A nvändarfaktorer för mobila inform ationssystem ien kritisk kontext (H S-IK I-M D-04-309)

A nvändarfaktorer för mobila inform ationssystem ien kritisk kontext (H S-IK I-M D-04-309) Stefan Lundberg (b00stelu@ student.his.se) Institutionen för kom m unikation och inform ation H ögskolan iskövde,box 408 S-54128 Skövde,SW EDEN Exam ensarbete på detdatavetenskapliga program m etunder vårterm inen 2004. Handledare:IngiJonasson

A nvändarfaktorer för mobila inform ationssystem -ien kritisktkontext Exam ensrapport inläm nad av Stefan Lundberg till H ögskolan i Skövde, för Magisterexam en (M.Sc.)vid Institutionen förkom m unikation och inform ation. 2004-12-18 Härmed intygas attalltmaterial i denna rapport,vilket inte är mitteget,har blivit tydligt identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan exam en. Signerat:

Titelpå E xam ensarbete Stefan Lundberg (b00stelu@ student.his.se) Sam m anfattning M obila inform ationssystem ställerhöga krav på användarkontextdå detkontinuerligt förändrar sig och därm ed även styr system ets användarkrav.d essa krav sätts under ytterligare press då det m obila informationssystem et tilläm pas inom m obila verksam heter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exem pel inom kårverksam heter. För att realisera en lyckad tilläm pning av m obila inform ationssystem inom m obila verksam hetervars arbete ärav kritisk karaktärärdet viktigtattundersöka vilka kritiska faktorersom ska ligga tillgrund försystem etmed avseende på dess användbarhet.en orsak tillvarfören sådan undersökning ärviktig är på grund av attm obila informationssystem ofta designas efterstationära principeroch designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig m arkant mellan m obila och stationära system.för attta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genom förts inom den kom m unala räddningstjänsten iskövde.en litteraturstudie inom m obila IT tilläm pningar har även utförts för attge stöd åt de resultatsom undersökningen visar.den centrala slutsatsen i arbetetvisar attm obila informationssystem /IT tilläm pningar saknar kontextm edvetenhet och därmed anpassningsbarhettillen m ultikontext. N yckelord:m obila inform ationssystem,m obilterm inal,a nvändargränssnitt,stress, A nvändarkontext,k ognitiva strukturer,d elad användaruppm ärksam het.

Innehållsförteckning 1.Introduktion...3 2.Bakgrund...5 2.1.A nvändbarhet...5 2.2.A nvändarens kognitiva strukturer...6 2.3.A nvändarens delade uppm ärksam het...9 2.4.A nvändbarhetmed avseende på varierande användarkontext...10 2.5.M obilitet...12 2.6.Kategorisering av m obila tjänsteroch applikationer...14 2.7.K onsekvenserav m obilit...15 2.7.1.Resurseroch ergonom i...16 2.8.Arbetsm iljöfaktorer...16 2.8.1.K onsekvenserav stress...16 2.8.2.Belastningsbesvär...17 2.9.Räddningstjänstens kom m unikationsutrustning...17 2.9.1.System kom ponenteroch aktörer...17 2.9.2.System och m obila terminaler...18 2.9.3.TerminalB-72...18 2.9.4.TerminalB-96a och B96b...19 2.10.Relateratarbete...21 3.Problem...23 3.1.Problem förhållanden...23 3.2.Problem specificering...24 3.3.A vgränsning...25 3.4.Förväntatresultat...25 4.Metod...26 4.1.Valav metod...26 4.2.Alternativa tilläm pningssätt...27 5.Genomförande och materialpresentation...28 5.1.Litteraturstudie...28 5.2.U ndersökningen...28 5.2.1.Deltagarvariabler...29 5.2.2.Enkätutformning...30 I

5.3. Materialpresentation av undersökning...31 5.3.1.Övergripande påståenden om användbarheten...31 5.3.2.A nvändarens interaktion med radiokom m unikationsutrustningen...32 5.3.2.1.Visuellt...32 5.3.2.2.A udio...34 5.3.2.3.Taktil...35 5.3.3.U ppm ärksam hetseffekter...36 5.3.4. A nvändarkontext...37 5.3.5. Övriga påståenden och kom m entarer...38 6.Resultatoch analys...41 6.1.A nvändarens kognitiva strukturer...41 6.2.A nvändarens delade uppm ärksam het...42 6.3.A nvändargränssnittmed avseende på varierande användarkontext...43 6.4.Slutsatser...43 7.Diskussion...45 Referenser...47 Bilagor II

1.Introduktion 1 Introduktion Att kom m unicera är ett centralt behov hos m änniskor i en verksam het. Sättet kom m unikationen kan ske på varierar.en kom m unikationsaspektsom spelarstorroll härär platsdimensionen.en verksam hetvars arbetsutförande är m obilt,detvillsäga som inte är knutet tillen enskild bestäm d plats och som om ger sig m ed ettm obilt inform ationssystem fårettm erkom pliceratförhållningssätttillplatsdim ensionen med avseende på användandetav detän en verksam hetvars arbetsuppgifter alltid utförs från en bestäm d plats. Platsdimensionen kan även variera m er eller mindre från en arbetsuppgifttillen annan i den m obila verksam heten.(m obila) verksam heter vars arbetsuppgifteroch kom m unikationsbehov som ärav en kritisk karaktär,detvillsäga där ett misslyckande i att korrekt och effektivt utföra arbetsuppgifter kan orsaka oåterkalleliga konsekvenser,sätterytterligare press på platsdim ensionen.bland annat på grund av attresurser som krävs behöverofta anpassas efter den kontextoch det syfte som råder vid varje tillfälle. Exem pel på sådana kritiska verksam heter är kårverksam hetersom am bulans,polis,kustbevakning och räddningstjänst. D enna m obila användaraspektpå inform ationssystem ställerannorlunda krav jäm fört m ed det traditionellt stationära användandet. En stor skillnad ligger i användarkontexten,detvillsäga den miljösom användaren befinnersig itillsam m ans m ed system et vid tidpunkten för användandet. D enna kontext förändrar sig kontinuerligt(c hae et al,2000;v äänänen-vainio-mattila och Ruuska,1998).Detta medförattäven användarkraven förändrarsig. D enna uppsats behandlaranvändandetav mobila informationssystem /terminalerinom m obila verksam heterdäranvändbarheten ärkritisk,tillexem peldärskillnaden mellan liv och död kan bero på system ets upplevda användbarhet det faktiska och subjektiva användandet (och pålitlighet) och dess påverkan på kom m unikationsprocessen.varfördenna uppsats behandlarovanstående om råde ärpå grund av attrelativtlite forskning ärgjord inom m obila IT tilläm pningaroch fram för allt i verksam heter vars arbetsuppgifter i sig är av m obil och kritisk karaktär. Sam tidigt finns en tendens tillattdesigna m obila IT tilläm pningar efter stationära principeroch riktlinjer däranvändaren oftastär fixerad vid en och sam m a plats en statisk kontext(kristoffersen och Ljungberg,1998). Syftet m ed uppsatsen är attundersöka kritiska användarfaktorer som existerar inom m obila IT tilläm pningar för m obila m iljöer vars arbetsuppgifter kan vara av kritisk karaktär. Exempel på sådana användarfaktorer är den m obila terminalens användargränssnitt, användarens kognitiva resurser och användarens kontextuella förhållanden. U ppsatsens målgrupp ärfräm stm änniskorinom verksam hetervars arbetsutförande är m obiltoch därm obila IT system tilläm pas isam band med arbetsutförandetsam tdär detta arbetsutförande kan uppfattas vara av kritisk karaktäroch även präglas av stress. Den riktar sig även tillm änniskorsom är verksamma inom forskning och utveckling av m obila IT system. 3

