Miljönämndens sammanträde

KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-28 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: Onsdagen den 4 september 2013 kl. 18.00 Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl. 17.00 Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation torsdagen den 5 september 2013, kl. 10.00 A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Bjarne Andersen (S) (Annbritt Andersson (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 13 juni kl. 16.00 B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Vens golfbana Enligt förslag 6. Livsmedelsrevision 7. Borg Warner Enligt förslag 8. Detaljplan för Sallaten 1 Enligt förslag 9. Detaljplan för Saxtorp 10:27 10. Ny bekämpningsmedelsförordning Enligt förslag 11. Upphandlingspolicy 12. Budgetuppföljning juli Enligt förslag 13. Rapporter: a) Miljöanpassade hus b) Inventering enskilda avlopp 2012/2013 14. Anmälningsärende 15. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 01 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2013\Föredragningslista MN september.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:38

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-21 Handläggare Håkan Ärnflykt håkan.arnflykt@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Överklagande av länsstyrelsens beslut om Vens Golfbana AB, M 2819-13 Miljönämnden beslöt den 17 november 2011 att förelägga Vens Golfbana AB att på deras bekostnad låta utreda bullersituationen på golfbanan, att lämna förslag på egenkontrollprogram samt att redovisa möjligheterna att ytterligare minska bullret från gräsklippningen. Beslutet överklagades av golfklubben till länsstyrelsen som upphävde nämndens beslut i den del som utgjorde ett föreläggande att på golfklubbens bekostnad låta utreda bullersituationen på golfbanan. Länsstyrelsens beslut har i avvaktan på miljönämndens ställningstagande överklagats av miljöförvaltningen. Beslut Miljönämnden yrkar att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser nämndens beslut att uppdra åt konsult att utreda bullersituationen. Miljönämnden yrkar att mark- och miljödomstolen fastställer nämndens beslut i denna del. Motivering Länsstyrelsen har i sitt beslut från den 4 juli 2013 angett att enligt deras bedömning är Tyréns rapport över gjorda ljudmätningar godtagbar och kan läggas till grund för miljönämndens tillsyn. Det är svårt att förstå vad länsstyrelsen grundar sin bedömning på. Några sakliga argument till varför rapporten skulle vara godtagbar har länsstyrelsen inte framfört. Tyréns utredning är enligt nämnden så bristfällig att man inte kan dra några säkra slutsatser om de verkliga ljudnivåerna från golfbanan. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_överklagande_vens_golf_20130819.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:40

2(2) Det finns flera uppenbara felaktigheter i Tyréns rapport som miljönämnden pekat på i sitt yttrande till länsstyrelsen den 15 mars 2012 12, varav följande två är särskilt tydliga: Uppmätt ljudnivå vid mätplats 1 intill 2:ans greens mittpunkt på 50 dba borde om man utgår från fabrikanters uppgifter om ljudnivåer från greenklippare och med tillämpning av avståndslagen uppgå till 70 dba, d.v.s. en skillnad på 20 dba. En skillnad i ljudnivå som är helt orimlig. I sammanställningen av resultaten under punkt 3 (greenklippning nära 1:ans utslag) anges vid mätplats 1 (vid 2:ans green) 57,7 dba och vid mätplats 3 (vid 1:ans utslag) 50,9 dba. Detta resultat är anmärkningsvärt eftersom greenklippning nära 1:ans utslag borde visa högst bullernivå vid mätplatsen närmast 1:ans utslag och inte vid mätplatsen vid 2:ans green. Felaktigheterna visar på nödvändigheten av att det görs en ny fristående bullerutredning under kontrollerade former. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-29 Handläggare Håkan Ärnflykt håkan.arnflykt@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Revision av livsmedelskontrollen Länsstyrelsen har i sitt svar på miljönämndens svar med anledning av länsstyrelsens revision av livsmedelstillsynen begärt ytterligare kompletteringar. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lämna följande svar: Kommunfullmäktige har genom beslut den 19 juni 2013, 113 avsatt medel för en halvtidstjänst som livsmedelsinspektör fr.o.m. 2014, handlingar bifogas. De rättsfall som miljönämnden refererat till är Mål 8796-11 E, Förvaltningsrätten i Malmö och Mål 9025-11, Kammarrätten i Göteborg. Miljönämnden kan inte finna att det finns stöd i avgiftsförordningen (2006:1166) att påföra ny kontrollavgift bara för att en verksamhet byter innehavare. Det är inte byte av innehavare som är avgörande för om ny kontrollavgift ska tas ut utan om verksamheten ändras vid bytet så att det kan anses som att en ny verksamhet påbörjas. Rättsfallen bifogas beslutet. Kontrollplanen har tidigare översänts till länsstyrelsen. För närvarande finns inte möjlighet att genom diariesystemet Ecos redovisa ackumulerad kontrolltid annat än på objektsnivå. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\Livsmedel\hä_yttrande_livsmedelsrevision_20130829.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:41

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Miljöförvaltningen Datum Er Referens 2013-08-20 551-2442-2013 Handläggare Vår Referens Sandra Bengtsson 2012-001629/14 sandra.bengtsson@landskrona.se 3998 Miljönämnden Landskrona stad BorgWarner TorqTransfer Systems AB ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet BorgWarner TorqTransfer Systems AB (556040-2736) har hos Länsstyrelsen i Skåne län inkommit med en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet på Bromsregulatorn 1 i Landskrona. Länsstyrelsen har översänt handlingarna till miljönämnden i Landskrona stad för eventuellt yttrande. Förslag till beslut Miljönämnden tillstyrker bolagets ansökan. Miljönämnden yrkar på att bolaget utöver sina egna villkorsyrkanden 1-5 åläggs med följande villkor: 1. Innan avledning av kondensat från indunstning av farligt avfall sker skall samråd ske med NSVA och tillsynsmyndighet. Om kondensat avses avledas till dag- eller spillvattennnät ska karaktärisering av kondensatet ske minst en gång per år samt vid processändringar som påverkar avfallets sammansättning. 2. Verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid intilliggande bostäder än 50 db(a) vardagar under dagtid (kl 07:00-18:00), 40 db(a) nattetid (kl 22:00-07:00) och 45 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovan nämnda ekvivalenta värde sänkas med 5 db(a). Motivering Bolaget har under de år de varit verksamt inte mottagit några klagomål och har inte haft några incidenter som påverkat den yttre miljön. Bolaget har i sin tillståndsansökan redogjort för de miljökonsekvenser som befintlig samt en utökning av verksamheten kan innebära, i form av utsläpp till luft av stoft och olje- Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp77266.DOCX Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:43

