Barn som far illa Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 2 SAMARBETSRUTIN mellan skola/barnomsorg och socialtjänst i Vimmerby kommun ifråga om BARN SOM FAR ILLA Nedanstående rutiner behandlar anmälningskyldighet, utredningsförfarande samt sekretessfrågor mellan skola/barnomsorg och socialtjänst. Anmälningsskyldigheten Anmälningsskyldigheten regleras av 14 kap 1 i socialtjänstlagen (SoL) som har följande lydelse: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd Vilka omfattas av anmälningsskyldigheten? Enligt det första stycket bör var och en anmäla i de angivna situationerna. Den gruppen innefattar t ex grannar. De bör anmäla men har ingen skyldighet att göra det. En moralisk plikt kanske man kan tala om i deras fall, inte minst om man som granne är näst intill förvissad om att barnet far illa. Det Du upptäcker och som inte berör Din yrkesverksamhet faller under första stycket. Enligt det andra stycket ska bl a myndigheter och anställda hos myndigheter som har att göra med barn och ungdom anmäla om de får veta sådant som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa. Skola/barnomsorg är en sådan myndighet och samtliga där anställda, även kökspersonal och vaktmästare, har anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldigheten gäller även inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Praktikanter är inte anställda, men de bör ändå anmäla (enligt första stycket) eller rikta personalens uppmärksamhet mot det barn de tror far illa.
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 3 När ska Du anmäla? Det är svårt att veta när en anmälan ska göras vid fysisk misshandel. Det är ännu svårare att veta när ett barns psykiska hälsa utsätts för sådan fara att en anmälan är nödvändig. Ett vanligt missförstånd är att anmälan endast skall göras vid grava missförhållanden, t ex i fall då tvångsingripanden eller omhändertaganden kan komma att ske. Anmälan ska dock alltid ske när nämnden kan komma att behöva ingripa till den underåriges skydd. Ingripandena kan i praktiken innebära ett eller flera bland många möjliga alternativ, t ex kontaktperson, "hemma-hos"-stöd eller kanske ett omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det är inte skola/barnomsorgs uppgift att utreda förhållandena eller bedöma framtida konsekvenser av en anmälan. Alltså ska även svårbedömda eller obestyrkta uppgifter anmälas. Du lämnar över de iakttagelser och de misstankar som Du har och det är sedan socialtjänsten som har ansvaret för att utreda det eventuella behovet av åtgärd. Hur gör Du om Du är osäker på om Du ska anmäla? En möjlighet är att i allmänna ordalag vända Dig till en socialsekreterare, berätta vad Du heter och var Du arbetar och fråga: "hur skulle vi göra om vi hade ett barn som...". Genom allmän rådfrågning kan du få hjälp av personal som kanske oftare kommer i kontakt med liknande fall och som har en god utbildning när det gäller att hantera ärenden där barn far illa. Därmed inte sagt att anmälningar görs för ofta eller att de i allmänhet är dåligt underbyggda, men en anmälan från anställda inom skola/barnomsorg sker så pass sällan att det inte är konstigt att man känner sig osäker och efterlyser mer stöd i frågor som rör anmälningsplikten. Vem gör anmälan? För socialtjänsten är det inte av någon vikt vem som tar kontakt och gör själva anmälan. En metod kan vara att den formella anmälan sker i samråd med närmast ansvarig chef. Oavsett vem som står för anmälan är det dock viktigt att socialtjänsten får konkreta uppgifter om den kunskap skola/barnomsorg har och de iakttagelser som har gjorts. Den som bäst känner till sakförhållandena bör naturligtvis vara den som socialtjänsten i första hand har kontakten med för att uppgifterna ska få den rätta tyngden. Hur görs en anmälan? Det går inte att exakt beskriva hur man gör en anmälan eftersom det kan variera. I akuta fall av barnmisshandel tvingas Du kanske agera annorlunda än i fråga om vanvård av något annat slag. Det finns inga formella krav på hur en anmälan ska göras. Den kan vara såväl muntlig som skriftlig. Enligt rekommendationer från såväl JO som Socialstyrelsen bör en anmälan göras skriftligt och om en snabb anmälan är nödvändig så får det anses ankomma på anmälaren att ofördröjligen komplettera de muntliga uppgifterna med en skriftlig anmälan. Till vem ska Du anmäla? Anmälan görs till socialsekreterare eller ansvarig chef på socialförvaltningen, i första hand personal på barn- och familjeenheten. Om Du känner igen någon så vänd Dig gärna till honom/henne. Om Du inte vet vem Du ska vända Dig till kan Du rådfråga socialförvaltningens reception, tel 76 91 00.
