Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående?

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? BULLETIN Nr 8/2007 Marie-Louise Grahn ISBN Marianne Sörensen 978-91-7261-101-6

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn Marianne Sörensen

Marie-Louise Grahn/Marianne Sörensen och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, 0704-604685 Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: 978-91-7261-101-6 Bulletinen kan beställas från: Bulletinen finns även på Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan 5 205 02 Malmö Tfn vxl: 0771-22 23 40 E-post: habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering/fou

Sammanfattning För att klara sig i arbetslivet betalar många hörselskadade ett högt pris i form av psykisk ansträngning, trötthet, stress och sämre livskvalitet. Tillgång till socialt stöd och delaktighet på arbetsplatsen kan påverka måendet i positiv riktning likaså en arbetsplatsanpassning som görs utifrån den anställdes behov. Stresshantering med avspänning är annat som kan vara gynnsamt, och något vi börjat använda mer och mer i vår verksamhet. Syftet med Qi Gong kursen var att se om det är en metod som vi kan rekommendera vår målgrupp. Stress är en orsak av att det brister i balansen mellan vad individen behöver och klarar (kontroll) och vad miljön erbjuder och kräver (krav). En hörselskada ger olika effekter för olika personer, men innebär ofta att personen hamnar i stressfyllda situationer. Det krävs ett aktivt lyssnande och skärpt uppmärksamhet för att hantera den information man får och för att kontrollera att man har uppfattat rätt. Detta är något som kräver stor energi. Flera av deltagarna i Qi Gong gruppen arbetade inom skola, förskola och vård eller med andra kommunikativa yrken. Många hade levt med långvariga stressbesvär. Majoriteten av de 12 deltagarna upplevde minskade besvär under kursens gång och vid avslut. Möjligheten att göra Qi Gong programmen tillsammans med andra med liknande problem har också upplevts positivt enligt svarsformulären. De flesta önskade också någon form av uppföljning för att hålla motivationen vid liv och träffa övriga gruppdeltagare. För de som avbröt deltagandet kanske inte kursen kom i rätt tid. Andra saker fanns i fokus och kan ha varit hindrande i möjligheten att ta till sig programmet. Qi Gong kan vara ett verktyg som kan öka på välbefinnandet, men behöver troligen samordnas med andra åtgärder; exempelvis mer kunskap om hörselnedsättning och tinnitus, stöd i arbetssituationen såsom arbetstekniska hjälpmedel, ändrade arbetsuppgifter, hörselinformation till kollegor och anhöriga och för en del deltidssjukskrivning. Hur har då resultatet blivit? Alla fyra variablerna välmående, stress, sömn och koncentration har förbättrats väsentligt. Från att vid start ha legat under medelvärdet 5 på skalan ligger alla variablerna nu över medelvärdet och sömn och stress är de variabler som har förbättrats mest. Förändringen för stress var 3,63 enheter och för sömn 3,58 enheter. Trötthet gör det ofta svårare att stå emot tinnitus, och sömnen är viktig för återhämtning. Vi är dock medvetna om att det är en liten grupp, som vi utvärderat och att det finns tänkbara felkällor till

resultatet. Det omhändertagande som det innebär att få gå i en Qi Gong grupp med andra i samma situation skulle kunna ge en placeboeffekt. Vi kan dock inte utesluta att Qi Gong haft en positiv betydelse för hälsan och bedömer utifrån utvärderingen, att vi kan rekommendera den här metoden till vår målgrupp. Vår förhoppning är bl.a. att intresseföreningar ska bli intresserade av att erbjuda stresshantering i form av Qi Gong.

Innehåll Förord...7 Bakgrund...9 Hörselnedsättning/Tinnitus...9 Qi Gong...10 Förstudie...10 Aktuell studie...11 Genomförande ö...12 Förberedelser...12 Informationskväll...12 Kursen...13 Resultat...14 Tre fiktiva deltagare...15 Deltagarnas upplevelser...18 Åsikter under kursen...18 Åsikter efter kursen...19 Redovisning av diagram...20 Avslutande kommentar...21 Referenser...22 Bilaga 1...23 Bilaga 2...25 Utgivna FoU-rapporter...27 Utgivna FoU-bulletiner...29

Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Synhörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har tillsammans resonerat om olika förslag, som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder kunnat prövas och utvärderas. Ett av förslagen under 2004 handlade om att låta ett antal personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus inom hörsel- och dövenhetens vuxenteam pröva Qi Gong för att härigenom bättre kunna hantera sin stressituation. Kurator Marianne Sörensen och kurator Marie-Louise Grahn vid Hörsel och Dövenheten har dokumenterat erfarenheten, hur försöket var upplagt och deltagarnas reaktioner. Utvecklingssamordnare tekn lic Björn Harrysson vid FoUenheten har handlett dem i arbetet vilket har slutförts i samverkan med övrigt stöd vid enheten. I juni 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Bulletin Nr 8/2007 7

Bakgrund Hörselnedsättning/Tinnitus I Sverige finns omkring en miljon hörselskadade personer. Begreppet hörselskada omfattar i detta sammanhang hörselnedsättning, vuxendövhet, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Hörselnedsättning och förekomst av tinnitus är mycket starkt kopplade till varandra. Trots detta finns det personer med tinnitus som inte upplever några direkta besvär med hörseln. Nedsatt hörsel får sina största konsekvenser i kommunikation med andra människor. Tinnitus är en upplevelse av ljud, som inte kommer från någon yttre källa. Det innebär att man ständigt hör ett pipande, dånande eller brusande ljud i örat. Enligt en svensk undersökning utförd av Axelsson och Ringdahl år 1989, fann man att 10 15 % av befolkningen rapporterade tinnitus ofta eller alltid, och att 3 % hade tinnitus som ständigt var närvarande och var mycket plågsam (Andersson G, 2000). När det gäller tinnitus är det framför allt den sistnämnda gruppen, som Hörsel- och Dövenheten (HoD) kommer i kontakt med. I vuxenteamet på HoD erbjuder vi hörselrehabilitering av olika slag till personer över 19 år som har en hörselskada, och som är bosatta i Region Skåne. Vi vänder oss även till personer i deras närmaste omgivning. Rehabiliteringen kan ske såväl i grupp som individuellt. Vi som arbetar i teamet är enhetschef, administrativ assistent, audionomer, hörselpedagoger, kuratorer, psykolog och teckenspråkslärare. Vi möter i vår verksamhet ofta personer med arbete inom den offentliga sektorn och med människovårdande yrken. Förskollärare, lärare, sjukvårdspersonal och personer inom vård och omsorg är högt representerade och det är ofta yrken där kommunikationen är betydelsefull. Den som lever med ett funktionshinder måste lära sig att handskas med en tillvaro som innehåller moment av osäkerhet. Gullacksen (1993) har genomfört en kvalitativ studie, som bygger på intervjuer med yrkesverksamma hörselskadade personer. Resultatet av intervjuerna visar bl.a. att det i arbetslivet sker ett dubbelarbete, där ett kompensatoriskt arbete utförs. Detta för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras utan att brister orsakade av hörselnedsättningen avslöjas. Mycket vanligt är, att till en början dölja sina hörselproblem. Arbetet som utförs bakom kulisserna är i regel dolt för andra än den hörselskadade själv. Det kan för den hörselskadade personen vara svårt att delta i gruppdiskussioner, både Bulletin Nr 8/2007 9