1 Introduktion N edanstående fiktiva problem scenarion visarhuruppsatsens problem kan realiseras i konkreta situationer.syftetmed dessa scenarion ärattbelysa problem etförläsaren. Jag upplevde att användargränssnittet hos den m obila term inalen var svårt att navigera med mina händer på grund av den kraftfulla nederbörd och kyla som rådde på olycksplatsen då jag skulle inhäm ta inform ation om huruvida den m edvetslösa patienten var allergisk m ot medicin X som denne var iakutbehov av för attklara transporttillsjukhus.detta medförde attarbetsuppgiften tog längre tid än vad som egentligen borde vara nödvändigtoch bästa hjälp kunde inte ges tillpatienten. De värm eförhållanden som uppstod ioch m ed den kraftiga brandutvecklingen vid olycksplatsen gav konsekvens av attden m obila term inalens användargränssnittmed avseende på displayen fungerade sämr.de GPS baserade kartbilderna från kollegor som käm pade för attsläcka elden på norra sidan gick ejattutläsa och därm ed gick jag m iste om värdefull inform ation som jag själv skulle ha haft stor nytta av i släckningsarbetet. Nere på 40 m eters djup,med cirka 20 m eter kvar tilldär vraketlåg fanns knappt någotljus sam tidigtsom kylan trots våtdräktständigtgjorde sig påm ind.plötsligt slocknade m in pannlam pa och sikten blev lika m ed noll. Detta innebar att jag drabbades av panik och kunde ej avläsa nödvändig och viktig inform ation om dykpassetpå min m obila term inal,då denna apparatsaknade belysningsfunktion på displayen. 4

2.Bakgrund 2 Bakgrund D etta avsnitt presenterar en studie över litteratur avseende användbarhetsbegreppet och olika användbarhetsaspekter centrerat till användarens förutsättningar och förm ågor.begreppet m obilitet definieras ur olika perspektiv. En kategorisering av m obila tjänster och applikationerutförs.relevanta implikationerföranvändandetav m obila terminaler och tjänster presenteras. Det ges en kort beskrivning av arbetsm iljöfaktorermed avseende på stress och olika belastningsbesvär.arbeten som är relaterade tillproblem om rådetbeskrivs.de delavsnittsom tas upp idetta kapitel m otiveras m ed attge läsaren en grund attbättre förstå uppsatsens problem ställning sam tge m erspecifik inform ation som rörm ålgruppen föruppsatsens undersökning. Slutligen används även denna bakgrundsinformation förattanalysera de resultatsom uppsatsens undersökning ger. 2.1.A nvändbarhet International O rganization for Standardization (ISO ) definierar användbarhet enligt följande (ISO 9241-11,1998): Extent to which a productcan be used by specified users to achieve specified goals with effectivness,efficiency and satisfaction in a specified contextofuse. M obila och m ultim odala, flera m öjligheter för användare att generera input till system et, informationssystem ger upphov till flera problem frågeställningar inom användbarhetsperspektivet.jam eson (2002)delarupp dessa användbarhetsfrågoritvå huvudgrupper.den första kallarförfattaren försystem -miljö tävlan.detta innebären kontinuerlig dragkamp mellan system et och dess m iljö för varierande perceptuella, motoriska och kognitiva resurser hos användaren vilken av dessa får användarens uppm ärksam hetvid ettvissttillfälle? Den andra kallas förflexibeltinbjudande genom m ultim odalitetoch innebärföranvändaren en storflexibilitetnärdetkom m ertillatt bestäm m a vilka resurser som ska användas för attgenerera inputtillsystem etoch bearbeta den outputsystem etger detta genom system ets m ultim odala egenskap. Detsom gördetm öjligtattanvända inform ationssystem etärdess användargränssnitt. Exem pelpå designprinciper inom användargränssnittär attdetska vara konsekvent utform at,ge feedback på användaroperationeroch attinform ation representeras efter uppgiftstyp och syfte (Holten och Eiterjord,2000).Detärgenom användargränssnittet en direkt mätning kan ske om användaren upplever system ets användbarhet som tillfredsställande ellerinte.a nvändargränssnittsom rådetbehandlas vidare av Edwards (1997) och N ielsen (1993) m ed avseende på grafiska och kom m andobaserade användargränssnittoch dess utveckling.a nvändargränssnittförm obila system ställer heltandra krav beroende på de begräsningar som existerar där än vad m otsvarande görinom stationära system.exem pelpå sådana krav ärdess sm å fysiska egenskaper som till exem pel mindre arbetsm inne, begränsad lagringskapacitet och skärm egenskaper. Buchanan et al. (2001) har specifikt studerat och analyserat problem inom användandet av m obiltelefoner för WAP-tjänster och identifierat tre problem om råden inom användargränssnitt:skärm storlek, navigering och sidstruktur sam tm etoder för inm atning av data.d etsom kritiseras m estär skärm storleken hos 5