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 4 Vad ska anmälan innehålla? För det första ska anmälan innehålla persondata på barnet. Den bör även innehålla information om familjesituationen. Vidare är det viktigt att den innehåller konkreta uppgifter om de iakttagelser om missförhållanden som gjorts. Tidigare insatser från skola/barnomsorg liksom föräldrarnas inställning är det också värdefullt att få information om. Hur snabbt ska en anmälan göras? Enligt lagtexten ska Du "genast till socialnämnden anmäla...". Om förhållandena inte är mycket akuta har Du dock rådrum, d.v.s. tid att tala med föräldrar och arbetsledare och att avidentifierat fråga en socialsekreterare om råd. Ska föräldrarna informeras om anmälan? Misstänker Du att ett barn far illa bör kontakt tas med föräldrarna. Denna kontakt bör tas av Dig själv efter samråd med Din chef. Kontakten ska vara rak. Du talar om vad Du sett och hur Du upplever det och föräldern ger sin syn på barnets situation. Betona att anmälan syftar till att ge hjälp och stöd med de svårigheter som familjen har och att socialtjänstens uppgift är att, i samarbete med familjen, söka efter lämpliga lösningar och att man endast i enstaka undantagsfall kan tillgripa tvångsåtgärder. Det blir sedan Din och Din arbetsledares sak att ta ställning till om förälderns reaktion är tillfredsställande eller om en anmälan ska göras. Är ni osäkra kan ni kontakta socialsekreteraren för diskussion utan att nämna barnets namn. Det är dock inte alltid ni ska kontakta föräldern före en anmälan. Vid misstanke om sexuella övergrepp eller misshandel av barnet inom familjen ska föräldrarna inte informeras innan ni meddelar socialsekreteraren. Motivet till att inte informera föräldrarna innan man anmäler misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp är att den sociala utredningen behöver samordnas med den eventuella polisutredningen. Om föräldrarna informeras om anmälan kan det finnas risk att utredningarna försvåras, förövaren kan få möjlighet att undanröja bevis och barnet kan utsättas för fara. Anmälningar om misshandel och sexuella övergrepp blir dessutom alltid föremål för diskussion i samrådsgrupp mellan socialtjänst, BUP, läkare och polis innan åtgärd vidtas. Detta samråd sker avidentifierat. Vid akuta situationer kan en snabb anmälan bli nödvändig. Också i fall då anmälan tidigare skett och nämnden redan är inblandad kan man tänka sig lägen då det är acceptabelt att direkt kontakta socialsekreteraren. Får Du vända Dig till läkare, för att han/hon ska titta på barnets skador? Om ni hittar skador på barnet bör regeln vara att direkt ta kontakt med föräldrarna och därefter snarast med socialsekreteraren, som i sin tur kan besluta om läkarundersökning. Upptäcks skador som kan ha uppkommit genom direkt misshandel eller sexuella övergrepp kontaktas inte föräldrarna först. Personalen får inte på egen hand, utom vid akuta skador, ta barn till läkare. Den befogenheten har bara socialförvaltningen. När kan en anmälan formellt betraktas som gjord? En anmälan är gjord när du muntligen eller skriftligen kontaktat socialförvaltningen, namngivit barnet och beskrivit situationen. Om Du gör en muntlig anmälan bör den för tydlighetens
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 5 skull kompletteras med en skriftlig beskrivning, enligt uttalanden av såväl Socialstyrelsen som JO. Kan Du anmäla anonymt? En anmälan av personal som har anmälningsskyldighet måste vara försedd med anmälarens namn. Att anmäla blir ibland en nödvändig del av yrket, och då ska Du våga stå för Dina misstankar. Dessutom kommer en anonym anmälan, som kan göras av privatpersoner, att bli svårare att handlägga. Utredningen blir ofta ofullständig och möjligheten att ingripa till skydd för barnet minskar. En anonym anmälan måste utredas, men blir svårbehandlad då det ofta inte går att få mer information från anmälaren. Vad händer efter en anmälan? Socialtjänstens utredningsskyldighet regleras av 11kap 1 SoL som har följande lydelse: "Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. I 11 kap 2 stadgas att Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredning enligt första stycket skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning som anges i första stycket skall underrättas om att en utredning inleds. Av 11 kap 4 framgår att Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 och fatta beslut i ärendet även om den underårige byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 1 och ärendet avser vård av missbrukare. Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet. Socialtjänsten ska således utreda en anmälan om den tror att ärendet "kan föranleda någon åtgärd av nämnden". Ibland kan denna förhandsbedömning göras på de första uppgifterna, medan det vid andra tillfällen kan krävas kompletterande uppgifter. Finns det en befogad misstanke att barn far illa, har nämnden en ovillkorlig utredningsskyldighet. Beslut om att inleda utredning fattas av personal på socialförvaltningen varefter en akt öppnas och en socialsekreterare får ansvaret för utredningen (ansvarig handläggare). I mer komplicerade ärenden kan det dessutom behövas ytterligare en socialsekreterare som medhandläggare. Hur går en utredning till? Den första åtgärden blir att kontakta den familj som anmälts. Socialsekreteraren som tilldelats ärendet delger familjen. Det innebär att familjen får besked om att en anmälan gjorts och att
