Lättläst (SOU 2013:58) Remiss från Kulturdepartementet

Transkript

1 PM 2013:13 RVIII (Dnr /2013) Lättläst (SOU 2013:58) Remiss från Kulturdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Lättläst (SOU 2013:58) hänvisas till vad som sägs i promemorian.. Föredragande borgarrådet Madeleine Sjöstedt anför följande. Ärendet Regeringen har beslutat om en översyn av statens insatser på området lättläst. Det övergripande uppdraget är att föreslå hur statens insatser för lättläst nyhetsinformation och litteratur ska organiseras. Lättlästutredningen föreslår att Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur ska avvecklas och att medlen och större delen av verksamheten förs över till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska etableras inom MTM. Kunskapscentret ska utforma nationella riktlinjer för lättläst, sammanställa och sprida forskning med mera. Insatserna vid kunskapscentret ska främst riktas mot en primär målgrupp som består av personer med utvecklingsstörning, andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och till personer med demenssjukdom. Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor, kulturnämnden och utbildningsnämnden. Stadsledningskontoret delar i stort utredningens uppfattning att behovet av statliga insatser för lättläst är nödvändigt och utredningens förslag. Kontoret befarar dock att det totala utbudet av lättläst kan komma att begränsas och att utgivningen av aktuell litteratur som främjar delaktighet i samhället minskar. Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor avstår från att lämna något yttrande. Kulturnämnden välkomnar betänkandets slutsatser och förslag. Nämnden framhåller dock att det är viktigt att behoven av lättläst bland de med enklare läs- och skrivsvårigheter tillgodoses av staten om den kommersiella marknaden inte kan göra det. Utbildningsnämnden instämmer i utredningens förslag. Mina synpunkter Alla människors rätt att kunna ta del av böcker, nyheter och information är ytterst en demokratifråga. Samhället har ett särskilt ansvar för att de med stora svårigheter att

2 läsa har tillgång till litteratur, nyhets- och samhällsinformation som de kan tillägna sig. Därför är det välkommet med en översyn av statens insatser på området. Utredningens huvudförslag är att statens resurser ska fokuseras på en aktör genom att verksamheten inom Centrum för lättläst överförs till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska etableras inom MTM som en egen enhet. Ett samgående med MTM bedöms enligt utredningen skapa synergieffekter genom att kostnader för ledning och administration kan minska. Att minska offentliga verksamheters administrativa kostnader till fördel för verksamhetens innehåll är något jag finner positivt. Vidare anser utredningen att statens insatser framförallt ska avgränsas till den primära målgruppen och att staten bara ska producera material för den sekundära målgruppen om det finns behov som marknaden inte tillgodoser. Den primära målgruppen består av personer med utvecklingsstörning, andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och till personer med demenssjukdom. Det är positivt att utredningen på detta sätt i första hand anser att de begränsade resurserna ska riktas till dem som bäst behöver dem samtidigt som det innebär att staten inte ska konkurrera med allmänna medel med på marknaden för lättlästa böcker och nyheter. Det är dock viktigt, som kulturnämnden anför i sitt svar på remissen, att MTM verkligen säkerställer att den sekundära gruppens behov inte förbises om de kommersiella aktörerna inte skulle kunna tillgodose deras behov. Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Lättläst (SOU 2013:58) hänvisas till vad som sägs i promemorian.. Stockholm den 9 januari 2014 MADELEINE SJÖSTEDT Bilagor 1. Reservationer m.m. 2. Lättläst SOU 2013:58, sammanfattning Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Miljöpartiet avstår från att delta i beslutet. Kommunstyrelsen Reservation anfördes av Ann-Margarethe Livh (V) enligt följande. Jag föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Som svar på remissen Lättläst (SOU 2013:58) vill delvis bifalla föredragande borgarrådets förslag 2. Dessutom framföra följande Tillgången till lättläst litteratur och lättläst samhällsinformation är en grundbult i demokratin. En reformering av arbetet med lättläst måste syfta till att öka antalet barn och vuxna som tar del av litteratur och samhällsinformation. Eventuella administrativa besparingar på grund av 2

