Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning

SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-02-20 SID 1 (43) BUN/2015:50 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning 2014 Sammanfattning Kunskapsresultaten har stigit under 2014. Meritvärdet i åk 9 i de kommunala skolorna har förbättrats mellan 2013 och 2014 från meritvärde 213 till 225. Det strukturerade arbetet med att utveckla goda rutiner för att fånga upp och bistå elever som riskerar att inte nå upp till målen har varit framgångsrikt. Skolinspektionen har genomfört tillsyn av all verksamhet i Solna stad från förskola till vuxenutbildning. Skolinspektionen kom fram till att Solna är en utvecklingsinriktad kommun med bra pedagogiskt ledarskap och en likvärdig utbildning. Solna har ett ambitiöst kvalitetsarbete som behöver vidareutvecklas med konkreta åtgärder och analyser. Inspektionen var ett välkommet bidrag till kvalitetsutvecklingsarbetet. Antalet barn och elever i Solna har ökat under 2014, vilket innebär behov av fler förskole- och skolplatser. Ulriksdalsskolan i norra Solna öppnade i slutet av augusti och kommer att rymma 900 elever. Elevunderlaget i området kommer att öka med drygt 100 elever varje år under perioden 2014-2018. Nämndens budgetresultat var en underskott med 8 mkr (0,8 procent). De faktorer som påverkat resultatet var kända redan vid ingången av budgetåret. Underskottet beror på gymnasieelevernas programval som kostar mer än budgeterat, fler elever i grundskola samt bortfall av statsbidrag för maxtaxa. Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar års- och kvalitetsredovisning 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Katarina Påhlman Annika Åström Förvaltningschef Verksamhetscontroller Chefscontroller

2 (43) Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning 2014 3 Om barn- och utbildningsnämnden... 3 Året som gått... 3 Förskola 4 Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 4 Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola 5 Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 5 Fritidshem... 9 Gymnasieskola 10 Verksamhetsanalys och måluppfyllelse... 10 Grundsärskola och gymnasiesärskola 10 Slutsats - Åtgärder för utveckling inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasium... 11 Tvärsektoriella frågor 12 Uppföljning av internkontrollplan 13 Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige 14 Ekonomiskt resultat 14 Investeringsbudget... 15 Köp av huvudverksamhet... 16 Bilaga ekonomi 17 Förskola... 17 Grundskola... 18 Gymnasieskola... 20 Grundsärskola och gymnasiesärskola... 20 Verksamhetsmått och nyckeltal... 21 Bilaga verksamhetsresultat 23 Förskola... 23 Grundskola... 24 Gymnasieskolan... 41 Grundsärskola... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 (43) Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning 2014 Om barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola för åldrarna 1-5 år, öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem för 6-9- åringar, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Till verksamheten hör även modersmålsundervisning, Sjukhusskolan vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ungdomsmottagningen och Nyboda resurscentrum. Året som gått Kunskapsresultaten har stigit under 2014. Meritvärdet i årskurs 9, i de kommunala skolorna, har förbättrats mellan 2013 och 2014 från meritvärde 213 till 225. Det finns flera orsaker till att meritvärdena har förbättrats. Det strukturerade arbetet med att utveckla goda rutiner för att fånga upp och stödja elever som riskerar att inte nå upp till målen har varit framgångsrikt. Gemensam bedömning och fördjupad kompetens om formativ bedömning samt samverkan mellan lärare lyfts också fram som orsaker till de förbättrade resultaten. En annan bidragande orsak till de förbättrade resultaten är det strukturbidrag som nämnden beslutade om inför budgetåret 2012. Bidraget fördelas med föräldrars utbildningsnivå som bakgrund och verkar på så vis utjämnande för barns och elevers olika förutsättningar. Strukturbidraget ger skolorna möjlighet att rikta resurser till de barn och elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsresultaten. Skolinspektionen har genomfört tillsyn av all verksamhet i Solna stad från förskola till vuxenutbildning. Inspektionen syftar till att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö samt att alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen kom fram till att Solna är en utvecklingsinriktad kommun med bra pedagogiskt ledarskap och en likvärdig utbildning. Solna har ett ambitiöst kvalitetsarbete som behöver vidareutvecklas med konkreta åtgärder och analyser. Inspektionen var ett välkommet bidrag till kvalitetsutvecklingsarbetet. Antalet barn och elever i Solna har ökat under 2014, vilket innebär behov av fler förskole- och skolplatser. I norra Solna har en ny förskola, Ringen, startat och några fristående förskolor i norra Solna har utökat antalet platser. I södra Solna har öppna förskolan i Huvudsta flyttat och ett antal nya förskoleplatser tillkommit. I centrala Solna har förskolan Näckrosen återöppnat efter branden. Fjordens förskola har under delar av året haft sin verksamhet förlagd till Fridhemsskolan på grund av en vattenskada. Ulriksdalsskolan i norra Solna öppnade i slutet av augusti och kommer att rymma 900 elever. Elevunderlaget i området kommer att öka med drygt 100 elever varje år under perioden 2014-2018. Nämndens budgetresultat visade ett underskott med 8 mkr (0,8 procent). De faktorer som påverkat resultatet var kända redan vid ingången av budgetåret. Avvikelsen beror på gymnasieelevernas programval som kostar mer än budgeterat, fler elever i grundskola samt bortfall av statsbidrag för maxtaxa. Ett uthålligt planerings- och uppföljningsarbete har inneburit att de allra flesta förskolor och skolor har en organisation som är anpassad efter budgetförutsättningarna. Det innebär att skolor och förskolor har pengar

4 (43) att satsa på de åtgärder som behövs för att ytterligare höja måluppfyllelsen. Det kan innebära aktiviteter för kunskapsmål, trygghetsmål eller annat. Under 2014 har nämnden beslutat om kvalitetsdeklarationer för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Åtaganden är kopplade dels till det nationella uppdraget dels till de kommunala prioriteringarna i verksamhetsplan och budget 2015. Förskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2014: Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska minst bibehållas 2014 jämfört med 2013. Målet är uppfyllt, tryggheten har ökat till 92 procent, en ökning jämfört med förra året då andelen var 78 procent. Barnens språkutveckling är en viktig del för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass och skola. Under 2014 genomfördes språkscreening i förskoleklass för att mäta hur förskolans arbete förberett barnens övergång till förskoleklass. 91 procent fick godkänt resultat enligt mätningen. Resultatet av språkscreeningen varierar mellan olika områden i Solna. Förskolans arbete med språkutveckling påverkar barnens färdigheter positivt och gör skillnad för att förbereda barnens övergång till förskoleklass/skola. Arbetet med särskilt stöd i förskolan har utvecklats under 2014. Det centrala förskoleteamet utvecklat ett bildstöd för att öka förutsättningarna för alla barn att nå sin fulla potential. Bildstödet är riktat till pedagogerna på förskolan. Genom att använda det i samspel med barnen får barnen en vidgad möjlighet att kommunicera sina önskemål och behov. Resultatet blir tryggare barn som stimuleras till utveckling och lärande och på så vis blir bättre förberedda för övergången till förskoleklass. Skolinspektionens tillsyn av den kommunala förskolan visar att förskolecheferna behöver ge personalen ökade förutsättningar att tydliggöra förhållningssätt kring genus. Det handlar om hur aktivt personalgruppen under ledning av förskolechef arbetar för att kunna se könsstrukturer i verksamheten och hur det påverkar förhållningssätt och agerande som handlar om att synliggöra värderingar och hur man möter elever. Det handlar även om hur förskolan kommunicerar med barn och vårdnadshavare. Den brukarundersökning som genomförts 2014 visar att tryggheten i förskolan ökat jämfört med tidigare år. Svarsfrekvensen har ökat något, från 51 procent 2013 till 59 procent 2014. Tydligare information om verksamhetens innehåll har skapat förutsättningar för trygghet. För att öka förutsättningarna för att alla barn ska känna sig trygga har den kommunala förskolan under 2014 arbetat utifrån en gemensam modell för introduktion. Introduktionen är en möjlighet för barn och föräldrar att i sin egen takt lära känna förskolan. Antalet barn i all förskoleverksamhet i Solna har ökat med 114 barn. Förra året var ökningen 110 barn. Hela ökningen har skett i de fristående förskolorna medan de kommunala förskolornas barnantal har sjunkit. Andelen barn i fristående verksamhet ökar stadigt och är nu 42 procent av alla inskrivna barn. Motsvarande siffra 2013 var 39 pro-

5 (43) cent. Under 2014 har 4 159 barn varit inskrivna i förskoleverksamhet. Det är 54 färre än budgeterat. Sammanlagt redovisar förskolans resultatenheter ett överskott med 1,1 mkr (0,4 procent). Av 11 enheter redovisar sju ett positivt resultat. Fyra enheter har underskott. Överföring av enheternas resultat och åtgärdsplan för att komma till rätta med underskott redovisas i särskilt ärende till nämnden. Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2014: Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2013/14 som läsåret 2012/13. (Läsåret 2012/13: 88,8 %). Målet är uppfyllt. Behörigheten har ökat till 89,8 procent. Enligt skollagen ska de nationella målen i läroplanen följas upp inom det systematiska kvalitetsarbetet. Läroplanen utgår ifrån övergripande rubriker som sedan är konkretiserade i kursplaner för respektive utbildning. Under 2014 inspekterade Skolinspektionen Solnas utbildning. Skolinspektionen kom fram till att Solna är en utvecklingsinriktad kommun med bra pedagogiskt ledarskap och en likvärdig utbildning. Solna har ett ambitiöst kvalitetsarbete som behöver vidareutvecklas med konkreta åtgärder och analyser. Nedan följer en mer omfattande resultatredogörelse, analys samt förslag på åtgärder för att utveckla utbildningen vidare. Under 2014 utvecklades prognosarbetet inom skola och förskola till att omfatta även prognos av hur många barn och elever som förväntas nå målen under läsåret. Detta för att snabbare sätta in åtgärder för de elever som riskerar att inte nå målen. Resultat Den kommunala skolan har förbättrat sina resultat både när det gäller behörighet till gymnasiet, andelen elever som får betyg i alla ämnen samt det genomsnittliga meritvärdet. Några skolor har nått eller överträffat sina mål om meritvärde. Bagartorpsskolan 4-9 har gjort de största framstegen, men också Skytteholmsskolan 4-9, Råsunda skola 6-9 och Bergshamraskolan har förbättrat sina resultat. Endast Tallbackaskolan har ett sämre resultat avseende betyg och meritvärde jämfört med föregående år. Granbackaskolan och Skytteholmsskolan F-3 beskriver att de inte fullt ut nått upp till alla mål i sitt systematiska kvalitetsarbete. Bagartorpsskolan F-3, Bergshamrasskolan, Råsunda skola F-5, Råsunda skola 4-9 och Skytteholmsskolan 4-9 pekar på förbättrade eller kraftigt förbättrade resultat. Bagartorpsskolan 4-9, Bergshamraskolan, Skytteholmsskolan 4-9 och Tallbackaskolan har inte helt nått målet om behörighet till gymnasiet eller om intervallet avseende skillnad mellan nationella prov och betyg. Till viss del pekar flera av verksamheterna på full måluppnåelse, bland dem förskoleklassen i Bagartorpsskolan F-3 och i Granbackaskolan.