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 6 en utredning ska öppnas. Socialsekreteraren tar då personlig kontakt med familjen och kan även begära att personal från skola/barnomsorg ska medverka vid mötet. Vid utredningen kontaktas enskilda personer och myndigheter som kan tänkas känna till uppgifter som behövs för utredningen. Grannar, släktingar, barnomsorgspersonal och lärare/ skolkuratorer är exempel på sådana grupper. Anställda hos myndigheter, vars verksamhet berör barn och ungdom, exempelvis inom skola/barnomsorg, är skyldiga att medverka vid en sådan utredning, vilket också framgår av 14 kap 1 SoL. Den familj som berörs av utredningen har rätt att ta del av vad som framkommer. Regeln innebär att om Du anmält ett barn till socialnämnden måste Du räkna med att föräldrarna får veta ditt namn. Enda undantaget gäller fall där privatpersoners namn kan hemlighållas om han/hon eller någon närstående, till följd av sin anmälan, kan tänkas komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Det s k anmälarskyddet gäller således endast enskild person och inte den som anmäler i sin tjänst. Som anställd inom skola/barnomsorg kan Du aldrig vänta Dig att få vara anonym gentemot föräldrarna när Du gör anmälan i tjänsten. Socialtjänstens utredning sker i nära kontakt med föräldrarna. Socialsekreteraren är skyldig att informera föräldrar om de kontakter som tas i samband med utredningen och även i en del fall avstå från vissa kontakter om föräldrar så begär. I de grava fallen av övergrepp kan utredningen emellertid ske oavsett samtycke, d.v.s. föräldrarna bestämmer inte över utredningsgången. De måste ändå noga informeras om vad som sker och har i regel full insyn i det som framkommer i utredningen. Vad innehåller en utredning? När socialnämnden har en skyldighet att utreda är den också skyldig att dokumentera allt som har betydelse för ärendets avgörande. Utredaren har skyldighet att på ett objektivt sätt tillföra utredningen sådant material som allsidigt belyser barnets och familjens situation. Både det som är positivt och negativt ska ingå. En utredning som socialsekreteraren gör efter en inkommen anmälan kan vara mer eller mindre omfattande, beroende på ärendets art. Följande är exempel på uppgifter som ofta belyses i en utredning data på den som utredningen gäller och hans/hennes familj, anledning till utredningen, beskrivning av familjens förflutna, uppgifter om familjens nuvarande situation i fråga om boende, arbete, relationer, hälsa, missbruk mm, barnets situation och behov ifråga om fysisk och känslomässig utveckling, relationer inom och utom familjen, eventuellt missbruk, kriminalitet eller annat avvikande beteende, problemanalys av barnets och familjens behov och resurser samt möjligheter att få dem tillgodosedda, tidigare vidtagna åtgärder av familjen, socialförvaltningen och andra myndigheter uppgifter från referenter
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 7 uppgifter om hur utredningen gjorts, antal samtal och hur lång tid det tagit, utredarens uppfattning, förslag till insatser, arbetsplan, uppgift om kommunikation med föräldrarna och eventuella synpunkter från dem. Vilka uppgifter är man skyldig att lämna? Du är skyldig att lämna alla de uppgifter som kan ha betydelse i en social utredning om en underårigs behov av skydd som det står i lagstiftningen. Det går vanligen till så att socialsekreteraren ställer frågor om det socialtjänsten behöver ha kunskap om och Du har då skyldighet att svara. Frågorna kan avse uppgifter både om skola/barnomsorgsarbetet och vad Du vet om hemsituationen. Hur lång tid tar en utredning? En utredning kan ta väldigt olika lång tid beroende på hur omfattande den behöver göras och hur akut problemet är. Den lagstadgade tidsgränsen är fyra månader, men den kan förlängas om det är särkilt motiverat av någon orsak. Hur medverkar Du vid en utredning? Vanligen blir Du uppringd av socialsekreteraren som vill veta mer om barnet och dess föräldrar. Besvara inte frågan på telefon om Du inte vet att det är socialsekreteraren som ringer, utan återring eller be att få träffas personligen. Ett bra sätt brukar vara att träffas tillsammans med