3 en omorganisation måste stanna kvar i verksamheten för att höja kvaliteten. Marknaden ska inte ges en större roll inom detta område på bekostnad av samhällets ansvar. Sammantaget vill vi inte tillstyrka utredningens förslag i nuvarande utformning. Vi delar stadsledningskontorets farhågor att det totala utbudet av lättläst kan komma att begränsas och att utgivningen av litteratur som främjar delaktighet i samhället kan minska som en följd av utredningens förslag. Dessa nackdelar som kommer fram i remissomgången måste beaktas. Kulturnämndens påpekande att en uppdelning i primära och sekundära målgrupper inte får riskera likvärdig tillgång till litteratur på relevanta språk och lättläst svenska är viktigt. Idag är det de sekundära målgrupperna som främst använder lättläst litteratur och samhällsinformation, dvs. personer med enklare läs- och skrivsvårigheter, de som nyligen invandrat till Sverige och inte kan svenska på grundläggande nivå och personer som är mycket läsovana. Med utredningens förslag skulle deras behov inte prioriteras i den nya myndigheten. Först om marknaden inte tillgodoser behoven är det tänkt att staten ska träda in. En sådan ordning vore att äventyra stora gruppers tillgång till lättläst, vilket vi går emot. Utredningen verkar mena att den kommersiella marknaden till stor del uppfyller behoven av lättläst för barn upp till 18 år. Utbildningsnämnden påpekar tvärtom i sitt yttrande att det finns behov av ett större utbud av lättläst litteratur för skolbruk för barn och unga med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning som påverkar läs- och skrivförmåga. Särskilt gäller det lättläst litteratur framförallt för barn 10 år och uppåt. Vi delar utbildningsnämndens åsikt att det inte ska sparas på lättlästa nyheter och böcker för skolan. Miljöpartiet avstår från att delta i beslutet. 3

4 Remissammanställning Ärendet Regeringen beslutade den 28 oktober 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över statens insatser för lättläst. Lättlästutredningen har haft till uppgift att kartlägga marknad och målgrupper, identifiera och beskriva aktörerna, identifiera behovet av offentligt stöd och föreslå hur statens insatser ska organiseras. Idag finns Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst, som får statliga bidrag för att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska få nyhetsinformation och litteratur på lättläst svenska. Verksamheten står inför nya utmaningar när det gäller nya medier och en ökad konkurrens från andra aktörer. Lättlästutredningen föreslår att stiftelsen ska avvecklas och att medlen och större delen av verksamheten förs över till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska etableras inom MTM. Kunskapscentret ska utforma nationella riktlinjer för lättläst, sammanställa och sprida forskning med mera. Insatserna vid kunskapscentret ska främst riktas mot en primär målgrupp som består av personer med utvecklingsstörning, andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och till personer med demenssjukdom. Kunskapscentret ska ge ut tidningen 8 SIDOR och även lättläst litteratur som inte den kommersiella marknaden producerar. Utredningen föreslår också att ett brukarråd ska inrättas inom kunskapscentret. I brukarrådet ska de som använder lättläst material kunna ge synpunkter på det som producerats, lägga fram önskemål om kommande produktioner och framtida utveckling. I brukarrådet bör även representanter för viktiga förmedlare finnas med som till exempel bibliotekarier, läsombud, och studieförbund. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden, utbildningsnämnden och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2013 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret delar utredningens uppfattning att behovet av statliga insatser för lättläst är nödvändigt. Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig. Staten och andra myndigheter har också ett ansvar när det gäller möjligheten till inflytande och demokrati, bland annat genom lättläst nyhets- och samhällsinformation och att alla kan få tillgång till läsning och kulturupplevelser. Målgrupper för kunskapscentret Stadsledningskontoret anser att de resurser som staten avsätter för lättläst självklart ska användas för dem med störst behov och där utbudet i övrigt är begränsat. Däremot kan vi se en risk med att dela upp målgrupperna för lättläst i primära och sekundära. De primära målgrupperna består enligt utredningen av barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning eller med andra funktionshinder som påverkar läsförmågan och läsförståelsen i hög grad samt personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna, som idag i hög grad använder det lättlästa materialet, både litteraturen och samhällsinformationen, är personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter, personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på 4