2(3) dimma samt eventuellt utsläpp till dag- eller spillvattennät av kondensat från indunstningsanläggning. Miljönämnden anser bolagets yrkade villkor 1-5 bör medges och att villkoren avseende stoft och oljedimma är att anse vad som kan uppnås med bästa teknik. Miljönämnden anser att indunstning av avfall är en miljömässigt bra teknik då det minskar transporten av farligt avfall, förutsatt att det uppkomna kondensatet uppfyller kraven för avledning till NSVA:s dag- alternativt spillvattennät. För att säkerställa att sådan avledning inte innebär risker för miljö och hälsa anser miljönämnden att karaktärisering ska ske årligen av kondensatet samt vid ändring av produktionsprocessen som kan innebära att avfallets sammansättning ändras. Bolaget har i komplettering av sin ansökan uppgett att man klarar naturvårdsverkets ljudnivåer för nyetablering av industri. Miljönämnden anser därför att villkor bör sättas därefter. Sammanfattningsvis anser miljönämnden att bolaget kan meddelas tillstånd i enlighet med ansökan då verksamheten med föreslagna villkor inte bedöms innebära risker för hälsa eller miljö. Bakgrund BorgWarner TorqTransfer Systems AB (bolaget) bedriver befintlig verksamhet på fastigheten Bromsregulatorn 1. Bolaget tillverkar kopplingar för fyrhjulsdrift. Bolagets verksamhet är i dagsläget anmälningspliktig men till följd av kommande produktionsökningar ser bolaget att man kommer att överskrida gränsen för anmälningsplikt och därmed kommer bolaget att behöva tillstånd. Bolaget söker tillstånd till befintlig och utökad verksamhet med verkstadsindustri där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, samt för anläggning för behandling av farligt avfall som uppkommer i den verksamhet där anläggningen finns och som inte leder till materialåtervinning. Bolaget yrkar på att tillståndet baseras på 4000 ton metallråvara per kalenderår. Bolaget har tidigare innehaft tillstånd till sin verksamhet men till följd av en ändring i lagstiftningen 2008 klassades bolaget ner till en C-verksamhet och man upphävde då tillståndet för att ej vara begränsad i sin produktionsmängd. Bolaget yrkar på följande villkor för verksamheten 1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Stofthalten i utgående luft får som begränsningsvärde uppgå till högst 5mg/Nm3. 3. Utsläpp till luft av oljedimma får som begränsningsvärde högst uppgå till 1mg/Nm3.

3(3) 4. Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för att underlätta miljömässigt bästa vidarebehandling. Inom verksamheten får samtidigt lagras högst 20 ton farligt avfall. 5. Kemikalier och farligt avfall skall förvaras på ogenomsläppliga ytor och på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå dag- eller spillvattenledningen. 6. Verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid intilliggande bostäder än 55 db(a) vardagar under dagtid (kl 07:00-18:00), 45 db(a) nattetid (kl 22:00-07:00) och 50 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 50 db(a). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovan nämnda ekvivalenta värde sänkas med 5 db(a) Håkan Ärnflykt tf miljöchef Sandra Bengtsson miljöinspektör

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(4) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-13 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för Sallaten 1 Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för fastigheten Sallaten 1. Förslaget har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra under förutsättning att erforderliga bullerdämpande åtgärder genomförs. Bakgrund och motivering BoKlok har ansökt om ändring av detaljplan för byggrätter inom Sallaten 1, del av detaljplan med beteckning Gurkan 1, 2, 3 m.fl. Initialt inkom sökanden med en bygglovförfrågan men då gällande detaljplan endast medger byggnation i en våning har bygglov inte kunnat beviljas och därmed krävs en ändring av gällande detaljplan. Ansökan avser ändring av bestämmelser inom två av tre byggrätter i kvarteret där BoKlok önskar byggnation i två våningar, istället för en våning som nuvarandedetaljplan tillåter. Befintlig planbestämmelse medger byggnadshöjd 8,0 samt 10,5 meter vilket sökanden inte avviker ifrån. Av den bullerutredning som föregått planförslaget (Landskrona stad, 2013) framgår att delar av planområdet störs av trafikbuller. För att planförslaget ska vara möjligt att genomföra krävs bullerskyddande åtgärder utmed Hälsingborgsvägen i form av bullerskärm. Detta regleras i exploateringsavtalet. Om bebyggelse placeras med tillräckligt avstånd från Segergatan krävs inte bullerreducerande åtgärder utmed Segergatan. Ytterligare bullerberäkning Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_yttrande_detaljplan_sallaten_20130813.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:44

2(4) kommer att genomföras i fortsatt planarbete, för att närmare utreda lämpligt avstånd till Segergatan. Lilian Håkansson Miljönämndens ordförande Handlingarna finns tillgängliga på http://www.landskrona.se/bo-bygga/bo-i-landskrona/detaljplaner/aktuellaplaner/detaljplan-foer-samraad-paa-sallaten-1.aspx

3(4)

4(4)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Datum 2013-08-26 Handläggare Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för Saxtorp 10:27 Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheten Saxtorps 10:27. Förslaget har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra under förutsättning att: 1. De nu allemansrättsligt tillgängliga delarna närmast bäcken, Välåran, även i fortsättningen är tillgängliga för det rörliga friluftslivet och att befintlig stig till ån säkras.. 2. Det utreds hur de stora tallarna i anslutning till bebyggelsen kan sparas. Vidare bör det övervägas om stigen som går ned till Välåran och skogsområdet ska säkras i detaljplanen. Bakgrund och motivering Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att stycka fastigheten Saxtorp 10:27 i tre delar och medge byggande av enfamiljshus på de nya fastigheterna. Fastigheten Saxtorp 10:27 är idag bevuxen med skog. Området gränsar i söder till Välåran och Kävlinge kommun. Området närmast ån är svagt sluttande uppåt mot en platå där bebyggelsen avses att placeras. Slänten ned mot ån är genomkorsad av några stigar och är bevuxet med hasselbuskar och björkar. Området närmast ån har naturvärden och nyttjas av det rörliga friluftslivet. Öster om Saxtorp 10:27 har området närmast ån stängslats in och omöjliggör i praktiken allmänhetens tillträde. Dock finns en stig längs Välåran på Kävlingesidan så det går att ta sig fram längs ån. Vid Saxtorp 10:27 finns en övergång till ån. Välåran som helhet har både natur- och rekreationsvärden och det är därmed viktigt att bibehålla möjligheterna för allmänheten att färdas längs ån Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_yttrande_detaljplan_Saxtorp10_27_20130826.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:45

2(3) samt kunna komma till och från ån på flera platser. I östra delen av Saxtorp 10:27 finns en etablerad stig ned till Välåran som allmänheten kan använda. Stigen och området mellan Välåran och släntens krön bör säkras på lämpligt sätt så att stigen inte blockeras eller att den icke bebyggda delen av Saxtorp 10.27 stängslas in. Det bör utredas om detta kan säkras i plan eller på annat lämpligt sätt. Upp på platån är både natur- och rekreationsvärdena lägre. Området är i huvudsak bevuxet med tall, tysklönn, enstaka granar och björkar. Tallarnas diameter varierar mellan ca 20 cm och 50 cm. Enstaka grövre tallar finns som kan tillmätas stort naturvärde. Placeringen av byggnaderna bör anpassas så att de värdefullaste träden kan sparas och bli en tillgång på tomterna. Lilian Håkansson Miljönämndens ordförande Handlingarna finns tillgängliga på http://www.landskrona.se/bo-bygga/bo-i-landskrona/detaljplaner/aktuellaplaner/detaljplan-foer-samraad-paa-saxtorp-1027.aspx

3(3)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(2) Miljöförvaltningen Datum Er Referens 2013-08-21 Handläggare Vår Referens Patrik Karlsson 2010-000969/3 patrik.karlsson@landskrona.se 1781 Miljönämnden Landskrona stad Regeländringar för vattenskyddsområden och bekämpningsmedel Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Miljödepartementet har i en promemoria föreslagit ändringar av 7 kap. miljöbalken om vattenskyddsområden samt föreslagit en ny bekämpningsmedelsförordning, med anledning av nya EU-regler om bekämpningsmedel. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna av 7 kap. miljöbalken. Miljönämnden anser att det är olämpligt att ta bort den generella tillståndsplikt för kemisk bekämpning inom vattenskyddsområden som för närvarande regleras genom Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel och som föreslås tas bort i samband med den nya bekämpningsmedelsförordningen. Miljönämnden anser att det kan medföra en risk att vattenskyddsområden inte får ett tillräckligt skydd. Miljönämnden anser i övrigt att straffbestämmelser för överträdelser mot det som blir den nya bekämpningsmedelsförordningen måste ses över. För närvarande kan det inte utdömas straff för någon som bryter mot generell tillståndsplikt om användning av kemiska bekämpningsmedel som framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) eftersom straffbestämmelserna enbart hänvisar till förbud, föreskrift eller försiktighetsåtgärd som utfärdats av regeringen. Miljönämnden har i övrigt inget att erinra mot förslaget om ny bekämpningsmedelförordning. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp85577.DOCX Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:46

