ökar för varje år med fler inlägg och samtal dagligen med bl.a. bibliotek på Twitter och Facebook. Kommentar till resultat Utgivningen har haft variation och bredd, både i fråga om genrer och om svårighetsnivåer. Målet för LL-förlaget att ge ut cirka 25 titlar om året har överträffats. Förlaget har ökat antalet titlar på den lättaste språknivån jämfört med tidigare år. Utprovningsgrupper bestående av både lärare och elever har utvärderat förlagets böcker på den lättaste språknivån med positivt resultat. Inom ramen för satsningen Lättläst i skolan har både fack- och skönlitterära böcker producerats. Tilltryck av två titlar inom Alla Tiders Klassiker samt en nyutgiven titel har getts ut. Utvecklingsarbete med nya medier har bedrivits och resulterat i dialog och gemensam workshop med MTM. LL-förlaget har en ny samarbetspartner, Publit, och ger numera ut både ljud- och e-böcker, varav några titlar kombinerade med ljud. Målet för Lättläst i skolan samt målet att samverka med andra aktörer har därmed uppfyllts. 23
Läsombud och övrig marknadsföring Centrum för lättläst ska ha en god information om och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl.a. omsorgen och skolan, samt sträva efter en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Lättläst i skolan Centrum för lättläst ska öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Samverkan Centrum för lättläst ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. Marknadsföring och information För att en demokrati ska fungera måste alla medborgare kunna vara delaktiga. Därför arbetar Centrum för lättläst med att göra nyheter, information och litteratur tillgängliga för alla. Arbetet inom avdelningen för marknad och kommunikation (MoK) ska resultera i att vi når fram med lättlästa produkter och tjänster som passar respektive målgrupps behov. Generell information om lättläst är en stor del av enhetens arbete innan produkter och tjänster kan presenteras. Arbetet sker därför i två steg: 1. Informera om lässvårigheter, målgrupper och lättläst anpassat till varje kundgrupp. 2. Erbjuda produkter, tjänster och annat tillgängligt material som tillgodoser de olika målgruppernas behov. Målgrupper - förmedlare Målgrupp och användare av lättläst material är inte alltid samma personer. Därför vänder vi oss i vår kommunikation av 8 Sidor och LL-förlagets produkter till olika typer av förmedlare, som i sin tur har möjlighet att nå fram till användarna. Förmedlarna blir alltså målgrupper för marknadsföringen. De målgrupper vi arbetar med för marknadsföringen av böcker och tidning är främst: Skola/utbildning (inkluderar förutom grundskolan även särskolan, gymnasiesärskolan, särvux, Komvux, folkhögskolor, studieförbund, gymnasieskola, SFI med flera). Bibliotek (folk- och skolbibliotek) Omsorg (personer med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar samt äldre med demenssjukdomar) Föräldrar och anhöriga, främst via deras organisationer. I vårt arbete med PR (Public Relations) är målgrupperna även politiker och tjänstemän. 24
Användare och läsare Den nya PIAAC-studien stärker behovet av enklare texter. Den visar att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning, eller cirka 800 000 personer, har en läskompetens som kan innebära att lättillgängliga texter kan vara ett stöd. PISA-undersökningen 2013 visar att svenska elever halkat efter ytterligare när det gäller läsförståelse. Vi vet att delar av dessa grupper, såväl vuxna som ungdomar, kan vara betjänta av lättlästa texter. Vi vänder oss till både ungdomar och vuxna med våra produkter och tjänster. Våra främsta användargrupper är: Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De är och förblir men viktig grupp. Den mest effektiva marknadsföringen till dem sker via Läsombudsverksamheten. Äldre med demens. Arbetet för att nå äldre har knutits ihop inom Läsombuds-verksamheten och är nu en del av verksamheten riktad till omsorgen. Projektet Läskraft! som pågått under tre år har bidragit till att vi nått fram bättre till gruppen. Personer med svenska som andraspråk. De som befinner sig i utbildning når vi främst via lärarna på grund- och gymnasieskolan, Komvux, SFI och andra utbildningsformer samt folkbiblioteken. Personer med dyslexi. Vi deltar i konferenser och utställningar för att sprida kännedom om våra produkter. Skola och bibliotek är även viktiga samarbetspartners. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. ADHD och autism. Så länge dessa personer finns i utbildning når vi dem. De som lämnat skolan når vi främst via folkbiblioteken, anhöriga och deras brukarorganisationer. Läsovana personer som av olika orsaker inte skaffat sig läsvanor eller tränat upp sin läsförmåga. Vi når många av dem via olika typer av utbildningsverksamhet. För vuxna vi inte kan nå den vägen behövs en bred information och kontakter via till exempel fackförbund och studieförbund. Samarbete med folkbiblioteken är även här viktigt. Marknadsföring av lättlästa böcker Produktionen av boktidningen Lättläst har fortsatt att vara en viktig del för att nå fram med förlagets utgivning. Vi har under året tydliggjort och tidigarelagt olika aktiviteter kring de nya böckerna och kommunicerat oftare med förmedlarna, genom nyhetsbrev, pedagogträffar, utställningar och speciellt framtagna trycksaker. Boktidningen har utkommit med två nummer och skickats ut till cirka 40 000 mottagare. Varje nummer har haft två editioner, Lärarrum och Läsombud. Boktidningen har kompletterats med digitala nyhetsbrev från LL-förlaget med ett målgruppsanpassat urval till dem vi kan nå via mejl. Vi har marknadsfört mp3 och Bok+ljudbok, bland annat via BTJ-häftet, informationsmaterial och annonsering. Biblioteken har erbjudits att abonnera löpande på årets hela utgivning från LL-förlaget inklusive Bok+ljudbok. Vår annonsering under 2013 har varit begränsad, och uteslutande i fackpress som Svensk Bokhandel, Unik, Föräldrakraft och Biblioteksbladet. Vi har haft ett så kallat boksläpp för boken Alfred Nobel en olycklige uppfinnaren, som också var LL-förlagets tusende bok. Det skedde på och i samarbete med Nobelmuséet. Stockholm läser-boken Var det bra så? av Lena Andersson har kommit ut i lättläst 25