5 grundläggande nivå samt personer som är mycket läsovana. Utredningen förslår att staten bara ska producera material för den sekundära målgruppen om det finns behov som marknaden inte tillgodoser. Stadsledningskontoret delar uppfattningen att staten inte ska konkurrera med allmänna medel med en fungerande och säkerställd marknad för lättlästa böcker och nyheter. Däremot befarar stadsledningskontoret att det totala utbudet av lättläst kan komma att begränsas och att utgivningen av aktuell litteratur som främjar delaktigheten i samhället minskar. Det framgår inte heller av utredningen hur inventeringen av marknaden ska gå till för att säkerställa utbudet. När läsförmågan är begränsad, oavsett skälet därtill, kan lättläst vara ett sätt att öka läsandet, stimulera läslusten och förmågan att gå över till svårare texter vilket kan underlätta integreringen i samhället. Den nya bibliotekslagen har inneburit att biblioteken har fått en förtydligad roll att ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning men också åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Bland annat innebär det att tillhandahålla litteratur på andra språk och på lättläst svenska. Stadsledningskontoret vill betona att den föreslagna uppdelningen i primära och sekundära målgrupper inte får riskera allas lika tillgång till tillgänglig litteratur och information. Lättläst i skolan Utredningen föreslår att det särskilda uppdrag, som legat på Centrum för lättläst, att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska upphöra. Det bör i stället tillgodoses av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). SPSM har redan idag uppdraget att utveckla, anpassa, framställa och distribuera läromedel när behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden, för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få tillgång till likvärdig utbildning. Med anpassade läromedel menas läromedel som är pedagogiskt anpassade till elever som behöver lättlästa texter, punktskrift eller ljudböcker. Den största målgruppen är barn och ungdomar med grav synskada. Begreppet lättläst nämns inte särskilt i SPSM:s uppdrag men stadsledningskontoret förutsätter att det uppdraget tydliggörs så att tillgången på lättlästa böcker och nyheter inom utbildningsväsendet tillfredsställs. Att det sker genom produktionsstöd till kommersiella förlag vid sidan om egen produktion anser stadsledningskontoret är positivt. Samhällsinformation Språklagen slår fast att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. I förvaltningslagen står också att Myndigheten ska sträva efter att utrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilda att ha med den att göra. Stadsledningskontoret anser att det är en förutsättning för demokrati att invånarna förstår den information om beslut och aktuella samhällsfrågor som kommer från myndigheter och kommuner. Stadsledningskontoret ställer sig därför bakom utredningens förslag att ett tydligare uppdrag och skarpare tillsyn av tillgängligheten till myndigheters samhällsinformation på lättläst är angeläget och ett område som bör ingå i statens uppgifter. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att remissen Lättläst anses besvarad med vad som sägs i detta tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor beslutade vid sitt sammanträde den 12 november 2013 att det avstår från att lämna något yttrande och överlämnar till riksförbunden att svara på remissen. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 november 2013 att godkänna och överlämna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 november 2013 har i huvudsak följande lydelse. 5

6 Stockholms stads kulturförvaltning välkomnar betänkandets slutsatser och förslag. Särskilt uppskattas tydliggörande att behovet av statliga insatser för lättläst är odiskutabelt. Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig. I remissvaret vill förvaltningen dock uppmärksamma och problematisera hur utredningen delar in målgrupperna i primära och sekundära. Till de primära målgrupperna hör personer med utvecklingsstörning, personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna innefattar personer med enklare former av läsoch skrivsvårigheter, personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå samt personer som är mycket läsovana. För den sekundera målgruppen ska staten endast producera material i den mån det finns behov som marknaden inte tillgodoser. Kulturförvaltningen vill poängtera behovet av att säkerställa att denna sekundära grupps behov inte förbises i sådant fall att de kommersiella aktörerna inte skulle kunna tillgodose behovet. I den nya bibliotekslagen står att det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning men också åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, detta bland annat genom att erbjuda litteratur på relevanta språk och på lättläst svenska. En uppdelning av primära och sekundära målgrupper får inte riskera människors likvärdiga tillgång. Allas lika tillgång till för dem tillgänglig litteratur och information måste säkerställas. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 november 2013 att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation anfördes av Per Olsson m.fl. (MP), bilaga 1. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2013 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattningsvis instämmer förvaltningen i att utredningens förslag. Förslaget innebär att statens insatser för lättläst överförs till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Idag har stiftelsen Centrum för lättläst (CFLL) ett statligt uppdrag när det gäller produktion av lättlästa nyheter och lättläst litteratur. Med detta förslag avvecklas därmed statens stöd till CFLL och tillförs MTM. De primära målgrupperna som omfattas av lättläst material av e aktörerna är oftast: personer med funktionsnedsättningar, barn som håller på att lära sig läsa, personer med motoriska eller perceptuella svårigheter och invandrare som lär sig svenska.. Enligt förslaget ska statens insatser för lättläst inrättas som ett nationellt kunskapscentrum för lättläst i en särskild enhet vid MTM och benämnas Centrum för lättläst. Det nationella kunskapscentret ska ha övergripande uppgifter inom lättlästområdet, utforma gemensamma nationella riktlinjer för lättläst och samarbeta med alla aktörer inom lättlästområdet, nationellt och internationellt. Centret ska sammanställa och sprida relevant forskning om målgrupperna och inrätta ett vetenskapligt råd. Utredningen gör också bedömningen att det nationella kunskapscentret för lättläst aktivt bör bevaka, följa och använda den teknikutveckling som berör lättläst i olika former. Utredningen föreslår att Handisam ska få ett uppdrag om tillsyn av tillgängligheten för och kvaliteten på myndigheternas samhällsinformation på lättläst. Nedan lämnar förvaltningen särskilda synpunkter under betänkandets rubriker och utredningens förslag Brukarråd 6