2(2) Motivering Merparten av regeländringarna innebär i praktiken inga faktiska förändringar av vad som gäller, utan utgörs primärt av en koncentrering av reglerna till en och samma förordning. En del av ändringarna utgörs också enbart av rena anpassningar till EU-regler som redan trätt i kraft. De ändringar som föreslås och som innebär faktiska förändringar utgörs primärt av regelskärpningar som bedöms vara lämpliga. Undantaget är att förslaget innebär att den generella tillståndsplikt som idag föreligger för kemisk bekämpning inom vattenskyddsområden tas bort, och istället är det tänkt att ett mer behovsanpassat skydd ska skrivas in i vattenskyddsföreskrifter som meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken. Även om förslaget inkluderar en övergångsperiod som förvisso ger utrymme för att tillbörligt uppdatera befintliga vattenskyddsföreskrifter bedöms det ändå finnas en stor risk att många vattenskyddsområden inte kommer att få ett tillräckligt skydd mot påverkan från kemiska bekämpningsmedel. Utöver de föreslagna ändringarna anser miljönämnden att straffbarheten för överträdelser mot tillståndsplikt för användning av kemiska bekämpningsmedel behöver korrigeras, eftersom det idag inte är möjligt att utdöma straff för sådana överträdelser. Detta har påpekats av miljöförvaltningen i Malmö stad vid tidigare tillfälle, men någon regeländring som korrigerar detta har ännu inte genomförts. De nu kommande regeländringarna utgör ett lämpligt tillfälle att se till att kemisk bekämpning som sker utan tillstånd blir straffbart. I Landskrona har det under sommaren 2013 inträffat en sådan överträdelse, där en verksamhetsutövare utan tillstånd använt kemiska bekämpningsmedel på ett område som fungerar som skolgård. Miljönämnden åtalsanmälde händelsen men fick besked från åklagaren att det inte finns någon tillämplig straffbestämmelse för överträdelser mot dessa föreskrifter. Håkan Ärnflykt tf miljöchef Patrik Karlsson miljöinspektör

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(2) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-14 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Upphandlingspolicy Stadsledningskontorets upphandlingsenhet har utarbetat ett förslag till upphandlingspolicy för Landskrona stad. Förslaget har kommit på remiss från upphandlingsenheten. Förslag till beslut Miljönämnden bedömer att upphandlingspolicyn kan bli ett ändamålsenligt verktyg i kommunens upphandlingar. Miljönämnden har följande synpunkter: 1. Det bör framgå att offentlig upphandling regleras av lagstiftning och att policyn går utöver lagstiftningen. Vilka riktlinjer och tillämpningar av dessa som hör till Landskrona stads policy och inte är lagkrav bör framgå. 2. Angående punkt 5, Miljökrav, vill nämnden påpeka att förvaltningen har mycket begränsade resurser att medverka i andra förvaltningars upphandlingar. Miljöförvaltningen kommer att medverka i den utsträckning vi har möjlighet till. Externa resurser för att ställa miljökrav i upphandlingar och utvärdera anbuden bör anlitas där så erfordras. Bakgrund och motivering Ett förslag till upphandlingspolicy har utarbetats av upphandlingsenheten. Upphandlingspolicyn utgörs av fyra delar. 1. Övergripande riktlinjer som består av 10 huvudpunkter. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\ON_yttrande_upphandlingspolicy_nämnden_20130814.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:49

2(2) 2. Beskrivning av upphandlingsverksamhetens organisation och ansvarsförhållanden för kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunala nämnder, upphandlingsenheten och förvaltningsspecifika inköpssamordnare. 3. Tillämpningsanvisningar för riktlinjerna i upphandlingspolicyn. 4. Ansvar för och organisation av stadens upphandlingsarbete Förtydligar bl a ansvar vid överprövningar och förvaltingsspecifika respektive förvaltningsövergripande upphandlingar. mm. Det centrala i upphandlingspolicyn är tillämpningsanvisningarna för policyns riktlinjer. Generellt är tillämpningsanvisningarna lätta att förstå och använda och bör kunna utgöra ett stöd i kommunens upphandlingar. I tillämpningsanvisningarna för punkt 5. Miljökrav anges att miljöförvaltningen ska ställa en resurs till förfogande som ska hjälpa till med att ställa och utvärdera miljökrav i förvaltningsövergripande upphandlingar. Detta arbete kan bli omfattande och några särskilda resurser för detta finns för närvarande inte inom miljöförvaltningen. Håkan Ärnflykt tf miljöchef Olle Nordell ekolog Bilaga: Förslag till Upphandlingspolicy för Landskrona stad

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2013-08-20 Handläggare Håkan Ärnflykt håkan.arnflykt@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Budgetuppföljning juli 2013 Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget 2013-07 Utfall 2013-07 Avvikelse 2013-07 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013-172 -160 12-296 -277 19 Miljö -4 450-3 747 703-7 800-7 969-169 Summa -4 622-3 907 715-8 096-8 246-150 Uppföljning investeringsbudget Nettoinvesteringar, tkr Utfall 2013-07 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013-12 -127-127 0 Summa -12-127 -127 0 Håkan Ärnflykt Tf miljöchef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\Ekonomi\13listor\hä_budget_juli_20130820.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2013-08-29 13:50

1(24) Miljöförvaltningen Undersökning av bostadsönskemål och miljöanpassade hus 2013 Jonas Lövendahl Rapport 2013:11 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona S/gemensam/dokument/enkäter