formella och de som sker exempelvis under kaffepausen. Dubbelarbetet kostar fysisk och psykisk energi. Att aktivt lyssna för att uppfatta rätt innebär ständig anspänning i muskler i huvud, axlar och nacke. Självförtroendet hotas och trötthet och värk är ofta dominerande symptom för hörselskadade personer. Trötthet och muskelspänning är också vanligt förekommande vid tinnitus, som samtidigt ibland innebär en ökad ljudkänslighet. Trötthet, värk och att värja sig för obehagsljud förstärker tinnitusupplevelsen, vilket kan leda till koncentrationssvårigheter och sömnbesvär. Dagligen möter vi personer med en hög stressbelastning, som en följd av hörselnedsättning och/eller tinnitusbesvär, och vi har sedan många år tillbaka sett ett stort behov av att komplettera vår rehabilitering med olika former av stresshantering och avspänning. Qi Gong Qi Gong ingår i grunden för den traditionella kinesiska medicinen (TCM), där människan anses ha ett energi-/akupunktursystem i vilket Qi cirkulerar. Qi i Qi Gong betyder livsenergi och gong betyder arbete, skicklighet eller träning. Qi Gong är en metod som passar alla och ger fysisk och psykisk balans. Da Mo metoden, en metod av många, är ca 1500 år gammal och lärs ut i Kina till terapeuter, akupunktörer, örtläkare osv. Det är en metod som bygger på rörelser, andning och ett akupressurprogram och går i korthet ut på att hantera, spara och samla in livsenergi. (www.qi-utveckling.com). Förstudie På våren 2003 anordnade Vuxenteamet på Hörsel- och Dövenheten en helgkurs, Da Mo metoden (kurs 1), som ett led i vår rehabilitering. Instruktör var Kjell Lundholm, som är sjukgymnast med utbildning i Väst- och österländsk medicin. Gruppledare var Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen, båda kuratorer. Tanken med kursen var, att se om Qi Gong är en användbar metod för stresshantering och avspänning för vår målgrupp, vuxna med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 att fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/ kompletterande behandlingsmetoder. Vi beviljades anslag för att kunna genomföra denna behandling. Vid utvärderingen av kurs 1 kunde vi konstatera, att deltagarna i gruppen var positiva till Qi Gong kursen och de menade över lag att de haft glädje av den. Samtidigt framkom att det hade varit svårt att få in metoden i sin vardag. Förväntningar från deltagarna var att kunna förbättra sin koncentration, sömn och minska på spänningar. Genom det frågeformulär vi använt oss av var det 10 Bulletin Nr 8/2007

svårt att utläsa några större förändringar på de områdena. Därför ville vi gärna pröva en ny kursgenomgång (kurs 2) med nya deltagare, och med en något förändrad form, för att se om vi skulle få ett annat resultat. Vi upptäckte vid första undersökningen (kurs 1) att Qi Gong är en metod som man kan tillägna sig visuellt och med hörseltekniska hjälpmedel. När man kan rörelserna så är man inte heller beroende av att lyssna på ett avspänningsband. Men, vi tror att det tar lång tid att förändra sina vanor och att det kräver regelbunden träning för att få in en ny rutin. Därför räckte inte en helgkurs till, och vi ville pröva ett annat kursupplägg. Aktuell studie Våren 2004 ansökte vi därför återigen om bidrag från Habilitering- och hjälpmedelsnämnden och beviljades en ny summa för att kunna genomföra ytterligare ett projekt under perioden jan. tom sept. 05 (kurs 2) Vi ville lägga in fler kurstillfällen under en längre period för att på så sätt automatisera träningen och göra den till en ny vana. Vi ville pröva, om det är så att man får in Qi Gong i sitt liv, så kan man få ett redskap med vilket man själv kan påverka sitt mående. Effekterna av utövandet ska, enligt instruktör Kjell Lundholm, kunna resultera i förbättrad stresstålighet, minskad muskelspänning och smärta, bättre sömn och ökad koncentrationsförmåga, dvs. ett ökat välbefinnande. Tanken fanns fortfarande kvar, att klargöra om vi kan rekommendera Qi Gong, som en avspänningsmetod för vår målgrupp. Kursen var tänkt att utvärderas i relation till brukarens upplevelse av stress före, under och efter kursen. Bulletin Nr 8/2007 11