föräldrarna för att prata igenom problemen och samtidigt lämna uppgifter till utredningen. Tänk noga igenom vad Du vet om barnet och föräldrarnas situation, ev tillsammans med ansvarig chef eller någon kollega. Det skulle vara olyckligt om förhastade uttalanden skulle påverka utredningen. Vilken information kan socialförvaltningen lämna ut? Socialförvaltningen har inte rätt att lämna ut några uppgifter från en utredning utan att den enskilde (i detta fall vårdnadshavaren/na) lämnar sitt medgivande. I många fall är detta dock inga problem och ett bra sätt att undvika sekretessproblem är gemensamma träffar. Om en utredning har inletts eller ej samt om den pågår eller har blivit nedlagd kan och bör dock socialförvaltningen lämna upplysning om utan att för den skull bryta sekretessen. Denna återrapportering sker i första hand till Din chef. Kan/ska man anmäla flera gånger? Om det under utredningens gång tillkommer nya omständigheter som kan vara av betydelse för socialförvaltningens utredning ska dessa anmälas. Likaså ska förnyad anmälan göras i ärenden där ingen utredning inletts eller utredningen har avslutats om det är så att situationen för barnet förvärras. Socialtjänsten får då göra en förnyad bedömning. När kan tvångsåtgärder vidtagas? Tvångsåtgärder gentemot barn och ungdomar kan vidtas med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. För att tvångsvård ska komma ifråga måste vissa kriterier vara uppfyllda. Det ska finnas en påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. Denna risk kan antingen bero på problem i hemmiljön eller på den unges eget beteende.
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 8 De förhållanden i hemmiljön som enligt lagstiftningen kan leda till tvångsomhändertagande är misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet som medför påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. I fråga om eget beteende så nämns i lagstiftningen missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. För att ett tvångsomhändertagande ska kunna komma ifråga krävs förutom de nämnda kriterierna att vårdnadshavarna (och den unge om denne fyllt 15 år) inte samtycker till erforderlig vård. Tvångsvård beslutas av länsrätten efter ansökan av socialnämnden. Emellertid kan socialnämndens ordförande i akuta skeden besluta om ett omedelbart omhändertagande som sedan underställs länsrätten. Vid förhandling i länsrätten kan ibland skolpersonal kallas in som vittnen för att redogöra för sina iakttagelser. Det är dock viktigt att påpeka att tvångsvård utgör en liten del av socialtjänstens insatser. Den stora merparten utgörs av frivilliga insatser. Sekretessregler Olika myndigheters sekretess regleras av Sekretesslagen (SekrL). Sekretess råder inte enbart gentemot enskilda utan även mellan myndigheter. Skola/barnomsorg och socialtjänst har olika hög grad av sekretess. Bestämmelsen om sekretess i förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg återfinns i SekrL 7:9. För förskoleverksamheten gäller sekretess enligt SekrL 7:38. Sekretess gäller sannolikt mellan förskoleverksamheten och skolan i övrigt, då förskoleverksamheten är att betrakta som en egen verksamhetsform. Socialtjänsten har en strängare sekretess än skolan med undantag av skolsköterska, psykolog och kurator som också har en sträng sekretess. Socialtjänsten får inte utan samtycke lämna uppgifter om enskilds personliga förhållanden om det inte är helt klart att uppgiften kan lämnas utan att den enskilde lider men. För övrigt är det vederbörandes egen uppfattning om vad som är men som gäller, inte myndighetens uppfattning. I normalfallet behöver sekretessen dock inte vålla några problem, föräldrar har som regel ingenting emot ett informationsutbyte. Ett alldeles utmärkt arbetssätt är för övrigt gemensamma träffar där man kan prata öppet och alla vet vad som sagts. Om föräldrar motsätter sig att socialtjänsten lämnar ut uppgifter ur utredningen måste vi finna oss i detta för att inte bryta mot sekretesslagen. Skola/barnomsorg har dock, som tidigare påpekats, skyldighet att lämna socialtjänsten uppgifter till en pågående utredning, oavsett vem som initierat ärendet. I detta fall har socialtjänsten rätt att lämna ut så mycket uppgifter som krävs för att få material till utredningen.
VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 9 Användbara telefonnummer Socialförvaltningen Socialförvaltningens reception 76 91 00 Socialnämndens ordförande, Torbjörn Sandberg 0496-130 30 (b), 070-228 05 60 Samordnare Carl-Johan Olofsgård 76 91 21 Socialchef Hans Eriksson 76 91 13 (a), 710 20 (b) Litteraturhänvisning Olsson, Staffan, Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, Studentlitteratur 2001, ISBN 9144-01898
VIMMERBY KOMMUN Socialförvaltningen 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se