2 Bakgrund m obiltelefonen, mer specifikt avsaknaden av storlek. Nielsen (1999) anser att erfarenhet från flertalet andra användargränssnitt indikerar att en större skärm tillsam m ans med ettgrafisktanvändargränssnittledertillbättre användbarhet.nielsen (1999)tarupp handdatorerav typen Palm Pilotsom exem pelpå ettanvändargränssnitt som är godtagbartm ed avseende på skärm storlek och som även tillfredsställer det m obila behovethos term inalen. 2.2.A nvändarens kognitiva strukturer A nvändarens kognitiva strukturer (känsel, hörsel och syn) möjliggör en kom m unikationsprocess med annan part.d essa strukturer medfördock begräsningar på grund av dess konstruktion och kom plexitet.m änniskans kognitiva strukturerkan ställas inför ytterligare begräsningar då kom m unicerandet sker m obilt.exem pelpå sådana begränsningar är då användaren agerar i en kritisk kontext och då om kringliggande brus störkom m unikationsprocessen. A v speciellt intresse m ed avseende på uppsatsens undersökning är m obila tilläm pningar baserade på verbal kom m unikation eftersom m ålgruppen för undersökningen tillstor delkom m unicerar verbaltgenom m obila radiosystem.inom denna typ kan en m ängd olika problem och begränsningar uppstå. Kjeldskov och Stage (2002) behandlar begränsningar som återfinns vid verbal kom m unikation. Bland dessa återfinns: Dålig ljudkvalitet.då walkie-talkies och V H F-radioapparater ofta har dålig ljudkvalitethänderdetattofullständiga m eddelanden skickas.missuppfattning och misstolkning uppstårmellan de kom m unicerande parterna.detta ledertill behov av upprepning och metakom m unikation. Tal är ej bestående. Verbala m eddelanden m issas lätt då de endast finns tillgängliga i luften underen begränsad tid.efteråtärdetupp tillparterna att minnas vad som kom m unicerades och detärejheller (offentligt)tillgängligt förandra. Verbal kom m unikation är tidskrävande. Inom högriskm iljöer (till exem pel inom räddningstjänsten) bör den tid som läggs på kom m unikationen minimeras förattge rum åtsjälva arbetsuppgiften.då verbalkom m unikation vanligtvis ärsekventielloch endastkan bära en begränsad m ängd inform ation inom en tidsenhetså kom m uniceras oftastbara detsom anses mestviktigt.en delinformation kan därmed gå förlorad. Avsaknad av inform ationsintegrering. Verbal kom m unikation kan inte integreras m ed datorbaserade inform ationskällor.som resultat utnyttjas inte denna kom m unikationstyp till fullo då det kräver för m ycket kognitiva resurser. Kjeldskov och Stage (2002)anserattanvändandetav IT baserade informationstjänster kan lösa m ånga av dessa problem. G enom att använda textbaserad IT kan dålig ljudkvalitet elim ineras och kom m unikationen kan även bli bestående då det till exem pelkan lagras iform av sym boler(och därmed även blisökbart).fördefinierade standardfraserkan reducera den tid som krävs förattkom m unicera ettförhållande och kom m unikationen kan integreras m ed andra datorbaserade resurser. 6

2 Bakgrund M ultim odala användargränssnitt Multim odala användargränssnitt är ett återkom m ande om råde inom litteratur för m obila tilläm pningar (York och Pendharkar, 2003). D enna typ kan överkomma m ånga av de begränsningarsom existerarhos m änniskans kognitiva strukturer.detta genom att inte enbart använda en och endast en m odalitet eller typ av inm atning/utmatning av data (I/O)tilldetm obila system et utan attkom binera flera olika typer av I/O beroende vad som passar aktuellanvändarkontext.calvet et al. (2003) har genom fört en studie om den funktionella roll multim odala användargränssnitt spelar under utförandet av en uppgift (hantera en e-mail applikation på en handdator).de inm atningsm odalitetersom användes varröst,taktil 1 och gester.resultatetav studien gick ilinje m ed tidigare upptäckter då detvar ett effektivtanvändande av sam tliga m odaliteter.efter en viss användningstid förekom ettindividualiseratanpassande tillvilken/vilka m odalitetervarje deltagare föredrog att använda. V ad som påverkade valet var handlingens kontext, om handlingens m ål ändrades under utförandet,egenskaper i implem entation hos specifik m odalitet och återhäm tning från fel.en ny upptäcktioch med studien varattdeltagarna ganska lätt vänjersig vid en m odalitetsom ejanses vanligtförekom m ande.ä ven Bühleretal. (2002)behandlarmultim odalitet(tal,grafisk representation och gester).de beskriver ettantalläm pliga m odalitetskom binationerförtvå skilda m obila m iljöer:fotgängare och bilist. På grund av de säkerhetsm ässiga och privata integritetskrav de två miljöerna m edförså ären kontrollav m ultim odaliteten av högsta prioritet.följande riktlinjer/kom binationer för användning av m odaliteterna föreslås av Bühler et al. (2002): Default:För fotgängarens m iljö, där ingen hänsyn behöver tas tillprivatliv ellerstörande faktorer,kan alla m odaliteterfinnas tillgängliga.förbilisten är denna variant endast tillåten då bilen står still beroende på de uppenbara säkerhetskrav bilistens miljö medför. Lyssnare:Användaren lyssnar endasttillsystem et.verbalinm atning finns ej tillgängligt.verbalutmatning från system etär användbartdå användaren har sin uppm ärksam hetpå annathållän på interaktionen med system et.system et försöker inte uppm untra verbal inm atning från användaren och använder därförfrasersom visa mig iställetför tala om förmig. Tystnad:D enna variantär användbar där verbalinteraktion m ellan m änniska och term inal är problem atisk, till exem pel på offentliga platser. A nvändargränssnittet kan då vara av traditionell Graphical User Interface/Grafisktanvändargränssnitt(GUI). Bil:Denna är en begränsad version av D efaultsom endast ska användas i bilistens m iljö.talärdom inerande m odalitetm en även G U Itillåts förickekritisk inform ation,tillexem pelen representation fören karta överrutten. Endast Tal: A nvänds i bilistens m iljö när bilen är i rörelse. Alla säkerhetsrisker måste undvikas, till exem pel ej tillåta inm atning i form av gesterellergrafisk utm atning. Avstängning: För bilisten kräver ett eventuellt nödläge att dialogen m ed system ettillfälligtstängs av,vanligtvis isituationer där bilkörningen kräver förarens fulla uppm ärksam het.tillfällig avstängning av system et kan även vara användbartförfotgängaren då denne ärengagerad iandra uppgifterän att interagera m ed system et, till exem pel då fotgängaren korsar en gata eller sam talarmed en annan person. 1 Fysisk känsel 7