Genomförande Förberedelser Under hösten 2004 började vi planera och förbereda för kurs 2. Vår målgrupp var personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus, och som upplevde hög stressnivå. Den här gången skulle kursen innehålla 24 timmar fördelade på sju tillfällen under tiden januari september 2005. Personalen i Vuxenteamet informerades om kursen för att kunna informera aktuella brukare om våra planer. Instruktör Kjell Lundholm var tillfrågad om att åter leda en kurs och hade tackat ja, och vi två kuratorer skulle även denna gång vara gruppledare. Många brukare var intresserade av att delta, och inbjudan till en informationskväll gick ut i slutet av hösten. De inbjudna personerna var redan inne i någon form av rehabilitering på HoD antingen kring tinnitus eller hörselnedsättning. Vi bestämde oss för, tillsammans med Forskning och Utveckling (FoU), att använda oss av samma frågeformulär som vi använt vid vår helgkurs 2003, men vi omarbetade det något. Formuläret delades ut vid start, i mitten av april och i samband med avslutningen i september. Det innehöll fyra frågor på en ograderad skala, som vi delat upp i tio delar. Första frågan handlade om mående idag, för ett år sedan och hur brukaren förväntade sig att må om ett år. Här ville vi ta reda på om man hade en positiv eller negativ tanke om framtiden, och om man kunde känna möjlighet att påverka sin egen hälsa. Övriga tre frågor var om stress, sömn och koncentrationsförmåga. Brukaren skulle även beskriva sina förväntningar på kursen (se bilaga 1). På uppföljningsformuläret fanns dessutom frågor om hur ofta och vilken form av Qi Gong som utövades och vilka faktorer som var hindrande. Vi ville även få deras egna kommentarer och synpunkter på kursens upplägg (se bilaga 2). Informationskväll Den två timmar långa prova på - och informationskvällen anordnades i början av december. Efter en kort deltagarpresentation berättade instruktör Kjell Lundholm om Da Mo metoden, en medicinsk Qi Gong stil, som innehåller ett rörelse- ett andnings- och ett akupressurprogram. Att lära Qi Gong kräver, enligt Kjell Lundholm, regelbundenhet, och det är viktigt att man avsätter en bestämd tid och har en speciell plats för att få in rörelseprogrammet som en rutin i det dagliga livet. Andningsprogrammet kan man ta till kortare stunder under dagen för att nå avspänning i stressfyllda situationer, och det kan även användas 12 Bulletin Nr 8/2007

vid sänggående för att skapa lugn och underlätta insomnandet. Efter en kort fikapaus fick deltagarna prova på rörelseprogrammet. Vid informationstillfället fanns två vuxendövtolkar med, som skrev ner allt som sades på en skärm, skrivtolkning, och vi använde teleslinga, eftersom de flesta av våra deltagare hade, förutom tinnitus, en hörselnedsättning av varierande grad. Deltagarna beslöt sig för att vi vid följande träffar skulle använda enbart teleslinga och en mikrofon, som skickades runt, för att alla skulle kunna ta del av allt som sades. Kursen Kursen var uppdelad på sju tillfällen, totalt 24 timmar, med start i januari och avslutning i september 2005. Gruppen bestod av 3 män och 13 kvinnor i åldrarna 35-65 års ålder. Dessutom deltog en kvinnlig anhörig för att främst finnas med som språktolk. Första tillfället var en heldag, och de följande sex träffarna var förlagda till eftermiddagstid. Vid första tillfället presenterade sig de 16 deltagarna för varandra och berättade kort om sin tinnitus och hörselnedsättning. Sju av personerna hade hörselnedsättning (hns) och tinnitus av varierande grad, tre personer hade hns och övriga tre besvärades av tinnitus. Deltagarna tog också upp en del av sina stressrelaterade besvär och vilka förväntningar var och en hade på med Qi Gongkursen. Kjell Lundholm bemötte vars och ens funderingar, frågor och synpunkter. De förväntningar som framfördes var att få bättre sömn, kunna spara energi, få ett verktyg för avspänning och återhämtning och förbättra sin koncentration. Det framkom också att man ville hitta balans och harmoni i tillvaron och uppleva inre frid; dvs. få en bättre hälsa. Av deltagarna arbetade elva personer med varierad tjänstgöringsgrad, tre personer var heltidssjukskrivna och två av deltagarna var ålderspensionärer. Vi gick igenom de olika programmen under förmiddagen, och fortsatte under eftermiddagen med ytterligare en genomgång i lugnt tempo. Det fanns under tiden som träningen pågick tillfällen för frågor och synpunkter. De återstående träningstillfällena byggde fortsatt på praktiska övningar, som successivt byggdes på. Kjell Lundholm besvarade frågor och bemötte synpunkter från deltagarna om träningen och kroppsliga och psykiska reaktioner på träningen av Qi Gong. Kursdeltagandet har varierat något vid de olika träningstillfällena på grund av sjukdom och aktuell arbetssituationen. Frågeformuläret delades ut vid kursstart, i mitten av april och i samband med avslutningen i september. Bulletin Nr 8/2007 13