6 (43) Analys Flera skolor (Granbackaskolan, Bagartorpsskolan 4-9, Bergshamraskolan, Råsundaskolan f-5, Skytteholmsskolan 4-9) beskriver att man har eller är på väg att utveckla goda rutiner för att fånga upp och bistå elever som riskerar att inte nå upp till målen. Flertalet skolor har skapat ytterligare möjligheter till fördjupade kunskaper hos eleverna via elevens val och/eller lärarledd läxläsning. Ett inkluderande förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt är andra positiva faktorer. Gemensam bedömning och fördjupad kompetens om formativ bedömning är orsaker till de kraftigt förbättrade resultaten i Bagartorpsskolan 4-9. Samverkan mellan lärare lyfts också fram som positiva faktorer på flera skolor. Flera skolor konstaterar att man ännu inte utvecklat likvärdiga bedömningsmodeller eller tydliga mätverktyg, antingen i hela verksamheten eller i förskoleklass och fritidshem (Bagartorpsskolan F-3, Bergshamraskolan, Granbackaskolan, Råsunda f-5). Skolor som nått sina mål pekar på tänkbara pedagogiska orsaker (pedagogisk organisation, didaktik, arbetssätt etc) till sina goda resultat. Anmärkningsvärt är att flera skolor som bara delvis nått målen (Råsunda skola f-5, Bagartorpskolan f-3, Råsunda skola 4-9, Tallbackaskolan) inte alls eller i liten utsträckning resonerar kring pedagogiska orsaker i den egna verksamheten. Jämfört med tidigare har flera skolor utvecklat rutiner för att mäta elevernas kunskapsutveckling också i de tidigaste grundskoleåren. Fortfarande finns exempel på skolor där ytterst få elever i tidigare grundskoleår anges överträffa eller riskera att inte uppnå målen, som Granbackaskolan, Tallbackaskolan, liksom skolor där bedömning gjorts framför allt i några enstaka ämnen, som Skytteholmsskolan f-3. I Tallbackaskolan görs inte noggrannare bedömning av elevers kunskapsnivå i skolåren 4-5, vilket är anmärkningsvärt. Enskilda specifika faktorer som lyfts fram för att förklara icke uppnådda mål är till exempel stor elevfrånvaro i Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan 4-9, och outvecklad IT i Skytteholmsskolan f-3. Samma skola pekar också på överflyttningen av Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan som en arbetskrävande process som tagit kraft och fokus från planerade aktiviteter för trygghet och trivsel. På Tallbackaskolan har låga betyg i några enstaka ämnen, f a NO-ämnen, fått stort genomslag i meritvärde, något som kräver en djupare analys. När diskrepansen mellan resultat på nationella prov och betyg är så stor som den är i Råsundaskolan 6-9 och Skytteholmsskolan 4-9 med avsevärt högre betyg än resultat på Nationella prov eller på Tallbackaskolan med avsevärt lägre betyg än resultat på Nationella prov - finns anledning att tolka meritvärde och betygsresultat med stor försiktighet. Tallbackaskolans resultat i åk 9 ligger lågt i jämförelse med övriga Solna stads skolor. Ämnena kemi, fysik, biologi, matematik och moderna språk är ämnen som sänker resultaten i åk 9. Flertalet elever som inte når kunskapskraven eller inte har fått fullständiga betyg har haft anpassad studiegång. Det är en åtgärd som ska användas med försiktighet och under en kort period då det får stora konsekvenser för eleven. Skolan ska kunna möta alla elever efter elevens behov och förutsättningar och behöver därför fundera kring hur extra anpassningar och särskilt stöd ska komma i tidigt skede samt organisation kring särskilt stöd.

7 (43) Skolor som redovisar ett positivt kunskapsresultat betonar vikten av att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar samt vikten att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. På samma sätt är de stora skillnaderna mellan skolorna avseende diskrepansen mellan betyg och resultat på Nationella prov en tydlig signal på att mycket arbete återstår för att skapa ett system med likvärdig bedömning inom Solna stad. Nationella prov i åk 3 Under 2014 har resultaten på ämnesproven försämrats jämfört med riket. Det gäller både svenska och matematik och det gäller både pojkar och flickor. Av skolornas kvalitetsredovisningar framgår att de behöver ytterligare stöd i att utveckla metoder och arbetssätt för undervisningen. Under 2015 kommer lärarna i grundskolan delta i matematiklyftet och läslyftet. Nationella prov i åk 6 Under 2014 har resultaten på ämnesproven i matematik, svenska och engelska legat på liknande nivå som tidigare år samt även jämfört med riket. Resultaten i svenska som andra språk är låga jämfört med riket. Hela organisationen och undervisningen inom ämnet behöver skyndsamt utredas för att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för de låga resultaten. Detta så att rätt åtgärder kan vidtas för att utveckla undervisningen. Även i årskurs 6 framgår av skolornas kvalitetsredovisningar att de behöver ytterligare stöd i att utveckla metoder och arbetssätt för undervisningen. Under 2015 kommer lärarna i grundskolan delta i matematiklyftet och läslyftet. Läsförståelse i åk 7 Resultaten i läsförståelse i årskurs 7 är påfallande låga i två skolor. Sedan resultatet blev känt har förvaltningen arbetat med att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för de låga resultaten. Detta för att säkerställa att rätt åtgärder kan vidtas för att utveckla undervisningen. Som ett resultat av det arbetet kommer en strategi för språkutveckling att implementeras under våren 2015. De kommunala skolorna i Solna genomför varje år, i februari, läsförståelseprov för samtliga elever i årskurs 7. Materialet, God läsutveckling, som används är framtaget av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin och används även årligen för samtliga i årskurserna 1, 2, 4 och 6 samt för vissa elever i årskurserna 3 och 8. Efter rättning omsätts elevernas resultat i en niogradig skala, stanineskala, där resultat 4-9 anses motsvara en läsförståelsenivå så att eleven kan tillgodogöra sig en åldersadekvat skriftlig text, god läsförståelse. Trygghet i årskurs 3, 5 och 8 Brukarundersökningen 2014 visar att den andel elever som uppfattar skolan som trygg i årskurs 3 ökat något men minskat bland föräldrarna jämfört med 2013. I årskurs 5 är andelen som uppfattar skolan som trygg oförändrad, men minskat bland föräldrarna, jämfört med 2013. I Solnas skolor pågår en mängd aktiviteter för att främja ett gott arbetsklimat och skapa trygghet och studiero. Inom ramen för arbetet med normer och värden genomförs olika enkäter eller kartläggningar på skolorna. Vi kan dock konstatera att bearbetningen av resultaten på dessa undersökningar behöver utvecklas och systematiseras så att eleverna mer aktivt deltar i analys av resultat och utveckling av nya aktiviteter.

8 (43) Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 3 Brukarundersökningen 2014 visar att den andel elever som känner till kunskapskraven i årskurs 3 minskat något 2014 jämfört med 2013. Andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav har ökat 2014 jämfört med 2013. Elevernas upplevelse av tydlighet gällande kunskapskraven 2014 är tre procentenheter högre än föräldrarnas. Svarsfrekvensen 2014 är 95 % bland eleverna och 42 % bland föräldrarna. De skolor som nått sina mål pekar på tänkbara pedagogiska orsaker såsom pedagogisk organisation, didaktik, arbetssätt etc till sina goda resultat. De skolor som inte fullt ut har nått sina mål lyfter fram behovet av att utveckla desamma. Utveckla ett antal tekniker som lärare kan använda för att berätta för eleverna om kunskapskraven och hur de ska lyckas i sitt arbete. Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 5 Brukarundersökningen 2014 visar att den andel elever som känner till kunskapskraven i årskurs 5 ökat 2014 jämfört med 2013. Även den andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav har ökat 2014 jämfört med 2013. De skolor som nått sina mål pekar på tänkbara pedagogiska orsaker såsom pedagogisk organisation, didaktik, arbetssätt etc till sina goda resultat. De skolor som inte fullt ut har nått sina mål lyfter fram behovet av utveckla desamma. De behöver utveckla ett antal tekniker som lärare kan använda för att berätta för eleverna om kunskapskraven och hur de ska lyckas i sitt arbete. På mellanstadiet anger man tidsbrist och delvis osäkerhet kring hur de pedagogiska planeringarna ska utformas som orsak till att resultaten har sjunkit. Eleverna är trots det i stor utsträckning medvetna om vad som förväntas av dem och det kan bero på att lärarna i den löpande undervisningen är tydliga med vad som förväntas. Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 8 Brukarundersökningen 2014 visar att den andel elever som känner till kunskapskraven i årskurs 8 ökat 2014 jämfört med 2013. Den andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav är i stort sett oförändrad 2014 jämfört med 2013. Ämnesnätverk Arbetet i ämnesnätverken syftar till att öka lärares och skolledares kunskaper i likvärdig bedömning och bedömning för lärande genom att stödja skolutveckling i en lärande organisation. Vidare utveckla det pedagogiska samarbetet kring bedömning i lärande inom och mellan skolor. Alla lärare deltar i Karlstad universitets webbaserade kurs bedömning och betygsättning (valfritt tempo 40 h) i syfte att öka kvaliteten i planering, bedömning och uppföljning av elevernas kunskapsresultat i relation till kunskapskraven och aktuell skolforskning. Utvärderingen visade att lärare upplever att de har fått redskap att använda för arbetet med bedömning. Detta gäller för såväl för elevernas lärande som för lärarens utveckling samt möjlighet att resonera om hur man kan väga samman elevers kunskaper till bedömning och/eller betyg på ett tillförlitligt sätt. Elevers rätt till utbildning Ett omfattande utredningsarbete har pågått under 2014 för att kartlägga arbetet medskolfrånvaro. Barn- och utbildningsförvaltningens utredare, utvecklingsledare och kura-

