PM landskap och kulturmiljö

Väg 1357 Glumslöv Ålabodarna, gång och cykelväg PM landskap och kulturmiljö Landskapsanalys, Kulturarvsanalys och Gestaltningsprogram Vägplan, 2018-02-02

Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 1357 Glumslöv Ålabodarna, gång- och cykelväg, PM landskap och kulturmiljö Landskapsanalys, Kulturarvsanalys och Gestaltningsprogram, Vägplan Författare: Joséphine Tardy, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 2018-02-02 Ärendenummer: TRV2016/68767 Åtgärdsnummer: 9777 Projektnummer: 154808 Version: 2 Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare Trafikverket

Innehåll Inledning 4 Läsanvisning 4 Förutsättningar för PM landskap och kulturmiljö 4 Utredningsområdet 4 Metod 4 FÖRUTSÄTTNINGAR ANALYS Landskapsförutsättningar 5 Landskapsbild - hur ser landskapet ut 6 Naturmiljö 10 Hur fungerar landskapet 12 Kulturarvsanalys 14 Kort historik 14 Åkerlandskap, svagt kuperat kuperat 14 Fornlämningar 15 Riksintresse för kulturmiljövåden 15 Landskapsanalys 17 Landskapstyper 18 Karaktärsområden 18 Landskapskaraktärer 18 Känslighet och potential 20 Gestaltningsprogram 22 Anpassning till landskapet 23 Trafikantupplevelsen 25 Sidoområden 25 Kompensationsåtgärder 26 Detaljer och utrustning 26 Drift och underhåll 26 Källor 27

Inledning Denna PM är en sammanslagning av tre PM: Inledande landskapsanalys, Kulturarvsanalys och PM gestaltningsavsikter. Sammanslagningen har gjorts för att skapa en mer sammanhållen redovisning och att i högre grad kunna utnyttja den röda tråd som leder från landskapsanalys och kulturarvsanalys till gestaltningsprinciper samt att dra ned på antalet dokument då objektet är relativt litet. Förutsättningar för PM landskap och kulturmiljö Utredningsområdet Utredningsområdet sträcker sig längs Ålabodsvägen, väg 1357, från Glumslövs utkant i öster till Ålabodarnas utkant i väster. Läsanvisning De tre olika PM:n har i viss mån blandats, dels för att skapa en röd tråd och dels för att de ska kunna dra nytta av varandra, med den information som framkommer och de slutsatser som dras. Denna PM har delats in i tre delar: Förutsättningar, Analys och Gestaltningsprogram. Under Förutsättningar finns kapitlet Landskapsförutsättningar, som sätter de bildliga och naturmässiga förutsättningarna för landskapsanalysen, samt kapitlet Kulturmiljö som utgör Kulturarvsanalysen. Den andra delen, Analys, innehåller Landskapsanalysen. En landskapsanalys samlar landskapsbild, kulturmiljö och naturmiljö för att förstå och dela in landskapet i mindre delar. Kapitlet Känslighet och potential använder den samlade informationen från förutsättningar och landskapsanalysen för att hitta landskapets känsligheter och potentialer. Den tredje delen, Gestaltningsprogram, stödjer sig på tidigare kapitel och formulerar principer för den nya gång- och cykelvägen på sträckan bör gestaltas. Metod Landskapsanalysen är framtagen i enlighet med Trafikverkets handledning Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar en handledning (publikationsnummer 2016:033). Handledningen har använts på ett nedskalat sätt för att stämma överens med projektets skala. Målet är att lära känna landskapet så att cykelvägen kan placeras i det på ett välvalt sätt. Landskapstyper och karaktärsområden har hämtats från Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) landskapskaraktärer har hämtats från Landskrona stads översiktsplan (2016). Kapitlet är oförändrat från samrådsunderlaget då ytterligare fördjupning för ett så litet objekt beslutats vara överflödigt. Kulturarvsanalysen är framtagen i enlighet med kraven i bilaga E3.10 där det uttrycks att kulturarvsanalysen ska innehålla områdets kända kulturhistoriska värden, lagskyddade värden samt översiktlig kulturhistorisk karaktärisering. Även denna är oförändrad från samrådsunderlaget. Gestaltningsprogram har tagits fram i enlighet med Trafikerkets Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt (diarienummer: TRV 2014/78881). Även här har handledningen använts på ett nedskalat sätt med hänsyn till projektet och objektets storlek. 4