7 Utredningens förslag: Inom det nationella kunskapscentret för lättläst ska ett brukarråd inrättas för kontakter med de primära målgrupperna och deras intresseorganisationer. Förvaltningen instämmer i förslaget. Förvaltningen noterar vikten av att rådet omfattar representanter för barn och unga som har kunskap inom området lättläst i skolsammanhang Lättläst litteratur Utredningens förslag: Det nationella kunskapscentret för lättläst ska ansvara för att utveckla, anpassa, framställa och distribuera litteratur i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden. För barn och unga produceras lättläst litteratur av flera privata förlag och läromedel genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Utredningen föreslår därför att det nationella kunskapscentrets insatser i första hand ska vara att ta fram litteratur för vuxna inom de primära målgrupperna. Utredningen har fått uppfattningen att den kommersiella marknaden till stor del uppfyller behovet upp till 18 år. Det nationella kunskapscentret för lättläst kan vid behov producera litteratur för barn och unga för de primära målgrupperna om det bedöms att det saknas litteratur för dem. Förvaltningen vill betona att det finns ett behov av ett större utbud av lättläst litteratur för skolbruk för barn och unga med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning som påverkar deras läs- och skrivförmåga. Det saknas framför allt lättläst litteratur för barn som är ungefär 10 år och uppåt där det finns ett behov av åldersadekvat litteratur. Ett övergripande mål för skolan är alla elevers rätt till likvärdig utbildning. För att skolan ska kunna uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen krävs att det finns tillgång till anpassad litteratur och material inom området lättläst Lättläst-tjänsten avknoppas Utredningens förslag: Lättläst-tjänsten ska avknoppas till privat verksamhet och fungera på samma villkor som andra språkkonsulter. Idag finns en konsulttjänst inom CFLL som erbjuder bearbetningar till lättläst av olika slags texter och kurser i att skriva lättläst. Intentionen är att den ska täcka sina egna kostnader genom att sälja sina tjänster och fungerar därigenom mycket likt en fristående konsultverksamhet. Eftersom den anses ha vissa konkurrensfördelar genom att vara knuten till CFLL föreslår utredningen att Lättläst-tjänsten knoppas av till privat verksamhet. Det som har skiljt Lättläst-tjänsten från andra rådgivare är att de också certifierar webbsidor med samhällsinformation. Förvaltningen anser att det är viktigt att en statlig myndighet får i uppdrag att säkra tjänsterna genom certifiering av lättläst och webbinformation Lättläst i skolan Utredningens förslag: Det särskilda uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska upphöra. Utredningen menar att det arbete som CFLL har utfört för att öka utbudet och användandet av lättläst i skolan har varit väl genomfört. Utredningen uppfattar det dock som att CFLL fått ett uppdrag som ligger inom utbildningssektorn. Utredningen anser att lättläst för skolbruk bör föras över till, SPSM, eftersom det är en utbildningsfråga och redan ingår i myndighetens läromedelsuppdrag. Utredningen bedömer däremot att lättläst skönlitteratur och nyhetsinformation ligger utanför utbildningsområdet och skulle innebära en alltför stor förändring för SPSM. Förvaltningen vill understryka vikten av att ge alla elever förutsättningar för en likvärdig 7

8 utbildning. Därför är det viktigt att inte göra några besparingar när det gäller lättlästa nyheter och böcker för skolan. Förvaltningen anser att båda nämnda statliga bidrag ska tilldelas SPSM och användas för läromedelsuppdraget. Förvaltningens förslag Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen och att beslutet justeras omedelbart. 8

9 Reservationer m.m. Bilaga 1 Utbildningsnämnden Reservation anfördes av Per Olsson m.fl. (MP) enligt följande. att att godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt i övrigt framföra: Vi vill uttala vårt stöd till förvaltningens tjänsteutlåtande, speciellt svaret på utredningens förslag när det gäller tillgången på lättläst litteratur för barn- och unga med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning som påverkar deras läs-och skrivsvårigheter. Förvaltningen konstaterar att det saknas lättläst litteratur för barn som är ungefär 10 år och uppåt, där det finns behov av åldersadekvat litteratur. Eftersom ett övergripande mål för skolan är att alla elevers rätt till likvärdig utbildning vill vi även ifrågasätta utredningens uppdelning i s.k. primära och sekundära målgrupper, där man i utredningen hänvisar till att den s.k. sekundära målgruppens behov ska kunna täckas av marknaden. Elever fr.o.m. cirka års ålder i grundskolan och uppåt och i gymnasiet, som har lättare läs-och skrivsvårigheter, som är läsovana, som är nytillkomna från annat land behöver en för dem anpassad ingång till både skön- och facklitteratur med hög kvalitet. Den finns inte på marknaden. Den kan i dagsläget bara Centrum för lättläst ge. Om den tillgången saknas riskerar dessa elever att hamna utanför läsningen, vilket skulle vara stick i stäv med en politik som ska främja läsning och läsutveckling för alla. 9