Sammanfattning Under våren 2013 skickade miljönämnden ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus till 415 personer som hade anmält sig till tomtköerna i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Svalöv och Eslöv. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkade personernas bostadsval samt vilket intresse det fanns för miljöanpassade hus. Sammanlagt kom det in 95 svar, varav 60 % kom från personer i Landskronas tomtkö. Intresset för lågenergihus och passivhus Resultatet visade att kunskapen om lågenergihusen var högre än passivhusen. På frågorna om de tidigare hade hört talas om lågenergihus och passivhus svarade nästan var tredje person att de var insatta i hur lågenergihus fungerade jämfört med drygt var fjärde svarande för passivhus. Enkäten visade även att det fanns ett intresse för att bygga miljöanpassade hus. Bland de 95 enkätsvaren fanns det 27 personer som redan planerade för att bygga ett lågenergihus eller passivhus. 15 av personerna stod i Landskronas tomtkö, 6 i Helsingborgs kö och 7 stycken i Lund. Utöver dessa var det många som skulle överväga alternativet efter att ha besvarat enkäten. Hälften av de svarande hade tidigare inte övervägt lågenergihus eller passivhus, men kommer att göra det. Att värna miljön och möjligheterna att spara energi (och pengar) var viktiga faktorer för de som var intresserade av att bygga lågenergihus och passivhus. Några personer uttryckte en tveksamhet inför hur energieffektiva husen är och om merkostnaden lönar sig. Faktorer som påverkar byggplaner När de svarande fick värdera betydelsen av ett antal faktorer som påverkade deras byggplaner, fick inomhusklimatet i bostaden högst snittvärde och ansågs viktigast. Därefter följde planlösning och bra miljö. Priset på hus och tomt kom på sjunde plats. När de svarande däremot fick välja de viktigaste faktorerna för sitt byggande, placerade närmare hälften av deltagarna priset på hus och tomt bland topp tre. Därefter följde havsnära läge och bra miljö. Havsnära läge fick dock flest förstaplaceringar av alla. Personer som stod i Landskronas tomtkö skiljde sig lite från genomsnittet för alla svarande. Den främsta skillnaden var havsnära läge, där värdet låg högre än genomsnittet för alla tomtköer. Dessutom kom 18 av 21 förstaplaceringar från personer i Landskronas tomtkö. Energianvändning och påverkan på jordens klimat Knappt hälften av de svarande visste precis hur stor energiförbrukning de hade i sin villa eller hur mycket en friliggande villa i genomsnitt förbrukar. 16 % visste inte hur stor förbrukningen var. Endast 35 % hade beräknat vad förbrukningen och energikostnaderna för huset som de planerade bygga. Närmare hälften (44 %) av de svarande var oroliga för hur priserna skulle utvecklas. Oron inför framtida energipriser var större bland personer i Lunds tomtkö, där två av tre var oroliga. På frågan om hur priserna skulle utvecklas, trodde en majoritet (61 %) av enkätdeltagarna att energipriserna skulle öka något, medan knappt 30 % trodde på en kraftig ökning. Sju av tio kunde tänka sig betala ett högre inköpspris för ett hus med lägre energiförbrukning. Viljan att betala var hög i alla tomtköerna. I Landskrona ställde sig mer än tre fjärdedelar sig positiva till att betala ett högre inköpspris. I Lund var andelen något lägre, men ändå var nästan två av tre villiga att betala för lägre energiförbrukning.

I enkäten uppgav 46 % att klimatet var viktigt när de tog hänsyn till boendets påverkan. Sammanlagt uppgav 72 personer att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. På frågan om på vilket sätt de tog hänsyn till klimatet svarade flest att de skulle bygga ett välisolerat hus för att minimera uppvärmningsbehovet. 56 % uppgav att de skulle installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning. När det gällde andra åtgärder för att spara energi uppgav mer än 90 % att de kunde tänka sig installera energieffektiva apparater. Drygt 86 % svarade att de skulle förhindra värmeläckage, medan endast 34 % kunde tänka sig sänka inomhustemperaturen. 3

Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll... 4 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Passivhus i Glumslöv... 6 2 Metod... 7 2.1 Urval... 7 2.2 Utskick och svar... 8 2.3 Bortfall... 8 3 Resultat... 9 3.1 Bakgrundsinformation... 9 3.2 Önskemål vid bostadsbyggande... 11 3.3 Energiförbrukning och kostnader... 14 3.4 Påverkan på jordens klimat... 17 3.5 Lågenergihus och passivhus... 19 4 Diskussion och slutsatser... 21 Bilaga 1: Övriga krav vid byggande... 22 Bilaga 2: Motiveringar till frågan om den svarande har övervägt bygga lågenergihus eller passivhus 23 Bilaga 3: Kommentarer i enkäten... 24 Bilaga 4: Enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus... 26 4

1 Inledning Landskrona stad planerar för nya bostadsområden, där personer erbjuds att bygga eget hus eller köpa färdigbyggda småhus. För att minimera effekterna på miljön och klimatet, vill miljönämnden att de nybyggda husen blir så miljöanpassade som möjligt. Med miljöanpassade hus avses hus med bland annat låg energiförbrukning. För att undersöka intresset för miljöanpassade hus, skickade miljönämnden under våren 2013 ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus till 415 personer som hade anmält sig till tomtköerna i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Svalöv och Eslöv. Enkäten syftade till att undersöka hur personer som stod i tomtkö såg på energiförbrukning och miljöanpassade hus samt vilka faktorer som var viktiga för deras byggplaner. Enkäten omfattade dessutom frågor om hänsyn till jordens klimat i byggandet och andra åtgärder för att spara energi. Genom att skicka enkäten till olika tomtköer gick det att jämföra intressena i kommunernas tomtköer. 1.1 Bakgrund En viktig del av de totala bostadskostnaderna är energiförbrukningen. Enligt Energimyndigheten användes energi motsvarande i genomsnitt 17300 kwh per småhus för uppvärmning och varmvatten under 2011 1. Detta motsvarade en årsförbrukning på i genomsnitt 117 kwh per kvadratmeter. Utöver uppvärmning tillkommer hushållsel, som i genomsnitt uppgick till drygt 6000 kwh per småhus och år. För nybyggda bostäder som värms upp med el får den årliga specifika energianvändningen (ej hushållsel) uppgå till maximalt 55 kwh per kvadratmeter i södra Sverige enligt Boverkets byggregler (BBR). För bostäder som inte har elvärme gäller 90 kwh per kvadratmeter. Kraven på bostädernas energianvändning har skärpts kontinuerligt och kan komma att skärpas än mer i framtiden. Inom EU har medlemsländerna beslutat att minska sin energianvändning med 20 procent till år 2020 och för att nå målet har energieffektivisering framhållits. I en handlingsplan har kommissionen konstaterat att det finns betydande möjligheter till kostnadseffektiva energibesparingar inom bygg- och fastighetssektorn. Som ett led av detta antogs ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda2 som säger att all nybyggnation från och med 2021 måste vara nära-nollenergihus. Definitionen av näranollenergihus bestäms på nationell nivå. I en skrivelse från 20113 ansåg den svenska regeringen att en svensk tillämpning av begreppet näranollenergibyggnad bör innebära krav på energihushållning som var jämförbara med de krav som gäller enligt dagens byggregler. Regeringen ansåg att det inte fanns tillräckligt underlag för att ange en skärpning. Under 2015 ska det dock göras en kontroll av teknisk och ekonomisk utveckling samt omvärldsfaktorer för att se om ytterligare skärpningar är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade. Boverket fick i uppdrag att, i samråd med Statens energimyndighet, undersöka om de krav på energihushållning som finns i den svenska bygglagstiftningen har kostnadsoptimala nivåer. Boverket konstaterade i januari 2013 att nuvarande energihushållningskrav i BBR ligger på en kostnadseffektiv nivå 1 Statens energimyndighet, Energistatistik för småhus 2011, ER 2012:04 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda 3 Regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader 5

