Skokartongen En förstudie om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i Västmanland

Förstudie 1 (45) DREG080018 Skokartongen En förstudie om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i Västmanland 2009-08-10

Förstudie 2 (45) DREG080018 Innehåll 1 Sammanfattning/förslag...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund/behovsanalys...5 2.2 Syfte...5 2.3 Genomförande/metod...6 2.4 Enkätundersökning arkiv, kommunbibliotek, hembygdsföreningar och museer...7 2.5 Kommentar enkätundersökning...9 2.6 Enkätundersökning lokalsamlingar på biblioteken i Västmanland, 2008-2009...10 2.7 Intervjuer om ABM-samverkan med referensgruppen...14 2.8 ABM-seminarium...15 2.9 Studieresor/konferenser...17 3 Regionalpolitiken och ABM...18 3.1 Regional utveckingsplan, RUP, för Västmanlands län 2007-2020...19 3.2 Landstinget Västmanlands kulturstrategi...20 4 ABM i Västmanland...21 4.1 Arkiv Västmanland...22 4.2 Landsarkivet i Uppsala...23 4.3 Länsbibliotek Västmanland...23 4.4 Västerås stadsbibliotek, Västmanlandssamlingen och Stiftsbiblioteket...24 4.5 Arboga stadsbibliotek...27 4.6 Västmanlands läns museum...28 4.7 Kulturarvsprojekt i länet...30 5 ABM internationellt och nationellt...31 6 Kulturarvsportaler och samsökfunktioner...39 7 Nya arenor för digitalt historiskt material...41 8 Förslag till kulturarvssamverkan i Västmanland...42 9 Källförteckning...44

Förstudie 3 (45) 1 Sammanfattning/förslag Förstudien är initierad av Länsbibliotek Västmanland och består dels av förslaget för kulturarvssamverkan i Västmanland, samt underlag för förslaget. Förslaget har tagits fram av förstudiens arbetsgrupp och styrgrupp. Förslaget används för att skapa en handlingsplan för kulturarvssamverkan i Västmanland under 2009/2012. Kulturarv är ett begrepp som många institutioner, föreningar, nätverk inom arkiv, bibliotek, hembygdsföreningar, lokalhistoriska nätverk, museer, släktforskarföreningar, mfl. arbetar med och känner sig bekanta med. Det är ett begrepp som inte bara består av föremål, byggnader och fornlämningar utan också berättelser, traditioner och andra immateriella värden som vi övertar från tidigare generationer. Kultursamverkan i Västmanland Inom kultursamverkan i Västmanland med de regionala och lokala ABMinstitutionerna (arkiv, bibliotek och museer), hembygds-, släktforskarföreningar ska det utformas ett digitalt samverkansforum en webbresurs. En viktig utgångspunkt i den utformningen ska vara platsen (kommun eller socken). Ideella krafter och resurser som finns hos hembygdsföreningar, lokalhistoriska nätverk, släktforskare mfl. ska tas tillvara. Behoven av fortbildning, kompetensutveckling och vilka nätverk som finns bland kulturarvsarbetare ska kartläggas. Syftet med en kulturarvsamverkan är att för de boende i Västmanland synliggöra och tillgängliggöra kulturarv i regionen. Hitta nya former/verktyg där medborgarna kan skapa ett sammanhang, se sig själva och förstå sig själva (skapa en identitet). Med en ökad samverkan kan resurser och mervärden skapas som kan locka till mer turism i Västmanland. Handlingsplan En organisationsplan med riktlinjer för hur resurser, personellt, ekonomiskt, samt ledning och ansvarsfördelning för en regional kultursamverkan i Västmanland ska fastställas. Det ska finnas jämställdhet mellan de olika parterna, ABM-institutionerna (Arkiv Västmanland. Länsbibliotek Västmanland och Västmanlands läns museum) Olika uttrycksformer såsom film, ung kultur, scenkonst kommer att vara viktiga inslag i arbetet med kulturarvet i Västmanland. Fyra arbetsområden kommer att prioriteras: 1. Nätverk Fortbildningsinsatser för dem (regionalt/lokalt) som arbetar med kulturarv Erfarenhetsutbyte (seminarier och möten)

Förstudie 4 (45) Omvärldsbevakning (webbresurs, seminarier och möten) 2. Skapa en webbresurs Utarbeta en digitaliseringsplan för det material som ska digitaliseras. Tydliga IT-strukturer hos de olika parterna. Vem eller vilka som har ansvaret för att tillhandahålla och upprätthålla webbresursen. 3. Information marknadsföringsinsatser Det är viktigt att de resurser och nätverk som skapas sprids till allmänheten och på det viset gagnar öppenhet och tillgänglighet. 4. Kulturarv som läromedel Seminarier, fortbildningsinsatser riktade mot elever och lärare. Anpassade kulturarvswebbresurser för lärare och elever skapas. 2 Inledning Varför är intresset för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer så stort? Beror det på politisk styrning, sparkrav, kulturpolitiska förändringsprocesser, teknikens möjligheter och internets utveckling? Arbetsmarknadsprojekt som Sesam och Access har säkert bidragit till att skapa kontaktytor mellan de olika ABM-institutionerna. Förslag om samverkan finns mycket påtagligt i betänkandet av Kulturutredningen om kulturpolitikens arkitektur. Att senast 2014 bör en samlad myndighet för arkiv och bibliotek inrättas. Nya samsökningsarenor utvecklas ständigt för att underlätta för medborgarna att hitta information. Bra exempel är K-samsök som utvecklats av Riksantikvarieämbetet, Historiska museet och Västarvet. Poster i K-samsök kan också levereras till Europeana, den europeiska samsöksportalen. Den 1 april 2009 lanserades Sondera, ett gemensamt sökfönster på webben för tre av landets viktigaste nationella databaser, inom arkiv, bibliotek och audiovisuella medier. En snabb och enkel sökning i Sondera visar den enorma mängd information och materialtyper som finns i Riksarkivets och Kungliga bibliotekets samlingar. Inom området Det livslånga lärandet har man i Stockholm byggt Stockholmskällan, en ABM-portal med samsöksfunktion som i första hand riktar sig till elever och lärarpersonal i grundskolans årskurs 6 t.o.m gymnasiet. Kommuner och landsting ser också kulturen som en viktig tillväxtfaktor, där lokal och regional identitet skapas, genom en blandning av kulturarv och samtid.