FÖRUTSÄTTNINGAR 5

6 Landskapsförutsättningar Landskapsbild hur ser landskapet ut och hur är det uppbyggt Väg 1357 går relativt rakt genom ett öppet och rationellt odlat jordbruksdominerat landskap. Detta gör att vägen oftast befinner sig i ett stort och relativt odefinierat landskapsrum med långa utblickar åt alla håll. Från Glumslöv börjar sträckan med en liten uppförsbacke som skymmer sikten bakom. På krönet öppnar långa utblickar upp sig mot havet och ut över slätten åt norr och längs med väg 1357. Vid samhällets slut öppnas även utblickar åt söder. Marken sluttar rullande mot havet på båda sidor om vägen med större böljor på den södra sidans östra hälft mot Glumslöv till. Nästan överallt på sträckan kan havet skymtas men perspektivets längd är mycket varierande på grund av topografins rullande och öarna av uppstickande grönska. Vid havet strax innan Ålabodarna ger landborgens krön en kraftig lutning ned mot havet. Ålabodsvägen (väg 1357) gör skarpa svängar här och klättrar ner längs med landborgen vilket gör att siktsträckan längs vägen är kort. Längs vägen finns ett antal öar av grönska och bebyggelse på varierande avstånd från vägen som krymper vägrummet eller bryter horisonten, till flera av dessa finns vägar med utfart mot väg 1357. På tre ställen längs sträckan kommer bebyggelsen med tillhörande vegetation väldigt nära vägen på ena eller båda sidorna av vägen. Alla dessa punkter sammanfaller med höjdpunkter i landskapet så att sikten mot havet minskas eller helt bryts när man närmar sig dem från ena eller båda hållen. Från Glumslöv sker detta först i samhällets utkant. Det ligger villaträdgårdar med häck ända fram till vägen först på den norra sidan av vägen medan den södra kantas av en oxelallé med hagar bakom. Sedan kommer bebyggelsen nära på den södra sidan och landskapet öppnar upp sig på den norra. I detta utsnitt har vägen en hastighetsbegränsning på 50 km/h och från sträckans start till krönets topp är vägen bredare än resterade sträcka och har mittmålning. Det andra stället där bebyggelsen kommer nära vägen ligger ungefär mitt på sträckan i vägkorsningen mellan väg 1357 och Strandvägen/ Nybovägen. På den norra sidan finns det fyra villor, varav en ligger mycket nära vägen och alla har trädgårdar och häckar ända fram till vägen. På den södra sidan finns en villa med en lång häck och en huskropp precis i vägkant. Sträckan har en utpräglad villakaraktär med överhängande buskar och träd, smal gatusektion och dålig sikt. Det tredje stället är ca 600-350m från svängen ner mot Ålabodarna, strax efter att den dubbelsidiga kastanjeallén mot Örenäs slott passerats. Här finns först två villor på vardera sida av vägen, den södra med fasaden bara några meter från vägen och den norra med häck mot vägområdet. Därefter följer en lönnallé på den södra sidan och en bit öppen mark på den norra innan man på norra sidan når Örenäs gård, en gård med herrgårdskaraktär och symmetriska planteringar framför det rosa boningshuset som ramas in av två ladugårdar i tegel och med en rad stora oxlar emellan nära vägkanten. De båda ladugårdarna och en tredje byggnadskropp ligger alla ett fåtal till någon meter från vägområdet. Även vid landborgens krön bryts den vida sikten upp i flera mindre sektioner, denna gång främst av den vegetation som klär kanten på båda sidor om vägen men även av böljor i topografin. Även siktsträckan längs vägen försämras här av vägens okaraktäristiska svängar. Kartbilden visar en analys av landskapsbilden längs väg 1357. Markerat i kartan finns i grönt visuella barriärer, i vitt r, i blått utstickande landskapselement och i orange bebyggelse.