2 Bakgrund Stress med avseende på m änniska-term inalinteraktion Litteraturen vittnar om attstress är en faktor attbeakta för den m obila m änniskaterminal interaktionen (M TI) då det kan påverka användarens kapacitet och möjligheter på olika sätt (Baber et al., 1999; Hinckley et al., 2000). Stress kan uppkom m a som en följdfaktor av att olika typer av brus till exem pel stör röstigenkänning och allmäntpåverkar användarens kognitiva förmåga (Baber och N oyes,1996).v idare kan uppgiften som användaren utförpåverka interaktionen med IT terminalen,bland annatgenom attintroducera fysisk begränsning,tillexem pelen brandm an m ed full säkerhetsutrustning som rör sig genom en brinnande byggnad. Detta kan få inverkan på rörelsefrihet,det kognitiva resonerandet och användarens allm änna interaktion med IT-system etsom helhet(baberetal.,1999).därmed ärdet av stort intresse att designa m obila IT-tilläm pningar som har varierbara I/O metoder/tekniker och som dessutom kan konfigureras av användaren beroende på dennes aktuella situation och kontext. Mobila hårdvarukriterier Pascoe etal.(2000) listar ettantalhårdvarukriterier för den m obila terminalen som ska passa den m obila arbetaren.pekdonsbaserade användargränssnittärmerpassande än tangentbord av m iniatyrstorlek. Term inalen ska ha en liten och ickebesvärande form som inte negativt påverkar användarens kropp och sinnen. Vidare är taktila inm atningsm öjligheter en viktig gränssnittsaspekt. Detta inkluderar bland annat knapparsom ärav olika storlek och form.de taktila möjligheterna kan varieras så att knappar eller liknande känns annorlunda när de trycks ned, kräver olika tryckm otstånd beroende på vad som ska utföras (Poupyrev et al.,2002).hårdvaran kan även designas så attden har inm atning i form av gester från användaren och därmed mernaturligtspeglar m änsklig interaktion.exem pelvis kan fixering av ögat användas för olika typer av inm atningsval och huvudrörelser kan användas för att rulla (scrolling)ettapplikationsfönsterupp och ned (Crow ley etal.,2000). Ubicom p och perceptuella användargränssnitt Begreppet ubiquitious com puting (ubicom p) introducerades av W eiser (1991) och innebär att maskinen/term inalen anpassas efter m änniskan istället för tvärtom. Centralt för begreppet är att IT-tilläm pningen ska vara dold för användaren i bakgrunden så attdenne om edvetetkan använda den som stöd förhuvuduppgiften.ett av huvudm ålen för ubicom p är att I/O funktioner ska spegla den naturliga kom m unikation som m änniskor använder sig av,tillexem pel genom tal,skriftoch gester och därm ed användas i situationer där traditionella GUI (Graphical User Interface) ej är passande. Enligt York och Pendharkar (2003) är m obil IT som tilläm pas i en varierbar kontext ett om råde där GUI inte alltid fungerar bra. Kristoffersen och Ljungberg (1999b)motiverardetta genom studiersom visarattg UI av WIMP-typ (W indow s,icons,menues,pointers) med dess interaktiva stilav direkt manipulation (som ofta återfinns hos traditionellastationära IT tilläm pningar)ejären passande interaktionsstilför m obila arbetare.detta på grund av attmobila arbetare ofta först och främ st behöver fokusera sin (visuella) uppm ärksam het på huvuduppgiften eller tillexem pelpå om kringliggande säkerhetsaspekter och iandra hand på I/O operationer. Enligt Landay et al. (2002) kan perceptuella 8

2 Bakgrund användargränssnitt(pu I) lösa m ånga av de problem GUI s m edför.pu I s försöker uppfatta vad användaren görgenom attanvända datorbaserad syn,röstigenkänning och igenkänning av gester.g enom applikationen går det därmed attdra fördel av dessa typiska m änskliga kom m unikationssätt och uppnå en m er (för m änniskan) naturlig M TI. Feedback Feedback från system et är viktigt för attanvändaren ska veta om denne utförten operation på korrektsätt.förattersätta visuellfeedback har designers skapattaktil och audio feedback (Pascoe et al.,2000).den taktila feedbacken använder sig av vibrationer och im pulser när till exem pel ett om råde på skärm en vidrörs. A udio feedback inkluderarkonstgjorda rösteroch tonervid utförandetav operationer.a udio feedback harvisatsig vara effektiv förattförbättra M TI n och förattpresentera ickevisuellinformation hos m obila terminaler (Brew ster och Cryer,1999;Saw hney och Schm andt,2000). 2.3.A nvändarens delade uppm ärksam het Pascoe et al. (2000) påstår att sann m obil IT tilläm pning sker i en varierbar arbetskontext och m edför bland annat en begränsad uppm ärksam hetskapacitet från användarens sida. M ed detta m enar författaren att uppgifter som datainsam ling innebär att observera något och att det kräver olika m ycket uppm ärksam het från användaren/observatören beroende på vad som observeras. M ånga observationer utförs överen längre tid därfältarbetaren måste hålla konstantuppsiktförattupptäcka tillståndsförändringar.för denna situation behöver användaren tillbringa så m ycket tid som möjligt med attobservera och därmed minimera den tid som ägnas åt att interagera m ed m ekanism en som spelar in observationen. Vanligtvis kräver handhållna datorer att användaren riktar sin direkta och fulla uppm ärksam het till apparaten under hela den tid dettar attutföra en uppgift(pascoe etal.,2000).till exem pel,förattvälja en viss filså hålleranvändaren datorn ihanden och väljerm ed pekdonet(genererar inm atning tillsystem et)som hålls iandra handen och tittar hela tiden på apparaten förattkorrektkunna hantera användargränssnittet.inom fältarbete kan denna distraherande process att interagera m ed term inalen påverka arbetets kvalitetnegativt(pascoe etal.,2000). Hantering av multipla term inaler Ibland kan användare behöva hantera flera olika term inaler sam tidigt för en viss uppgift(h oltzm an,1999).exem pelpå detta finns atthäm ta inom sjukvården därtre olika typer av terminaler användes ute på fältetför attsam la in och presentera data (Holtzm an,1999).en av dessa tre terminalersom kallas Field Medic A ssociate var iformen av ettheadsetsom tog em otverbalinm atning om vårdrutinersom utfördes på patienten vid första kontakten med denne.detta användes sedan som feedback till användaren,vars händeroch visuella uppm ärksam hetvarriktad motpatienten genom konstgjorttaloch signaltoner.vad detta kortfattatinnebärär alltså förm ågan attdela uppm ärksam hetskapaciteten m ellan olika/parallella aktiviteter, till exem pel mellan den m obila IT tilläm pningen och arbetets huvuduppgift. Frågan är då hur denna uppm ärksam hetsfördelning ska fördelas för attdetm obila arbetetska bliså lyckat som möjligt.kristoffersen och Ljungberg (1999b)anserattden m obila arbetaren ofta först och främ st behöver fokusera sin uppm ärksam het på huvuduppgiften eller på 9