Resultat Tre av deltagarna, tre kvinnor, har valt att avsluta kursen efter två till fyra tillfällen. Två av kvinnorna hade tinnitus, men även värkproblematik. I det ena fallet ökade värken, och kvinnan fortsatte med tidigare använd metod för avslappning. Den andra kvinnan fick svårigheter i privatlivet och fick stöd på hemorten istället. För den tredje kvinnan blev Qi Gongträningen alltför kravfylld, och hon hade svårt för att lära sig övningarna. Hon valde därför att avsluta träningen, men hade fortsatt individuellt samtalsstöd hos kurator på HoD. Vi kommer att presentera resultatet från Qi Gong kursen utifrån 12 av de 13 deltagarna som fullföljt kursen. Det är 10 kvinnor och 3 män, som besvarat de tre frågeformulären vid start, efter halva tiden i april och efter avslutet i september. En av deltagarna saknar fullständig svarsinformation och därför väljer vi att inte använda den. Resultatet redovisas utifrån tre fiktiva fallbeskrivningar som vi bedömer är representativa för gruppen. Vi kommer även att låta olika deltagare komma till tals genom citat från de olika träningstillfällena och från svarsformuläret. Vi presenterar även ett diagram där vi har använt värdena på de fyra variablerna, välmående, stress, sömn och koncentration dels vid start dels vid avslut. När vi avslutade i september 2005 använde sig alla utom en person av alla eller något av de tre Qi Gong programmen med rörelse, andning och akupressur. För den som valt att avstå passade inte metoden och då blev träningen ytterligare ett krav i vardagen. Måendet efter avslut var förbättrat hos de flesta med upplevelse av mindre stress och bättre sömn och koncentrationsförmåga. 11 av deltagarna hade förbättrats på minst två av de fyra variablerna välmående, stress, sömn och koncentration. 9 personer konstaterade i frågeformuläret ett förbättrat mående, förbättrad sömn och koncentration. Stressnivån hade även minskat för nio av de tolv deltagarna. En person uppgav små förbättringar på alla fyra variablerna. Det är en person som hade stora besvär av tinnitus, men även annan problematik För den här deltagaren var det dock en positiv upplevelse att vara med i gruppen och träningen användes så gott som dagligen. Vi kurs- och gruppledare kunde uppleva ett lugn och en trygghet i gruppen under träningarna och under pauserna. Vi fick av deltagarna höra att det kändes bra att träna tillsammans och kunna få tillfälle att prata med andra i samma situation som förstår vad det innebär att ha en hörselnedsättning och/eller tinnitus. 14 Bulletin Nr 8/2007

Tre fiktiva deltagare Vi ska nu ge en bild av hur deltagarnas situation kan se ut och har valt att ge en fiktiv beskrivning av tre personer Anna, Berit och Carl. Vi har använt uppgifter från de olika deltagarna och gjort vissa ändringar. Här finns personer från offentliga sektorn och personer som har eller har haft bullrig arbetsmiljö. Vi beskriver deltagare med besvärande tinnitus utan hörselnedsättning, personer med måttlig hörselnedsättning och personer med grav hörselnedsättning. En beskrivning av personer i olika åldrar och kön, som befinner sig i olika faser i livet. Anna Anna är en kvinna i 50-årsåldern, som har hörselnedsättning och tinnitus sedan flera år tillbaka. Anna är ensamstående, och har ett rikt socialt nätverk. Hon deltar i föreningsverksamhet och har prövat på meditation vid några tillfällen. Anna har arbetat som lärare sedan mitten av 70-talet, men har under senare tid tjänstgjort som specialpedagog i mindre elevgrupper, men utan formell kompetens. Arbetet som lärare fungerade inte längre pga. tinnitusbesvär och hörselnedsättning, och hon var under våren 2005 halvtidssjukskriven. Anna uppger, under tiden som hon går på Qi Gong kursen, en oro inför sin framtida arbetssituation och en sorg över att behöva lämna arbetet som klassföreståndare. Upplever stöd och förståelse från arbetsledningen. Anna har under tiden en samtalskontakt med Företagshälsovården kring sina sömnsvårigheter och den förändrade yrkesrollen. Hon har på HoD även deltagit i hörselrehabilitering i grupp, där syftet är att deltagarna ska kunna få mer kunskap och lära sig hitta positiva strategier och att hitta sina möjligheter och begränsningar, dvs. att bättre lära sig leva med sin hörselnedsättning. Målet är också att deltagarna ska kunna utbyta erfarenheter med varandra. Inför sommarlovet fick Anna en tjänst som passade henne hörselmässigt, och arbetsgivaren hade ordnat med arbetstekniska hjälpmedel och akustikbehandling. Vid kursavslutningen arbetade Anna 75 % och var 25 % sjukskriven. När Anna började med Qi Gong fanns en hög stressproblematik med sömn- och koncentrationssvårigheter. Tinnitus påverkade hennes sömn negativt, och Anna kände sig aldrig riktigt utvilad. Hon hade också spänningar i axlar och nacke. Vid kursavslutningen anger hon att en klar förbättring gällande välmående, stress, sömn och koncentrationsförmåga har uppnåtts enligt svarsinformationen. Anna är en person som upplevt hög stressnivå, och vi bedömde att rehabiliteringen hade kommit i rätt tid, när det fanns motivation för och ork över för förändring. Anna har deltagit i Qi Gong, hörselrehabilitering i grupp och sam- Bulletin Nr 8/2007 15