och att flera åtgärder som går utöver kraven i BBR skulle vara olönsamma för småhus 4. Det innebär att Boverket inte anser att högre energihushållningskrav inte är kostnadseffektiva. Regeringens översyn 2015 kan eventuellt innebära en skärpning av kraven, men redan idag finns det lösningar som har lägre energiförbrukning än BBRs krav. Lågenergihus är byggnader som använder mindre energi än vad som krävs enligt byggnormen. I de flesta fall är husen välisolerade och återvinner värme. Passivhus är en typ av lågenergihus. Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol. För att klassas som passivhus får värmeförlusten vara maximalt 15 W/m² i södra Sverige och den tillförda energin för uppvärmning och varmvatten ska årligen uppgå till maximalt 25 kwh/m² för eluppvärmda hus och 50 kwh/m² för icke-eluppvärmda. Andra typer av lågenergihus är plushus, nollenergihus, minienergihus och näranollenergihus. Extrakostnaden för att bygga ett lågenergihus jämfört med ett konventionellt hus varierar mellan leverantörerna beroende på vilka tekniska lösningar som väljs. Den lägre förbrukningen ger dock lägre energikostnader. 1.2 Passivhus i Glumslöv På flera platser i Sverige finns det passivhus och Landskrona var tidigt ute. Strax efter att de första passivhusen hade byggts i Lindås utanför Göteborg byggde Landskronahem 35 passivhus i Glumslöv. Husen stod färdiga 2004, men inledningsvis fanns det problem med värmen under vintern. De boende klagade över kyla och åtgärder fick göras. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har skrivit en rapport 5 om erfarenheterna från de första passivhusen i Lindås och Glumslöv. Åtta hus i Glumslöv undersöktes och den totala energianvändningen (värme, varmvatten, fastighetsdrift och hushållsel) mellan 2007 och 2010 låg på liknande nivåer. Under 2010 låg den totala energiförbrukningen i ett intervall mellan cirka 60 och 100 kwh/m² bortsett från ett hus som hade högre energianvändning. I några fall ledde en hög varmvattenanvändning till hög energiförbrukning. Siffrorna kan jämföras med den genomsnittliga energianvändningen (inklusive hushållsel) för eluppvärmda hus byggda 2001 eller senare som låg på 116 kwh/m² under 2011 6. Observera att genomsnittet gäller för hela Sverige. Kriterierna för energianvändning har skärpts både för konventionella och passivhus, men samtliga passivhus i Glumslöv från 2004 låg under genomsnittet för hus byggda 2001 eller senare. 4 Boverket, Optimala kostnader för energieffektivisering, Rapport 2013:2 5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet, SP Rapport 2011:26 6 Statens energimyndighet, Energistatistik för småhus 2011, ER 2012:04 6

2 Metod Den 8 maj 2013 skickade miljönämnden ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus (se bilaga 4) till 415 personer som hade anmält sig till kommunens tomtkö i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Eslöv och Svalöv. Enkäten omfattade 19 frågor med förtryckta svarsalternativ. På sista sidan fanns det utrymme för egna kommentarer. Adressuppgifterna hämtades ifrån kommunernas tomtköer. Uppgifterna levererades som Excelfiler, utom Höganäs som var i det digitala visningsformatet PDF. Det fanns sammanlagt över 3600 personer som hade anmält sig till kommunernas tomtköer. De längsta köerna var Helsingborg och Lund med över 1500 respektive över 1000 personer anmälda. Landskronas kö omfattade 560 anmälda. Listorna var rangordnade efter könummer. 2.1 Urval Från Landskronas tomtkö valdes 120 namn, vilket motsvarade 21 % av antalet anmälningar. Syftet var att få en mer ingående bild av hur personer som söker tomt i Landskrona resonerar. Från övriga kommuner valdes cirka 10 % av kön. Se listan till höger för exakt antal mottagare per kommun. Urvalet från varje kommuns fil har behandlats var för sig, för att få rätt antal personer från respektive tomtkö. Landskrona 120 Helsingborg 150 Lund 110 Höganäs 10 Eslöv 10 Svalöv 15 Urvalet av mottagare har gjorts för hand i Excel genom att slumpvis markera Totalt 415 ett antal sammanhängande rader i taget. Därefter har adresserna kopierats in en fil med de utvalda mottagarna. För att få en representativ spridning, eftersträvades det att markeringarna fördelades jämnt över tomtkön. På grund av att tomtköerna i Landskrona, Helsingborg och Lund omfattade många namn, har ett antal sammanhängande rader markerats. I Landskronas tomtkö har tre sammanhängande rader markerats och i Lund och Helsingborg har fem sammanhängande rader markerats. I Höganäs, Eslöv och Svalöv, där antalet sökande var färre, har enskilda rader markerats. Svalövs tomtkö administreras av en mäklare och kön hade delats in i tätorterna i kommunen. För att få ett representativt urval, valdes cirka 10 % av respektive tätortskö. Urvalet gjordes genom att slumpvis välja ut enskilda rader jämnt fördelade på tätortskön. Valet av metod beror dels på att köerna var fördelade på olika på filer och dels på de praktiska förutsättningarna. För att får rätt antal personer från varje kommun som var spridda över hela tomtkön, valdes metoden med markeringar. Att sammanhängande rader markeras beror dels på att det var många rader som skulle markeras och dels att det är svårt att markera ett flertal rader i Excel, utan att markeringarna försvinner eller blir felaktiga. Ett annat praktiskt problem av att tomtkön i Höganäs var ett PDF-dokument, vilket innebar att uppgifterna inte kunde föras över direkt till en ny Excelfil. Därför fick adresserna väljas ut slumpvis för hand. Det bästa alternativet hade varit att låta en slumpgenerator välja ut radnummer, men av ovanstående skäl valdes en metod som passade de praktiska förutsättningarna. Metoden är inte helt slumpmässig, vilket kan ha haft en viss påverkan på urvalet. Urvalet av mottagare omfattar dock ett betydande antal personer och kan därför ge en representativ bild av hur personer i kommunernas tomtköer resonerar kring de frågor som behandlades i enkäten. 7

2.2 Utskick och svar Efter urvalet från tomtköerna, fördes adressuppgifterna in ett utskicksdokument. Varje person tilldelades ett nummer, som även skrevs på svarskuvertet för att kunna identifiera vem som skulle få en påminnelse. Utskicket gjordes den 8 maj och en påminnelse till de som inte hade svarat skickades den 5 juni. När de numrerade svarskuverten kom till miljöförvaltningen, prickades de av mot utskicksregistret. Svarsenkäterna var anonyma och när de hade tagits ur svarskuvertet kunde ingen se vem som besvarat frågorna. Av de 415 enkäter som skickades ut kom 95 svar tillbaka till miljöförvaltningen, vilket ger en svarsfrekvens på 23 %. Efter första utskicket kom 35 brev oöppnade i retur. 31 personer hade flyttat och det fanns ingen vidarebefordring. 4 personer var okända. Detta innebär att 380 personer har mottagit enkäten. Den 5 juni skickades en påminnelse ut till de som inte svarat. Två av kuverten kom tillbaka oöppnade, eftersom personerna hade flyttat mellan utskicken och det inte fanns någon vidarebefordring. Svaren i enkäterna har sammanställts i ett Exceldokument, som har möjliggjort en statistisk analys. 2.3 Bortfall Kvaliteten i resultatet beror på antalet besvarade enkäter. Vid ett stort bortfall kan resultatet ge en bild som inte är representativ för befolkningen. Bortfallet omfattade 320 personer (eller 77 %). 8

3 Resultat 3.1 Bakgrundsinformation Åldersfördelning Tre fjärdedelar av personerna som svarade på enkäten var i åldern 36 till 65 år. Den enskilt största gruppen var i åldern 36-45 år med 27 personer. Endast två personer var under 26 år. Tre personer uppgav inte sin ålder. Antal personer i hushållet I de hushåll som svarade på enkäten bodde sammanlagt 263 personer, varav 180 var vuxna och 83 barn under 18 år. Två av enkäterna uppgav inte hur många som bodde i hushållet. Detta innebar att det i genomsnitt bodde 2,8 personer i varje hushåll. En närmare analys av svaren visade att 13 stycken var ensamhushåll. Nuvarande bostad Närmare hälften av de svarande bodde i en friliggande villa, medan knappt 18 % bodde i en lägenhet. Fyra personer svarade annat, varav två svarade bostadsrätt och en person hyresrätt. 9