2 Bakgrund om kringliggande säkerhetsaspekteroch iandra hand på I/O operationer.även Weiser (1991) har liknande åsikt då denne anser att IT tilläm pningen ska vara dold i bakgrunden för användaren så att denne om edvetet kan använda den (IT tilläm pningen)som stöd fören större huvuduppgift.ettsättattrealisera dessa åsikter ärattanvända så kallad kontextm edveten form av I/O.Detta tillåterit tilläm pningen attblim er osynlig föranvändaren (A bow d etal.,2002).inm atning tardå sin form när system et kan sluta sig till data om användarens identitet, plats eller aktivitet, genom dennes interaktion m ed aktuellm iljö.utm atning av data är designad så att användaren ej behöver övervaka den genom sin m edvetna uppm ärksam het, datan finns tillgänglig ianvändarens periferi,detvillsäga ianvändarens om kringliggande om givning. Enligt York och Pendharkar (2003) m edför kontextm edvetenhet hos applikationen att M TI n blir m indre distraherande. Saw hney och Schm andt (1999, 2000) har gjort försök m ed att utveckla kontextkänsliga lösningar för m eddelandetjänster i m obila m iljöer. Dessa tjänster använder sig av ett audioanvändargränssnitt som tar em ot verbal inm atning och ger ifrån sig audioutm atning av varierande grad beroende på aktuellanvändarkontext,tillexem pel om term inalen känner av att användaren sitter i ett m öte eller vistas i en bullrig om givning där m eddelanden tillfälligt ej är passande attta em ot eller är svåra att lyssna av så används alternativ utm atning av visuellellertaktiltyp. M inim ala uppm ärksam hetsanvändargränssitt Pascoe et al. (2000) använder sig av begreppet (och principen) M AUI(M inimal Attention UserInterface).Detm inim ala uppm ärksam hetsanvändargränssnittet.syftet med M AUIär attanvändaren försöker uppnå en interaktiv stilsom kräver mindre användaruppm ärksam het och m indre uppm ärksam het från arbetsuppgiften. Detta genom attuppnå en M TIgenom attanvända oanvända kanaler ellersinnen på ett sättsom är mindre kognitivtkrävande.en prototyp för M AUIhar utvecklats på en PalmPilotdärdess knappargertillräcklig taktilfeedback utan attkräva attanvändaren faktiskttittarpå datorn.d enna visuelltresursbefriade typ av M AUIärinte den enda författaren föreslår.vidare tardenne upp en MTI-metod baserad på användning av en hand.fördenna typ kan användaren då och då behöva titta på skärmen men harandra handen friattutföra andra uppgifter. 2.4.A nvändbarhetmed avseende på varierande användarkontext Enligt litteratur tar mobila IT-tilläm pningar efter riktlinjer och principer från dess stationära m otsvarighet och då blir direkt eller indirekt anpassat för en specifik kontext (Kristoffersen och Ljungberg, 1998). Ett exem pel på detta kan vara att skärmen hos den m obila tilläm pningen ejäranpassad förattreflektera (utom hus)ljus från olika vinklar och kan därmed ge en oklar bild föranvändaren.detta kan ha sin orsak iattdesigners heltenkeltinte tagitdessa påverkande faktoreribeaktning och att det inte utförts tillräckligt med testning under designprocessen. Detta är något motsägelsefulltom man ser tillden definition Pascoe etal.(2000)gerförm obilittilläm pning då författaren anser atten sann m obilit tilläm pning sker ien varierbar arbetskontext. Generelltkan kontextbeskrivas som den m iljö den m obila applikationen används i. Schilitetal.(1994) ger en bredare förklaring av begreppet,då författarna anser det bero på flerparam etrarän endasten specifik plats.författarna delarin detiföljande fyra kategorier: 10

2 Bakgrund 1. Beräkningskontext: nätverk, kom m unikationskostnader och resurser som skrivare,skärm aroch arbetsstationer. 2. A nvändarkontext: användarprofiler, plats, grannar m en även den aktuella sociala situationen. 3. Fysisk kontext:ljus,nivåer av olika sorters brus/störning,trafikförhållanden och tem peratur. 4. Tidskontext:tidpunktpå dagen,veckodag,vecka,m ånad,åroch årstid. Vidare påstår Schilit et al. (1994) att när användaren och den fysiska kontexten spelas in över en tidsrym d erhålls en kontexthistoria som kan vara m ycket användbarivissa appliceringar. Flertaletförfattare (Kristoffersen och Ljungberg,1998;Chae etal.,2000)är överens om attm obila tilläm pningartillskillnad från stationära,handlarom attkontinuerligt kunna hantera en användarkontextsom hela tiden förändrar sig - som är dynam isk. Katz (1994) vidareutvecklar detta genom att påstå att m obilitet kräver anpassningsbarhet.de m obila system en måste vara plats- och situationsm edvetna för attanvändaren ska kunna dra fördelav den inform ation som detgerförattdynam iskt konfigurera sig själva på ettdistribueratsätt. Im ielinskioch Badrinath (1994) visar på im plikationer platshantering ger inom det m obila paradigm et.ien m obilm iljö kan platsbestäm m ande av en användare ses som en variabelsom hela tiden ändrarvärde vid varje förflyttning.ettproblem iprocessen attlokalisera en användare ärattfinna dennes nuvarande position på etteffektivtsätt. Inom platsbestäm m ande finns en avvägning m ellan attsöka eller informera.ska A söka igenom hela nätet för atthitta B eller bara på fördefinierade platser? Ska B informera A om vartdenne befinner sig? Svårigheten ligger i attdet bedrivits lite forskning inom jäm förelserav olika lokaliserings och adresseringsschem an.detären kom plex uppgiftdå detinvolverarflera dim ensioner. M öjligtscenario för anpassning av mobilit tillen multikontext Rakotonirainy (1999)gerettfram tida men möjligtscenario om hurmobila IT-tjänster anpassas tillen multikontext.ikorthethandlardetta scenario om huren person kallad John som färdas isin bilinteragerar med två m obila IT-tjänster kallade C heetah och Blacky.C heetah ställer bland annatin ettkom m ande möte på grund av dåligtväder och om bokardetta på orderav John.Vidare betalar C heetah vägtulloch gerjohn en bekräftelse på attdenna kostnad autom atisktdragits från hans kreditkort.blacky ger John information om attjohns son Tom sitter hemma och ser en barnförbjuden film på fam iljens DVD spelare.blacky fårorderattkolla om Tom gjortsina hem läxorfrån skolan,om inte så ska filmen stoppas.berättelsesekvensen gerikortheten bild av hur m obila IT-tjänster anpassar sig tillen föränderlig kontextoch hur de kan integreras med andra system.detta ärdock ettfram tida scenario med en heldelproblem kvaratt lösa men själva tekniken existerarfören möjlig realisering (Rakotonirainy,1999).För ytterligare intressantlitteraturom fram tida scenarion föranvändandetav m obila ITtjänsterinom räddningstjänstse Cardenas (2000). 11