Förstudie 5 (45) Vi borde gå nakna in i arkivet. Vi måste vara medvetna om att vi bär med oss vår tids kultur och att vi behöver klä av oss den för att kunna klä på oss en annan tid. Det är vår tids frågor som styr vad vi tycker är intressant i historien. Alltså har vi historien med oss här och nu. Det handlar inte längre bara om att digitalisera det egna materialet, utan också om vad vi gör med allt det som användarna producerar digitalt? Vårt utbudsmonopol är borta och tack vare det har vi fått större möjligheter att nå betydligt fler användare. Det som inledningsvis kan låta som en paradox blir tydligare när man blandar in källkritiken: Trovärdigheten på en wiki skapas av författarnas samlade bidrag. Om en författare skriver något med tveksamt innehåll ifrågasätts detta genast av de övriga. Som författare på en wiki behöver man ha kunskap och man behöver kunna förhandla om den. Wikis är med andra ord en mycket lämplig arena för proffs, något många redan insett och fler kommer att göra. Ulrica Wallin ABM-konsulent Västra Götalandsregionen/Framsteget Special s. 30-32 2.1 Bakgrund/behovsanalys Hos många av Västmanlands invånare finns det värdefullt historiskt material i form av bilder, filmer, ljud, texter och i bästa fall bevarade i en skokartong. Detta material kan bli tillgängligt om invånarna får kunskap om olika digitala tekniker och får hjälp att digitalisera material och göra det synligt på webben. Invånarna bär dessutom på unik information om dokument, bilder och ljud som de kan dela med sig, genom att kommentera, lämna uppgifter och skriva in ämnesord/taggar. Det största biblioteket i världen Library of Congress har startat ett projekt med *Flickr där man låter Flickranvändare kommentera, lämna uppgifter om bilder som finns i Library of Congress samlingar. På några bibliotek prövar man teknik för att införliva fulltextdokument och bilder direkt i bibliotekskatalogen på webben. Med nya verktyg kan sökning ske i hela dokument och därmed kan hela textmassan bli tillgänglig i bibliotekens webbkataloger. 2.2 Syfte Vissa hembygdsföreningar har börjat lägga ut digitaliserade bilder på webben för att tillgängliggöra bilderna för bygdens medborgare. Med den nya tekniken går det snabbt och kräver inte mycket tekniska förkunskaper. Bilderna är tillgängliga via sökmotorer på webben. Undersöka om arkiv, bibliotek, hembygdsföreningar, museer på lokal och regional nivå, vill samverka att tillgängliggöra lokalhistoriska dokument på

Förstudie 6 (45) nya sätt. Kartlägga vilka företag, organisationer, högskolor/universitet som kan hjälpa till med tekniska lösningar, av arkivens, bibliotekens och museernas webbkataloger och samsökfunktioner. Kartlägga vilka databaser, communities, bloggar, webbverktyg etc, som är lämpliga för att skapa interaktivitet med medborgarna om kulturhistoria. Undersöka om det går att skapa nya arenor för digitalt historiskt material. 2.3 Genomförande/metod Arbetet med förstudien har skett i grupp och individuellt. Organisationen för förstudien har varit en styr-, arbets- och referensgrupp. Vi har haft sex arbetsgruppsmöten, fyra styrgruppsmöten, ett seminarium, en studieresa och intervjuer med referensgruppen. I början av förstudiearbetet använde vi oss av en wiki på webben, ett verktyg/plattform där vi kunde lägga dokument, diskussionspunkter och förslag till förstudien. Wikiplattformen http// skokartongen.wikispaces.com Fokus har lagts på att kartlägga vilka föreningar, organisationer, lokalhistoriska nätverk, hembygdsföreningar m.fl. i Västmanland som arbetar med kulturarvsfrågor, hur de ställer sig till en kulturarvsportal, vilken typ av samlingar de har och hur långt de har kommit i digitaliseringsprocessen. Metoden som använts för att få svar på frågor är enkäter på webben och i brevform. För att få en nationell överblick på ABM-samverkan, bjöd vi in till ett seminarium med representanter för framgångsrika ABM-projekt. Deltagare på seminariet var inbjudna företrädare från ABM-organisationer, hembygdsföreningar, kultur-, och fritidschefer från länet. Intervjuer har skett enskilt med deltagare från referensgruppen. Tanken med intervjuerna var att få djupare insikt om vilka frågor och processer inom ABM-området som behöver bearbetas och lyftas fram. Projektledare: /Länsbibliotek Västmanland Deltagare i styrgruppen: Birgitta Edvardsson/Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens stab, Carl Magnus Gagge/Västmanlands läns museum, Ulf Hölke/Länsbibliotek Västmanland, Lena Karlström/Landstinget Västmanlands kulturenhet, Christina Sirtoft Breitholtz/Arkiv Västmanland, Marja Östring/Länsbibliotek Västmanland Styrgruppsmöten: 2008-09-04 Västerås, 2008-11-05 Västerås, 29/1 2009-01-29 Västerås, 2009-04-27 Västerås,

Förstudie 7 (45) Deltagare i arbetsgruppen: Maria Bergvall/Västerås stadsbibliotek, Roy Cassé/Västmanlands läns museum, /Länsbibliotek Västmanland, Eva Petri/Arboga stadsbibliotek, Christina Sirtoft Breitholtz/Arkiv Västmanland, Arbetsgruppsmöten 2/9 2008 Västerås, 6/10 2008 Västerås, 11/11 2008 Västerås 12/1 2009 Västerås, 19/2 2009 Västerås, 26/3 2009 Arboga Deltagare i referens-/intervjugruppen: Christina Axelsson/Kultur- och fritidsförvaltningen Köping, Sten Bernhardsson/Utbildnings- och fritidsförvaltningen Fagersta, Wivi Blomquist/Hembygdsföreningen Arboga Minne Arboga, Ulrica Jonsson/Västerås fria gymnasium Västerås, Lena Larsson/Kultur- och fritid Hallstahammar, Pia Lindberg/Institutionen för ämnet Historia på Mälardalens högskola Västerås, Anne Ljungdahl/proAros stöd och utveckling Västerås, Rebecca Svensson/Lokalhistoriskt nätverk Västerås, Anders Westin/Film i Västmanland, Ann Österberg/Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, 2.4 Enkätundersökning arkiv, kommunbibliotek, hembygdsföreningar och museer Under våren 2009 gjorde arbetsgruppen en enkätundersökning på webben och i brevform för att kartlägga vilka föreningar, organisationer, lokalhistoriska nätverk, hembygdsföreningar mfl i Västmanland som arbetar med kulturarvsfrågor, hur de ställer sig till en kulturarvsportal, vilken typ av samlingar de har och hur långt de har kommit i digitaliseringsprocessen. Brevutskick till 58 hembygdsföreningar E-post till 10 kommunbibliotek E-post till 13 arkiv E-post till 2 museer Summa: 83 utskick (brev + e-post) 41 svar (49%) togs emot 23 svar på webbenkät, 18 svar på brevenkät Av 58 hembygds-/historiska föreningar är det 23 som svarat. Av 13 arkiv är det 6 som svarat Av 10 bibliotek är det 10 som svarat Av 2 museer är det 2 som svarat Enkätfrågor: 1. Har föreningen/institutionen någon form av digitalt material? Svar: 30 JA 11 NEJ 2. Om NI svarat ja på fråga 1: Vilket slags material?