9 (43) tor har därför i uppdrag av förvaltningschef att arbeta fram en förstudie kring skolfrånvaro och en rekommendation för systematiskt närvaroarbete i Solna stads grundskolor. Skolorna, förvaltningen och andra aktörer såsom socialförvaltningen har alla pågående aktiviteter för att främja, förebygga och åtgärda skolfrånvaro. Nulägesbeskrivningen visar att det är ganska stora skillnader mellan skolorna hur man arbetar med skolnärvaro. För att få till stånd ett mer systematiskt arbetssätt kring skolnärvaro som har en högre grad av rutiner, stöd av sakkunniga och samverkan krävs gemensamma insatser. Med gemensamma koordinerade insatser kommer genomslagskraften att bli större. Arbetet har mynnat ut i en rutin för att säkerställa att elevernas rätt till utbildning tillgodoses. Nätverk förskoleklass Arbetet i nätverket för förskoleklass syftar till att synliggöra verksamheten och utveckla en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande utifrån deras olika förutsättningar och behov. Att möta elevernas förväntningar när de kommer till förskolekassen är en utmaning för lärarna och att förbereda dem för fortsatt utbildning med bibehållen lust att lära. För att det ska bli möjligt har lärare i förskoleklassens nätverk diskuterat, resonerat och analyserat sin verksamhet med stöd av Skolverkets stödmaterial för att förtydliga förskoleklassens uppdrag utifrån skollag, läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Fritidshem Analys av verksamheten Analys av fritidshemmens verksamhet visar att planering och utvärdering är mer inriktad på vad man gör än syftet med verksamheten och vilka mål i läroplanen som eleverna ska ges möjlighet att utvecklas i riktning mot. Det har också bidragit till att information till elever och föräldrar om målen för utbildningen inte är tillräcklig, och i förlängningen är det ett hinder för dem att ställa krav och ha inflytande över verksamheten i fritidshemmen. I Solnas fritidshem har organisation och utbildningsnivå varit ett hinder för samverkan med skolan. Genom att personal på fritidshem tillhör ett eget arbetslag i organisationen och genom att lärarna indelats i arbetslag har samverkansytan varit begränsad. Vilket lett till svårigheter att ha en gemensam utgångspunkt i planeringen. Det behöver skapas utrymme eller forum för samverkan, samplanering och kollegialt lärande med skolan så att fritidshemmet kan komplettera skolan och tillsammans bidra till att stimulera elevernas utveckling. Rektor behöver ge förutsättningar så personal i Solnas fritidshem kan tydliggöra sitt förhållningssätt kring genus och hur man kommunicerar med elever och vårdnadshavare. Personalgruppen behöver, under ledning av rektor, arbeta för att kunna se könsstrukturer i verksamheten och hur det påverkar förhållningssätt och agerande för att synliggöra värderingar och bemötande. I Solnas skolor finns det en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan där fritidshemmet är inkluderat. Likabehandlingsarbetet i fritidshemmen har inte varit tydligt i plan mot kränkande behandling och därmed inte synliggjorts hur personalen arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande i varje fritidshem i Solna. Därför har en likabehandlingsplan upprättats för varje fritidshem. I analysen konstaterar förvaltningen också att det är vikigt att säkerställa att alla elever och vårdnadshavare känner till planen, och om hur personalen aktivt arbetar med värdegrundsfrågor inom ramen för fri-

10 (43) tidshemmets uppdrag. Gymnasieskola Verksamhetsanalys och måluppfyllelse Effektmål BUN VP 2014 Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska öka läsåret 2013/14 jämfört med läsåret 2012/13. (Målet i Europa 2020- strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2012-års 12,8 % till 10 %). (Läsåret 2011/12 72,0 %). Målet är inte uppnått Studie- och yrkesvägledning på grundskolan har en betydelsefull roll i att guida eleverna till väl avvägda utbildningsval och är även en viktig del i arbetet med att motverka avhopp från gymnasieskolan. Det nätverk för studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan som inleddes under året kommer att fortsätta 2014. Under året har en handlingsplan utarbetats för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till gymnasium. På Solna gymnasium har behörigheten till högskolan har sjunkigt. Resultatet är svåranalyserat då det är första kullen som tar gymnasieexamen enligt GY11. Först när vi kan jämföra oss över tid och med andra skolor kan vi analysera resultatet. Kraven för att nå gymnasieexamen i Gy11 har ökat jämfört med att nå högskolebehörighet tidigare år. Däremot är kraven lägre för att nå yrkesexamen på yrkesprogrammen jämfört med tidigare år. Om man ser till hela skolan uppnår 83 procent gymnasieexamen vilket kan jämföras med att 88 procent förra året. Här krävs tidigare åtgärder för att motivera elever att lägga ner mer tid för att nå målen. Frånvaron på Solna gymnasium är hög vilket påverkar resultaten negativt. Det finns anledning att se över hur skolan följer upp elever som riskerar F och elever med hög frånvaro. Vid en jämförelse av betyg i olika ämnen kan konstateras att det skiljer mellan ämnen. Samhällskunskap och Svenska 3 är kurser där färre än 90 procent når minst E men också där lägst andel elever når de högre betygsnivåerna. Skolan kommer att analysera undervisningens kvalitet, bedömningsnivåer samt om det finns andra orsaker till att just dessa kurser avviker negativt. Grundsärskola och gymnasiesärskola Grundsärskola bedrivs både i egen regi och med externt placerade elever. Grundsärskola i egen regi finns på Tallbackaskolan och Skytteholmsskolan. Måluppfyllelsen för grundsärskolans elever är god. Arbetet med inkludering för grundsärskolans elever mellan särskolan och grundskolan har fortlöpt under 2014 med målsättning att låta varje elev finna utmaning inom ramen för sina specifika förmågor. Tabell 1: Grundsärskola - Lärares bedömning höstterminen 2014

11 (43) Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller 11% flera ämnen Andel elever med godtagbara kunskaper i alla ämnen 61% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper i ett till två ämnen 28% Solna stad har ingen gymnasiesärskola i egen regi. Samtliga elever är placerade i fristående eller andra kommuners skolor. Slutsats - Åtgärder för utveckling inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasium Fortsatt utveckling av arbetet med språkinlärning i ett 1-19 årsperspektiv. En strategi för språkutveckling implementeras 2015. Förvaltningen tar tillsammans med pedagoger fram en metodhandbok för förskolan. Arbetet kring kontinuerliga pedagogiska diskussioner fortsätter i Solnas skolor i syfte att utveckla metoder och strategier för att stärka kvaliteten i undervisningen utifrån aktuell forskning. Lärare i Solnas skolor ska under nästa läsår delta i matematiklyftet och läslyftet som bygger på kollegialt lärande. Fortbildningarna syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik respektive läs- och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Skolor redovisar i sina respektive kvalitetsredovisningar vikten av trygg miljö och god studiero för att öka kunskapsresultaten. Forskning visar att ett bra socialt klimat, skolpersonalens bemötande av eleverna, att alla elever blir sedda och att skolan präglas av goda relationer är en stark påverkansfaktor för elevernas kunskapsresultat. Under nästa läsår planerar huvudmannen på olika nivåer att prioritera och medvetet arbeta med skolans värdegrund. I Solnas skolor behöver en organisation och stödstrukturer för sambedömning av nationella prov utvecklas. Sambedömning innebär att lärare samarbetar kring bedömning av nationella proven genom att diskutera bedömning, reflektera kring och analysera resultat. Sambedömning ska leda till att lärarna ökar förståelsen för kunskapskrav och kvaliteter samt prestationer, likvärdighet och bedömningskompetens. Rektor ska ge personalen på fritidshemmet de förutsättningarna som krävs för att planera verksamheten efter målen för utbildningen. De ska organisera en gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshem, förskoleklass och skola. Rektor ska säkerställa att personal på fritidshemmet planerar aktiviteter med utgångspunkt att främja likabehandling av pojkar och flickor som en del i likabehandlingsarbetet samt arbeta för att kunna se könsstrukturer i verksamheten. Rektor ska säkra att fritidshemmet sätter upp mål, strategier och aktiviteter i verksamhetsplanen kring arbetet mot traditionella könsmönster.

12 (43) Systematisk uppföljning av elevernas skolnärvaro ska förstärkas. Rutin för detta är framtagen och implementeras 2015. Implementering av handlingsplan för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till gymnasium. Tvärsektoriella frågor Likabehandling De tvärsektoriella frågorna återfinns i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. Skolorna och förskolorna gör dels gemensamma prioriteringar i utbildningen dels formas lokala aktiviteter inom ramen för undervisningen. Verksamheterna arbetar dagligen med att alla barn och elever ska inkluderas. Inom skolan analyseras förutsättningar för pojkars respektive flickors möjlighet att nå målen. Inom skolan används bland annat mentorstiden för att tala om likabehandling och bemötande. I samband med skolstart läggs extra mycket tid på diskussioner om språkbruk, respekt för allas likavärde och hur man ska bemöta varandra på skolan. Viktigt för skolan är att det finns god vuxennärvaro under tid när eleverna inte har lektion. Alla förskolor, fritidshem och skolor har en likabehandlingsplan som upprättas årligen och publiceras. Internationellt arbete Umbrella är ett projekt för ungdomar 16 till 20 år som syftar till att väcka intresse, kunskap, medvetenhet om olikheter för att förebygga exkludering och diskriminering på arbetsmarknaden. Mot diskriminering för öppnare arbetsliv. Syftet här är att minska antalet avhopp, så kallade drop outs från gymnasiet, och därmed förebygga ungdomsarbetslöshet enligt Europa 2020. Projektet innebär att kartlägga de ungdomar som varken studerar, arbetar, är inskrivna på arbetsför medlingen för att stärka dem tillbaks till studier och arbete. Arbetet har väckt Europeiskt intresse och lyfts av EU:s regionkommitté som ett exempel på framgångsrikt Europa 2020 arbete. Under 2014 har medarbetare från kultur- och fritidsförvaltningen, kompetensförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen rest till Estland och Lettland för att studera liknande verksamhet där. Lärdomarna var bland annat att det finns en genomtänkt struktur för barn och unga hela dagarna med skola, hobby, och ungdomscenter. Alla barn och unga ska ha en hobby och en strukturerad fritid. Hobbyskola och ungdomscenter är viktigt både för personlig och professionell utveckling. De båda länderna fokuserade också på språkutveckling. Under våren tävlade årskurs 9 om EU kunskaper. Tävlingen avslutades med en EUdebatt med lag från elever och lag från politiker där vinnarna i tävlingen fick resa till Bryssel. Resan ökade elevernas kunskaper och förståelse för EU, dess organisation och de frågor som de olika institutionerna arbetar med. En stor vinning med resan var förutom de kunskaper eleverna tillgodogjorde sig angående EU att de fick använda sig av två andra språk de läst under grundskoletiden. För pedagogerna var det lärorikt att få ta del av EU-parlamentet på plats och det var en viktig fortbildning som gav många nya kunskaper och idéer inför det fortsatta arbetet med EU och EU-frågor kommande läsår. De lärdomar som följt av resan kommer att delges kollegor i respektive ämnesgrupp. Resan gav också inspiration till ett utökat arbete med att skapa internationella utbyten och arbeta för att få sådana till stånd t.ex. genom Comenius.