2 Bakgrund Inom kårverksam heter,tillexem pelräddningstjänst,ställs fältpersonalen (användarna av verksam hetens inform ationssystem ) inför en ständig föränderlig kontext.denna kontextkan innehålla m iljöfaktorersom kyla,värm e,lukterfrån m iljöfarliga utsläpp, hindersstrukturer och så vidare. Detta ger återverkningar och ställer speciella krav som näm nts ovan föranvändandetav detm obila informationssystem et.m ed stöd av de förklaringartillvad kontextinnebärföranvändaren ovan gårdetgenerelltattsäga att allt som påverkar användarens perception tillhör användarkontexten och ger konsekvens iinteraktionen m ellan m änniska och dator/term inal.k ontextm edvetenhet äralltså en viktig egenskap hos m obila system och även ettpotentielltsättattlösa upp stationära och statiska principer hos dessa.ä ven alternativa användargränssnittsom tillexem pelmultim odala varianter (Calvetetal.,2003;Bühler etal.,2002)gårifrån detstationära användandetoch är inriktatattpassa en m obilarbetare som möter en dynam isk kontext.fördetsenare kan även PU I (PerceptualU serinterface) vara ett alternativ (Landay etal.,2002),då detärtänktattskapa en merpassande M TImed avseende på de naturliga interaktionsstilarm änniskornorm altbesitter. 2.5.Mobilitet EnligtFagrell(2000) är m obilitetoch m obiltarbete en m änsklig aktivitetoch detär därmed svårtattdefiniera det generelltoch ge det en förklaring som är precis och kom plett. Kristoffersen och Ljungberg (1999a) anser att m obilitet är om öjligt att definiera på ettmeningsfulltsätt.definitionen exkluderarofta tydliga och självklara aspekterellerså blirden förvag.n edan kom m erettförsök göras förattförklara vad m obilitetär,bland annatgenom attse deturolika perspektiv förattslutligen härleda en merkom paktbild av det. A v de olika perspektiv som litteraturen presenterar hör Kristoffersen och Ljungberg (1999a) till de författare som ger en m er allm än bild av m obilitet.de definierar begreppetutifrån tre olika typerav m obilitet: Resande (travelling) Besökande (visiting) V andrande (w andering) Författarna kallar begreppen ovan för olika typer av m obila m odaliteter (rörelsem önster vid aktivitet).resande innebär attta sig från en punkttillen annan med hjälp av ettfordon.besökande innebärattvistas på en plats underen begränsad tid för att senare förflytta sig vidare till en annan plats. Den tredje och sista m obilitetstypen ärvandrande och innebären lokalförflyttning inom en byggnad eller ett lokalt om råde. Detär även m öjligt att lägga till en fjärde typ av m obilitet, mikrom obilitet.detinnebäratten terminalkan m obiliseras och manipuleras förolika syften inom en begränsad dom än (Luffoch H eath,1998).exem pelpå mikrom obilitet kan vara en patientjournal som kom m unikations- och sam arbetslänk m ellan olika läkare och mellan läkare och patient. Wiberg och Ljungberg (2000) anknyter till m obilitetsbegreppet m ed visionen om tillgång tillnågot(tillexem pelen resurs) närsom helst,vartsom helst,samma begrepp som även Tayloretal.(1997)användersig av.a bow d etal.(1997)resonerarlikartat och påpekaratten viktig delav m obilitetärattelim inera geografiska begränsningar. Visionen W iberg och Ljungberg (2000) behandlar, handlar om att uppgifter kan 12

2 Bakgrund utföras oberoende av sam m a tid och plats.författarna beskriveren m odellfördetta bestående av dim ensionerna tid och plats som är relaterade tilldatorstöttsam arbete (se Figur1).De fyra elem enten idenna två-dimensionella matrism odellär: 1. Sam m a tid,sam m a plats,tillexem pelen elektronisk whiteboard som stöd iett brainstorm ingm öte. 2. Sam m a tid,olika platser,tillexem pelettvideokonferenssystem som stödjer fjärrmöten. 3. O lika tider,sam m a plats,tillexem pelettsystem som stödjer koordination av uppgiftermellan skiftarbetare. 4. O lika tider,olika platser,tillexem pelette-m ailsystem. Sam arbetsstilarna i punkterna ovan kan vidare kategoriseras under synkron och asynkron kom m unikation (Alexis och G unnarsson,2003).a synkron kom m unikation innebär att sändaren kontinuerligt kan skicka m eddelanden utan att mottagaren behövervara sam tidigtnärvarande irum och tid.synkron kom m unikation kräveratt båda parterärsam tidigtnärvarande. TID Olika Stöd för skiftarbete Em ail Sam m a Mötesstöd Videokonferens Sam m a Olika PLATS Figur 1:M odellförfyra olika sam arbetsstilarinom dim ensionerna tid och plats.bilden ärbaserad på W iberg och Ljungberg(2000,sidan 3). Tidrum m et Johannesson och Stam enkovic (2002)och Wiberg och Ljungberg (2000)förlikartade resonem ang om attmobilinformationsteknologigrundarsig på de två variablerna tid och rum. De slås ihop och kallas tidrum m et. Med tidrummetmenas en individs förflyttning m ellan olika aktiviteter,på olika platser och vid olika tidpunkter,en så kallad individbana eller trajektoria. Detta m edför begränsningar för individen och författarna refererar då till Hägerstrand (1991) som påstår att begränsningarna bestäm s av restriktioneritid och rum som möjliggöretthandlingsutrymme förvarje individ. 13

2 Bakgrund D en definition av m obilitetsom är mestrelaterad tilldenna uppsats,bland annatpå grund av den fältarbetande aspekten hos m ålgruppen för undersökningen, görs av Nilsson et al.(2003).de definierar m obilitet utifrån ettverksam hetsperspektiv och påstår att m obila verksam hetssystem består av kom ponenter som stödjer och effektiviserardynam isk fältinriktad verksam het.exem pelpå stödprocessersom anges ärarbetsplanering,arbetsfördelning,rapportering och uppföljning irealtid. För att slutligen även sätta m obilitet i ett informationsteknologiskt perspektiv och jäm föra det m ed dess m otsvarighet (stationära system ) ger Lindström (2003) en definition ur ett datavetenskapligt perspektiv. Detta innebär att det är en teknik bestående av m jukvara,hårdvara och kom m unikation,som ärspecielltanpassad för m obilitet.en portabelteknik som skiljer sig från den stationära motsvarigheten som är fast placerad på bestäm d plats. Typiska exem pel på denna portabla teknologi är bärbara datorer,handdatorer,m obiltelefoner,en hybrid av m obiltelefon och handdator och även tillhörande trådlösa och fasta nätverk som tillsam m ans m ed ovanstående apparaturerbjuderanvändaren kom m unikationsm öjlighetgenom m obila tjänsterien viss kontext. Sam m anfattning av mobilitetsbegreppet Förattsam m anfatta ovanstående försök attdefiniera begreppetm obilitetuppkom m er följande viktiga nyckelbegrepp: m odaliteter(rörelsem önstervid aktivitet) rörelseom råde och åtkom lighet kom m unikation vartsom helst,närsom helst portabelteknologi(hårdvara,mjukvara och kom m unikation) Alla dessa nyckelbegrepp kan kopplas till åtm instone en gem ensam näm nare, näm ligen begreppetanvändarfrihet.jag anser då attdetta merallm änna begrepp kan tjäna som en förklaring till vad m obilitet i korthet innebär utifrån de m obilitetsperspektiv som presenterats ovan.d enna syn på m obilitet används idetta arbete.jag kom m erdock attfortsätta referera tillbegreppetm obilitetdå jag anseratt det(trots sin m ångfaldiga betydelse)ärmervedertaget. 2.6.Kategorisering av mobila tjänster och applikationer M obila applikationerärundersnabb utveckling och de som tilläm pas utsätts ständigt förnya ellerändrade m iljöförhållanden olika kontexter.därföranserjag attde bör kategoriseras för attge en m er enhetlig bild och beskrivning av vad de egentligen innebär. D en befintliga litteratur som existerar ger en varierande bild av m obila applikationer. Vissa författare väljer att ge den m obila applikationen en teknisk beskrivning med dess ingående system kom ponenterm edan andra geren merabstrakt bild m ed fokus på kontext och användningsom råde. På grund av den snabba utvecklingen inom mobila applikationssystem därm ycketförändras snabbtoch därny teknik introduceras kontinuerligtliggerdetfördenna uppsats ettstörre intresse iatt betrakta m obila tjänster och applikationer på en högre nivå. Därför kom m er detta avsnittnästan uteslutande beskriva och kategorisera m obila applikationerinom deras kontext- och användningsom råde. K ontextbegreppet har ingående presenterats i avsnitt2.4.och behöveringen ytterligare förklaring. 14