Förstudie 8 (45) Skriftliga dokument 14 Bilder 15 Filmer 15 Ljud 13 Förteckningar 11 Litteratur 5 3. Har föreningen/institutionen material som ni har tänkt/kan tänka Er att digitalisera Svar: 36 JA 4 NEJ Inget svar från en. 4.Om ni svarat ja på fråga 3; Vilket slags material? Skriftliga dokument 25 Bilder 22 Filmer 12 Ljud 15 Förteckningar 18 Litteratur 9 Annat att fotografera föremål 5. Om ni svarat ja på fråga 3; Vad krävs för att det ska bli av? Kunskap 19 Teknik 21 Ekonomiska resurser 29 Arbetskraft 28 Annat tid, intresse, engagemang, ork och resurser, 6. Om det fanns en gemensam västmanländsk webbportal, skulle er institution/förening då vara intresserad av att bidra med digitalt material? Svar: 36 JA 3 NEJ Inget svar från en. Ett frågetecken från en. 7. Vilka känner till använder ert material idag? Hembygds-, släkt-, akademiska och amatörforskare. lokalhistoriskt intresserade, arkivägarna själva, studenter, elever, privatpersoner, skolor, vi själva, lokalbefolkningen, respektive förvaltning, Stiftelsen Hyresbostäder i Tillberga, Västerås kommun, styrelsen, äldre medlemmar, alla som känner till vår hemsida, medlemmarna, besökare på våra aktiviteter, ett fåtal, anställda inom landstinget, alla som använder Internet, enstaka förfrågningar från tidningar, kulturinstitutioner, kommunens tjänstemän, kommuninvånare, studenter på olika nivåer, det vi har ligger i Opac (bibliotekets webbkatalog på Internet), kunder som frågar om det på Surahammars bibliotek, vi finns på NAD (den nationella arkivdatabasen), hembygdsförbundet, hembygdsföreningar, Under uppbyggnad, så det är få som känner till mtrl än så länge, främst våra medlemmar, högskolor/universitet, massmedia,

Förstudie 9 (45) lokalhistoriker, myndigheter, allmänheten, föreningens styrelse, visst material lämnas till Öppna Kanalen, föreningen. 8. Skulle ni vilja nå ut till fler med ert material? Svar: 34 JA 6 NEJ. Ett frågetecken från en. 9. Om ni svarat ja på fråga 8: Vilka vill ni nå ut till? En bred allmänhet som är intresserad av lokalhistoria, samma kategorier men fler, historiskt intresserade, skolklasser, högskoleelever, den intresserade allmänheten, elever, studenter, samt en större grupp forskare, förvaltningar som har användning av material och andra intresserade, universitet och högskolor, allmänt intresserade, forskare, föreningsmedlemmar, allmänheten, Kolbäcksbor i hela landet, hembygdsintresserade människor, invånare i kommun och län och övriga landet som är intresserade av Västmanland, Både att bidra med samt fler man vill nå ut till beror på resurser, Vårt huvudsakliga uppdrag är att stödja landstinget samt att efterleva offentlighetsprincipen, sådana personer som kan identifiera bilder, alla, intresserad allmänhet eller föreningar, utflyttade, länsmedborgarna och andra oavsett bostadsort som är intresserad av kulturhistoria främst då länets, släktforskare, intresserade av svensk historia, de som är intresserade av Hallstahammars historia, alla som är intresserade av elteknik/ångteknik, den kulturarvsintresserade allmänheten som inte har möjlighet att själva forska, industrihistoriskt intresserade, Arbogabor, forskare och andra intressenter i världen. 2.5 Kommentar enkätundersökning Positivt att 49 % lämnade svar på enkäten. Över 70 % av de tillfrågade har någon form av digitaliserat material i sina samlingar. Mest digitaliserat material är bilder och filmer. 88 % av de tillfrågade har material som de kan tänka sig att digitalisera. Det är främst skriftliga dokument och bilder som toppar listan på det som behöver digitaliseras. För att klara digitaliseringsarbetet behövs främst ekonomiska resurser och arbetsinsatser. 88 % av de tillfrågade skulle vilja bidra med material på en västmanländsk kulturarvsportal. Det material som institutionerna/föreningarna har i sina samlingar når inte ut till den breda allmänheten. Det är speciella intressegrupper, mest lokala målgrupper som känner till vad man har i sina samlingar. 83 % av de tillfrågade vill att deras samlingar ska nå flera. Institutionerna/föreningarna vill nå ut till flera inom samma kategorier man når ut till. Analys: Det finns ett tydligt behov hos institutionerna/föreningarna att få hjälp att digitalisera samlingarna och att samlingarna ska nå flera grupper. Institutionerna/föreningarna är villiga att bidra med material på en västmanländsk kulturarvsportal. Det är lämpligt att börja nästa digitaliseringsprocess med att digitalisera bilder.

Förstudie 10 (45) 2.6 Enkätundersökning lokalsamlingar på biblioteken i Västmanland, 2008-2009 Varje kommunbibliotek har sin egen unika samling om den egna hembygden. Det handlar om böcker om hembygden, småskrifter, lokalhistoria, inventeringar, uppsatser, tidningsurklipp, bilder mm. 2008-2009 gjordes en enkätundersökning om de västmanländska bibliotekens lokalsamlingar. Ansvariga för lokalsamlingarna på de tio kommunbiblioteken i Västmanland fick via en brevenkät besvara fem frågor. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga lokalsamlingarnas omfattning, vilka typer av medier som ingår, digitaliseringsbehov, tillgänglighetsaspekter och utvecklingsplaner. Enkätfrågor: 1. Hur ser lokalsamlingen ut på ditt kommunbibliotek? a. Vilken omfattning har lokalsamlingen? Hur många volymer alternativt hyllmeter? Om du inte har uppgifterna, gör en uppskattning. Kommentar: Alla kommunbiblioteken har relativt stora samlingar, både katalogiserade och okatalogiserade volymer. Spännvidden av bestånden är från 15 hyllmeter till 90 hyllmeter. Västerås stadsbibliotek är det största biblioteket i länet och ansvarar för västmanlandssamlingen, har den största lokalsamlingen. b. Vad finns i lokalsamlingen? Kommentar: I lokalsamlingarna finns mest lokalhistoriskt material, som har anknytning till orten. På västmanlandssamlingen köps det in skönlitteratur i ett referensexemplar (skönlitteraturavdelningen, köper utlåningsexemplaren) och kriteriet är att boken på ska handla om Västmanland. Det räcker inte att författaren bor i länet (om det inte är någon gigant som Tomas Tranströmer eller Lars Gustafsson ) c. Vilket geografiskt område täcker lokalsamlingen? Kommunen eller ett större område? Kommentar: Kommunbiblioteken försöker i första hand täcka sina egna kommuner. I de södra kommunerna finns det samverkan mellan kommunerna (KAK) och där försöker kommunbiblioteken täcka in de andra kommunerna som ingår i samverkansområdet. I nordvästra Västmanland, Fagersta kommunbibliotek försöker biblioteket täcka in grannkommunerna och området i södra Dalarna som gränsar till Fagersta. På Kungsörs bibliotek som gränsar till Sörmland täcker biblioteket även området i norra Sörmland. På Västerås stadsbibliotek är det hela länet som gäller men en viss fokusering på Västerås.