upplevd bebyggelsegräns Ålabodarna Örenäs gård upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns Örenäs slott Strandnäsvägen Nybovägen upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns Glum visuella barriärer oxelallé lönnallé dubbelsidig kastanjeallé åkerholme/småvatten åkerholme oxelallé hagar 7

Foton på karaktäristiska och representativa platser längs vägsträckan som ger en känsla för vägrummet. Bilderna löper i ordning över uppslaget från vänster till höger från öst till väst. Sträckans början från Glumslöv Landskapet öppnar upp sig uppe på höjden i utkanten av Glumslöv Det öppna landskapet från backen utanför Glumslöv med bebyggelsen i korsningen Strandvägen/Nybovägen Passage vid allé och Örenäs gård 8 Vy längs vägen från Örenäs gård mot Ålabodarna Vy mot Örenäs gård och Glumslöv nära utredningsområdets slut vid Ålabodarna

Vy mot havet från vägen Vy mot Glumslöv med backigare parti i sydöst till höger i bilden Trång passage med skolbusstopp i korsningen Strandvägen/Nybovägen - väg 1357 Infarten mot Ålabodarna och infart till parkering samt ungefärlig avgränsning av vägplanen Klintkusten Klinten sedd nedifrån 9

Naturmiljö Nationella intressen Riksintresse för naturmiljö Hildesborg Ålabodarna (N47) täcker in hela utredningsområdet. Riksintresset är skyddat på grund av sina mäktiga jordlager med skikt som illustrerar olika istidslämningar och en bördig kalkrik mark. Området har även drumliner som skapar en karaktäristik brant mot havet. I branterna finns stor artrikedom av flora och främst insektsfauna. Utredningsområdet täcks även i princip helt av Glumslövs naturvårdsområde. Naturvårdsområden betraktas sedan miljöbalken trädde i kraft som naturreservat med skillnaden att pågående markanvändning inte bör försvåras avsevärt. Syftet med detta naturvårdsområde är att bevara ett öppet jordbrukslandskap med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria samt att längs kusten slå vakt om intressanta geologiska skärningar och vegetationstyper med sällsynta floraelement. 10 Generellt biotopskydd Generellt biotopskydd omfattar enligt 7 kap 11 i miljöbalken alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Syftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska mångfalden. Skyddet omfattar mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett sådant biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl. Längs vägsträckan finns två alléer och ett antal åkerholmar, den närmast ca 25 meter från vägen. Kartbilden visar skyddade områden längs med eller i närheten av utredningsområdet. Grön markering visar Naturreservat, blåturkosmarkering är naturvårdsområde och gul markering visar landskapselement som faller under Generellt biotopskydd i vägens närhet

11

Hur fungerar landskapet Landskapet är som tidigare beskrivet ett rationellt odlat landskap vilket medför att landskapet har ett föränderligt utseende med sina växande och sedan skördade grödor, fysiskt otillgängligt eftersom det brukas, visuellt tillgängligt eftersom det är relativt öppet och har långa utblickar och aktivt eftersom det så ofta byter skepnad och arbetas. Då jordbruksmarken är storskaligt odlad blir alla delar som inte brukas, utan är beständiga, särskilt viktiga för vilda djur och växter. De element som skyddas av generellt biotopskydd och andra beständinga platser, i detta landskap de tre alléerna, åkeröar och småvatten tillsammans med vägdiken, gamla träd och trädgårdar, är mycket viktiga för att djur och växter ska ha levnadsmiljöer och spridningsvägar här. Väg 1357 används av många olika typer av fordon där gångtrafikanter, cyklister, mopeder, bilar och jordbruksmaskiner skall samsas på den smala vägen. Målpunkter finns i sträckornas båda ändar med handel, vård, skola, bibliotek och pendelstation i Glumslöv; hav, leder, hamn och bad vid Ålabodarna samt Folkets hus, skolbusshållplats och Örenäs slott längs vägen. 12