talskontakt med FHV samtidigt som hon har fått en bra arbetsrehabilitering. Alla dessa faktorer kan sammantaget tänkas ha gett ett bra resultat och ett bättre mående. Berit Berit är i 60-årsåldern och lever tillsammans med sin man. Hon har arbetat inom sjukvården under ett 30-tal år. Under den här perioden debuterade hörselnedsättningen, som gradvis förändrades, och Berit har nu en grav hörselnedsättning. Berit fick svårighet att uppfatta patienterna och det uppstod problem vid konferenser o.dyl. Detta ledde, på eget önskemål, till omplacering till ett mindre kommunikativt arbete inom vården. Arbetsgivaren hade svårt att hitta tillräckligt kvalificerade och lämpliga arbetsuppgifter, och Berit upplevde sig understimulerad på arbetet. Även fritiden påverkades med hög stressnivå till följd och hon har under de senaste 10 åren, i omgångar, varit sjukskriven. Berit var med i en veckokurs med hörselrehabilitering på 70-talet och tog förnyad kontakt med HoD i slutet av 90-talet. Då deltog hon i en ny grupprehabilitering för personer med en grav hörselnedsättning. Hon har även deltagit i kurser med tecken som stöd (TSS). När Qi Gong kursen startade hade det yrkesverksamma livet avslutats, och Berit var ålderspensionär med en aktiv fritid. Hon umgicks med andra i samma situation och hade accepterat hörselnedsättningen. Hon hade då, med en grav hörselnedsättning och som hon själv uppgav, höga egenkrav stora sömn- och koncentrationssvårigheter och därmed en hög stressnivå. Detta påverkade välmående negativt. Efter kursens slut hade Berit börja prioritera och hade färre aktiviteter. Hon försökte göra en sak i taget. Det hade blivit stor förändring och förbättring gällande sömn- och koncentrationssvårigheter vilket påverkat och kraftigt minskat känslan av inre stress och ökat känslan av välmående. Berit är en person, som kämpat länge för att klara kommunikationen på sin arbetsplats med stressreaktioner och utmattning som följd. Genom att som ålderspensionär lämna det yrkesverksamma livet försvinner en del av de krav som arbetet innebär och man kan ha möjlighet och mer tid och ork att ta hand om och tänka på sitt eget mående. Carl Carl är en man i 40-årsåldern, som lever ensam. Han har varit sjukskriven under en längre period för en plågsam tinnitus, som debuterade för fem år sedan. Carl har arbetat med olika saker och även studerat, och när tinnitus debuterad arbetade han i en bullrig fabriksmiljö. Han har tidigare prövat sjukgymnastik, akupunktur och Kognitiv Beteendeterapi (KBT) för att minska besvären av tin- 16 Bulletin Nr 8/2007