Förstudie 11 (45) d. Vilka typer av medier finns? Vilken omfattning? Böcker, fotografier, glasplåtar, klippsamling, CD, video etc. Kommentar: Det är huvudsakligen böcker man har i sina samlingar. Men det finns även småtryck, filmer, klippsamlingar, foton, glasplåtar, ljudböcker mm. e. Ingår någon specialsamling? Företag, föreningar, personarkiv etc Vilken typ av media? Omfattning? Kommentar: På tre kommunbibliotek finns det specialsamlingar. Det rör sig om en klipp-, fotosamling och en deposition av mikrofilmer. Dessutom upplåter några kommunbibliotek lokaler till lokala föreningsarkiv. f. Vilka förvärvs-, urvals- och gallringsprinciper har ni? Kommentar: De flesta kommunbiblioteken köper in allt som handlar om den egna kommunen. Västerås stadsbibliotek köper in allt som handlar om Västmanlands län. Ingenting gallras. g. Hur bevakar ni utgivningen till lokalsamlingen? Press, föreningskontakter etc? Kommentar: Kommunbiblioteken får in tips om utgivningen till lokalsamlingen av besökarna, allmänheten, lokalpressen, hembygdsföreningarna, via föreningskontakter, lokala bokhandeln, Libris, kollegor, andra aktörer inom ABM och lokala författare. h. Är något av materialet digitaliserat? Om, ja vilket material och i vilken omfattning? Om, nej har ni planer på att digitalisera? Vilket material och i vilken omfattning? Kommentar: På tre av kommunbiblioteken digitaliserar man delar av sina lokalsamlingar och lägger dokumenten som pdf-filer direkt i bibliotekens webbkataloger. På Skinnskattebergs bibliotek planerar man också lägga in en fotosamling i bibliotekets webbkatalog. I Norberg har man via E-lib, ett e- boksförlag digitaliserat en lokalhistorisk bok. Den finns att låna som e-bok. 2. Hur jobbar ni med lokalsamlingen ansvar, exponering etc? a. Är materialet tillgängligt i bibliotekskatalogen? Kommentar: Det mesta av materialet är tillgängligt i bibliotekskatalogerna, dock inte det som är okatalogiserat. b. Hur exponeras den i biblioteket? Särskilt rum, särskilda hyllor? Kommentar: Det finns antingen ett speciellt rum/avdelning eller speciella hyllor för lokalsamlingen. c. Har ni informationsmaterial/broschyrer om lokalsamlingen? Kommentar: Inga av biblioteken har någon form av

Förstudie 12 (45) informationsmaterial/broschyrer. d. Hur exponeras den på webben? Kommentar: På alla tio kommunbiblioteken är lokalsamlingen sökbar i webbkatalogen. På Arbogas och Västerås webbplatser finns det dessutom egna webbsidor för lokalsamlingen och länkar till andra aktörer inom lokalhistoria. 3. Vad har du för tankar kring den egna lokalsamlingen? Planer, utvecklingsidéer och funderingar kring efterfrågan? Arboga: Det lokala materialet efterfrågas stadigt. Genom digitaliseringen kan vi lättare hjälpa tex. studerande och arbogabor i förskingringen, med lokala upplysningar. Det uppskattas, men möjligheten till sökningar i fulltextdatabasen måste marknadsföras mer. Vi arbetar med detta och försöker stärka samarbetet med Hembygdsföreningen Arboga Minne. Fagersta: Den är alltid efterfrågad. Önskvärt med mer avgränsat utrymme med läsplatser. Digitalisering av materialet borde diskuteras mera. Hallstahammar. Inget svar Kungsör. Vill göra ett hembygdsrum i rummet bakom disken med ingång från det allmänna utrymmet. Där ska vi samla material kring Kungsörs historia och med tanke på varumärket göra ett kungligt rum. Köping: Inget svar. Norberg: Har en del okatalogiserat material som bör tas itu med. Liksom den påbörjade fortsättningen på Norbergsbibliografin. Sala: Den är något eftersatt: Har fortfarande material okatalogiserat som man inte hinner med just nu. Är inte helt på det klara med hur man balanserar viljan till tillgänglighet mot behovet av skydd mot ovarsam hantering av vissa delar av materialet. Skinnskattberg: Ambitionen är att digitalisera en del av samlingen som kanske är lite bortglömd och svåråtkomlig, små-, och jubileumsskrifter och tidigare nämnda studiecirkelmaterial. Dessa ska sedan läggas in i OPAC:en (webbkatalogen) och göras sökbara i fulltext. Surahammar: Det är dåligt med det. Surasamlingen prioriteras långt ner på listan. Har pratat om att ha en författarkväll med Suraförfattare, har inte kommit längre i planeringen.

Förstudie 13 (45) Västerås: Lokalsamlingen har en framskjuten plats i stadsbibliotekets överenskommelse med kommunen i år och för tillfället funderar man på hur man ska exponera samlingen bättre för allmänheten. Vill gärna ge samlingen en bättre plats i bibliotekslokalen, men också hitta former för att synas mer ute i samhället så att folk märker att man finns. Jobbar dessutom mycket med att skapa nätverk med andra aktörer i ABM-sektorn för att på så sätt nå ut till fler. Dessutom försöker man utarbeta en plan för exakt vad samlingen ska innehålla (i geografiskt avseende bla men även gällande vilka typer av publikationer som ska sparas) och hoppas bli hjälpta av denna enkät. Kommentar: Arboga och Västerås stadsbibliotek, Hallstahammars och Skinnskattebergs bibliotek köpte 2008 in en fulltext/intertextmodul till bibliotekskatalogen. Det gör det möjligt för låntagarna att söka fulltextartiklar i webbkatalogen. 4. Vad har du för förväntningar på Västmanlandssamlingen på Västerås stadsbibliotek? Kommentar: Förväntningarna hos biblioteken i länet är att den ska vara så heltäckande som möjligt, tillgänglig för alla invånare i länet/sverige/världen, finns allt som publiceras om Västmanland, att biblioteken kan få hjälp med sökningar i äldre material, att bibliotekens personal får göra studiebesök och se den fysiska samlingen på plats, att Västerås stadsbibliotek införskaffar böcker från hela länet, att biblioteken får stöd av kunniga personer när behov uppstår, hitta material till släktforskarna i samlingen, samlingen fortsätter att byggas ut. Ansvarige för Västmanlandssamlingen på Västerås stadsbibliotek efterlyser att bibliotekspersonalen på biblioteken i länet tar kontakt så fort de får tag på nytt lokalt material, material från privatpersoner, olika typer av föreningar (som inte ges ut kommersiellt). Det är större chans att lokala biblioteken får tag på sådant material och det är ofta av stort intresse för medborgarna. 5. Förmedlar ditt bibliotek lokalt material till Västmanlandssamlingen idag? Tycker du att det kan vara en uppgift för biblioteket att förmedla sådant material? Kommentar: Tre av biblioteken tycker det är en uppgift de kan göra. Tre av biblioteken svarar nej. Två av biblioteken tycker att de kan upplysa utgivarna att skicka materialet direkt till Västerås stadsbibliotek. Fagersta bibliotek önskar en ömsesidig kontakt, att man informerar varandra om lokalt producerat material. På Arboga bibliotek tycker man att de är mycket hjälpta av att Västmanlandssamlingen är uppdaterad och materialet sökbart. På så sätt kan de själva komplettera bibliotekets samlingar med sådant de behöver.