13

Kulturarvsanalys Kort historik Bygden benämns som ett svagt kuperat öppet odlingslandskap i Länsstyrelsernas information om de riksintressen som finns på platsen. Området togs tidigt i besittning av människor och har en mycket lång bosättnings- och brukarkontinuitet. Tydliga tecken på detta finns i de många fornlämningarna och kulturminnena varav de äldsta är från yngre stenåldern och kontinuiteten fortsätter genom bronsålderns gravar, medeltidens befästningsanläggningar och nutidens befästningslinje från 1939. Det är ett landskap där många tidsepoker lämnat synliga lager. Jordbrukslandskapet har odlats genom tiderna vilket gör att åkrarnas storlek och uppdelning förändrats i takt med att jordbruket rationaliserats. Strukturerna som det landskap vi ser idag uppvisar är starkt färgade av 1800-talets skiften. Gårdarna är utspridda på markerna och det som tidigare varit betesmarker runt byarna blev åkermark. Det var också under skiftesreformerna som många vägar rätades och fick dragningar som liknar dem vi ser idag. Kännetecknande för trakten är de rationellt skötta storgårdarna eller plattgårdarna som anlades under 17 1800-tal. Dessa var sammanslagningar av mark som skapades av godsägare som kompensation för nedlagda jordbruksbyar där de tidigare frälsebönderna fick flytta ifrån platsen eller bli statare under den nya storbonden. Örenäs gård är ett exempel på ett sådant gods. Området har också haft tegelbruk med verksamhet från 1700-talet till 60 talet vilket gör att mycket tegel kan hittas längs kusterna. Generalstabskartan från 1864 med väg 1357 Vägsträckningen för väg 1357 har en lång kontinuitet. En vägsträckning som liknar dagens syns på Generalstabskartan från 1860 och på Häradsekonomiskakartan från 1859 1934. På båda kartorna syns även Örenäs gård och på Häradsekonomiskakartan syns även en allé vid Örenäs gård vilket tyder på att även läget för allé har lång platskontinuitet. 14 Häradsekonomiskakartan från 1859-1934 med väg 1357

Åkerlandskap, svagt kuperat - kuperat Åkerlandskapet är en tydlig del av slättlandskapen. Det karaktäriseras av öppenhet och storskalighet med långa r och böljande topografiska skillnader som sträcker sig från svagt kuperat till kuperat. Området har mäktiga jordlager som illustrerar olika isrörelser, issjö och deltabildningar i samband med avsmältning. Marken i området sluttar mjukt mot havet och har bästa klassen av jordbruksmark, klass 10. Vid havsstranden avslutas land med en abrasionsbrant, ett så kallat backafall. Fornlämningar Längs sträckan finns flera fornlämningar varav tre ligger nära, alldeles intill eller över vägområdet. Från Glumslöv till Ålabodarna är dessa: I början av utredningsområdet går väg 1357 genom fornlämningen Glumslöv 80:1, den bytomt som täcker in Nedra Glumslöv. Fornlämningen är daterad till medeltid, nyare tid. Som närmast ca 12 m söder om vägen precis norr om Ålabodarna finns fornlämning Glumslöv 87:1. Det är ett relativt stort område kategoriserat som boplatser och visten och är daterat till stenålder, bronsålder, järnålder. Stausen är välbevarad och platsen är ej undersökt. På vägens norra sida, precis i vägkanten ligger fornlämningen Glumslöv 101:1, ett gränsbestämt område som fastställdes 1954. Området är kategoriserat som övrig lämning, har skadestatus välbevarad och är ej undersökt. Området innehåller längre från vägen bla olika typer av gravplatser som har även har egna fornlämningsskydd. De andra fornlämningarna kring vägen ligger alla på minst 50 m avstånd från denna och det rör sig främst om boplatser från stenålder/ bronsålder/järnålder och fyndplatser. I änden mot Ålabodarna ca 100 m från vägen finns Glumslöv 4:2, en stenkammarkista från bronsåldern, och Glumslöv 4:1, en stenåldersgrav i form av en gånggrift. Graven är en hög, ca 2 m hög och 16 18 m i diameter, väl synlig från vägen. Graven grävdes ut första gången 1843 och det har genom åren gjorts många fynd på platsen. Den restaurerades 2015. Rikintresse för kulturmiljövården Över hela väg 1357 ligger riksintresse för Kultumiljövården Rååns dalgång mm. Riksintresset är beskrivet som dalgångsbyggd kring Råå-ån och svagt kuperat öppet odlingslandskap där ett omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbestånd vittnar om bosättningskontinuitet alltsedan stenåldern.. Fornlämningar (röda, blå och bruna markeringar) samt Riksintresse för Kulturmiljövården (orange markeringar) 15