Tomtkö Personer i Landskronas tomtkö valde i högre grad att svara än de övriga. Enkäten skickades ut till 120 personer som var anmälda till tomtkön i Landskrona och av dessa valde 57 stycken att svara på enkäten, vilket är en svarsprocent på 48 %. Av utskicket till Helsingborgs kö valde endast 13 % att svara och från Lunds kö skickades 15 % svar. Sammanlagt kom därmed 60 % av enkätsvaren från personer som ville bygga i Landskrona stad. Urvalet från Höganäs, Eslöv och Svalöv var litet och det innebar att det även kom få svar från de här kommunerna. På grund av att fåtalet svar har det inte gjorts några närmare analyser av de tre tomtköernas preferenser. Ett antal personer uppgav att de stod i mer än en tomtkö. Exempelvis stod fyra personer i Landskronas kö även i Helsingborgs tomtkö. Det fanns åtta personer som uppgav att de stod i tomtköerna till Staffanstorp, Dalby, Malmö, Ängelholm eller Kävlinge. Bostadsform Närmare 75 % svarade att de ville ha en tomt att själv bebygga och knappt hälften uppgav att de ville ha ett färdigbyggt småhus i grupp. Drygt 26 % hade angivit att de var intresserade av båda formerna. 10

3.2 Önskemål vid bostadsbyggande 3.2.1 Hur viktigt är följande för dina byggplaner? För att undersöka hur hushållens resonerade i sina byggplaner, fick personerna värdera betydelsen av ett antal faktorer. De svarande fick markera en siffra mellan 1-5, där 1 motsvarade inte alls viktigt och 5 var mycket viktigt. I diagrammet nedan visas det genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer. Dessutom visas snittvärdena för Landskronas tomtkö. Genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer (mörkröd stapel). Dessutom visas genomsnittsvärdena för Landskronas tomtkö (ljusröd). När alla svar sammanställdes, fick inomhusklimatet och planlösningen på bostaden högst snittvärde. Båda faktorerna hade ett snittvärde på nästan 4,5. Strax efter kom bra miljö (t.ex. luftkvalitet och giftfri miljö) och låg bullernivå. Anmärkningsvärt är att pris för hus och tomt kom först på sjunde plats med ett snittvärde på drygt 3,9. I en följdfråga fick deltagarna rangordna de tre faktorer som var viktigast för deras byggplaner. Resultatet redovisas under punkt 3.2.2. Personer som stod i Landskronas tomtkö skiljde sig lite från genomsnittet för alla svarande. Den främsta skillnaden var havsnära läge. Här låg värdet på 4,3, vilket var högre än genomsnittet för alla tomtköer (3,8). Liknande jämförelser har inte gjorts för övriga kommuner. I åldersgruppen 25-35 år ansågs planlösningen vara den viktigaste faktorn i de svarandes byggplaner med ett snitt på 4,5. Därefter följde pris, driftskostnader och bra miljö med samma snittvärde (4,3). Den främsta skillnaden vara att närheten till skola och dagis värderades högre än genomsnittet och låg närmare 3,6. Ännu högre värderades närhet till skola och dagis i åldersgruppen 36-45 år, där värdet uppgick till 4,0. 11

I den äldsta åldersgruppen (66-) bedömdes låg bullernivå som den viktigaste faktorn med ett genomsnitt på 4,9. Strax efter följde inomhusklimat, planlösning och bra miljö med samma snittvärde (4,6). 3.2.2 Rangordna de tre viktigaste faktorerna för dina byggplaner För att närmare undersöka vad som påverkade de svarandes byggplaner, fick deltagarna rangordna vilka faktorer som var de tre viktigaste och därmed mest avgörande för byggplanerna. Antal svar som placerat respektive faktor på plats 1-3 (plats 1 för den viktigaste faktorn). Till skillnad från förra frågan, hamnade priset för hus och tomt i topp. Hälften av de svarande placerade priset på plats 1-3, och femton personer satte priset som den viktigaste faktorn (plats 1). Näst efter priset kom havsnära läge, vilket 37 personer placerade på plats 1-3. Inomhusklimatet, som fick högst snittvärde i förra frågan, sattes bland de tre viktigaste faktorerna av endast 16 personer. Bara två stycken placerade det på första plats. Flest förstaplaceringar fick havsnära läge. Sammanlagt ansåg 21 personer att havsnära läge var den viktigaste faktorn i sina byggplaner. Det fanns dock stora skillnader mellan tomtköerna. Av de 21 förstaplaceringarna kom 18 stycken från personer i Landskronas tomtkö. Övriga kom från Helsingborgs tomtkö. Observera att havsnära läge inte var definierat. De svarande kan ha haft olika uppfattning av vad som är havsnära läge. 12

Andel svarande i de tre största tomtköerna som har placerat pris, havsnära läge och bra miljö bland de tre viktigaste faktorerna för deras byggplaner. En analys på de tre stora tomtköerna Landskrona, Helsingborg och Lund visade på skillnader hur de prioriterade de tre toppfaktorerna (pris, havsnära läge och bra miljö). I Landskronas tomtkö placerade mer än hälften priset och havsnära läge på plats 1-3. Även i kustkommunen Helsingborg låg havsnära läge högt. I Lund prioriterades istället bra miljö högt. Över 35 % hade satt alternativet bland topp tre, vilket kan jämföras med drygt 10 % i Helsingborg. 3.2.3 Har du några andra krav på huset? Eftersom önskemålen på en bostad kan se olika ut från person till person, gavs de svarande möjlighet att uppge vilka andra krav de hade på sitt hus. Sammanlagt lämnade 34 personer en kommentar, varav 13 stycken önskade en enplanslösning. Ett annat krav var att huset skulle vara enkelt att sköta. En sammanställning av kraven finns i bilaga 1. 13

3.3 Energiförbrukning och kostnader Enkäten omfattade ett antal frågor om energiförbrukning och hur deltagarna såg på framtidens energipriser. 3.3.1 Vet du hur stor energiförbrukningen (uppvärmning, varmvatten och hushållsel) är för din villa idag? Knappt hälften av de svarande visste hur stor energiförbrukning de hade i sin villa eller hur mycket en friliggande villa förbrukar i genomsnitt. Bland de som visste precis hur stor förbrukningen var bodde mer än hälften i villa och knappt en tredjedel i radhus. Minst kunskap om förbrukning i villa hade de som bodde i lägenhet. Av de som svarade nej bodde nästan hälften i lägenhet. 3.3.2 Har du beräknat energiförbrukning och kostnader för uppvärmning och varmvatten i dina byggplaner? I enkäten ställdes frågan om personen hade beräknat energiförbrukningen och kostnaderna för uppvärmning i sina byggplaner. Merparten av de svarande (65 %) hade inte gjort någon beräkning medan 35 % hade räknat ut kostnaderna för det framtida huset. Bland personer som avsåg att bygga ett lågenergihus eller passiv hus (se punkt 3.5.2) svarade närmare hälften (48 %) att de hade gjort en beräkning. 14

Är du orolig för framtidens energipriser? I enkäten fick de svarande ta ställning till två frågor som berörde framtida energipriser. Frågorna hade inga specifika tidsperioder, vilket kan ha medfört att deltagarna har tolkat frågorna olika. Närmare hälften (44%) av de svarande var oroliga för hur priserna skulle utvecklas och knappt 35 % kände ingen oro. En närmare analys visade oron var större bland svarande från Lunds tomtkö. Nästan 65 % uppgav att de kände en oro inför framtida energipriser, medan endast 32 % av personerna i Helsingborgs tomtkö kände oro. I Landskrona var motsvarande siffra drygt 40 %. 3.3.3 Hur tror du att energipriserna kommer att utvecklas? På frågan hur de trodde att priserna skulle utvecklas svarade en majoritet (61 %) att priserna skulle öka något och drygt var fjärde person trodde att priserna skulle öka kraftigt. Av de som hade svarat att de var oroliga för framtida energipriser i föregående fråga svarade 48 % att priserna skulle öka kraftigt och 52 % att de skulle öka något. 15