2 Bakgrund Chalm ers och Slom an (1999)skiljerpå platsm edvetna och kontextm edvetna tjänster. De platsm edvetna tjänsterna kräver information om användarens geografiska placering föratttillexem pelkunna presentera detpå en karta.den kontextm edvetna tjänsten ärsnarlik den förra med skillnaden attden förutom kunskap om användarens plats även kräver kontextuellinformation,detvillsäga information om användarens miljö tillsam m ans m ed den karaktäristik som finns hos den m obila terminal som används.chen och K otz (2000) går vidare genom attskilja m ellan aktiv och passiv kontextm edvetenhethos m obila applikationer,därskillnaden ärhurapplikationen tar em otoch behandlarden inform ation den nya kontexten ger. De Feudis och von Tell(2003)geren någotannorlunda gruppering av m obila tjänster än vad som tidigare näm nts genom attsätta detiettorganisatorisktperspektiv.där delas de upp i horisontella och vertikala tjänster.den förstnäm nda präglas av att tjänsten kan användas oberoende av specifik bransch och företagsfunktion, till exem pel olika adm inistrativa hjälpm edel. Vertikala tjänster kopplas till specifik bransch, företagsfunktion eller yrkesgrupp. Exem pel är distributionsuppgifter, planering och dokum entation via en m obilterm inal. Förattslutligen näm na någotom de merdetaljrika beskrivningarna av m obila tjänster m ed avseende på ingående system kom ponenter skriver både Schm idt-beltz et al. (2002) och A bow d etal.(1997) om kontexbundna tjänster inom turistsektorn.den senare presenterar ett projekt om en m obil kontextm edveten turistguide kallad Cyberguide.Cyberguide ses som en fam iljav prototyperoch system etbyggs upp av flera oberoende kom ponenter.som helhet ska system et fungera som en turistguide men detkan kategoriseras upp iföljande individuella kom ponenter: Cartographer.Gerkartoröverden fysiska miljö turisten besöker. Librarian.Gerinformation om alla sevärdigheter en turistkan stöta på under besöket.detta innebärbeskrivningarav byggnaderoch identiteterav personer som ärassocierade tilldetaktuella om rådetellerbesöket. Navigator. Ansvarar för att ge användaren den specifika position denne befinnersig i. M essenger.geranvändaren möjlighetattskicka och ta em otinformation,till exem pelmellan olika turister.broadcasting är även m öjligt,detvillsäga en enkelriktad kom m unikation tillettstörre antalmottagare. 2.7.K onsekvenser av mobilit Detm obila paradigm etinom inform ationsteknologiären relativ ny företeelse därdet bedrivits lite forskning ijäm förelse m ed dess stationära motsvarighet(fagrell,2000; Heijden och V aliente, 2002).Dock rapporterar tidigare arbete och litteratur inom om rådet att dess tilläm pning för med sig grundläggande och m er specifika im plikationer som bör föras fram och vidare diskuteras. Efter en övergripande genom gång av vad litteraturen säger om implikationer inom mobil IT fram träder följande huvudkategorier: ström tillförsel nätverkstransm ission 15

2 Bakgrund resurseroch ergonom i säkerhet dynam isk användarkontextoch anpassning Fokus idenna uppsats liggerinom användbarhets- och kontextperspektivetav m obila tjänster och därför sker en koncentration tillde kategorier av konsekvenser som är relevant inom detta om råde, näm ligen ergonom i och resurser sam t dynam isk användarkontextoch anpassning.detsenare harpresenterats ingående underavsnitt 2.4.och 2.5. 2.7.1.R esurser och ergonom i En m ycket viktig förutsättning för att möjliggöra m obil kom m unikation är att användaren är utrustad m ed någon form av mobilterminal.detta är vanligtvis en m obiltelefon,variantav handdator eller en hybrid av båda.d å denna term inalofta rym s i din hand spelar dess m indre storlek och därm ed dess lätta vikt ofta en avgörande roll för dess funktionalitet.ser man till den ergonom iska aspekten bör terminalen vara liten och lätt (Katz, 1994). Inm atning av data bör till exem pel genereras m ed hjälp av pekdon eller genom användarens röst då ett norm alstort tangentbord m er eller mindre skulle om vandla term inalen till laptop-storlek och därmed förlora egenskapen av attvara mindre tillstorlek.d enna strävan efter dessa egenskapergerdock konsekvenserav mindre kraftfullprocessor,m indre arbetsm inne och en begränsad lagringskapacitet(satyanarayanan,1996).chae etal.(2000)anser att det fram förallt är de sm å skärmarna som förblir det stora resursproblem et,de övriga begränsningarna kan lättare lösas m ed ny teknologi.stationära datorer är inte skapade förattbäras om kring,därförfinns detstörre frihetideras design än förden m obila datorn, som strävar mot allt mindre fysiska egenskaper, till exem pel med avseende på skärmstorlek.v ad som generelltgäller är attvärdetav användarnyttan den m obila terminalen gerbörvara större än den obekväm lighetsom uppstår genom attbära om kring på den (Forman och Zahorjan,1994).Storleksbegräsningen hos den m obila datorn innebäräven konsekvens iform av ettalltm indre användargränssnitt som paradoxalt dock bör behålla sin användbarhetsegenskap. Exem pel på icke passande användargränssnittärattha flera program fönsteröppna sam tidigtdå detär svårtatthantera dessa på den lilla skärmyta som står tillbuds (Forman och Zahorjan, 1994). 2.8.Arbetsm iljöfaktorer Avsnittet beskriver övergripande konsekvenser av stress som kan uppstå hos den enskilde arbetarstagaren och även ge återverkan för en hel arbetsgrupp inom en verksam het.en kortfattad beskrivning ges om belastningsbesvär m ed avseende på handhållna verktyg. Syftet med avsnittet är att klargöra arbetsm iljöfaktorer och kontextuella användarförhållanden som kan ge kritiska konsekvenser för den m ålgrupp uppsatsens undersökning riktarsig till. 2.8.1.K onsekvenser av stress Kortfattatkan stress förklaras som en icke-specifik kroppslig respons tillde krav som ställs på personen (Selye,1974).Arbetsm iljöverketharskriviten rapportsom ska ge hjälp och vägledning för att motverka arbetsrelaterad stress och som bygger på verkets föreskrifterom system atisktarbetsm iljöarbete (System atisktarbetsm iljöarbete mot stress, A FS, 2001). De stresskonsekvenser rapporten behandlar indelas i kroppsliga och psykiska reaktioner, beteende- och tankem ässiga reaktioner sam t 16

2 Bakgrund konsekvenser som påverkar hela verksam heten. De kroppsliga reaktionerna uppstår bland annat då balansen m ellan vila och aktivitet rubbas. Vanliga åkom m or är huvudvärk, m uskelspänning och försäm rat im m unförsvar. Bland de psykiska reaktionerna återfinns ångest,koncentrationssvårigheteroch apati.iallm änhetinnebär också vetskapen om och oron förattdrabbas av en olycka ellerutsättas förallvarlig skada en psykisk påfrestning. Beteende- och tankem ässiga konsekvenser innebär bland annatslarv,risktagande,säm re problem lösningsförmåga och förhastade beslut. Tillbud,felhandlingaroch konflikterärexem pelpå verksam hetskonsekvenser. 2.8.2.Belastningsbesvär H andhållna verktyg av olika slag (till exem pel en m obil terminal) är en vanlig bidragande faktor till belastningsbesvär i händer, handleder, armar och skuldror (Belastningsergonom i A FS, 1998). D essa besvär kan orsakas av vibrationer, verktygens utform ning och användning.vidare ställerdessa handhållna verktyg krav på precision ianvändandet.ärprecisionskraven stora ärdetsvårtattundvika statiskt belastande arbete (samma kroppsdelar används på likartatsättunder längre tid).för att minimera risker för belastningsbesvär bör handverktyg enligt Arbetarskyddsstyrelsen bland annatuppfylla riktlinjersom : Ha ettändam ålsenligtgrepp med bra fördelning överhanden. Passa olika användares skilda handstorlekar,både vänsteroch högerhand. Vara så lättiviktsom dess funktionertillåter. Vara välbalanserade. 2.9.R äddningstjänstens kom m unikationsutrustning I detta avsnitt ges en beskrivning av den kom m unala räddningstjänstens radiokom m unikationsutrustning.en övergripande bild ges av de system kom ponenter och aktörersom ingår.vidare presenteras idetaljde system och de m obila term inaler med tillhörande utrustning som tilläm pas underräddningsuppdrag.syftetmed kapitlet är att ge läsaren en grund att bättre förstå den kom m unikationsinfrastruktur som m ålgruppen föruppsatsens undersökningsdelanvändersig av. 2.9.1.System kom ponenter och aktörer Bergqvist et al.(2003) beskriver radiokom m unikation som en trådlös överföring av signaler mellan en sändare och en m ottagare. Ett antal sändare och m ottagare förbundna m ed varandra inom ett visst frekvensband kallas för ett radiokom m unikationssystem. System ets infrastruktur består av antenner, master, basstationer och växlar sam t den transm ission som kopplar ihop dessa system kom ponenter.transm issionen m ellan system kom ponenterna kan delas upp i stom nätsom kopplarihop regionermed varandra och tillsammans bildarettnationellt nät,regionala nätsom kopplarsam m an flera stadsnätinom en viss region och även så kallade stadsnätsom ären m ängd ihopkopplade basstationerinom ettlokaltom råde. A nvändarna håller sig till så kallade m obila stationer vilket möjliggör kom m unikationen. D enna användarutrustning kan antingen vara handburen eller installerad i ett fordon. A nvändarna koordineras från en ledningscentral eller kom m unikationscentral. H os denna central är ofta radiokom m unikationssystem et integreratmed andra system som tillexem peldatabaser och de publika telefonnäten. Exem pel på ett vanligt förfarande m ed radiokom m unikationen ges av G öran A ndtbacka som ärräddningsledare på räddningsverketiskövde: 17

2 Bakgrund D e första som når en skadeplats (platsen för räddningsuppdraget) läm nar en så kallad vindruterapportvia radion.syftetm ed detta är attge en bild av detaktuella lägetvilketger övriga som kommer attanlända tillplatsen en m ental/förberedande bild av vad som väntar. Sedan ges en lägesrapport med syftet att m obilisera de resurser som krävs för atthantera och lösa den aktuella situationen,tillexem peli form av hur m ycket m anskap som krävs, hur lång tid kan det tänkas ta att lösa problem et,behöver vim atoch andra förnödenheter? 2.9.2.System och mobila term inaler Den information som presenteras idetta avsnittharerhållits dels genom sam talmed utvecklingsledare Johny Lindell på räddningsverket i Skövde och dels genom användarhandböcker som räddningsskolan i Skövde förfogar över och vars upphovsrättinnehas av Ericsson som ärleverantörförde m obila term inalerna.figur 2,3,4 och 5 (se avsnitt2.9.3.och 2.9.4.)ärhäm tade från dessa användarhandböcker används med tillstånd av Lindell. R72 är nam net på ett radiosystem som räddningsverket i Skövde till större del användersig av.detta system finns tillgängligtförfordon och förrörliga staber som kan byggas upp itillfälliga byggnadernära en större skadeplats.räckvidden fördetta system varierar beroende på antenntyp. M ed så kallad högantenn som är cirka 10 meterhög uppnås en räckvidd runt50 km.d enna kan även dubbleras om antennen är speciellt avstäm d m ot stationen. D en andra antenntypen är fordonsantennen och räckvidden på den är cirka 10 km.d e m obila terminaler som används tillsam m ans med R72 ärfram tagna av Ericsson (Ericsson M obile Com m unications)och gårunder beteckningarna B-72,B-96a och B-96b. 2.9.3.T erm inalb-72 D enna m obila terminalgåräven undernam netp300 M AXICOM.Den existeraräven i en fordonsm onterad variant med samma funktioner. Figur 2 visar terminalens användargränssnitt. Standardfunktionerna inkluderar individ och gruppanrop, m anuellt nummeranrop, direktval m ed egen förinställning, kortnummerval, öppen passning, yttre larm samtvidarekoppling till annan station. B-72 har en sjusiffrig display (Figur3)som bland annatkan presentera kanal,anropsnum m er,feedback på upptagen kanal och indikation för felm anövrering. Extra tillbehör till B-72 är bordsställ,m onofon och headset. 18