nitus. Carl har under den här perioden fått hjälp med arbetsrehabilitering genom bl.a. arbetsträning och studier. Han har även haft kontakt med HoD för sin svåra tinnitus. Vid Qi Gong kursens start var Carl heltidssjukskriven. Han ville ha hjälp med att få ner en inre stress och genom träning av GiGong kunna få bättre kontroll över olika situationer. Carl uppgav i januari 2005 att sömn och välmående var förhållandevis bra, men att han hade problem med aktiviteter som krävde koncentration och han upplevde en hög stressnivå. När vi avslutade i september samma år uppgav Carl att han var lugnare i kontakt med människor i sin omgivning. Han hade fortsatt att träna Qi Gong dagligen. Måendet och sömnen var fortsatt bra och koncentrationsförmågan hade ökat och upplevelsen av stress hade minskat kraftigt. Carl har under flera upplevt en plågsam tinnitus som påverkar hela livssituationen. Genom att ständigt höra ett pipande, dånande eller brusande ljud i örat kan tinnitus kan vara psykiskt påfrestande. Det kan därmed ge upphov till besvärande stress, som i sin tur kan vidmakthålla tinnitus. Genom att få ner stressnivån kan det vara lättare att hantera svårigheter av olika slag. Här uppger Carl att han kunnat minska på stressnivån. Bulletin Nr 8/2007 17

Deltagarnas upplevelser Åsikter under kursen Vid ett av de första kurstillfällena frågade instruktör Kjell Lundholm deltagarna vilka rutiner de hade planerat in för sin träning hemma. En av deltagarna uppgav att det hade varit svårt att hitta en ostörd plats, medan andra uttryckte en längtan efter att kunna stå ostörda utomhus vid sin träning. Några hade inte riktigt än hittat rutiner och lämplig tidpunkt för träningen. Jag har ingen plats, där jag kan få vara ifred. Det är svårt att koppla av och uppnå tystnaden. Jag längtar efter att kunna stå ute i trädgården och göra Qi Gong. De nästföljande gångerna användes till träning av rörelse-, andnings- och akupressurprogrammet, och den videoinspelning vi har sedan tidigare lånades ut till olika deltagare för att de skulle ha möjlighet att träna hemma. När vi träffades femte gången i april gick vi i gruppen igenom vilka effekter som träningen givit. De var flera som uppgav att de blivit lugnare och mindre irriterade. Det uttrycktes bl.a. så här: Jag är lugnare i trafiken nu. Tidigare blev jag bara argare och argare, och jag tror att Qi Gong träningen har hjälpt. Jag känner hur jag mer kan kontrollera min irritation. Jag blir inte så lätt arg på andra. Jag kan fortsätta vara lugn och glad. En av kvinnorna använde sig av andningsövningen vid ett tandläkarbesök och hade nytta av det. Ytterligare en annan deltagare hade varit på anställningsintervju för ett arbete som hon upplevde skulle vara bättre med tanke på hennes tinnitus. Idag har jag varit på anställningsintervju. Jag använde mig, i morse, av andningsoch rörelseprogrammet. Det gjorde att jag kände mig avspänd under intervjun. För några deltagare hade inte träningen kommit in som en naturlig del i vardagen. Så här säger en av kvinnorna: Jag har försökt att träna, men jag tar mig aldrig den tiden för min egen skull. Kvinnan tog som exempel att det var lättare att ta sig tid med sin hund för att sköta om och gå ut med den. 18 Bulletin Nr 8/2007

Åsikter efter kursen Vad tyckte då våra deltagare om kursen? Alla uppgav att de tyckte det var positivt med Qi Gong kursen. Efter avslutningen i september kunde det låta så här; Förväntningarna blev högre än väntat. Kan nu basen, grunderna till Qi Gong. Till hjälp fanns videobandet med rörelseprogrammet, som många lånade hem för att befästa rörelserna. De tyckte också det är viktigt att ha en utbildad instruktör, som leder passen och kunde besvara de frågor och funderingar som dök upp. Så här lät det från en deltagare: Kjell Lundholm var en oerhört kunnig ledare som förklarade processen noggrant. Vikten av att vara i en grupp med deltagare i samma situation framkom och någon hade rekommenderat andra hörselskadade att delta: Nyttigt och bra att träffa andra med liknande problematik som min. Mycket bra kurs och upplägg. Har rekommenderat denna till andra hörselskadade. Många menade det är bra att fortsätta gå i grupp med instruktör även om man behärskar Qi Gong programmen. Det är som någon uttryckte det bra att ha någon som kan motivera till fortsatt träning. En av deltagarna hade på egen hand börjat i en ny grupp genom ett av bildningsförbunden, men kunde inte gå kvar. Hon säger så här: Har försökt annan Qi Gong efter kursslutet, men fick hoppa av pga. tekniken. Kunde inte uppfatta vad som sades. Flera av deltagarna ville gärna ha en återsamling eller fortsättningskurs. En återsamling är väl snart aktuell!! Jag är väldigt intresserad av en fortsättningskurs. Bulletin Nr 8/2007 19