3.3.4 Skulle du kunna tänka dig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning? Ett sätt att minska ett hushålls energikostnader är att bygga ett hus som har lägre energiförbrukning än byggnormen. Lösningarna kan dock kosta mer. I enkäten fick deltagarna ta ställning till frågan om de kunde tänka sig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre driftskostnader. Frågan definierade inte hur stor merkostnaden kunde vara, eftersom kostnaderna för lösningarna varierar. Mer än 70 % av svaren (eller 67 personer) var positiva till att betala mer för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning. Endast 11 personer ställde sig negativa till detta. Bland de som var villiga att betala mer uppgav 39 % att de hade beräknat kostnaderna för energi, vilket var några procentenheter högre än för alla deltagare (35 %). 16

Viljan att betala var hög i alla tomtköerna. I Landskrona ställde sig mer än tre fjärdedelar sig positiva till att betala ett högre inköpspris. I Lund var andelen något lägre, men ändå var nästan två av tre villiga att betala för lägre energiförbrukning. Frågan kvarstår dock hur mycket personerna är villiga och har kapacitet att betala. I samband med frågan hade ett antal personer lämnat kommentarer. En person skrev ROI? och syftade på return on investment, det vill säga hur effektiv en investering är och vilket utfall den ger i förhållande till kostnaden. En annan person undrade varför det skulle kosta mer. En tredje person menade att ett högre pris på inköp kan vara till nackdel för personer med lägre inkomster och sparande eftersom det krävs en egeninsats på 15% av priset. 3.4 Påverkan på jordens klimat Boendet beräknas utgöra cirka 30 % av en privatpersons utsläpp av klimatgaser. På grund av detta fick de svarande fick ta ställning till ett antal frågor som berörde boendet och klimatpåverkan. 3.4.1 I vilken utsträckning tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat (genom tex energiförbrukning och val av material) i dina byggplaner? I enkäten uppgav 46 % att klimatet var viktigt när de tog hänsyn till boendets påverkan. Ytterligare 38 % svarade att de tog lite hänsyn när de planerade sitt boende. Därmed uppgav sammanlagt 82 % av de svarande att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Var tionde person tog inte någon hänsyn alls. Det fanns vissa åldersskillnader i hur deltagarna tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Närmare 61 % av åldersgruppen 56-65 år uppgav att hänsyn till klimatet var viktigt. I åldersgruppen 46-55 år svarade 55 % att det var viktigt, medan endast 33 % av 36-45-åringarna hade markerat viktigt. 17

3.4.2 På vilket sätt tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat i dina byggplaner? Sammanlagt uppgav 72 personer att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. På frågan om på vilket sätt de tog hänsyn till klimatet svarade närmare 71 % att de skulle bygga ett välisolerat hus för att minimera uppvärmningsbehovet. 56 % uppgav att de skulle installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Knappt 30 % valde förnyelsebara energikällor och 28 % miljövänliga material eller återanvändning av material. Bland de som uppgett andra åtgärder skrev en person att den valde ett läge som minskade transporterna, medan någon annan valde smarta tekniska lösningar. En tredje person litade på att byggbolaget gjorde åtgärder. Ytterligare åtgärder som nämndes var material med bra Q-värde, geoenergi, solceller och solvärme samt fjärrvärme. 3.4.3 Vilka åtgärder kan du tänka dig göra för att spara energi? I fråga 16 fick deltagarna ange vilka åtgärder de kunde tänka sig göra att göra för att spara energi. Mer än 90 % uppgav att de kunde tänka sig installera energieffektiva apparater. Drygt 86 % svarade at de skulle förhindra värmeläckage. Däremot var det lågt intresse för att spara energi genom att sänka inomhustemperaturen. 18

3.5 Lågenergihus och passivhus Idag finns det olika lösningar som ger lägre energiförbrukning än byggnormen. Bland annat finns lågenergihus och passivhus. I enkäten undersöktes kunskapen om och intresset för att bygga lågenergihus eller passivhus. 3.5.1 Har du tidigare hört talas om lågenergihus? Har du tidigare hört talas om passivhus? Kunskapen om lågenergihusen var högre än passivhusen. På frågan om de tidigare hade hört talas om lågenergihus svarade nästan var tredje person att de var insatta i hur husen fungerade. Endast tre personer svarade att de inte hade hört talas om lågenergihus. Lite mer än var fjärde svarande uppgav att de var insatta i passivhus medan 22 % hade inte hört talas om det. Av de personer som stod i Landskronas tomtkö svarade 31 % att de var insatta i lågenergihus. Något färre (23 %) var insatta i passivhus. I Helsingborgs kö uppgav 37 % att de var insatta i lågenergihus. Lika många uppgav att de var insatta i passivhus. Även i Lund svarade lika många (närmare 24 %) att de var insatta i lågenergihus respektive passivhus. 19

3.5.2 Har du tidigare övervägt att bygga ett lågenergihus eller passivhus? Sammanlagt uppgav 27 personer (28 %) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Mer än hälften svarade att de inte hade tänkt på det, men att de skulle överväga det i sina byggplaner. Andelen som inte var intresserade uppgick till drygt 20 % av deltagarna. I Landskronas tomtkö uppgav 15 personer (26 % av kön) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Ytterligare 28 personer (49 %) skulle överväga det. I Helsingborgs kö fanns det 6 personer som planerade bygga och i Lund skulle 7 stycken bygga ett lågenergihus eller passivhus. När siffrorna räknas samman kan summan bli olika, vilket beror på att ett antal personer stod i mer än en tomtkö. Bland de personer som svarade att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus var viljan att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader bara något högre än genomsnittet. 77 % kunde tänka sig betala mer jämfört med 70 % för samtliga deltagare. Närmare hälften (48 %) hade beräknat energikostnaderna i sina byggplaner. På frågan om energiprisernas utveckling svarade mer än hälften att priserna skulle öka kraftigt. I åldersgruppen 46-55 år svarade 40 % att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. I övriga åldersgrupper svarade mellan 26-30 % att de skulle bygga. Endast två personer i åldern 26-35 år uppgav att de skulle bygga, medan resten (83 %) uppgav att de skulle överväga det. Personer som inte var intresserade av lågenergihus eller passivhus var mindre villiga att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader. Hälften av personerna kunde tänka sig betala mer. När det gäller framtida energipriser trodde merparten (70 %) att priserna skulle öka något, 15 % trodde att de skulle öka kraftigt och 15 % trodde att de skulle ligga still. Var fjärde person i Landskronas tomtkö var inte intresserade av att bygga ett lågenergihus eller passivhus. I Helsingborg var 16 % inte intresserade och i Lund 18 %. Deltagarna fick en möjlighet att skriva en motivering till sitt svar på frågan. Bland de positiva (som tänkte bygga eller skulle överväga det) lyftes främst miljön och de låga driftskostnaderna fram. Låga driftskostnader skulle spara pengar. De personer som ställde sig negativa (som inte var intresserade) 20