Förstudie 14 (45) 2.7 Intervjuer om ABM-samverkan med referensgruppen Under hösten 2008 och våren 2009 gjordes intervjuer med referensgruppen. Det var personer från olika organisationer, från kommuner, landsting och föreningar, ABM-sektorn, skolsektorn och sektorer som kan tänkas samverka med ABM-sektorn. De intervjuade personerna var: Christina Axelsson kultur- och fritidschef i Köpings kommun, Sten Bernhardsson kulturchef i Fagersta kommun, Wivi Blomquist ordförande i lokala historiska föreningen Arboga minne, Ulrica Jonsson gymnasielärare på Västerås fria gymnasium, Pia Lindberg avdelningschef på institutionen Historia på Mälardalens högskola, Anne Ljungdahl kompetensutvecklare inom ProAros Västerås, Rebecca Svensson Lokalhistoriskt nätverk i Västerås, Anders Westin konsulent på Film i Västmanland, Ann Österberg hembygdskonsulent i Västmanland. Syftet med intervjuerna var att få djupare insikt om vilka frågor och processer inom ABM-området som är viktiga som behöver bearbetas och lyftas fram både lokalt och regionalt. Resultatet av intervjuerna är sammanställt och presenteras nedan indelade under rubrikerna: ABMsamverkan, Att marknadsföra det Västmanländska kulturarvet, Kompetensutveckling, Det livslånga lärandet, Framtida lokala kulturarvsprojekt. ABM-samverkan Förankra ABM-samverkan på politisk ledningsnivå. Skapa ett nätverk för ABM-institutionerna. Viktigt att bygga en regional struktur för att få med de lokala intressenterna. Regionala politiken bör ge ABM-institutionerna ett tydligt samverkansuppdrag. ABM-institutionerna är alltför exkluderande. De behöver utveckla samverkan/samarbete med lokala kulturarvsintressenterna. ABM-samarbete bör förankras i länet hos de lokala arkiven, biblioteken, hembygdsföreningarna, museerna mfl. Behov av kulturarvsportal i länet beror lite på hur tillgänglig den kommer att bli för länets medborgare. Portalen måste vara levande (i ständig förändring). Den måste även bli ett arbetsredskap för lokalhistoriska föreningar och hembygdsföreningar. Det måste vara lätt att navigera på den. Den får inte vara långsam och den måste klara av minsta möjliga bandbredd (även för dem som sitter med långsam uppkoppling till Internet). Kompetensutveckling Gemensamma studiedagar, seminarier, projekt inom ABM-sektorn. ABM institutionerna bör arrangera kurser för lokala arkiven, hembygdsföreningarna och museerna i att hitta kulturarvsmaterial på webben och dessutom erbjuda helgkurser i hur man digitaliserar sina skokartonger (bilder, filmer, ljudinspelningar, dokument). Bristen på kunskap hos de lokala föreningarna är en tröskel till att sätta igång med

Förstudie 15 (45) digitaliseringsarbetet. Att marknadsföra det västmanländska kulturarvet Hur ska vi nå ut till medborgarna i Västmanland om det västmanländska kulturarvet? -Ta tag i historien, relatera till nutida historia, historiska källor, subjektivt på ett professionellt sätt (Lena Larsson, kultur- och fritidschef i Hallstahammar) De lokalhistoriska föreningarna, hembygdsföreningar, lokala arkiv, bibliotek, museer, kulturhistoriskt intresserade eldsjälar är viktiga för att tillgängliggöra och marknadsföra det västmanländska kulturarvet. Bra exempel på att marknadsföra kulturarvet är Örebro Bokmässa, där arkiv, hembygdsföreningar och museer kan marknadsföra sina skrifter men också bidra med seminarier. Det livslånga lärandet Kulturarvet bör användas som läromedel i skolan. Bra exempel på kulturarv som läromedel är Stockholmskällans webbplats där du via en databas kan söka och hitta källmaterial från olika arkiv i Stockholm. Det finns ett behov av en Stockholms källa för Västmanland. En kulturarvsportal för Västmanland skulle göra ABM-material mer tillgängligt för både lärarpersonal och studerande. Portalen skulle också fungera som en plats där även lärarpersonal och studerande skulle kunna lägga in ABM-material, undersökningar, projektarbeten, bilder mm. På skolorna vet man inte vilka resurser som finns på arkiven, biblioteken och museerna. - Om jag inte varit på Arkiv Västmanland under min studietid hade jag inte haft en aning om vilka resurser som funnits där (Ulrica Jonsson, gymnasielärare på Västerås fria gymnasium) ABM-institutionerna bör ha fokus på barn och ungdomar. Institutionen Historia på Mälardalens högskola har svårt att stödja kulturarvsprojekt i länet. Kompetensen finns men personalresurserna räcker inte till. Skapa spännande kulturarvsmiljöer för skolorna. Bygg ett medeltida Bergslagen på Second Life. 2.8 ABM-seminarium För att få nationell överblick på ABM-samverkan bjöd arbetsgruppen och styrgruppen inom förstudien Skokartongen in till ett seminarium med föreläsare från framgångsrika ABM-projekt och utvecklare från nationella institutioner. Deltagare på seminariet var inbjudna företrädare från ABMinstitutioner, hembygdsföreningar, kultur- och fritidschefer i länet. Syftet med seminariet var att få en bild av hur man kan verka för ökad samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Förstudie 16 (45) Märta Molin huvudsamordnare för Murberget, Länsmuseet Västernorrland och som fungerar som kontaktperson för ABM Resurs presenterade deras framgångsrika ABM-verksamhet i Västernorrland. Hon poängterande styrkan med ABM-samverkan, nätverket och förankringen i länet. De har en väl fungerande kulturarvsportal med många inslag av interaktivitet. Det finns väldigt mycket material från hembygdsföreningar, privata lokalhistoriskt intresserade på portalen. Portalen är viktig för samarbetet. Den binder ihop nätverket. Det som är mest betydelsefullt är nätverket, stödet från alla institutioner, alla betydelsefulla kompetenser och att man regelbundet träffar varandra i nätverket. Det finns en kontinuitet i deras arbete och de har en stor utvecklingspotential. Detta har gjort att de som enda region i Sverige har fått delta i det treåriga samarbetsprojektet EuropeanaLocal. Regioner i samtliga EU-länder arbetar tillsammans med att tillgängliggöra kulturarvsmaterial i portalen Europeana. (Läs mer under punkt 5 ABM nationellt och internationellt, Västernorrland) Martin Bjersby, med i referensgruppen för Europeana, chef över enheten för arkivinformationssystem på Riksarkivet presenterade samarbetsprojekt på nationell och europeisk nivå. De statliga institutionerna samarbetar inom ABM-området för att underlätta för användarna: De vill utveckla ett gemensamt gränssnitt för arkivens och forskningsbibliotekens samkataloger (NAD, LIBRIS, Svensk Mediedatabas) Det beräknas vara i drift senast under 2009. En samsökningstjänst för Nationell ArkivDatabas (Riksarkivet), LIBRIS (Kungl. biblioteket) och Svensk mediedatabas (Statens ljud- och bildarkiv) tas fram under 2009. De centrala ansvarsmuseerna, Riksantikvarieämbetet, Västarvet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket har tillsammans med museikoordinatorn, tittat på möjligheterna att skapa infrastruktur för kulturarvsinformation på Internet. De har utgått från Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers fungerande samsöksfunktioner. Med denna teknik kan de ansluta sina databaser med kulturarvsinformation. Projektet kallas för K-samsök ("Kulturarvssamsök"). Målet är att redan i början av 2009 ha en testsöktjänst färdig, som tydligt demonstrerar hur K-samsök fungerar. K-samsök ska inte vara en sökportal. Istället ska man skapa ett centralt index, mot vilket olika webbplatsutvecklare kan ställa frågor. Hur får vi in digitaliserat material i Europeana (Europeana är en portal till det digitaliserade europeiska kulturarvet) från andra ABM-institutioner än de stora (Statens arkiv, KB etc)? I alla EU-länder har man bjudit in regioner att samarbeta om hur man ska få de små ABM-institutionerna att kunna leverera kulturarvsdata till Europeana. Projektet är treårigt och lyder under benämningen EuropeanaLocal.

Förstudie 17 (45) Per Lundin, chef för Blekingearkivet berättade om ABM-samarbetet i Blekinge och presenterade kulturarvsportalen "Carpe Cultura". Portalen är ett samarbetsprojekt mellan Blekingearkivet, Blekinge Läns Museum och Länsbibliotek Sydost. I portalen finns ett söksystem för kulturarvshistoria där man kan söka efter bilder, filmer, föremål, dokument i Blekinge. Systemet som används heter Carpe Cultura. Det har utvecklats av Windh Technologies, ett IT-företag från Påskallavik i Kalmar län. I mars 2007 ingick ABM och kulturarv Kalmar län varsitt avtal med Windh Technologies. Det innebär att båda länen kommer att nyttja samma teknik för sina ABM-system. Ulrika Falk, samordnare för Stockholmskällan presenterade Stockholms utbildningsförvaltnings webbplats Stockholmskällan. Det är en ABMwebbplats med en samsökfunktion som vänder sig till lärarpersonal och elever från årskurs till gymnasiet. Med hjälp av samsökfunktionen kan man söka i databasen och hitta fotografier, kartor, litteratur, konstverk, ritningar, statistik, filmer mm. På webbplatsen finns material från Stockholms stadsarkiv, stadsbibliotek, stadsmuseum, spårvagnsmuseum och Utredningsoch statistikkontoret. Stockholmskällan har funnits på webben sedan 2006. Det är ett imponerande läromedel och plattform för pedagogiskt utvecklingsarbete som har kommit till genom bra ABM-samarbete. 2.9 Studieresor/konferenser Konferensen ABM förmedling 2008-11-26--27 november i Lund. Det genomgående temat för den nationella ABM-konferensen var förmedling. Mer tillgänglighet till olika digitala resurser skapar helt nya former för brukarmedverkan och förmedling. Användarna är med och producerar på Wikipedia, YouTube, startar egna bloggar etc. ABMinstitutionernas utbudsmonopol är borta och det kräver nya metoder och mer öppenhet mot användarna. Ett flertal intressanta förmedlingsprojekt presenterades. Ella Johansson, forskningschef vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka berättade om den nya nationella minnesinsamlingen Att minnas migration - berätta din livshistoria för framtiden i samarbete med Nordiska museet. Kerstin Gunnemark, docent vid Göteborgs universitet berättade om projektet Minnenas galleri om minnesskåp och kulturarv. Minnesskåpen används inom äldreomsorgen för att stimulera till minnen och reflektion och skapa goda samtal mellan vårdtagare och personal. Pia Sander från Skånes hembygdsförbund berättade om ett lokalt ABMprojekt i Klippans kommun som de genomfört med Skånes Arkivförbund. De har skapat minneslådor med lokalhistoriskt material Studieresa till Härnösand 2009-05-05 En skara ABM-personal från Västmanland åkte till Härnösand för att se,

Förstudie 18 (45) 3 Regionalpolitiken och ABM höra och diskutera på plats den mycket lyckade och framgångsrika ABMsamverkan som finns i Västernorrland. Deltagare från Västmanland: Maria Bergvall Västerås stadsbibliotek, Roy Cassé Västmanlands läns museum, Carl Magnus Gagge Västmanlands läns museum, Länsbibliotek Västmanland, Frida Nordin Kamph Arkiv Västmanland och Eva Petri Arboga stadsbibliotek. Det var ett späckat och intressant program med både diskussioner och studiebesök på Sambiblioteket och Länsmuseet på Murberget. Vi blev mycket väl mottagna av Per-Erik Wik bibliotekskonsulent på Länsbiblioteket och Märta Molin avdelningschef på Länsmuseet och kontaktperson för ABM-resurs. Det som är intressant och mycket påfallande med Västernorrlands ABMsamverkan, är den kraft och positiva energi som deras samverkan har skapat på både regional- och lokal nivå. Den regionala ABM-sektorn nyttjar varandras kompetenser och anordnar gemensamma seminarier/fortbildningsdagar/konferenser. Det finns en samverkansfunktion/plattform, ABM-resurs som ägs och drivs av Landsarkivet Härnösand, Länsbiblioteket Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland. Till ABM-resurs finns en arbetsgrupp knuten med en representant från respektive institution. Dessa ägnar ca 25 % av sin arbetstid åt ABM Resurs. Verksamheten leds av styrgruppen bestående av cheferna för de samverkande institutionerna, samt av en representant för landstinget. Tillsammans har ABM-resurs genomfört turismekonomiska mätningar, värderat och mätt den turistekonomiska betydelsen av ett länsmuseum, ett landsarkiv, ett sambibliotek, en hembygdsgård, SVAR (Svensk arkivinformation, avdelning inom Riksarkarkivet), två Naturrum ett industriminne och ett före detta skogshemman. Nu vet de med faktiska siffror att ABM-sektorn har stor betydelse för turistsektorn i länet. Alla projekt små och stora och strategin att visa att arkiven, biblioteken museerna är viktiga för länet både för arbetsmarknaden och turistnäringen gör, att de kan inta en framskjuten position både regionalt och nationellt. Stärkta, imponerade och fulla av intryck från studiebesöket i Härnösand enades vi på tåget tillbaka till Västerås om att sätta fart på ABM-samarbetet Västmanland. Västmanland Västmanland är till ytan ett av Sveriges mindre län och består av 10 kommuner: Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg,