Redovisning av diagram Vi har gjort ett diagram där vi använt de fyra variablerna välmående, stress, sömn och koncentration och använt medelvärdet på de 12 deltagarna, som vi valt att presentera. Vi redovisar nedan resultaten av deltagarnas upplevelser vid start och efter avslutningen i september. Här tydliggörs att medelvärdet ökat över tid när det gäller alla fyra variablerna. Tabell 1. Deltagarnas upplevelser 20 Bulletin Nr 8/2007

Avslutande kommentar En hörselskada ger olika effekter för olika personer, men trötthet och ökad stressbelastning är vanliga sekundära konsekvenser av hörselskadan. Vi kan se att olika stresshanteringsmetoder växer och blir mer vanliga i samhället, det kan röra sig om yoga, Qi Gong meditation osv. Vi tycker det är viktigt att kunna erbjuda stresshantering med avspänning för personer med hörselnedsättning och tinnitus, där individen kan delta med hörselteknik. Detta för att kunna känna sig delaktiga och få förståelse för sina besvär, som är dolda för omgivningen.vi bedömer att vi utifrån de positiva svaren vi fått kan rekommendera Qi Gong till vår målgrupp. Vår förhoppning är att resultatet av den här aktuella studien ska sprida ringar på vattnet så att intresseföreningar och bildningsförbund ska bli inspirerade till att erbjuda stresshantering och avspänning i form av Qi Gong kurser, som är anpassade så att målgruppen personer med hörselnedsättning och tinnitus kan delta. Bulletin Nr 8/2007 21

Referenser Andersson, G. (2000). Tinnitus. Orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter. Studentlitteratur. Gullacksen, A-C. (1993). Hö örselskadade i arbetslivet ett stress-/kontrollperspektiv. ollperspekti Socialhögskolans ö meddelandeserie nr 2. Lund: Lunds universitet. Lundholm K. www..qi-utveckling.com 2006-12-01. 22 Bulletin Nr 8/2007

Bilaga 1 QI-GONG REHAB Datum NAMN:.. Yrke:.. 1. Arbetssökande 2. Sjukskriven 3. Pensionär 1. Hur mår du idag? Dåligt Bra Hur mådde du för ett år sedan? Dåligt Bra Hur tror du att du mår om ett år? Dåligt Bra 2. Besvär med stress? Dåligt Bra Kommentar:.. 3. Min sömn är? Dåligt Bra Kommentar:.. 4. Min koncentrationsförmåga är: Dåligt Bra Kommentar:.. 23

Vad hoppas Du att Qi Gong kursen ska leda till? Vilka förväntningar har du? 24

Bilaga 2 Habilitering & Hjälpmedel Hörsel och Dövenheten S:t Lars Hus 3 221 85 Lund UPPFÖLJNING EFTER AVSLUTAD QI-GONG REHAB Datum NAMN:.. 1. Hur mår du idag? Dåligt Bra Kommentar:.. 2. Besvär med stress? Dåligt Bra Kommentar:.. 3. Min sömn är? Dåligt Bra Kommentar:.. 4. Min koncentrationsförmåga Dåligt Bra Kommentar:.. 25

Utövar du Qi Gong. När? Vilken form av Qi Gong gör du (-andning, - rörelse, -akupressur) Om du inte utövar Qi Gong eller har svårt att komma igång med att göra övningar, beskriv vad som hindrar dig? Övriga kommentarer och synpunkter på kursens upplägg. Blev det som du hade förväntat dig? 26

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 27

Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och mearbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Strand ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 28

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 29

Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN 978-91-7261-102-3 30

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Syn- hörsel- och dövverksamheten Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02, Malmö Tfn 0771-22 23 40 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering