Instruktion för Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling

Relevanta dokument
Policy för Hållbar utveckling

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan

Tipspromenad. Fråga X

Policy för hållbar utveckling

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Program för social hållbarhet

POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING

Extremism och lägesbilder

Program för lika villkor

Övergripande handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet (Ersätter handlingsplan dnr: 34-16)

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Plattform för Strategi 2020

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Handlingsplan för likabehandling 2018

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Uppföljning av plan för lika villkor 2014

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Stadgar Antagna Reviderade , och

Rapport. Agenda Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Organisationsplan för Högskolan i Halmstad

Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för likabehandling

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Arbetsordning Högskolan Dalarna

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Handlingsplan för lika villkor

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Lidingö stad hälsans ö för alla

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Program för ett jämställt Stockholm

Strategi för hållbar utveckling för Lunds universitet

Rutiner och plan för miljörevisioner

Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Likabehandling - handlingsplan

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Vad betyder hållbar utveckling?

Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Handlingsplan för hållbar utveckling

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Likabehandlingsplan

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Utgångspunkt Likabehandlingsarbetet i Kristianstads kommun har sin grundläggande utgångspunkt

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Transkript:

Instruktion för Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling Beslut: Rektor Revidering: - Dnr: HDa 1.2-2019/115 Gäller fr o m: 2019-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Dokumenttyp: Instruktion för funktion Ansvarig för uppdatering: Chef UFK

Bakgrund De senaste generationerna har präglats av ett stadigt ökande utbyte av information, teknologi, produkter och investeringar mellan världens länder. Utvecklingen har bidragit till ökad materiell välfärd, bättre hälsa och större egenmakt för miljarder människor runt om i världen. Men framgången har en baksida. Vi lever idag långt över jordens tillgångar. Många viktiga processer och funktioner i naturen är därför hotade, t.ex. klimatsystemet och storskaliga ekosystem på land och i haven. Fördelningen av nyttor och rättigheter är dessutom mycket ojämn. Det finns stora sociala och ekonomiska klyftor såväl mellan som inom länder, och mellan män och kvinnor. Den nuvarande utvecklingen är i flera avseenden ohållbar. Hållbar utveckling är ett begrepp som introducerades i början av 1980-talet. Det fick global spridning i och med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (Our Common Future, informellt kallad Brundtlandrapporten) som publicerades 1987. I rapporten finns följande definition: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 1 Med detta samlande begrepp ville man bättre knyta samman FN:s arbete på miljöområdet med arbetet för mänskliga rättigheter, fred och fattigdomsbekämpning. Inriktningen kom att konkretiseras ytterligare i och med den nya utvecklingsagendan, Agenda 2030, som antogs av FN:s medlemsländer 2015 och som bland annat omfattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 och de globala målen har världens länder åtagit sig att utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. 2 Det är vanligt att begreppet hållbar utveckling beskrivs i termer av tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Figur 1. Två alternativa sätt att illustrera hållbar utveckling (se texten nedan). 1 World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future, Report of the United Nations World Commission on Environment and Development. Oxford: Oxford University Press. 2 Sveriges regering. (2018). Agenda 2030 och Globala målen. Tillgänglig på: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ 2

Ekologisk hållbarhet handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla deras biologiska mångfald och funktioner, till exempel förmågan att producera mat och energi, att tillhandahålla rent vatten och att reglera klimatet. Social hållbarhet handlar om människors livsbetingelser såsom mat, hälsa, trygghet, utbildning och maktutövning, ur ett individuellt perspektiv men också sett till hur dessa rättigheter fördelar sig mellan människor. Ekonomisk hållbarhet handlar om hur de strukturer som reglerar produktion, handel och konsumtion ska utformas för att främja hushållning med materiella och mänskliga resurser. Just i fråga om ekonomisk hållbarhet finns dock mycket stora skillnader i uttolkningen av begreppet och i synen på vad som i praktiken är en hållbar ekonomisk utveckling. Ett vanligt sätt att se på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är att betrakta dem som tre växelverkande mål med samma tyngd och värde. Man använder ofta tre cirklar för att symbolisera detta (figur 1). Ett alternativt sätt att illustrera de tre dimensionerna är att utgå ifrån att våra samhällen är beroende av de nyttor naturen producerar. Den yttersta cirkeln, ekologisk hållbarhet, sätter därför ramarna. Innanför finns den sociala hållbarheten, alltså hur vi människor mår och hur våra behov tillgodoses. Cirkeln längst in symboliserar den ekonomiska hållbarheten, som utgörs av de spelregler vi människor kommer överens om för hur utbytet av varor och tjänster ska fungera. Med detta synsätt behöver människans mål och ekonomins medel rymmas inom planetens gränser. 3 Högskolan Dalarnas verksamhet för hållbar utveckling Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet bidra till att uppfylla den egna visionen och de strategiska inriktningarna samt ytterst den bestämmelse som anges i Högskolelagen (1992:1434): Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (1 kap. 5 ) Högskolan Dalarna tar i sin verksamhet avstamp i Brundtlandrapportens definition av hållbar utveckling (se ovan). Verksamheten ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och till att skapa förutsättningar för att nå de globala målen. Detta kräver hög kvalitet inom både utbildning och forskning, liksom en stark samverkan med det omgivande samhället. För att verksamheten ska främja en hållbar utveckling behöver den omfatta alla tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. För den ekologiska hållbarheten ställs krav på alla myndigheter att organisera och integrera miljöarbetet på ett systematiskt sätt. Detta regleras i Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter: En myndighet [ ] ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. (3 ) 3 Se t.ex. Bonnedahl, K.J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens. Lund: Studentlitteratur. 3

I Högskolelagen (1992:1434) ställs krav på ekonomisk hållbarhet i verksamheten: Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. (1 kap. 5 ) I samma lagparagraf finns också en bestämmelse som reglerar den sociala hållbarheten: I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 ) En självklar utgångspunkt för Högskolan Dalarnas verksamhet är att alla människor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma sina liv. Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på oss som arbetsgivare och utbildningsanordnare att ha kontinuerliga, aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Att främja förståelsen för internationella förhållanden (se ovan, Högskolelagen 1 kap. 5 ) har blivit allt viktigare i takt med att länders ekonomier och kunskapsutveckling knutits närmare till varandra. De globala utmaningar världen står inför kan inte lösas av enskilda länder, det behövs goda bilaterala relationer och gränsöverskridande samverkan inom forskning och innovation. Det finns alltså starka skäl för oss som lärosäte att stärka det internationella samarbetet och öka de internationella inslagen i vår utbildning och forskning. Följande definition beskriver hur lärosätet ser på begreppet: Med internationalisering vid Högskolan Dalarna avses att globala perspektiv, interkulturell förståelse samt internationellt samarbete och rörlighet genomsyrar grundutbildning och forskarutbildning. Rådets uppdrag Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling har som uppdrag att analysera, bereda och utvärdera Högskolan Dalarnas strategiska arbete för hållbar utveckling. Av särskild vikt för rådet är att synliggöra och hantera möjliga synergier och målkonflikter mellan olika mål och intentioner inom verksamheten. Uppdraget omfattar de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta innebär bland annat följande uppdrag för rådet: - att följa den nationella och internationella utvecklingen med relevans för hållbar utveckling, - att bidra till utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika delar av högskolan, liksom med andra lärosäten och med externa aktörer, - att vara rådgivande till rektors beslutsmöte och ledningsråd (RBL), och ytterst till rektor, i arbetet för integrering av hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan, - att bereda styrdokument som har direkt fokus på hållbar utveckling (t.ex. policyer för miljö, mångfald och jämställdhet) och fungera som remissinstans för styrdokument med relevans för hållbar utveckling, 4

- att ta fram utredningar och andra beslutsunderlag avseende frågor som rör hållbar utveckling, - att delta i arbetet med lärosätesövergripande planering och uppföljning i frågor som rör hållbar utveckling, på längre sikt i form av visioner och strategier och på kortare sikt genom att ta fram planeringsbehov, prioritera utvecklingsinsatser och följa upp vidtagna åtgärder. Rådets sammansättning Ordförande (utses av rektor) Sekreterare (strateg för hållbar utveckling) Studentrepresentant (utses av studentkåren) Representant för centrala nämnder (utses av utbildnings- och forskningsnämnden) Mångfaldssamordnare Internationaliseringssamordnare Miljösamordnare En representant per akademi (utses av akademichef) Två representanter gemensamt för högskoleförvaltningen, biblioteket och utbildningsoch forskningskansliet (utses av förvaltningschef i samråd med bibliotekschef och chef för utbildnings- och forskningskansliet) Personer utses som ledamöter för två år, därefter görs ett förnyat ställningstagande. Alla ledamöter förutom studentrepresentant arbetar på uppdrag i tjänst, där uppdraget omfattar minst 5 % av heltid. Omfattningen kan periodvis vara utökad beroende på medverkan i arbetsgrupper (se nedan). Utöver rådets ordinarie ledamöter kan ytterligare personer adjungeras vid behov. Rådets arbetssätt Rådet sammanträder minst två gånger per termin. Rådssekreteraren har en samordnande roll. Ordförande, rådssekreterare och studentrepresentant förbereder rådets ärenden och fastställer dagordning för sammanträde. Rådet deltar i arbetet med att ta fram planeringsdirektiv (VP-direktiv), med fokus på de prioriteringar som behövs för att verksamheten ska främja en hållbar utveckling. Rådet deltar också i arbetet med att löpande analysera verksamheten och att göra en årlig uppföljning av vidtagna åtgärder. Rådets ordförande rapporterar till och tar emot uppdrag av rektors beslutsmöte och ledningsråd (RBL). Akademirepresentanterna rapporterar till och tar emot uppdrag av akademiernas ledningsgrupper. Förvaltningsrepresentanterna rapporterar till och tar emot uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp (FAC). Representanterna för akademier och förvaltning har ett särskilt ansvar för att kommunicera rådets prioriteringar till medarbetarna inom respektive verksamhet, och att inhämta synpunkter och erfarenheter från medarbetarna. 5

Rådet samverkar särskilt med fastighetschef och miljörevisorer för att säkerställa att miljöhänsyn integreras i verksamheten. Rådet samverkar särskilt med HR-chef för att säkerställa att den sociala hållbarhetsdimensionen integreras i verksamheten. Rådet samverkar särskilt med personer som har internationaliseringsuppdrag på akademierna för att säkerställa att internationella perspektiv integreras i verksamheten och att internationella avtal och utbytesprogram inventeras och utvärderas. Utöver rådets ordinarie möten kan arbetsgrupper knytas till rådet, med deltagande såväl från rådets medlemmar som från andra personer i verksamheten. Sådana grupper kan vara kontinuerliga eller tillfälliga beroende på behovet. Arbetsgrupper genomför sina aktiviteter på uppdrag av rådet och rapporterar till rådet. 6