16

ANALYS 17

Landskapsanalys Landskapstyper Landskapstyper är ett sätt att dela in landskapet i delar efter olika karaktäristik. Metoden är till för att hitta delar i landskapet som kännetecknas av samma saker samt vad som skiljer dessa från andra liknande områden. Beskrivningen bygger på faktorer som ekologi, geomorfologi, ekologi, vatten, vegetation och människans verksamhet i landskapet. Området som väg 1357 ligger i räknas enligt Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som låglänt landskap, vilket karaktäriseras av att det är lågt beläget, som högst 50 m.ö.h., och domineras av ett flackt och brukat landskap med lång brukarkontinuitet. Låglänt landskap delas in i flera olika landskapstyper som sedan delas in i olika karaktärsområden. Väg 1357 ligger i landskapstypen Låglänt odlingslandskap som präglas av sin närhet till kusterna, storskaliga åkrar och mindre landskapselement som bebyggelse, lundar och holmar. Landskapskaraktärer Planeringsförutsättningarna för Landskrona stads översiktsplan har delat in detta karaktärsområde i tre olika landskapskaraktärer längs med sträckan. Landskapskaraktär används här som en ökad detaljering av landskapstyp, alltså en indelning av landskapet beroende av utseende, geologi osv, för att bättre beskriva den aktuella sträckan. Den största delen beskrivs Åkerlandskap, flackt svagt kuperat som karaktäriseras av långa r i ett öppet och storskaligt åkerlandskap med små topografiska variationer. På södra sidan av sträckans östra hälft anges landskapskaraktären Åkerlandskap, kuperat som har samma karaktär som det flacka och svagt kuperade men med större topografiska variationer i mjuka böljor. I sträckans västra utkant anges Klintkust som beskrivs som dramatiska branter nära strandkanten. Karaktärsområden En landskapstyp kan delas in i karakärsområden. Ett karaktärsområde är en lokalt förankrad benämning på ett landskap kopplat till en geografisk plats. Enligt Det skånska landsbygdsprogrammet ligger väg 1357 inom karaktärsområdet Lund- och Helsingborgsslätten. Lundoch Helsingborgsslätten beskrivs som ett enkelt storskaligt jordbrukslandskap med stora infrastrukturkorridorer, sällsynt i att det både har tät befolkning och jordbruksmarker. Trakten kring Landskrona (tillsammans med Lund) beskrivs som den mest karakteristiska för området. Illustration från Landskrona Stads planeringsförutsättningar för översiktsplan där område 2 är Klintkust, 5 är Åkerlandskap, flackt svagt kuperat och 6 är Åkerlandskap, kuperat. 18

Kartbilden visar en landskapsbildsanalys där visuella barriärer (grönt), utstickande landskapselement (blått) och relation till omgivande landskap genom r (vitt) finns utpekade. upplevd bebyggelsegräns Ålabodarna visuella barriärer Örenäs gård oxelallé upplevd bebyggelsegräns lönnallé upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns Örenäs slott dubbelsidig kastanjeallé åkerholme/småvatten Strandnäsvägen åkerholme Nybovägen upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns upplevd bebyggelsegräns oxelallé hagar Glumnslöv 19

Känslighet och potential Landskapet är för landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö känsligt för tillägg av objekt som bryter mot dess karaktär och därmed ger ett annat och mer svårläst intryck. Exempel på sådana element är vallar, skärningar, djupa diken, höga räcken/staket, bred skiljeremsa eller helt nya dragningar av GC-vägen långt ifrån men på synligt avstånd från den befintliga väg 1357. Vid anläggande av gång- och cykelvägen med en bred skiljeremsa mot väg 1357 uppstår en randighet som riskerar att ge landskapet ett riktningsbrott då vägens position och riktning förstärks istället för att som i dagsläget smälta in i landskapet. Då området innehåller jordbruksmarker i klass 10, den högsta klassen, är det också viktigt att minimera intrånget på denna. Väg 1357 har en lång platskontinuitet vilket gör att dagens sträckning tillsammans med det samspel den har med det omgivande landskapet har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Känsliga/värdefulla punkter längs väg 1357 s södra sida: Allén mittemot Örenäs gård Svåra punkter: Passagen ut ur Glumslöv med allén och därefter bostäder Passagen förbi Strandnäsvägen och bebyggelsen där Passagen förbi huset och allén mitt emot Öresnäs gård För det vilda djur- och växtlivet är det lilla antalet levnadsmiljöer en stor känslighet där utradering av enstaka träd eller miljöer kan vara förödande. Då landskapet har ett mjukt rullande som skulle gå att följa behagligt för cykel- och gångtrafik finns det potential att skapa en cykelväg som smälter in i landskapet med till exempel relativt flacka vägdiken och odlingsbara vägslänter. 20 I kartan syns känsliga (blå) och svåra (orange) platserna längs väg 1357 s södra sida där avvägningar gjorts och fortsatt behöver göras då arbetet med vägplanen går frammåt.

allé med lång platskontinuitet bebyggelse - hus och trädgård bebyggelse - hus och trägård i korsningen väg 1357/Strandvägen bebyggelse och allé - in/utfart Glumslöv 21

22 GESTALTNINGSPROGRAM

Gestaltningsavsikter Då gestaltningsprogrammet i byggnadshandlings-/ detaljprojekteringsskedet fördjupas och vidareutvecklas bör ambitionen vara att minska skiljeremsans bredd från de 3 m som föreskrivs i detta skede. I detaljprojekteringen bör smalare skiljeremsa eftersträvas då detta bedöms ge mindre negativa effekter på landskapsbilden. Anpassning till landskapet Gång- och cykelvägen ska utformas så att denna följer landskapets topografi och underordnar sig landskapet så att naturliga böljningar speglas i GC-vägen. Landskapsanpassningen är viktigare än att GCvägen ligger i samma höjd som väg 1357. GC-vägen bör inte heller ha bättre standard än den befintliga väg 1357. Linjeföringen bör, förutom vid speciellt utpekade platser, följa väg 1357s dragning. GC-vägen ska ha en dragning som upplevs både naturlig och direkt så att oskyddade trafikanter vill använda den. Det är eftersträvansvärt att skiljeremsans bredd minskas från 3 m då detta bedöms minska den negativa påverkan på landskapsbilden. Skiljeremsa, diken och impedimentsytor bör planteras och skötas för att bättre passa in i landskapsbilden. Ytorna föreslås sås med fröblandningar av örter av den typ som traditionellt återfinns i åkerkanter/åkermark i äldre kulturlandskap. En sådan plantering skulle förtydliga samhörigheten med det övriga landskapet och kanske även fungera som en biotop för hotade arter. I vägkanterna finns idag de rödlistade åkerogräsen kösa och vit smikrot dessa bör i möjligaste mån bevaras eller återinföras. Ängsytorna bör slås och det slagna materialet bortforslas. Alternativet att använda ängsväxlighet på dessa ytor bedöms bättre passa in i landskapsbilden än om till exempel klippt gräs skulle planteras eller ett hårdgjort material skulle användas. Den exakta blandningen av fröer bör diskuteras och bestämmas i samråd med Länsstyrelsen. I impedimentsytorna kring korsningen med Strandnäsvägen kan träd planteras för att förstärka och förlänga by-karaktären, något som också kan fungera som en signal om hastighetsreducering till bilister. Jordbruksmarken är en viktig resurs och bör hanteras varsamt. Borttagen matjord bör i möjligaste mån återanvändas i området. Borttagen grässvål bör, med undantag för rödlistade arter, avlägsnas från platsen för att ge ängsfröblandningen ett försprång mot mer starkväxande arter minska spridning av starkväxande och/eller invasiva arter som till exempel lupiner. I de avsnitt där GC-vägen lämnar väg 1357s sträckning bör GC-vägen utformas så att sträckningen upplevs smidig och naturlig. Detta sker på två ställen dels då GC-vägen passerar söder om den nordligaste fastigheten på Strandnäsvägen och dels då GC-vägen går bakom allén vi Örenäs gård. I båda fallen ska radier som upplevs som mjuka användas. Vid Strandnäsvägen får GC-vägen inte plats i vägsektionen mellan husen varför den istället går tätt längs häcken på den nordligaste fastigheten på Strandnäsvägens baksida, för att svängarna ska bli mjuka skapas impedimentytor både innan fastigheten och efter Strandnäsvägen. Princip för passagen bakom fastighet längst norr ut på Strandnäsvägen 23

Vid allén vid Örenäs gård går GC-vägen utanför träden för att skydda dessa från rotskador vid konstruktion. I de avsnitt där GC-vägen går utan skiljeremsa i direkt anslutning till väg 1357 bör GC-vägen vara förhöjd mot bilvägen och skiljas från denna med kantsten för att bevara trygghetskänsla för de oskyddade trafikanterna i sektionen samt signalera en tätbebyggd karaktär till bilister. I dessa avsnitt blir även GC-vägen smalare (2 m bred) för att minska markintrånget i trädgårdar. Det ena avsnittet där detta infaller är precis i utfarten från Glumslöv där GC-vägen ligger mellan väg 1357 och befintlig bebyggelse. Den andra platsen är där GC-vägen går framför huset precis öster om allén vid Örenäs gård. Båda passagerna är resultat av att en passage på baksidan av dessa fastigheter dels bedöms ringa in boendemiljöerna på ett otrevligt sätt samt att det hade skapat långa omvägar för gång- och cykeltrafikanter som både hade bidragit en oprioriterad känsla och gjort GC-vägen mindre attraktiv att använda, vilket motverkar dess syfte. I båda fallen är det viktigt att både trädgårdar och boendemiljö hanteras varsamt och med minsta möjliga intrång samtidigt som påverkade murar, staket och växtlighet bör ersättas. En tredje sträcka där GC-vägen går utan egentlig skiljeremsa är där GC-vägen går framför oxelallén i Glumslövs utkant. Här behåller GC-vägen sin normala bredd (2,5 m) och åtskiljs från bilvägen med ett 1,5 brett stensatt skåldike. Hur GC-vägen korsar anslutande vägar till väg 1357 bör främst bero på hur vältrafikerade dessa är. Endast två vägar på sträckan anses vara tillräckligt trafikerade för att en indragen korsning ska vara nödvändig, i övriga fall bör GC-vägen korsa tillfartsvägarna rakt utan att förändra sin riktning. De två korsningar som behöver indragen korsning är korsningen med infarten till Öresnäs slott och korsningen med Strandnäsvägen. Korsningen med Strandnäsvägen blir indragen som en följd av passagen bakom fastigheten så ingen extra åtgärd behövs här. Vid infarten till Örenäs slott dras GC-vägen med mjuka radier in två extra meter i korsningen så att en bil kan stanna framför GC-vägen innan den kör ut på väg 1357. 24 Princip för passagen bakom allén men framför huset mitt emot Örenäs gård. Princip för passage framför fastigheterna och allén i Glumslövs utkant istället för bakom. Samt hur alléträd i oxelallén flyttas söder ut och skapar en båge med ny radie med resterande allé och hur två ny träd (fylld prick) kan adderas för att komplettera bågen så denna uppfattas mer jämn.

Trafikantupplevelsen Den separerade gång- och cykelvägen skapar en trygghetskänsla för oskyddade trafikanter som gör att dessa har större möjligheter att njuta av utblickar och det omgivande landskapet. Det är därför av största vikt att GC-vägen passar in i landskapet. Sidoområden Slänter och skärningar ska i möjligaste mån passas in i landskapet dvs göras flacka och rundade, optimalt är om de också kan förbli brukbara. Matjord som banas av för GC-vägens underbyggnad bör med fördel återanvändas lokalt. Dike behövs enligt VGUs regelverk utanför GC-vägen för att klara avvattning från den adderade hårdgjorda ytan. Diket bör ha minsta möjliga dikesbotten och relativt branta för att ta minsta möjliga plats. Vit Sminkrot. Foto Bernd Haynold Kösa. Foto Arna Anderberg Befintliga träd bör bevaras och skyddas. I oxelallén i Glumslövs utkant behöver sex till sju oxlar i den befintliga allén flyttas ett par meter längre bort från vägen så att deras rotsystem inte skadas eller begränsas av byggnationen av den nya GC-vägen. Flytten bör genomföras så att bågen i vilken träden står placerade idag får en ny radie men förblir jämn. För att behålla en jämn radie förespråkas att två nya träd planteras på vardera sida om GC-vägens sväng mot överfarten. (se illustration på s. 24) Plantering av diken och slänter som inte kan brukas bör planteras med fröblandning av blommande örter som finns på platsen idag, till exempel vallmo, tillsammans med kulturogräs och andra örter som traditionellt hittas i rikare åkerkanter detta för att förstärka landskapsbilden och landskapets agrara karaktär samt att återinföra en flora som historiskt troligtvis varit mycket vanlig på platsen. De skyddade växter som redan finns på platsen, kösa och vit sminkrot, bör ingå i blandningen. Den exakta blandningen av fröer bör Artrik vägkant. Foto Mats Linquist 25

diskuteras och bestämmas i samråd med Länsstyrelsen. Örenäs gård Kompensationsåtgärder Ersättande träd för borttaget alléträd bör i första hand placeras i anslutning till befintlig allé så att det nya trädet innefattas i det generella biotopskyddet. I den äldre allén vid Örenäs gård kommer ett träd att behöva tas bort och detta föreslås här ersättas med träd i den befintliga allésträckningen, för att förstärka och föryngra den dokumenterade historiska allén. Träden kan placeras både öster om befintlig allé med samma trädavstånd som allén har här (10 11 m, ett träd kan möjligtvis få plats här) och/eller i alléns förlängning åt väster med det trädavstånd allén har där (5,5 6 m, flera träd får plats). Här förespråkas att två träd av relativt stor kvalité/storlek (20 25 cm i stamomkrets eller mer) placeras med samma trädavstånd som den västliga delen av allén i den befintliga allén i förlängning väster om dagens utbredning. (se princip till höger) Det förkommer diskussion om det befintliga alléträdet kan flyttas istället för att ersättas, detta behöver utredas längre fram i processen. föreslagen placering kompensationsträd möjlig placering kompensationsträd Princip för kompensationsåtgärd för borttaget alléträd. träd som måste tas bort Detaljer och utrustning GC-vägen bör ha tydlig skyltning både i början och i slutet av sträckan. I änden mot Glumslöv är det även viktigt att förtydliga vart de två olika GC-vägarna in i Glumslöv leder. Drift och underhåll Ängsytor ska slås en gång per år på sensommaren och växtmaterialet bortföras från platsen och komposteras. 26

Källor Det skånska landsbyggdsprogrammet - ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, Länsstyrelsen, 2007 Planeringsförutsättningar Översiktsplan Landskrona, Landskrona stad, 2016 Länsstyrelsen registerblad för riksintresse för naturvård N47 Länsstyrelsens web-gis (uttag 20170628) Riksantikvarieämbetet (uttag 20170628) Naturvårdsverket (uttag 20170516) Generalstabskartan, 1868 Häradsekonomiskakartan, 1859-1934 27

Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. ÄRENDENUMMER: TRV2016/68767, ÅTGÄRDSNUMMER: 9777, PROJEKTNUMMER: 154808, VERSION: 1.0, TEXT, FOTO, ILLUSTRATIONER OCH KARTOR: JOSÉPINE TARDY & KREERA