Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31



Relevanta dokument
Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Religionskunskap. Ämnets syfte

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Religionskunskap för lärare 1 2

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Religionsvetenskap och lärande

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Ämnesblock svenska 142,5 hp

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Examensbeskrivning Diarienummer MIUN 2011/986

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Ämnesblock matematik 112,5 hp

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Svensk författningssamling

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Att undervisa om religion och vetenskap : med grund i ämnesplanen i religionskunskap PDF LÄSA ladda ner

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Ämneslärarprogrammet 300 högskolepoäng

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

Utbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19

VFU i matematik ht 2015 MÅL

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Svensk författningssamling

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Hur skapar man engagemang i religionsundervisningen?

Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Om ämnet Idrott och hälsa

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: språk-, skriv- och läsutveckling Specialisering: utvecklingsstörning LASPE.

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp)

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Transkript:

Innehåll Förord 5 Del I Religionskunskap Skolans mest ifrågasatta ämne 7 Sverige och andra länder 8 Skolreformer och religionsämnets nytta 10 Kristendomskunskap - skolans första ämne 10 Från kristendomskunskap till religionskunskap 11 Religionskunskap i dagens skola 13 Religionskunskap som skolämne 17 Religionsinslag i förskolan 17 Orienteringsämne i grundskolan 18 Från kärnämne till gymnasiegemensamt ämne 19 Det akademiska arvet 20 Värdegrund i skolan 22 Tyngdpunktsförskjutningar i skolan 25 Statens ideologi och följdverkningar för skolan och religionskunskapen 26 Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31 Förutsättningar 32 Objektivitet och/eller engagemang 32 Lära av lust, plikt eller för överlevnad 34 Religionsföreträdarnas och elevernas preferenser 36 Kursplanernas och verklighetens religionskunskap 38 Teoretisk grund för religionsdidaktik 39 Perspektiv i 2011 års läroplaner och religionsundervisning 43 Ytterligare perspektiv med fokus på religionsämnet 47 Undervisningsprocessen i religionskunskap 51 Ämnet eller eleven i centrum 52 Läraraktivt kontra elevaktivt 54 Autentisk eller instrumentell religionsundervisning 57 Remus förlag 3

Register Lärarens erfarenheter av autentiska miljöer 58 Elitens eller folkets religion 69 Det ämnesdidaktiska valet 72 Deskriptiv eller normativ etikundervisning 74 Omdöme och betyg 76 Arbetssätt i religionsundervisningen 80 Didaktisk modell 81 Elevens livsvärld 82 Det etiska samtalet och religionssamtalet 85 Berättelsen 91 Texttolkning och religionsjämförelse 98 Film och musik i religionsundervisningen 105 Barnlitteratur i livsfrågeundervisningen 116 Temaprojekt 123 Arenan för ett konkretare projekt 128 Religionsdidaktik 139 Framväxt 139 Religionsdidaktiska positioneringar 141 Modeller för det religionsdidaktiska forskningsfältet 146 Ny didaktik för nya kursplaner - Neurodidaktik 151 Del III Religionsämnet efter 2011 - Framtidsperspektiv 161 Harmoniserande eller provocerande religionsundervisning 162 Skolinspektion för kontroll eller utveckling 163 Progression för livslångt lärande 165 Pedagog- och lärarroll i förändring 169 Referenser 174 Register 177 4 Remus förlag

Religionsundervisningens vara eller icke vara Religionskunskap är det skolämne som mer än andra ämnen både blivit ifrågasatt och förändrat. Inget annat ämne har lockat så många att agera kring dess ställning, utformning och innehåll. Ämnet har inte bara bedömts utifrån kyrkans, samhällets och näringslivets behov. Det har dessutom prövats dels mot elevens behov av kompetens för att motsvara samhällets och yrkeslivets krav, dels utifrån elevens och föräldrarnas demokratiska rätt till information, integritet och självständighet samt vad individen behöver för att leva ett gott liv.

Del I Religionskunskap Skolans mest ifrågasatta ämne

Kompositionslära för religionskunskap Idag kan vem som helst sätta sig ner och komponera ett eget musikstycke. Till och med mobiltelefonen ger var och en möjlighet att ta fram sin egen komponerade ringsignal. Inom religionskunskapen är det inte lika enkelt. Här krävs en kvalificerad utbildning som ger insikter i komponerandets konstart. Det behövs inte bara kunskaper i harmonilära utan också övning för att man ska kunna bli yrkesskicklig. I utbildningen i harmonilära (högskoleförlagd utbildning) är det många som deltar, men alla har inte samma uppfattning och det gäller därför att som student finna sin egen väg.

Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning

Religionsämnet i 2011 års skolreformer I vissa fall kan en medveten dikotomisk uppställning av ett område ge relief åt den roll som läraren har i undervisningsprocessen. De båda polerna visar på överdrifter samtidigt som de kan medverka till den balans och allsidighet som aktuell kursplan i religionskunskap kräver. I kommentarmaterialet till kursplanen för gymnasiet framhålls att 2011 års kursplan är lik närmast föregående kursplan avseende religioner och livsåskådningar, etiska och existentiella frågor. Men det nya är betonandet av ett dikotomiskt förhållningssätt i undervisningen.

Del III Religionsämnet efter 2011 - Framtidsperspektiv