13 (43) Uppföljning av internkontrollplan Införande av lärplattform Under 2014 har lärplattformen Infomentor införts i de kommunala skolorna. Varje skola har upprättat en lokal handlingsplan som bl.a. beskriver hur och när skolan ska börja använda de olika modulerna i lärplattformen: frånvarohantering, betyg, skriftligt omdöme, pedagogisk planering, IUP, åtgärdsprogram, systematiskt kvalitetsarbete och daglig kommunikation. Alla betyg och all frånvaro registreras i dagsläget i lärplattformen. Inför läsåret 2014/2015 planeras ett införande i förskoleklass och fritids på skolorna. Solna stads internkontrollplan Enligt Solna stads internkontrollplan ska internt registrerade utbetalningar, representation och gåvor, manuell kreditering av fakturor samt jävutbetalningar som berör den anställde kontrolleras. Förvaltningen har gjort ett antal stickprov och funnit ett antal felaktigheter som rapporterats till enheterna med uppmaning om att komplettera med diverse uppgifter alternativt att rätta felen Sjukfrånvaron Inom barn- och utbildningsförvaltningen sjönk sjukfrånvaron från 5,9 procent (2013) till 5,7 procent (2014). Solna stad har övergripande, liksom föregående år en sjukfrånvaro på 5,5 procent. Sjukfrånvaron för majoriteten av yrkesgrupperna inom förvaltningen sjunker, undantaget är sjukfrånvaron för grundskollärare som har ökat från 4,2 procent till 4,7 procent. Sjukfrånvaron för förvaltningens yrkesgrupper redovisas nedan. 2012 2013 2014 Barnskötare 8,7 7,1 7,0 Förskollärare 8,6 7,8 7,7 Grundskollärare 4,2 4,2 4,7 Gymnasielärare 3,4 2,9 2,1 Sjukfrånvaron på skolorna och förskolorna skiljer sig åt och uppvisar stora skillnader sinsemellan. Sjukfrånvaron på enheterna inom förvaltningen ligger mellan 2,8 procent och 9,3 procent med särskilda mönster och trender inom sjukfrånvaron gällande kön, ålder och fördelningen mellan korttids- och långtidssjukskrivning. Förvaltningsövergripande har den korta sjukfrånvaron gått ner från 2,9 procent till 2,8 procent. Antalet medarbetare som har upprepad korttidssjukfrånvaro har också minskat från 2013 till 2014. En av åtgärderna som vidtogs föregående år och som gett resultat är projekt Hållbar arbetshälsa. I projektet får cheferna verktyg för att långsiktigt skapa och utveckla en verksamhet med en engagerande arbetsmiljö där chef och medarbetare upplever en ökad frisknärvaro och en hållbar arbetshälsa. Projektet befinner sig i en genomförandefas och genomför främjande, förebyggande och rehabiliterande aktiviteter på organisations-, grupp och individnivå som bidrar till hållbar arbetshälsa och sänkt sjukfrånvaro. Projektet kommer att fortgå under 2015. Solna stads satsning att rusta Solnas förskolor och skolor Förvaltningen har i samarbete med stadsbyggnadskontoret prioriterat vilka upprustningar av skolor och förskolor som planeras under 2014.

14 (43) Under året har genomförts upprustning av åtta förskolegårdar. Upprustning av Skytteholmsskolans skolgård startade under senare delen av 2014 och kommer att färdigställas under 2015. På Råsundaskolan har ett flertal ombyggnationer skett. Förskolan Påfågeln har fått renoverade toaletter. Ängskärrs förskola har fått renoverade entréer. Tallbackaskolan har fått ombyggda toaletter. Köken på skolorna har rustats upp med ny maskinell utrustning. Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Utreda organisationen för förskolan En inledande utredning av organisationen för förskolan är genomförd. Utredningen redovisades för barn- och utbildningsnämnden i ett särskilt ärende i juni månad. Utredningen är uppdelad i två delar. En inledande del som klargör för- och nackdelar med nuvarande organisation samt en avslutande del som syftar till att föreslå en ny organisation och ett förslag till införande. Utredningens inledande del visar att det finns brister i den nuvarande organisationen. Utredningen visar också att det krävs ett fördjupat arbete för att kunna presentera ett förslag på optimal organisation. Enligt utredningen finns det behov av en förändrad organisation för att skapa optimala strukturer för styrning och ledning av förskolan som möjliggör att resurser kan styras till kärnverksamheten. Den 18 juni beslutade barn- och utbildningsnämnden att införa ett pilotområde inom förskoleenheterna i Södra Solna fr.o.m. höstterminen 2014. Arbetet inom pilotområdet blir en fortsättning på utredningen. I anslutning till utredningen gör även barn- och utbildningsförvaltningen analyser av övriga behov att utveckla förvaltningens organisation. I samverkan med nationella och regionala organ utveckla kvalitetsnivåer för att följa upp kvalitet i förskolan Uppdraget att utveckla kvalitetsnivåer inom förskolan pågår. Solna stad deltar i Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) arbete med att ta fram kvalitetsmått inom förskolan. KSL har under hösten 2013 och våren 2014 utvecklat en modell för kvalitetsjämförelser inom förskolan. Modellen prövas nu i en pilotomgång av de fyra kommunerna Huddinge, Lidingö, Upplands Bro och Haninge. KSL:s ambition är att kunna erbjuda samtliga kommuner i länet möjlighet att använda verktyget under senare delen av hösten. Tillsammans med andra nämnder utreda ökad tillgänglighet till samhället för funktionsnedsatta personer. Ekonomiskt resultat I samarbete med stadsbyggnadsförvaltningen anpassas skolorna och förskolornas lokaler. Bokslut Budget 2014 Bokfört 2014 Differens 2014 (tkr) Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Gemensamt 9 421 32 520 23 099 8 430 33 962 25 532-991 -1 442-2 433 Förskola 360 528 770 709 410 181 357 459 763 985 406 526-3 069 6 724 3 655

15 (43) Grundskola 416 954 877 399 460 445 416 955 882 413 465 458 1-5 014-5 013 Gymnasium 112 004 235 844 123 840 113 470 246 186 132 716 1 466-10 342-8 876 Gymnasiesär 566 12 816 12 250 452 13 367 12 915-114 -551-665 Särskola 13 664 33 376 19 712 13 494 27 872 14 378-170 5 504 5 334 Summa 913 137 1 962 664 1 049 527 910 260 1 967 785 1 057 525-2 877-5 121-7 998 Nämndens nettokostnader uppgick 2014 till 1 057,5 mkr. Det innebär ett underskott gentemot budget på 8 mkr, vilket motsvarar 0,8 procent. Den främsta anledningen till avvikelsen är gymnasieelevernas programval, fler elever i grundskola och fritidshem samt bortfall av statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder. Eftersom kostnaderna blev lägre än budgeterat vägs underskottet till en del upp. Faktorer som påverkade resultatet var färre barn i förskola och grundsärskola. Förskoleverksamheten visar ett överskott med 3,7 mkr (0,9 procent) främst beroende på färre barn än budgeterat. Sammanlagt redovisar de kommunala förskolornas resultatenheter ett överskott med 1,1 mkr (0,4 procent). Av 11 enheter redovisar sju ett positivt resultat. Fyra enheter har underskott. Överföring av enheternas resultat och åtgärdsplan för att komma till rätta med underskott redovisas i särskilt ärende till nämnden. Grundskoleverksamheten visar ett underskott med 5 mkr (1 procent). Den främsta orsaken är fler elever i grundskola och på fritidshem. De kommunala resultatenheterna inom grundskolan redovisar sammantaget ett överskott. Bergshamraskolan och Skytteholmsskolan F-3 är de enheter som fortfarande inte har en budget i balans. Båda skolorna kommer att i ärende om ombudgetering av resultaten redovisa åtgärder som kommer att vidtas för att nå en budget i balans. Båda enheterna kommer att behöva två år på sig att nå målet. Gymnasieverksamheten visar ett underskott med 8,9 mkr (7,2 procent). Anledningen är att det genomsnittliga priset per elev ökat mer än budgeterat. Fler elever går på individuella alternativ eller andra dyrare program eller inriktningar. Skolverket har också godkänt ett antal inriktningar med specialpriser som därmed inte följer den länsgemensamma programprislistan. Solna gymnasium redovisar ett överskott gentemot budget med 0,6 mkr. Grund- och gymnasiesärskolan redovisar tillsammans ett överskott med 4,7 mkr (14,6 procent). Anledningen är färre elever och lägre priser per plats på grundsärskolan samt resultatenheternas resultat. När det gäller gymnasiesärskolan har kostnaden per plats ökat. Kostnad för en elev inom särskola är höga och varierar mycket beroende på elevens behov vilket gör det svårt att budgetera. Under rubriken Gemensamt ryms kostnader för central förvaltning samt barn- och elevhälsan. Största delen består av lönekostnader för kontoret och nämnden samt hyror och kostnader för gemensamma datasystem m.m. Under året har kostnaderna för it och personal ökat med 2,4 mkr mer än budgeterat. Investeringsbudget Investeringarna uppgår för året 2014 till 16,4 mkr vilket är 3,6 mkr lägre än budgeterat. Ulriksdalsskolans inventarier var budgeterade till 14 mkr. Vid årsskiftet hade 10,4 mkr förbrukats. Under 2015 kommer ytterligare 1,6 mkr att behövas för att slutföra utrust-

16 (43) ningen av skolan. Budget för övriga enheters inventarier var 6 mkr vilket också har förbrukats i sin helhet. Åtgärder Förvaltningen fortsätter under 2015 att kontinuerligt arbeta med systematisk uppföljning av enheternas ekonomiska resultat. I uppföljningen läggs särskilt fokus på de faktorer som har störst betydelse för resultatet, det vill säga personal- och lokalkostnader. Det handlar om att snabbt anpassa behovet av personal och lokaler när barn- och elevantal förändras. Köp av huvudverksamhet Barn- och utbildningsnämnden har under året köpt förskole- och skolplatser för 506,7 mkr en ökning med 31,9 mkr jämfört med 2013 (6,7 procent). Under 2014 har antalet barn och elever i förskolor och skolor ökat med 360 barn. Sammanlagt var 10 815 barn och elever inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick 4 789 i fristående eller andra kommuners verksamheter. Det motsvarar 44,3 procent. 2013 var siffran 44,5 procent. Inom förskolan valde 41,8 procent fristående eller annan kommuns förskola. Antalet barn har under året ökat i både fristående och andra kommuners förskolor och legat på samma nivå som året innan i de egna kommunala förskolorna. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola har minskat. 2013 var andelen 36 procent motsvarande siffra 2014 var 34,4 procent. Antalet elever har ökat både i de kommunala skolorna och i andra kommuners skolor men ligger på samma nivå som 2013 för de fristående skolorna. I gymnasieskolorna valde 87,9 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är 0,9 procent mer än 2014. Andelen elever som väljer fristående gymnasieskola sjunker medan andelen som väljer annan kommuns gymnasieskola ökar. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köps skolplatser inom grundsärskola av både fristående och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor.

17 (43) Bilaga ekonomi Förskola Förskola 2014 2013 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 360 528 357 459-3 069 356 691 390 985 34 294 Kostnader 770 709 763 985-6 724 745 444 772 581 27 137 Summa 410 181 406 526 3 655 388 753 381 596 7 157 Förskolans resultat är ett överskott med 3,7 mkr vilket motsvarar 0,9 procent av nettokostnadsbudgeten. Intäkter Utfall 2014 är 3,1 mkr lägre än budgeterat. Anledningen är framförallt ändrade beräkningsgrunder för statsbidraget för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder. Kostnader Utfall för kostnader är 6,7 mkr lägre än budget. Den största anledningen är färre barn. Budgeten baserades på totalt 4 213 barn utfall blev 4 161 barn. Totalt motsvarar det ett överskott på 4,7 mkr. Tilläggsbeloppet visar ett överskott på totalt 1 mkr beroende på att kostnader för köpta specialplatser minskat. Resultatenheterna redovisar tillsammans ett överskott med 1,1 mkr. Fördelning av de olika enheternas resultat framgår nedan Resultatenheternas resultat Belopp i tkr Utfall 2014 Budgeterad kostnad Avvikelse Avvikelse i % Utfall 2013 Utfall 2012 Bergshamra förskolor 23 183 23 472-289 -1,2% -464-555 Råsunda förskolor 18 077 17 770 307 1,7% -400-1 360 Ekensbergs förskolor 29 252 29 148 104 0,4% 401-457 Fridhems förskolor 37 351 36 956 395 1,1% 613-1 004 Hagalunds förskolor 17 928 18 014-86 -0,5% 54 58 Tallbacka förskolor 43 115 42 804 311 0,7% 723-1 954 Granbacka förskolor 27 976 27 384 592 2,2% 590-546 Skytteholms förskolor 28 982 29 093-111 -0,4% 62-617 Järva förskolor 30 890 30 672 218 0,7% -523-981 Frösunda förskolor 18 846 19 265-419 -2,2% 43-276 Bagartorps förskolor 5 155 5 121 34 0,7% Totalt 280 755 279 699 1 056 0,4% 1 099-7 692 Antalet barn per personal i den kommunala förskolan är 5,8 barn, vilket är 0,2 barn mer än 2013 och 0,3 barn mer än genomsnittet för Stockholms län. Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal inom förskolan fortsätter att sjunka och ligger på 41 procent. Genomsnittet för Stockholm län är 39 procent. De fristående förskolorna har en högre personaltäthet än de kommunala förskolorna men de har också en lägre andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Solnas fristående förskolor har i jämförelse med

18 (43) Stockholms län en låg andel pedagogiskt högskoleutbildade medan Solnas kommunala förskolor har en högre andel än genomsnittet i länet. Volymer Antal inskrivna barn i förskola Bud Bokslut Utfall Utfall get VT HT snitt VT HT snitt budg 2013 Egen regi 2 633 2 419 2 526 2 486 2 362 2 424-102 2 443 Annan kommun 53 55 54 33 36 35-19 28 Enskild regi 1 709 1 560 1 635 1 715 1 690 1 703 68 1 573 Summa barn 4 395 4 034 4 215 4 234 4 088 4 161-54 4 045 -varav från annan kommun 2 2 2 2 2 2 0 0 Summa Solna barn 4 393 4 032 4 213 4 232 4 086 4 159-54 4 045 Antalet barn i förskoleverksamhet har ökat mellan åren med totalt 114 barn. Motsvarande ökningstakt förra året var 110 barn. Hela ökningen har skett i de fristående förskolorna medan de kommunala förskolornas barnantal sjunkit. Andelen barn i fristående och andra kommuners verksamhet ökar stadigt och är nu 42 procent. Motsvarande siffra 2013 var 39 procent. Under 2013 har 4 159 barn varit inskrivna i förskoleverksamhet. Det är 54 färre än budgeterat. Grundskola 2014 2013 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 416 954 416 955 1 383 907 391 220 7 313 Kostnader 877 399 882 414 5 015 818 193 828 366 10 173 Summa 460 445 465 459-5 014 383 469 389 594-2 860 Verksamhet grundskola redovisar netto ett underskott på 5 mkr vilket motsvarar 1 procent av nettokostnadsbudgeten. Intäkter Intäkterna innebär på helheten ingen avvikelse. Statsbidraget för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder minskar för fritidshemmen med 1,1 mkr men uppvägs av att Solna stad fått andra inte budgeterade statsbidrag motsvarande 1,1 mkr. Kostnader Resultatet på kostnadssidan ett underskott med 5 mkr. Den främsta anledningen är fler elever inom grundskola och fritidshem. Totalt 43 fler elever inom grundskola och 73 fler barn på fritidshem innebär ett underskott med 5,5 mkr. Under 2014 har RH enheten på Råsunda flyttats till Djupdalsskolan i Sollentuna. Överflyttningen innebar avvecklingskostnader med 1,2 mkr. Tilläggsbeloppet på totalt 26,5 mkr kostade 0,8 mkr mer än budgeterat. Grundskolan resultatenheter redovisar tillsammans ett överskott på 2,5 mkr. Motsva-

19 (43) rande siffra 2013 var ett underskott med 1,1 mkr. 2014 var tredje året då extra peng utifrån föräldrars utbildningsnivå betalades ut. Det s.k. strukturtillägget är en av anledningarna till det förbättrade meritvärdet i åk 9. Resultatenheternas resultat Av de sammanlagt nio enheterna redovisar sju ett överskott. Under hösten 2013 fattade nämnden beslut att skolor och förskolor skulle kunna föra med sig resultatet från året innan. Hur fördelningen av 2014 års resultat kommer att bli hanteras i separat ärende. Belopp i tkr Budgeterad kostnad Utfall 2014 Avvikelse Avvikelse i % Utfall avvikelse 2013 Utfall avvikelse 2012 Bergshamraskolan 33 171 36 069-2 898-8,7% -2 808-2 880 Råsundaskolan f-5 40 848 40 822 26 0,1% 1 207 249 Råsundaskolan 6-9 32 566 31 742 824 2,5% 1 685 Ekensbergsskolan 29 592 29 586 6 0, 96 119 Tallbackaskolan 43 931 42 759 1 172 2,7% 1 267-1 557 Granbackaskolan 29 786 28 791 995 3,3% 821-1 218 Skytteholmsskolan f-3 42 721 44 411-1 690-4, -1 346-1 667 Skytteholmsskolan 4-9 27 484 26 962 522 1,9% Ulriksdalsskolan 60 582 57 024 3 558 5,9% 404-5 089 Totalt 340 681 338 166 2 515 0,7% 1 326-12 043 Volymer Antal Elever f-9 Budget Utfall Ut- fall- Bokslut VT HT snitt VT HT snitt budg 2013 Egen regi 3 483 3 643 3 563 3 586 3 720 3 653 90 3 510 Annan kommun 410 424 417 405 402 403-14 381 Fristående skola 1 446 1 517 1 482 1 370 1 420 1 395-87 1 398 Summa barn 5 339 5 584 5 462 5 360 5 542 5 451-10 5 289 -varav från annan kommun 275 275 275 168 275 222-54 342 Summa Solna barn 5 064 5 309 5 187 5 192 5 267 5 230 43 4 947 Totalt antal Solnabarn på fritids 2 189 2 289 2 239 2 281 2 343 2 312 73 2 018 Antalet elever ökade totalt med 283 mellan åren 2013 och 2014. Av de 283 eleverna valde 264 den kommunala grundskolan i Solna, 22 valde annan kommuns skola medan de som väljer friskola har minskat med 3 elever. Andelen elever i fristående eller annan kommuns skola har minskat för första gången på flera år. 2013 valde 36 procent av eleverna annan skola än Solnas kommunala skolor. År 2014 är andelen 34 procent.

20 (43) Gymnasieskola Gymnasieskola 2014 2013 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 112 004 113 470 1 466 109 906 113 134 3 228 Kostnader 235 844 246 186 10 342 233 135 244 251 11 116 Summa 123 840 132 716-8 876 123 229 131 117-7 888 Verksamheten gymnasieskola redovisar totalt ett underskott med 8,9 mkr. Den främsta anledningen är fler elever och att kostnaderna per elev ökat mer än budgeterat. Fler elever går på individuella alternativ eller andra dyrare program eller inriktningar. Skolverket har också godkänt ett antal inriktningar med specialpriser som därmed inte följer den länsgemensamma programprislistan. Intäkter Intäkterna ökade med 1,4 mkr. Anledningen är högre peng per elev från annan kommun än budgeterat samt ökade intäkter för momskompensation. Fler elever än beräknat går på NIU utbildning vilket innebär ett tillägg på pengen på mellan 15 000 och 18 000 kr per år. Kostnader Fler elever innebär ökade kostnader för skolpeng med 2 mkr. Till det kommer ökade kostnader elevernas programval med 8,5 mkr. Volymer Antal elever gymnasiet Budget Utfall Avvi Bokslut VT HT snitt VT HT snitt kelse 2013 Egen regi 651 651 651 677 689 683 31 695 Annan kommun 478 478 478 534 587 561 83 526 Fristående skola 758 758 758 711 673 692-67 746 Summa barn 1 887 1 887 1 887 1 922 1 949 1 935 48 1 967 -varav från annan kommun 483 483 483 505 514 509 26 499 Summa Solna barn 1 404 1 404 1 404 1 417 1 435 1 426 22 1 468 Antalet elever inom gymnasieverksamhet har ökat med 22 elever. Grundsärskola och gymnasiesärskola Sammantaget redovisar särskolans verksamheter ett överskott på 4,6 mkr. Anledningen är färre elever inom grundsärskolan och lägre priser per elev än budgeterat. När det gäller gymnasiesärskolan beror avvikelsen på högre priser per elev än budgeterat. Kostnaderna för en elev inom särskolan är höga och varierar mycket beroende på elevens funktionshinder vilket gör det svårt att budgetera.

21 (43) Grundsärskola 2014 2013 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 13 664 13 494-170 15 464 15 321-143 Kostnader 33 376 27 872-5 504 38 202 33 741-4 461 Summa 19 712 14 378 5 334 22 738 18 420 4 318 Gymnasiesärskola 2014 2013 Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter 566 452-114 288 425 137 Kostnader 12 816 13 367 551 11 457 13 421 1 964 Summa 12 250 12 915-665 11 169 12 996-1 827 Volymer Antal elever Budget 2014 Utfall 2014 Utfall antal elever 2013 Grundsär Gymnasiesär Grundsär Gymnasiesär Grundsär Gymnasiesär Egen regi 25 30 27 Annan kommun och friskola 14 26 11 26 12 31 Summa barn 39 26 41 26 39 31 -varav från annan kommun 5 10 8 Summa Solna barn 34 26 31 26 31 31 Solna stad hade under verksamhetsåret 57 Solna elever inskrivna i särskolan fördelat på 26 elever i gymnasiesärskolan och 31 elever i grundsärskolan. I Solnas grundsärskolor går 10 elever från andra kommuner. Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått 2014 2013 2012 Nettokostnad per barn i förskoleverksamhet, kr 97 730 94 361 96 695 Nettokostnad per barn på fritidshem, kr 25 555 23 526 26 327 Nettokostnad per elev i grundskola inkl. f-klass, kr 77 272 78 060 78 273 Nettokostnad per elev i gymnasieskola, kr 93 069 98 775 92 246 Nettokostnad per elev i särskola, kr 463 805 440 538 390 608 Nettokostnad per elev i gymnasiesärskola, kr 496 713 437 369 329 750 Kvalitetsmått, enbart Solnas kommunala regi 2014 2013 2012 Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan (1) 5,8 5,6 5,4 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, förskolan 41 43 44 % (1) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem, % (1) 42 40 47

22 (43) Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, grundskolor, 80 82 81 % (1) Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Solna 81 80 78 gymnasium, % (1) Antal elever per lärare grundskolan år 1-9 (1) 12,2 11,3 11,4 Antal elever per lärare Solna gymnasium (1) 14,5 14,8 14,9 Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 92 89 89 Andel elever i Solna gymnasium som fullföljt utb inom 4 år 89 83 exkl. IV, % Faktiskt meritvärde år 9 225 213 215 (1) Mätning per oktober 2013, 2012, 2011 Volymer 2014 2013 2012 Antal barn i förskola i enskilda och andra kommuners förskolor 1 738 1 601 1 477 Antal barn i förskola i Solna kommunala förskolor 2 424 2 443 2 458 Andel inskrivna barn av befolkningen, % 85 85 87 Antal elever f-9 i fristående och andra kommuners skolor 1 798 1 779 1 673 Antal elever f-9 i Solna kommunala skolor 3 653 3 510 3 380 Antal elever, gymnasieskolan i fristående och andra kommuners 1 253 1 272 1 303 skolor Antal elever i Solna gymnasium 695 695 718 Antal elever från andra kommuner i Solnas kommunala 222 342 326 skolor år f-9 Antal elever från andra kommuner i Solna gymnasium 509 499 528

23 (43) Bilaga verksamhetsresultat Förskola Diagram 1 visar att andelen föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i förskolan" ökar mellan från 78 procent 2013 till 92 procent 2014. Ökningen är markant. Förskolan har arbetat strukturerat för att förbättra resultaten. Diagram 1: Trygghet i förskolan Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i förskolan" 2 2010 2011 2012 2013 2014 Förskolor i Solna Diagram 2 visar att andelen av föräldrarna som känner till förskolans arbete att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering ökar mellan från 65 procent 2013 till 71 procent 2014. Aktiviteter som givit utdelning är att likabehandlingsplanen gås igenom på föräldramöten, tas upp på utvecklingssamtal samt vid föräldraråd. Förskolorna har även arbetat med att synliggöra likabehandlingsarbetet genom att visualisera det i bilder på förskolorna Diagram 2: Likabehandlingsplan Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering" 2010 2011 2012 2013 2014 2 Förskolor i Solna Diagram 3 visar att andelen av föräldrar som instämmer i påståendet: Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp ökar från 66 procent 2013 till 77 procent 2014.

24 (43) Diagram 3: Information Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp" 2 2010 2011 2012 2013 2014 Förskolor i Solna Grundskola Årskurs 3 Matematik Diagram 4 visar att andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i matematik minskar mellan 2013 (79 %) och 2014 (62 %). Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 86 % på Bergshamraskolan till 33 % på Skytteholmsskolan. Både i Solna och på riksnivå är det ett delprov som varit speciellt svårt, delprov E, mätning, längd och proportionella samband. Diagram 4: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Matematik 2 2012 2013 2014 Diagram 5 visar andel flickor (61 %) och pojkar (64 %) som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i matematik 2014. Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 89 % av pojkarna på Ulriksdalsskolan till 29 % av flickorna på Skytteholmsskolan.

25 (43) Diagram 5: Andel flickor/pojkar som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Matematik 2 Flickor 2014 Pojkar 2014 Svenska Diagram 6 visar att andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i svenska minskar mellan 2013 (83 %)och 2014 (73 %). Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 94 % på Ulriksdalsskolan till 55 % på Skytteholmsskolan. Diagram 6: Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Svenska 2 2012 2013 2014 Diagram 7 visar andel flickor (79 %) och pojkar (68 %) som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov, årskurs 3 i svenska 2014. Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 96 % av flickorna på Ulriksdalsskolan till 48 % av pojkarna på Skytteholmsskolan. Diagram 7: Andel flickor/pojkar som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i årskurs 3, Svenska 2 Flickor 2014 Pojkar 2014

26 (43) Matematik Diagram 8 visar att andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i matematik, årskurs 6, minskar mellan 2013 (94 %) och 2014 (90 %). Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % på Bergshamraskolan till 76 % på Skytteholmsskolan. Diagram 8: Andel elever med provbetyg A-E i årskurs 6, Matematik 2 2012 2013 2014 Diagram 9 visar andel flickor (90 %) och pojkar (91 %) med provbetyg A-E för ämnesprovet årskurs 6, matematik 2014. Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % av flickorna och pojkarna på Bergshamraskolan till 75 % av pojkarna på Skytteholmsskolan. Diagram 9: Andel flickor/pojkar med provbetyg A-E i årskurs 6, Matematik 2 Flickor 2014 Pojkar 2014 Svenska och svenska som andraspråk Diagram 11 visar andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i svenska (94 %) och svenska som andraspråk (50 %), årskurs 6, 2014. Resultaten i svenska 2014 varierar mellan skolorna, från 98 % på Råsunda skolan till 84 % på Ulriksdalsskolan. Resultatet i svenska som andraspråk 2014 i Solnas skolor (50 %) är lägre än resultatet för riket som helhet (76 %).

27 (43) Diagram 11: Andel elever med provbetyg A-E i årskurs 6, svenska och svenska som andraspråk 2014 2 Svenska SvA* SvA* Underlaget innehåller för få elever för att redovisas på skolnivå Diagram 12 visar andel flickor (98 %) och pojkar (92 %) med provbetyg A-E för ämnesprovet årskurs 6, svenska 2014. Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % av flickorna på Bergshamraskolan, Tallbackaskolan och pojkarna på Skytteholmsskolan till 78 % av pojkarna på Ulriksdalsskolan. Diagram 12: Andel flickor/pojkar med provbetyg A-E i årskurs 6, Svenska 2014 2 Flickor 2014 Pojkar 2014 Engelska Diagram 13 visar att andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i engelska, årskurs 6, ökar mellan 2013 (88 %) och 2014 (96 %). Samtliga skolor har resultat som överstiger 90 % med en variation på sju procentenheter. Solnas totala resultat 2014 (96 %) är tre procentenheter högre än riket som helhet (93 %).

28 (43) Diagram 13: Andel elever med provbetyg A-E i årskurs 6, Engelska 2 2012* 2013 2014 2012* avser: "Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i svenska" Diagram 14 visar andel flickor (97 %) och pojkar (94 %) med provbetyg A-E för ämnesprovet årskurs 6, engelska 2014. Resultaten 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % av flickorna på Bergshamraskolan, Tallbackaskolan och pojkarna Skytteholmsskolan till 78 % av pojkarna på Ulriksdalsskolan. Diagram 14: Andel flickor/pojkar med provbetyg A-E i årskurs 6, Engelska 2014 2 Flickor 2014 Pojkar 2014 Diagram 15 visar andel elever med god läsförståelse i årskurs 7 mellan 2006 och 2014. Resultaten 2014 (totalt 62 %) varierar mellan skolorna, från 74 % av eleverna på Tallbackaskolan till 37 % av eleverna på Skytteholmsskolan. Diagram 15: Andel elever med god läsförståelse, årskurs 7 9 7 5 Bagartorpsskolan Bergshamraskolan Råsunda skola Skytteholmsskolan Tallbackaskolan Alla skolor 3 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013* 2014 2013* Resultat saknas för tre skolor Trygghet - Årskurs 3

29 (43) Diagram 16 visar att andel elever som uppfattar skolan som trygg ökar något 2014 (91 %) jämfört med 2013 (90 %). Andel föräldrar som uppfattar att deras barn känner sig tryggt i skolan minskar 2014 (76 %) jämfört med 2013 (83 %) Elevernas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 97 % på Skytteholmsskolan och Råsunda skola till 86 % på Tallbackaskolan Föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 90 % på Råsunda skola till 63 % på Granbackaskolan. Elevernas upplevda trygghet 2014 (91 %) är femton procentenheter högre än föräldrarnas (76 %). Diagam 16: Trygghet - Elever och föräldrar, årskurs 3 Andel som instämmer i påståendena: "Jag känner mig trygg i skolan" och "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2 Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 17 visar att andel pojkar i årskurs 3 som uppfattar skolan som trygg ökar 2014 (91 %) jämfört med 2013 (88 %). Andel flickor som uppfattar skolan som trygg minskar 2014 (89 %) jämfört med 2013 (92 %) Flickornas och pojkarnas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % bland flickorna på Skytteholmsskolan och Råsunda skola till 74 % bland flickorna på Tallbackaskolan. 2 Diagam 17: Trygghet - Pojkar och flickor årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014

30 (43) Trygghet - Årskurs 5 Den brukarundersökning som genomförts 2014 visar att den andel elever i årskurs 5 som uppfattar skolan som trygg är oförändrad, men minskat bland föräldrarna, jämfört med 2013. Elevernas upplevda är trygghet 2014 är sju procentenheter högre än föräldrarnas. Svarsfrekvensen 2014 är 94 % bland eleverna och 33 % bland föräldrarna. Diagram 18 visar att andel elever i årskurs 5 som uppfattar skolan som trygg är oförändrad 2014 (88 %) jämfört med 2013 (90 %). Andel föräldrar som uppfattar att deras barn känner sig tryggt i skolan minskar 2014 (81 %) jämfört med 2013 (84 %) Elevernas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 98 % på Ekensbergsskolan till 73 % på Skytteholmsskolan. Föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % på Ekensbergsskolan till 75 % på Råsunda skola, Ulriksdalsskolan och Bergshamraskolan. Elevernas upplevda (88 %) är trygghet 2014 är sju procentenheter högre än föräldrarnas upplevda trygghet (81 %) Diagam 18: Trygghet - Elever och föräldrar, årskurs 5 Andel som instämmer i påståendena: "Jag känner mig trygg i skolan" och "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2 Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 19 visar att andel pojkar i årskurs 5 som uppfattar skolan som trygg är oförändrad 2014 (90 %) jämfört med 2013 (90 %). Andel flickor som uppfattar skolan som trygg minskar 2014 (89 %) jämfört med 2013 (92 %) Flickornas och pojkarnas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % bland pojkarna på Ekensbergsskolan och Råsunda skola samt flickorna på Granbackaskolan till 71 % bland pojkarna på Skytteholmsskolan.

31 (43) Diagam 19: Trygghet - Pojkar och flickor årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014 Trygghet - Årskurs 8 Brukarundersökningen som genomförts 2014 visar att den andel elever i årskurs 8 som uppfattar skolan som trygg ökat, men minskat bland föräldrarna, jämfört med 2013. Elevernas upplevda är trygghet 2014 är åtta procentenheter högre än föräldrarnas. Svarsfrekvensen 2014 är 85 % bland eleverna och 37 % bland föräldrarna. Diagram 20 visar att andel elever i årskurs 8 som uppfattar skolan som trygg ökar 2014 (93 %) jämfört med 2013 (90 %). Andel föräldrar som uppfattar att deras barn känner sig tryggt i skolan minskar 2014 (85 %) jämfört med 2013 (91 %) Elevernas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 97 % på Ulriksdalsskolan till 89 % på Tallbackaskolan. Föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % på Ulriksdalsskolan till 80 % på Skytteholmsskolan. Elevernas upplevda (93 %) är trygghet 2014 är åtta procentenheter högre än föräldrarnas (85 %) Diagam 20: Trygghet - Elever och föräldrar, årskurs 8 Andel som instämmer i påståendena: "Jag känner mig trygg i skolan" och "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2 * Uppgift saknas för Bha-skolan 2013 Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 21 visar att andel pojkar i årskurs 8 som uppfattar skolan som trygg ökar 2014 (93 %) jämfört med 2013 (90 %). Andel flickor som uppfattar skolan som trygg är oförändrad 2014 (92 %) jämfört med 2013 (92 %) Flickornas och pojkarnas upplevda trygghet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % bland pojkarna på Bergshamraskolan och Råsunda skola samt flickorna på Ulriksdalsskolan till 80 % bland pojkarna på Skytteholmsskolan.

32 (43) Diagam 21: Trygghet - Pojkar och flickor årskurs 8 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2 * Uppgift saknas för Bha-skolan Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014 Diagram 22 visar att andel elever i årskurs 3 som känner till kunskapskraven minskar 2014 (87 %) jämfört med 2013 (91 %). Andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav ökar 2014 (84 %) jämfört med 2013 (80 %) Elevernas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 92 % på Råsunda skola till 82 % på Skytteholmsskolan. Elevernas upplevelse av kännedom om kunskapskraven 2014 (87 %) är tre procentenheter högre än föräldrarnas 84 %) Diagam 22: Kännedom om kunskapskraven - Elever och föräldrar årskus 3 Andel som instämmer i påståendena: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2 Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 23 visar att andel pojkar i årskurs 3 som känner till kunskapskraven ökar 2014 (89 %) jämfört med 2013 (82 %) Andel flickor som känner till kunskapskraven minskar 2014 (85 %) jämfört med 2013 (97 %) Flickornas och pojkarnas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 95 % av flickorna på Bergshamraskolan till 79 % av flickorna på Ulriksdalsskolan.

33 (43) Diagam 23: Kännedom om kunskapskraven - Pojkar och flickor årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014 Diagram 24 visar att andel elever i årskurs 5 som känner till kunskapskraven ökar 2014 (91 %) jämfört med 2013 (85 %). Andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav ökar 2014 (83 %) jämfört med 2013 (80 %) Elevernas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 94 % på Tallbackaskolan och Ulriksdalsskolan till 88 % på Skytteholmsskolan. Elevernas upplevelse av kännedom om kunskapskraven 2014 (91 %) är åtta procentenheter högre än föräldrarnas 83 %). Diagam 24: Kännedom om kunskapskraven - Elever och föräldrar årskus 5 Andel som instämmer i påståendena: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2 Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 25 visar att andel pojkar i årskurs 5 som känner till kunskapskraven ökar 2014 (93 %) jämfört med 2013 (85 %). Även andel flickor som känner till kunskapskraven ökar 2014 (89 %) jämfört med 2013 (85 %) Flickornas och pojkarnas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % av pojkarna på Ulriksdalsskolan och Granbackaskolan till 80 % av flickorna på Granbackaskolan.

34 (43) Diagam 25: Kännedom om kunskapskraven - Pojkar och flickor årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014 Diagram 26 visar att andel elever i årskurs 8 som känner till kunskapskraven ökar 2014 (82 %) jämfört med 2013 (78 %). Andel föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav är i stort sett oförändrad 2014 (73 %) jämfört med 2013 (72 %) Elevernas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 95 % på Råsunda skola till 61 % på Tallbackaskolan. Elevernas upplevelse av kännedom om kunskapskraven 2014 (82 %) är nio procentenheter högre än föräldrarnas 73 %). Diagam 26: Kännedom om kunskapskraven - Elever och föräldrar årskus 8 Andel som instämmer i påståendena: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2 * Uppgift saknas för Bha-skolan Elever 2013 Elever 2014 Föräldrar 2013 Föräldrar 2014 Diagram 27 visar att andel pojkar i årskurs 8 som känner till kunskapskraven ökar 2014 (82 %) jämfört med 2013 (78 %). Även andel flickor som känner till kunskapskraven ökar 2014 (83 %) jämfört med 2013 (75 %) Flickornas och pojkarnas kännedom om kunskapskraven 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % av pojkarna på Råsunda skola till 56 % av pojkarna på Tallbackaskolan.

35 (43) Diagam 27: Kännedom om kunskapskraven - Pojkar och flickor årskurs 8 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2 * Uppgift saknas för Bha-skolan Pojkar 2013 Pojkar 2014 Flickor 2013 Flickor 2014 Årskurs 9 Andel elever som nått målen i alla ämnen Diagram 28 visar att andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen ökar med fem procentenheter 2014 (80 %) jämfört med 2013 (75 %). Skolornas resultat varierar med 37 procentenheter, från 97 % på Råsunda skola till 60 % på Tallbackaskolan. Solnas totala resultat 2014 (80 %) är tre procentenheter högre än riket som helhet (77 %). Diagram 28: Andel elever som nått målen i alla ämnen, årskurs 9 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 29 visar att andel pojkar i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen 2014 (81 %) ökar med åtta procentenheter jämfört med 2013 (73 %). Även andel flickor som nått målen i alla ämnen 2014 ökar 2014 (80 %) jämfört med 2013 (79 %) Pojkarnas resultat i Solna är sju procentenheter högre än motsvarande resultat för riket som helhet.

36 (43) Diagarm 29: Andel elever som nått målen i alla ämnen uppdelat per kön, årskurs 9 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Solna skolor Riket Diagram 30 visar andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen 2014 uppdelat per svensk och utländsk bakgrund. Andel elever med svensk bakgrund som nått målen i alla ämnen (87 %) ökar med fem procentenheter jämfört med 2013 (82 %). Andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som nått målen i alla ämnen (74 %) ökar med två procentenheter jämfört med 2013 (72 %). Andel elever med utländsk bakgrund, födda i utomlands, som nått målen i alla ämnen (53 %) minskar med tre procentenheter jämfört med 2013 (56 %). Diagram 30: Andel som nått målen i alla ämnen uppdelat per svensk och utländsk bakgrund, årskurs 9 2 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Svensk bakgrund Utl. bakgr, födda i Sverige Utl. bakgr, födda utomlands Diagram 31 visar andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen 2014 uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Andel elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning som nått målen i alla ämnen (89 %) ökar med tre procentenheter jämfört med 2013 (86 %). Andel elever med föräldrar som har gymnasial utbildning som nått målen i alla ämnen (77 %) ökar med fem procentenheter jämfört med 2013 (72 %). Skolverket redovisar inte uppgifterna gällande elever i Solna med föräldrar som har förgymnasial utbildning eftersom dessa baseras på färre än tio elever. Motsvarande resultat för riket som helhet 2014 (41 %) är oförändrat jämfört med 2013 (41 %).

37 (43) Diagram 31: Andel som nått målen i alla ämnen uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, årskurs 9 2 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna* Riket Solna* 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning * Redovisas ej av Skolverket. Uppgiften ang. förgymnasial utbildning 2013 baseras på färre än 10 elever Behörighet till gymnasieskolan För att ha behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska, matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Att vara behörig till yrkesprogrammen innebär att man är behörig till något av gymnasieskolans program. Diagram 32 visar att andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan 2014 (90 %) ökar med tre procentenheter jämfört med 2013 (87 %). Skolornas resultat 2014 varierar med sjutton procentenheter, från 97 % på Råsunda skola till 80 % på Skytteholmsskolan. 2 Diagram 32: Andel elever behöriga till nationellt program, årskurs 9 2009 2010 2011* 2012* 2013 * 2014 * * Behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram from 2011 Diagram 33 visar att andel pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan 2014 (91 %) ökar med fyra procentenheter jämfört med 2013 (87 %). Pojkarnas gymnasiebehörighet i Solna (91 %) är fem procentenheter högre än riket som helhet (86 %). Andel flickor som är behöriga till gymnasieskolan 2014 (90 %) minskar med en procentenhet jämfört med 2013 (91 %). Flickornas gymnasiebehörighet i Solna (90 %) är två procentenheter högre än riket som helhet (88 %). Flickornas och pojkarnas gymnasiebehörighet 2014 varierar mellan skolorna, från 100 % bland flickorna på Bergshamraskolan och pojkarna på Råsunda skola till 73 % bland flickorna på Skytteholmsskolan.

38 (43) Diagram 33: Andel elever behöriga till nationellt program, årskurs 9, uppdelat per kön (uppgifter saknas 2 Flickor 2011* Flickor 2012* Flickor 2013 * Flickor 2014 * Pojkar 2011* Pojkar 2012* Pojkar 2013 * Pojkar 2014 * * Behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram from 2011 Meritvärde En elevs meritvärde utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i grundskolan. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan: Betyg A 20 B 17,5 C 15 D 12,5 E 10 F 0 Betygsvärde Diagram 34 visar att meritvärdet i årskurs 9 2014 (225) ökar med tolv poäng jämfört med 2013 (213). Meritvärdet i Solna är tio poäng högre än riket som helhet (215) Meritvärdet 2014 varierar mellan skolorna, från 236 poäng på Råsunda skola till 212 poäng på Tallbackaskolan. 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 Diagram 34: Meritvärde, årskurs 9 2011 2012 2013 2014 Diagram 35 visar att pojkarnas meritvärde i Solna 2014 (221) ökar med tjugo poäng jämfört med 2013 (201) och är sjutton poäng högre än riket som helhet (204). Flickornas meritvärde i Solna 2014 (231) ökar med fyra poäng jämfört med 2013 (227) och är fyra poäng högre än riket som helhet (204). Flickornas och pojkarnas meritvärde 2014 varierar mellan skolorna, från 254 poäng bland flickorna på Bergshamraskolan till 206 poäng bland pojkarna på Tallbackaskolan.

39 (43) 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 Diagram 35: Meritvärde, årskurs 9, uppdelat per kön Flickor 2011 Flickor 2012 Flickor 2013 Flickor 2014 Pojkar 2011 Pojkar 2012 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Diagram 36 visar meritvärdet för elever i årskurs 9 uppdelat per föräldrarnas utbildningsnivå. Meritvärdet 2014 för elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning (242) ökar med elva poäng jämfört med 2013 (231). Meritvärdet 2014 för elever med föräldrar som har gymnasial utbildning (216) ökar med tio poäng jämfört med 2013 (210). Skolverket redovisar inte meritvärdet 2014 för elever i Solna med föräldrar som har förgymnasial utbildning eftersom dessa baseras på färre än tio elever. Meritvärdet för elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning i riket som helhet 2014 (159) minskar med en poäng jämfört med 2013 (160). 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 Diagram 36: Meritvärde uppdelat per föräldrarnas utbildningsnivå, årskurs 9 Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna Riket Solna 2010 2011 2012 2013 2014 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning för Solna redovisas ej av Skolverket 2014. Uppgiften baseras på färre än 10 elever Skillnaden mellan ämnesprovbetyg och slutbetyg i årskurs 9 Diagram 37 visar att andel elever i årskurs 9 som har högre slutbetyg än ämnesprovbetyg i svenska 2014 (24 %) ökar med fem procentenheter jämfört med 2013 (19 %). Motsvarande resultat för riket som helhet 2014 var 23 %. Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyg 2014 varierar mellan skolorna, från 39 % på Skytteholmsskolan till 14 % på Ulriksdalsskolan.

40 (43) 2 Diagram 37: Skillnaden mellan ämnesprov och slutbetyg, svenska, årskurs 9 Diagram 38 visar att andel elever i årskurs 9 som har högre slutbetyg än ämnesprovbetyg i matematik 2014 (30 %) ökar med fem procentenheter jämfört med 2013 (25 %). Motsvarande resultat för riket som helhet 2014 var 31 %. Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyg 2014 varierar mellan skolorna, från 70 % på Skytteholmsskolan till 0 % på Bergshamraskolan. 2 2013 Lägre 2013 Lika 2013 Högre 2014 Lägre 2014 Lika 2014 Högre Diagram 38: Skillnaden mellan ämnesprov och slutbetyg, matematik, årskurs 9 2013 Lägre 2013 Lika 2013 Högre 2014 Lägre 2014 Lika 2014 Högre Diagram 39 visar att andel elever i årskurs 9 som har högre slutbetyg än ämnesprovbetyg i engelska 2014 (13 %) ökar med sju procentenheter jämfört med 2013 (6 %). Motsvarande resultat för riket som helhet 2014 var 9 %. Andel elever med högre slutbetyg än ämnesprovbetyg 2014 varierar mellan skolorna, från 38 % på Skytteholmsskolan till 0 % på Ulriksdalsskolan. 2 Diagram 39: Skillnaden mellan ämnesprov och slutbetyg, engelska, årskurs 9 2013 Lägre 2013 Lika 2013 Högre 2014 Lägre 2014 Lika 2014 Högre

41 (43) Gymnasieskolan Diagram 40 visar att andel elever i Solna Gymnasium som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år minskar 2014 (75 %) med sju procentenheter jämfört med 2013 (82 %). Diagram 40: Genomströmning - Solna Gymnasium Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år Källa: SIRIS 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Solna Gymnasium Riket Diagram 41 visar att andel elever folkbokförda i Solna som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år är oförändrat 2014 (78 %) jämfört med 2013 (78 %). Diagram 41: Genomströmning - Folkbokförda elever i Solna Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år ( Alla program inkl IV/IM ) Källa: KOLADA 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Elever folkbokförda i Solna Riket Diagram 42 visar att andel elever med slutbetyg i Solna Gymnasium som är behöriga till högskola minskar 2014 (84 %) med fyra procentenheter jämfört med 2013 (88 %). Motsvarande minskning för riket som helhet 2014 (70 %) var sjutton procentenheter jämfört med 2013 (87 %). Diagram 42: Högskolebehörighet - Solna Gymnasium Andel elever behöriga till högskola av de som fick slutbetyg 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Solna Gymnasium Riket

42 (43) Diagram 43 visar att andel elever med slutbetyg folkbokförda i Solna som är behöriga till högskola minskar mellan 2014 och 2013. För elever på studieförberedande program 2014 (84 %) är minskningen sju procentenheter jämfört med 2013 (91 %). Motsvarande minskning för riket som helhet 2014 (92 %) var en procentenhet jämfört med 2013 (93 %). För elever på yrkesförberedande program 2014 (45 %) är minskningen trettiofem procentenheter jämfört med 2013 (80 %). Motsvarande minskning för riket som helhet 2014 (35 %) var fyrtiosex procentenheter jämfört med 2013 (81 %). Diagram 43: Andel folkbokförda elever i Solna behöriga till högskola av de som fick slutbetyg 2012 2013 2 2014 Solna Alla kommuner Solna Alla kommuner Studieförberedande program Yrkesförberedande program Diagram 44 visar den nationella statstiken att den genomsnittliga betygspoängen för elever i Solna Gymnasium ökar 2014 (14,0) med 0,6 poäng jämfört med 2013 (13,4). Den nationella statstiken omfattar enbart elever med 2500 gymnasiepoäng. Solna Gymnasiums egen statistik visar (grön stapel) att den genomsnittliga betygspoängen för alla elever i Solna Gymnasium är 13,5 poäng. 14,2 14 13,8 13,6 13,4 13,2 13 Diagram 44: Betyg - Solna Gymnasium Genomsnittlig betygspoäng (endast elever med 2500 gy-poäng) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket 2014 Blå stapel: Endast elever med 2500 gymnasiepoäng, Källa SIRIS Grön stapel: Alla elever, Källa Solna Gymnasium Diagram 45 visar andel elever med minst betyget E i gymnasiegemensamma kurser samt gymnasiearbete.

43 (43) 95% 9 85% 75% 7 Diagram 45: Betyg - Solna Gymnasium Andel elever med minst betyget E i gymnasiegemensamma kurser samt gymnasiearbete 2011 2012 2013 2014 Eng 5 Id hälsa 1 Ma 1 Na 1 Hi 1 Re 1 Sam 1 Sv 1 SvA 1 Gy arb