Förstudie 19 (45) Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås. I länet bor ca 250 000 invånare, varav drygt hälften i centralorten Västerås. Ca 20 % av invånarna har utländska bakgrund. (5) Utbildningsnivån i åldern 25-64 år är lägre än i riket. För både kvinnor och män är andelen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning 4,3 % lägre än i riket. Västmanland ligger mitt i Mälardalen och förbättrade kommunikationer i form av vägar och järnvägar bidrar till att många invånare pendlar till arbeten i andra län. Västmanland är en del av Bergslagen och länet är präglat av en lång industritradition. Idag är de största arbetsgivarna Västmanlands läns landsting samt de enskilda kommunerna. Det finns även små och stora högteknologiska företag inom industri och tillverkning. 4 Information hämtad från webbplatsen för Länsstyrelsen i Västmanlands län, www.u.lst.se/u, 090716 5 Till personer med utländsk bakgrund räknas utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, www.scb.se 3.1 Regional utveckingsplan, RUP, för Västmanlands län 2007-2020 Strategi för hållbar regional utveckling och tillväxt i Västmanlands län. Programmet visar vilka insatser vi tillsammans ska fokusera på för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Programmet har tagits fram i bred samverkan med länets kommuner, landstinget, Västmanlands kommuner och Landsting (VKL) samt andra myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen ansvarar för att samordna insatserna i programmet. Prioriterade insatsområden: En god vardag Livslångt lärande Företagande och arbete Energi för framtiden Ett effektivt transportsystem Regional identitet Programmet säger inget om samarbete eller samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, men inom tre insatsområden: en god vardag, livslångt lärande och regional identitet kan ett utvecklat ABM-samarbete ge betydande resursförstärkning och gynna en hållbar regional utveckling. Inom insatsområdet en god vardag vill man bla lyfta fram delaktighet som en strategi, att stimulera initiativ som skapar ett engagemang för bygden och samhället. Här bör de lokala arkiven, biblioteken, hembygdsföreningarna och museerna tillsammans samverka för att lyfta fram bygdens kulturarv. De regionala ABM-institutionerna bör också hjälpa till att kartlägga de lokala ABM-institutionernas och föreningarnas behov, kompetenser och utvecklingsområden. Målet med insatsområdet livslångt lärande är en långsiktig hållbar kunskaps- och kompetensutveckling för alla västmanlänningar. Här lyfter

Förstudie 20 (45) man fram att skolan behöver skapa goda kontakter med det omgivande samhället. Samspel med arbetslivet, organisationer och föreningar etableras i syfte att möjliggöra bästa tänkbara kunskap. Samverkan mellan lokala studieförbunden, Komvux, föreningar, ABM-institutioner behöver förbättras. Det finns många resurser som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt om man tog tillvara på varandras kompetenser, samutnyttjande av lokaler och specifika resurser. Här behövs kartläggning av behov och nya mötesforum. Målet med insatsområdet regional identitet är: Stärkt regional identitet och ett rikt kulturarv i attraktiva miljöer. En handlingsinriktning som lyfts fram är att genom kultur- och fritidsaktiviteter kan lokala mötesplatser skapas där engagemang och delaktighet ger en drivkraft för att överbrygga generationsoch kulturgränser. Här har länets museer pekats ut som arenor för utveckling. Västmanland har ett decentraliserat museilandskap med museer och kulturmiljöer väl spridda i länets kommuner. Museerna kan utgöra viktiga portaler till länet, vilka samtidigt ger en översiktlig presentation av regionen och av hur människor har nyttjat landskapet genom tiderna, anlagt städer och utvecklat tätorter. Får vi en ökad samverkan på ABM-området både lokalt och regionalt kan vi samordna resurser och hjälpa till att stärka kulturarvet. Vi kan bygga en struktur, plattform och kulturarvsportal som gör att medborgarna i Västmanland lättare kan hitta lokalhistoriskt material. (Information hämtad från www.lansstyrelsen.se/nr/rdonlyres/7212f4b7-f8a8-4e91-9ba3- A73E511429A7/0/RUP_Program_webb.pdf) 3.2 Landstinget Västmanlands kulturstrategi Medborgarna står i centrum för landstingets strategiska förändringsarbete. Landstingets kulturpolitik ska arbeta för att medborgarna ges möjlighet att delta i kulturlivet. Det innebär att medborgarna ska kunna ta del av ett kulturutbud och ges möjlighet att själva skapa kultur. Kultur är således en betydelsefull del i ett långsiktigt hållbart samhälle, det gäller såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Socialt eftersom kulturen bidrar till att skapa mötesplatser, sammanhållning och mänsklig växt. Ekonomiskt eftersom kulturen bidrar till sysselsättning och miljömässigt eftersom kulturen bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö. Landstingets kulturstrategi bygger på ett analysverktyg som består av tre delar, kulturpolitik, kulturplanering och konstens politik. Landstingets kulturpolitik utformas utifrån ett medborgarperspektiv. Ur ett demokratiskt perspektiv är det grundläggande att medborgarna känner delaktighet. Kulturplanering inriktas på det som är kännetecknande för länets identitet och profil. Kulturplanering är ett försök att arbeta gränsöverskridande mellan offentlig och privat sektor och olika samhällssektorer. Vad gäller tex tillgänglighet finns en tydlig koppling till goda kommunikationer och således

Förstudie 21 (45) till landstingets kollektivstrategi. Konstens politik främjar konstnärlig kvalitet och där konsten inom ex. musik, teater, film, litteratur, dans och bildkonst är i fokus. Analysverktyget utgör således den teoretiska grunden för ett långsiktigt förändrings- och utredningsarbete inom kulturområdet. ABM-samverkan ABM-samverkan är ett led i det regionala arbetet för att tillgängliggöra material i form av film, ljud och texter. En regional samverkan inom ABMsektorn har till huvudsyfte att skapa infrastruktur för lärande. Syftet med den pågående förstudien (Skokartongen) är bla att svara på frågan om det finns förutsättningar att tillgängliggöra digitala lokalhistoriska dokument. En ännu nära samverkan inom ABM-området kan ge ytterligare fördelar för medborgarnas kunskapssökande. Samverkan inom kulturområdet Aktuellt med en ökad samverkan inom kulturområdet med Stockholms läns landsting och Landstinget Sörmland. Samverkansavtal för Film i Västmanland och Länsbibliotek Västmanland finns med Regionförbundet Örebro län. Kulturpolitikens mål Medborgarna är kulturellt delaktiga. För att bidra till detta mål ska landstinget: -Stimulera dialogen med medborgarna i kulturfrågor -Förbättra tillgängligheten för medborgarna att ta del av och vara aktiva i kulturlivet -Utveckla regionala mötesplatser och inspirera till oväntade möten -Stödja medborgarnas kunskapssökande under hela livet -Involvera kulturer i kampen mot ohälsa (Ur: Medborgaren i centrum, Kulturstrategi för Landstinget i Västmanland, 2009, Christer Olsson) 4 ABM i Västmanland Något uppdrag för ABM-samverkan i Västmanland finns inte. Under de senaste tio åren har det förekommit olika projekt med samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. Dessa projekt har initierats på tjänstemannanivå. Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är sedan 20 år ett gränsöverskridande nätverk i Dalarna och Västmanland, där idag sex kommuner samarbetar om upplevelseturism kring en månghundraårig rik järnhistoria. I nätverket ingår även två länsmuseer: Dalarnas och Västmanlands läns museum. År 1990 bildades en stiftelse. Stiftarna är, förutom de båda länsmuseerna, kommunerna Ludvika och Smedjebacken i Dalarna samt Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar i Västmanland.

Förstudie 22 (45) Turistorganisationen Westmannaturism anslöt sig men verksamheten har upphört. Surahammar kommun lämnade slutligen samarbetet den 1 jan 2008 men kvarstår som stiftare så länge stiftelsen består. Ekomuseum Bergslagen har sedan 1 april 2006 sitt kansli i Ludvika. Verksamheten i stort bygger på engagerade föreningar och ideella insatser. De många frivilligt arbetande ekoföreningarna är organiserade dels i lokala samarbetskommitteer och dels med representation i ett centralt Ekoråd. Ekorådet träffas fyra-fem gånger per år och diskuterar gemensamma aktiviteter. Ekorådet har två representanter adjungerande till Ekomuseums styrelse, en från Västmanland och en från Dalarna. Ekomuseum Bergslagens verksamhet vilar på tre hörnstenar: Styrelsen, tjänstemannagruppen och ekorådet. (Information hämtad från webbplatsen Ekomuseum Bergslagen http://www.ekomuseum.se/omoss.html) I Västerås stad har olika institutioner inom ABM-området under olika perioder, i olika sammanhang samarbetat i konkreta ärenden. 2006 tog Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens stab initiativ till en diskussion om ABM-samarbete med ABM-institutioner i Västerås stad och i länet. Idag finns en etablerad ABM-grupp med representanter från Arkiv Västmanland, Länsbibliotek Västmanland, Västerås konstmuseum, Västerås stadsarkiv, Västerås stads Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens stab och Västmanlands läns museum. Lokalhistoriskt nätverk i Västerås som är en mötesplats för kulturarvsaktörer bildades 2004. De tog initiativ till att utreda om det var möjligt att utveckla en kultarvsportal och tjänster i anknytning till denna, bland annat en kunskapsdatabas. Någon kulturarvsportal fick man inget gehör för att utveckla. Varje år arrangerar Lokalhistoriskt nätverk två kulturarvsdagar. Detta gör man i samarbete med ABM-gruppen i Västerås stad. I början av 2000-talet samarbetade Länsbibliotek Västmanland, Västerås stadsbibliotek och Västmanlands Läns Museum om att försöka hitta en databaslösning för västmanlandsbibliografin. Libris avdelningen på Kungliga biblioteket hjälpte till att lägga bibliografin som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Västerås stadsbibliotek lägger kontinuerligt in nya poster i Västmanlandsbibliografin. 4.1 Arkiv Västmanland Arkiv Västmanland kan sägas ha sin grund i den äldsta lokala arkivföreningen i länet - Västerås Folkrörelsers arkivorganisation - med start under 1950-talet. I början av 1990-talet gjordes en arkivutredning på uppdrag av Landstinget

Förstudie 23 (45) Västmanland. Resultatet visade på ett stort behov av en organisation med uppgift att samla in, vårda, bevara och tillgängliggöra enskilt arkivmaterial i hela länet. Med anledning av detta bildades år 1994 Västmanlands läns arkivförening, som senare bytte namn till Västmanlands arkivförbund och numera heter Arkiv Västmanland. (Information hämtad från webbplatsen Arkiv Västmanland, http://www.arkiv.u.se) Arkiv Västmanland är en ideell medlemsorganisation, där den som innehar medlemskap också har rätt att deponera arkivhandlingar. Grundprincipen är att de som lämnar in sitt arkivmaterial för bevarande och tillgängliggörande hos Arkiv Västmanland skall göra det i form av deposition och därmed behålla ägandet av materialet. Arkiv Västmanland fungerar även som ett arkivförbund för dem som på ett eller annat sätt arbetar med enskilda arkiv i länet. Det rör sig om lokala arkiv- och hembygdsföreningar och kommuner. Där finns också arkivägare som har sitt arkivmaterial kvar i eget förvar, men som behöver hjälp och stöd i arkivarbetet. Den 31 december 2008 innehöll Arkiv Västmanlands medlemsregister 176 lokala föreningar (inklusive deponerande privatpersoner), 73 distrikts- och riksorganisationer, 4 företag, 10 kommuner och 2 stödjande medlemmar. Information hämtad från webbsidan www2.arkiv.u.se/verksamhetsber2008_webb2.pdf 4.2 Landsarkivet i Uppsala Landsarkivet är arkivdepå och arkivmyndighet för regionala och lokala statliga myndigheter. Distriktet omfattar Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län. Riksarkivets och landsarkivens främsta uppgift är att förvara, bevara och göra den del av vårt svenska kulturarv som består av otryckt text tillgänglig för var och en som har intresse av att studera det. Enligt dokument som styr verksamheten ska man tillgodose vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar, de informationsbehov som rättskipning och förvaltning har och forskningens behov. 4.3 Länsbibliotek Västmanland 1930-års biblioteksförfattning fastställde målet om ett centralbibliotek, en tidigare benämning för länsbibliotek, i varje län. Ofta fick ett större folkbibliotek uppdraget som centralbibliotek. Organisationen var fullt utbyggd 1953. Under den här perioden utvecklades det allmänna biblioteksväsendet med målet om en jämlik tillgång till böcker och information för medborgarna. Länsbibliotekens främsta uppdrag var att förmedla medier till lokala bibliotek, men också att bistå biblioteken med teknisk hjälp och vägledning. Fram till 1975 hade länsbiblioteken en inspektionsskyldighet gentemot folkbiblioteken.