undrade främst om det var lönsamt. Dessutom anmärktes det på utseendet. Samtliga kommentarer finns i bilaga 2. 4 Diskussion och slutsatser Syftet med enkäten var att undersöka intresset för miljöanpassade hus, till exempel lågenergihus och passivhus. Trots ett stort bortfall visar undersökningen att det finns ett intresse för att bygga miljöanpassade hus i de sex tomtköer som fick ta del av enkäten. Bland de 95 enkätsvaren fanns det 27 personer som redan planerade för att bygga ett lågenergihus och passivhus. I Landskronas tomtkö fanns det 15 personer som skulle bygga ett hus med lägre energiförbrukning än byggnormen. Utöver dessa var det många som skulle överväga alternativet efter att ha besvarat enkäten. Hälften av de svarande hade tidigare inte övervägt lågenergihus eller passivhus, men kommer att göra det. Hur många som därefter väljer att bygga ett går inte att förutsäga, men det kan tillkomma fler personer till de som avser att bygga ett lågenergihus eller passivhus. Undersökningen visade att värna miljön och möjligheterna att spara energi (och pengar) var viktiga faktorer för de som var intresserade av att bygga lågenergihus och passivhus. Bland enkätdeltagarna fanns det en tveksamhet inför hur energieffektiva husen är och om merkostnaden lönar sig. Mer information om hur stor merkostnaden är samt hur energiförbrukningen står sig jämfört med andra hus kan klargöra de frågor som de svarande uttryckte i enkäten. Viljan att betala ett högre inköpspris för att få lägre energiförbrukning var hög. Sju av tio kunde tänka sig betala mer för ett hus med lägre energiförbrukning. Även bland de som inte var intresserade av att lågenergihus eller passivhus var många villiga att betala mer för lägre förbrukning. Viljan att betala mer för lägre energiförbrukning får dock vägas samman med andra faktorer som påverkar byggplanerna. När de svarande fick värdera olika faktorer som påverkade byggplanerna, kom inomhusklimatet i bostaden, planlösning och bra miljö högst. Däremot placerade flest personer priset på hus och tomt bland de tre viktigaste faktorerna för byggplanerna. Resultatet tyder på att personer som planerar att bygga hus tar hänsyn till och uppskattar flera faktorer, men att priset är en av de mest avgörande faktorerna när det slutgiltiga beslutet fattas. Havsnära läge placerades högt bland de viktigaste faktorerna och flest personer satte havsnära läge som den viktigaste faktorn i deras byggplaner. Resultatet påverkades dock starkt av Landskronas tomtkö. Nästan alla som satte havsnära läge på främsta placeringen stod i Landskronas tomtkö. Denna kö utgjorde 60 % av alla enkätsvar och var därmed överrepresenterad jämfört med övriga kommuner. Det framgår inte av enkäten varför havsnära läge värderas högt i Landskrona. 21

Bilaga 1: Övriga krav vid byggande Kommentarer till fråga 8 om andra krav på huset. Bra miljö, låga driftskostnader, husets utseende, inomhusklimat. Den totala ekonomin för familjen (läge samt boendekostnad) Detaljplan ska begränsa till enplanshus i området. Arkitektritat hus, enplans, öppen lösning Att det är i ett plan Enplanshus, att kunna vistas ute Gärna ett plan med vinkel Friskt, hållbart, expanderbart För min del är det viktigt vilket solläge trädgården har. Arkitektur i området, tomtens storlek Läget är det viktigaste. Inte för många skallkrav på fribyggartomter. Tvånget att vara tvingad till fjärrvärme gör att det blir dyrt att ta solvärme, solenergi, bergvärme osv. Inte för nära till grannar Ej kriminellt område Möjlighet till husdjur, hundgård eller till och med hönsgård samt köksträdgård. Garage i anslutning Framkant i drift och teknikfunktion Energisnålt hus, passivhus eller solceller på taket Helst nollenergihus (solceller, solfångare och vindsnurra) Inget krav men önskvärt att få passivhus. Solceller och kamin Stor tomt Stort, många rum, utrymme för kontor och ateljé Liten tomt, lättskött hus. Enkel hantering av huset Så underhållsfritt som möjligt Välisolerat, enplans, ej trä, ska vara underhållsfritt, gärna dyrare Golvvärme, "öppen spis", ljust, luftigt" Ytterligare 7 personer skrev enplanshus. 22

Bilaga 2: Motiveringar till frågan om den svarande har övervägt bygga lågenergihus eller passivhus Kommentarerna är ordnade efter vilket svarsalternativ personerna markerade. Ja, jag kommer att bygga ett Det lönar sig i framtiden Allt för miljön Om jag får en tomt som passar. Som jag nämnde tidigare: välja rätt material och kombinera både den gamla och nya byggtekniken För egen och miljöns skull Spara på driftskostnader Nej, men kommer att överväga det Allt för att spara på miljö och plånbok Låga driftskostnader Sparar energi Har varit tveksam eftersom man lovat mer än man kunnat hålla, t.ex. att inte få varmt på vintern. Skulle jag bygga ett nytt hus hade jag byggt ett lågenergihus för att minska påverkan på jordens klimat och för att hålla driftskostnaderna nere. Om man kan få tillbaka den högre investeringen i lägre driftskostnader inom en rimlig tid. Ja, ej intresserad (Angående passivhus) Upplever som instängt, fula tjocka väggar, för tätt anser jag. Krångligt och lönar sig ej. Vanligt modernt hus är nära passivhus. BBR16 är ju ett krav idag. Det beror på hur mycket energi man sparar mot byggkostnad. Vet ej om det blir aktuellt att bygga. Har ej varit aktuellt Nej, ej intresserad Tror inte att det blir tillräckligt varmt på vintern inomhus. Vill ha hus med stora fönster för att få in mycket ljus. Känns som om husen är fula och mörka Kostnad För höga risker, för lite forskning, för höga kostnader och för låga vinster. 23

Bilaga 3: Kommentarer i enkäten På sista sidan fanns det utrymme för de svarande att skriva kommentarer. Kursiv text är författarens anmärkning. Att bygga hus är roligt men det bästa av allt är att skapa fram miljövänliga hus. Idag är det nästan skämmit att fortfarande byggs hus som är dåligt isolerade och som drar alldeles för mycket energi. De här frågorna är väldigt bra för att det finns viktiga saker att veta. Husen måste bli enklare. Det ska inte krävas en hög teknisk kunskap för att bo. Då kommer lågenergihusen att fungera bättre. Det är bra att kommunerna nu är med i planeringen av energisnåla hus. Om ni planerar nybyggnadsområde, tänk på följande: 1) Begränsa till enplanshus i detaljplanen, mycket trevligare område. 2) Packa inte husen genom långsmala tomter. 3) Förhindra insyn från cykel/gångbanor. Angående förnyelsebara energikällor: Detta är ett problem idag eftersom man är tvingad att ta fjärrvärme. Skulle vilja ha solenergi, solvärme, men det blir för dyrt idag. Om man väljer bort fjärrvärme måste man ändå bekosta installationen av den. Det borde istället vara om man vill välja solenergi, solvärme eller bergvärme ska man bli befriad från att betala installationskostnaden för fjärrvärme om man ändå inte använder den. För en bättre miljö förespråkar jag mer forskning och utveckling av säker kärnkraft och mer forskning på solenergiområdet eller andra energikällor som är oberoende av fossil förbränning samt självfallet individens ansvar (sortering av farligt avfall, undvika onödigt slöseri etc). Gör ni denna undersökning för att skapa ammunition och förhindra Landskronas utveckling blir vi väldigt ledsna. Nästan bara Landskrona kvar att bygga ut längs hela västkusten. Jobba gärna för att förbjuda fiske med nät i sundet. Inför kompetensprov likvärdigt jägarkåren för att få fiska. Inför en bättre hantering av viltolyckor, befintlig jägare har varken rätt hund eller är anlitad av polisen??? Knyt ihop sundets miljöarbete och arbeta ej isolerat i ankdammen lilla Landskrona! Lycka till! 24

1(3) Miljöförvaltningen Inventering enskilda avlopp 2012/2013, delrapport Landskrona kommun Nina Svenbro Utredare Rapport 2013:10 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona