En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

Om rapporten Förord 4 Bakgrund 6 Rapportens slutsatser 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt skapa utrymme för framtidens välfärd Detta påverkar kommunernas betalningsförmåga 12 Mer än fyra av tio kommuner har minskat sin befolkning 14 Allt färre ska försörja allt fler 16 Skenande äldreomsorgskostnader 18 Ökad medellivslängd ger högre kostnader 20 Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga 22 Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder 24 8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 26 Förslag till lösning 28 De kommunala beslutsfattarnas skäl att välja finansiell lösning En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner 36 Att slippa risker är viktigare än att maximera avkastningen 38 Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda 42 Olika sätt att finansiera pensionsskulden Tjänstepensionsförsäkring 46 Kapitalförvaltning 48 Pensionsstiftelse 50

Hö tid att prioritera pensionsskulden Det är dags att ta frågan om pensionsskulden på allvar. Skulden är stor, delvis dold, och hotar att stjälpa ekonomin i många av landets kommuner, med skattehöjning som enda utväg. De närmsta 10 åren är avgörande, och fungerar som vattendelare mellan kommuner som tar sitt ansvar, och de som inte gör det. Framtida satsningar på välfärd står på spel. Ämnet pensionsskuld får många att rycka på axlarna. Det är en komplex fråga som, om man inte tar tag i den och skaffar sig en finansiell handlingsplan, får dramatiska konsekvenser om 20-30 år. Hela 216 miljarder kronor är Sveriges kommuner skyldiga sina anställda och före detta anställda. Det är dags att frågan får gehör hos ansvariga politiker och prioriteras på den kommunala dagordningen. Låt oss slå fast att pensioner till enskilda individer inte är ifrågasatta. Problemet finns på kommunnivå, eftersom kommunerna garanterat pension till f.d. anställda. Dessa pensionspengar, som kunde varit reserverade för framtida utbetalningar, har i många fall investerats i för kommunen angelägna projekt såsom förskolor och bostäder. Men vad händer om de personer kommunen tänkt beskatta i framtiden inte bor kvar? 2 av 3 kommuner i Sverige tappar invånare gentemot riksgenomsnittet, och de som bor kvar blir äldre och allt mer vårdkrävande. I tidigare kommunala pensionsskuldsrapporter har vi berättat om den dolda skulden, det vill säga pensioner som intjänades före 1998 inte syns i kommunernas balansräkningar. Den redovisas, enligt lag, som en separat post och gör sig i många fall inte påmind förrän det är dags för utbetalning. Idag är det få som tvivlar på att den dolda skulden finns och att någon måste betala för den, men diskussionen om lösningarna har i många fall uteblivit. Den genomsnittliga soliditeten, ett mått på långsiktig betalningsförmåga, uppgår till 51 procent. Men när vi lägger till den dolda pensionsskulden sjunker soliditeten till 6 procent. Det är långt under de 30 procent som företagen i det privata näringslivet tagit som norm. Fyra av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet! Genom research och intervjuer med 149 kommunekonomichefer kan vi konstatera att: En tredjedel av landets kommuner inte har valt en strategi för hur man ska hantera pensionsskulden. Över hälften av landets kommuner har en pensionsskuld som är dubbelt så stor som kommunernas långfristiga skulder. Fyra av fem kommuner har valt en lösning utan garantier att faktiskt kunna betala sina skulder. Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskulden. Bland politikerna har endast 14 procent hög eller mycket hög kunskap, enligt ekonomicheferna. 4

Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. Jan Karlsson Chef Offentlig affär, Skandia Vi diskuterar ofta det framtida behovet av välfärd, och hur detta ska finansieras. Genom att amortera av delar av pensionsskulden idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen imorgon. Att amortera av pensionsskulden blir helt enkelt en viktig nyckel för framtida välfärd. Vår rapport visar att det finns ett ekonomiskt utrymme att betala av pensionsskulden de närmsta 10 åren, innan 40-talisternas vårdbehov skjuter i höjden och sextiotalisterna går i pension. Sunt förnuft säger att man bör amortera inför en kommande utgiftstopp. Det bör gälla även för kommunerna. Problemet är att man inte vinner val på en sådan strategi. Ambitionen med den här rapporten är att inte stanna vid den dolda skulden, utan också diskutera vad vi kan göra åt den. Våra intervjuer visar att ekonomicheferna främst av allt vill slippa kapitalförluster, värderar garanti och vill slippa långlevnadsrisker. Allt detta kan en försäkringslösning erbjuda och därför känner vi oss stärkta att ge oss ut i debatten. Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. I den här rapporten kan du som tjänsteman eller politiker få en samlad bild av situationen och hitta vägledning och resonemang vid val av finansiell lösning. Vi hoppas att du finner rapporten lika angelägen som vi. Hör gärna av dig med synpunkter! Jan Karlsson jan.f.karlsson@skandia.se, 08-788 17 75 5

Bak rund därför ökar pensionskostnaderna i landets kommuner Pensioner som är intjänande före 1998 är oftast redovisade utanför balansräknin en som en så kallad ansvarsförbindelse. Det innebär att kommunens pensionskostnad uppkommer först när pensionen börjar betalas ut. Allt fler kommuner väljer därför att utforma olika lösningar för att finansiera de kommande pensionsutbetalningarna. En viktig förklaring till den stora och växande pensionsskulden är den kommunala expansionen och därmed kraftiga ökningen av antalet anställda under 70- och 80-talen. Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. I löpande priser kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna når sin kulmen kring 2025, riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst när antalet äldre-pensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Det innebär att äldreomsorgskostnaderna ökar kraftigt vid samma tidsperiod som pensionsbelastningarna når sin kulmen. Under samma tid kommer dessutom färre yrkesverksamma att försörja allt fler. Många kommuner har samtidigt ett vikande befolkningsunderlag, vilket innebär sjunkande skatteintäkter som följd. I en samlad bedömnin är det därför klokt att ta ta i situationen nu när andelen pensionärer fortfarande är lå och den ekonomiska belastnin en be ränsad. Kommuner kan idag välja mellan tre olika finansieringsalternativ: pensionsstiftelse, tjänstepensionsförsäkring och kapitalförvaltning. 6

Pensionsskulden är inte den stora frågan för den kommande generationen. Välfärdskostnaden är det. Men genom att redan idag börja betala på pensionsskulden kan det på ett positivt sätt bidra till finansieringen av den framtida välfärden.

Rapportens slutsatser Vi har låtit intervjua 149 ekonomichefer i landets kommuner för att ta reda på vad de anser viktigt när det gäller val av finansieringsalternativ för pensionsskulden till kommunanställda.

1 2 3 4 5 6 Nio av tio kommunala ekonomichefer anser det vikti t att ha en finansiell handlin splan för att betala på pensionsskulden Det råder en bred enighet om värdet att bygga upp en finansiell beredskap för att hantera utbetalningarna av framtidens pensioner. Samtidi t saknar en tredjedel av landets kommuner en finansiell lösnin Trots medvetenheten om vikten av att ha en finansiell handlingsplan visar undersökningen att var tredje kommun ännu inte valt någon lösning. Att slippa risker är vikti ast vid val av lösnin Sju av tio kommunala ekonomichefer anser att slippa kapitalförluster är viktigast vid valet av lösning. Därefter följer skäl som att få en lösning med garantier samt slippa risker för den så kallade långlevnaden. Paradoxalt nog säger 4 av 5 kommunala ekonomichefer i undersökningen att de idag har lösningar utan garantier. Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda Bara var tredje ekonomichef anser att tjänstemännen i kommunen har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskuldfrågan. Bland politiker är kunskapen ännu lägre, anser de intervjuade ekonomicheferna. Det är därför mycket viktigt att öka kunskapen generellt och öka medvetenheten bland ansvariga ekonomichefer. Betala på pensionsskulden nu en smart lösnin att bädda för morgonda ens välfärdskostnader Det går inte att betala morgondagens välfärd redan idag. Däremot går det att betala av på pensionsskulden och därmed skapa utrymme för framtidens välfärdskostnader. Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder På grund av gynnsamma demografiska faktorer där en stor del av befolkningen fortfarande arbetar kommer det under perioden 2012-2022 att finnas utrymme för kommunerna att planera för framtidens välfärd med 8 miljarder kronor per år med nuvarande skattenivå enligt Skandias beräkningar. 9

Olika förutsättnin ar att betala av pensionsskulden och samtidi t skapa utrymme för framtidens välfärd

Detta påverkar kommunernas betalnin sförmå a Att betala av framtidens pensionsskuld och samtidigt planera för morgondagens välfärd är en viktig utmaning för landets kommuner.

Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga har framförallt att göra med tre samverkande faktorer: skatteintäkter, välfärdskostnader och pensionskostnader. Under de senaste åren har allt fler kommuner insett nödvändigheten i att arbeta fram finansiella handlingsplaner för att möta de kraftigt ökade pensionsutbetalningarna för de kommande generationerna. I många kommuner når pensionsutbetalningarna sin kulmen när antalet äldre-pensionärer (85+) blir som flest runt 2025. I denna del av rapporten har vi valt att fokusera på några av de viktigaste faktorer som påverkar kommunernas möjligheter att betala på framtidens pensionskostnader och samtidigt planera för morgondagens välfärd. De samverkande faktorerna är: framtida skatteintäkter framtida välfärdskostnader framtida pensionskostnader STATISTIK Den mesta av statistiken har vi hämtat från Statistiska Centralbyrån, SCB, år 2010. Samtliga kommuners nyckeltal finns som en bilaga till rapporten. 13

Mer än 4 av 10 kommuner har minskat sin befolknin I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Under samma period har Sveriges befolkning ökat från cirka 8 miljoner 1970 till 9,4 miljoner 2010. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning jämfört med riksgenomsnittets befolkningsökning på cirka 17 procent. Endast en av tre kommuner har ökat sin befolkning i minst samma omfattning som riksgenomsnittet. Vi ser att kommuner med vikande befolknings- och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Vi ser även att kommuner med ökande befolknings- och skatteunderlag bör ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Det beror på att tillväxtkommuner står inför stora investeringsutmaningar i dagens välfärd, som till exempel infrastruktur, barnomsorg, nya bostadsområden med mera. Det är i sig viktiga investeringar i livskvalitet, men det är viktigt att skilja på avkastning i samhällsnytta och i kronor. En ny skola eller väg kan inte betala morgondagens pensioner. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010 160 Antal kommuner 120 80 130 98 40 62 0 Minskning Ökning (under riksgenomsnittet) Ökning (över riksgenomsnittet) 14

I nästan hälften av Sveriges kommuner har det under fyrtioårsperioden skett en befolkningsminskning. Den största befolkningsminskningen har skett i Norrland och i Sveriges inland medan befolkningsökningen främst har skett inom Stockholmsområdet och Malmöregionen.

För flertalet av Sveriges kommuner är skatteunderlaget mindre idag än när pensionsskulden skapades. Samtidigt har försörjningskvoten ökat med över 30 procent.

Allt färre ska försörja allt fler De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010På ett sekel innebär det att vi kommer 160 Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010att tredubbla antalet 120 pensionärer över 65 år. Antal kommuner Antal kommuner Ett uttryck för det är försörjningskvoten som visar förhållandet mellan den arbetande generationen i åldern 20-64 år samt barn och unga och äldre. Idag är den 129 genomsnittliga försörjningskvoten cirka 0,7. Det innebär att varje arbetande person försörjer inte bara sig själv, utan 129även 0,7 barn och ungdom samt äldre. 160 80 120 40 80 0Enligt SCB:s beräknin ar 63 40 Minskning (1-43%) ökar försörjnin skvoten (under riksgenomsnittet) 0till 0,9 år 2060. Det är ruppen Minskning äldre (1-43%) som står (under riksgenomsnittet) för hela den öknin en. Försörjningskvot 1960-2060 1,0 Försörjningskvot 1960-2060 63 Om vi sätter försörjningskvoten i ett längre perspektiv får vi en större förståelse för vilket lappkast Sveriges kommuner står inför. För hundra år sedan var det inte ovanligt att många familjer hade fler än tio barn att försörja och det var inte 98 många äldre som blev över 65 år. Det fanns med andra ord många 98 barn, men få äldre att försörja. I den kommande generationen blir det tvärtom. Om femtio år Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) förväntas vi (över vara riksgenomsnittet) över 2,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Det ska jämföras med dagens 1,7 miljoner. (över För riksgenomsnittet) 50 år sedan var vi 900 000 som var 65 år och äldre. Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) 0,8 1,0 0,6 0,8 0,4 0,6 Totalt Från barn och unga Från äldre Totalt Källa: SCB Från barn och unga Från äldre 0,2 0,4 0,2 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 Line graphs 17 Line graphs

Skenande äldreomsor skostnader Av antalet äldre står framförallt 85+ för den största ökningen. Den framtida prognosen visar att antalet 85+ ökar till cirka 540 000 år 2060, vilket är åtta gånger fler jämfört med 1970. I framtidens välfärd är den största utmanin en att finansiera sjukvård och äldreomsor samtidi t som kommunerna också måste investera för framtiden. Att dessutom behöva betala på den gamla pensionsskulden blir en extra stor belastning för framtidens generation. Kommunerna har en stor ryggsäck som tynger den kommunala ekonomin i nästa generation. I rapporten Framtidens utmaning framgår att nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. Konsumtionen av framtidens välfärd sker inte idag och kostnaden uppstår således först i nästa generation. Däremot går det att skapa ekonomiskt utrymme för morgondagens välfärd genom att betala av på pensionsskulden. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. 18 * SKL, 2010

705% ökning av antal invånare som är 85 år och äldre perioden 1970-2060 Antal invånare 85 år och äldre 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 19

Den framtida livslängden innebär en risk för den framtida välfärden. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på.

ökad medellivslän d er hö re kostnader Eftersom kommuner lovat livslånga pensionsutbetalningar till sina före detta anställda blir det också relevant att se till medellivslängden. Enligt SCB:s beräkningar ökar männens livslängd fram till 2040 med 4 år och kvinnornas med 2,5 år. För kommuner innebär det en ökning av pensionsskulden. Om vi gör ett enkelt räkneexempel för en man som får 1000 kr per månad i tjänstepension och där pensionen skall betalas ut i ytterligare 4 år innebär det att pensionsskulden för den personen ökar med cirka 60 000 kronor. I exemplet har vi inkluderat löneskatten och det bara för en person. Om kommunen har 1000 anställda med samma förutsättningar ökar skulden och kostnaden med 60 miljoner. Den framtida livslängden innebär en stor risk för den framtida välfärden, där enskilda kommuner kan drabbas hårt. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på. Prognos Prognos över medellivslängden över medellivslängden i Sverige i Sverige 90 90 Kvinnor Män Kvinnor Män 85 85 80 80 75 75 70 70 1960 1960 1980 1980 2000 2000 2020 2020 2040 2040 Källa: SCB 21

Kommunernas lån sikti a betalnin sförmå a Ytterligare ett nyckeltal som påverkar kommunernas möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunernas långsiktiga betalningsförmåga. Om pensionsskulderna exkluderas är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om soliditeten däremot beräknas inklusive pensionsskulden faller kommunernas genomsnittliga soliditet till 6 procent. 8 av 10 kommuner får då en soliditet som är lägre än 30 procent, vilket är ett riktmärke för många ekonomer vid bedömning av ett företags långsiktiga betalningsförmåga. 4 av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet. Ibland möts detta av argument som att det finns dolda tillgångar i kommunala anläggningar, infrastruktur och kommunala bolag som mer än väl matchar pensionsskulderna. Men frågan är hur bokförda värden i anläggningar, fastigheter och bolag kan marknadsvärderas? Är det politiskt möjligt att sälja sitt kommunala bostadsbolag? Kan ett bibliotek drivas i vinstintresse? Finns det köpare till den kommunala simhallen? Många gånger är driftskostnaderna större än intäkterna. Kommunernas genomsnittliga soliditet 60% 51% 40% 20% 0% 6% Redovisad pensionskuld Total pensionsskuld Källa: SCB 22

4 10kommuner av har en negativ soliditet 8 av 10 lägre kommuner har en soliditet som är än 30 procent I många kommuner är pensionsskulden mer än dubbelt så stor som de långfristiga lånen, till exempel banklån. I genomsnitt är pensionsskulden nästan 70 procent större än de långfristiga lånen. Vilka kommunala tillgångar motsvarar pensionsskulden? Om vi räknar om den totala pensionsskulden per invånare är den genomsnittliga skulden cirka 23 000 kronor. Vi ser ett stort spann bland kommunerna från drygt 44 000 till cirka 4 000 kronor per invånare. Störst pensionsskuld per invånare finner vi i kommuner som har vikande befolkningsunderlag. Miljarder kronor Kommunernas pensionsskulder i relation till långfristiga skulder 250 200 150 100 50 0 128 Långfristiga skulder 216 Totala pensionsskulder Källa: SCBKälla: SCB 23

Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder som underlättar den framtida välfärden 120 000 Sveriges demografiska faktorer ger kommunerna ett 100 000 gynnsamt läge att under kommande tioårsperioden 80 000 vidta 60 åtgärder 000 som bäddar för morgondagens välfärd. Antal 160 000 140 000 40 000 20 000 I diagrammet nedan ser vi tydligt 0 den stora fyrtiotalistkullen som idag är kring 65 år. Det är cirka 10-15 år kvar innan fyrtiotalisterna blir 85+. Vi ser också nästa stora topp som är sextiotalisterna. Redan om cirka 10-15 år ska sextiotalisterna Antalet individer per födelseår 160 000 140 000 0 5 10 15 20 25 80- talister bli försörjda i stället för försörjare. Vi ser dessutom den stora 80-talistkullen som precis Ålder har lämnat gymnasieskolan. Det innebär att nästa belastningstopp för gymnasieskolan kommer om 10-15 år. 30 35 40 45 50 60- talister 55 60 65 40- talister Det är dessa demografiska förutsättningar som bidrar till att kommuner idag har ett gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder som underlättar den framtida välfärdskostnaden i nästa generation. 70 40- talister 75 80 85 90 95+ 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95+ Ålder Källa: SCB 24

2av3 kommuner har ett vikande befolkningsunderlag jämfört med riksgenomsnittet Detta är ett viktigt budskap att ta till sig redan idag. För många kommuner är bilden förskönande eftersom utmaningarna blir än större. Det beror på att 2 av 3 kommuner har vikande befolknings- och skatteunderlag jämfört med riksgenomsnittet. Det förhållandet syns inte eftersom diagrammet visar riksgenomsnittet. Gynsamma demografiska förutsättningar bidrar till att kommunerna idag har ett läge att vidta åtgärder som underlättar finansieringen av den framtida välfärden. 25

8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 8 miljarder ger 80 miljarder på tio år. Denna siffra kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder.

I vår analys kan vi konstatera att det under den kommande tioårsperioden finns ett ekonomiskt utrymme för kommuner att öra finansiella åt ärder som förbättrar det ekonomiska lä et kattebelastning i kommunal i nästa eneration. sektor på grund av emografiska faktorer 2010-2035 (jämfört med 2010) 50 00 50 Detta syns tydligt i nedanstående diagram som visar att under perioden 2012-2022 finns ett välfärdsutrymme uppemot som mest 1 skattekrona att förbättra välfärden för den kommande generationen. Som ett genomsnitt under hela perioden innebär utrymmet cirka 50 öre på skatten per år. Räknar vi om 50-öringen till hela skatteunderlaget motsvarar det 8 miljarder per år, det vill säga 80 miljarder under hela tioårsperioden. Dessa 80 miljarder som kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder. Att under tioårsperioden planera för 50-örin en på skatteunderla et er kommuner ett rejält bidra till att finansiera den framtida välfärden. 00 50 Skattebelastning i kommunal sektor på grund av Skattebelastning i kommunal sektor på grund av demografiska faktorer 2010-2035 (jämfört med 2010) demografiska faktorer 2010-2035 (jämfört med 2010) Skattebelastning Genomsnitt under perioden 2012-2022 00 1,50 1,50 50 1,00 1,00 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Kronor Kronor 0,50 0,50 0,00 0,00-0,50-0,50-1,00-1,00 År Skattebelas Skattebelast Genomsnitt Genomsnitt perioden 20 perioden 201-1,50-1,50 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2010 2015 2020 2025 2030 2035 År År 27

Försla till lösnin Genom att betala av på pensionsskulden redan idag blir pensionskostnaderna lägre i nästa generation. Samtidigt frigörs medel som kan användas för att finansiera morgondagens välfärd. Vi har i rapporten påvisat några viktiga nyckeltal som nära hänger ihop med pensionsskulden. Förutom pensionsskulden ska den framtida skatteintäkten finansiera den framtida konsumtionen av äldreomsorg, sjukvård och skola. Det är en ekvation som inte går ihop. Ekvationen blir än svårare att lösa om vi lägger till en åldrande befolkning och att vi lever allt längre. I flera utomstående rapporter läggs också än större kostnadsökningar till på grund av standardförbättringar. Att det idag finns utrymme till standardförbättringar innebär en risk för kommuner som kan medföra att välfärdskostnaderna ökar i än snabbare takt då vi ständigt förväntar oss högre kvalitet. Att minska sina skulder inför en kommande utgiftstopp är ofta en klok idé. Genom att välja en försäkrin slösnin kan kommuner redan ida amortera på pensionsskulden. Amorteringen innebär att kommunen frigör medel som kan användas till morgondagens välfärd i nästa generation. Det går inte att idag spara dagens skatteintäkter till nästa generation att redan idag betala nästa generations äldreomsorg Det går att betala på pensionsskulden redan idag vilket innebär att pensionskostnaderna blir lägre i nästa generation och mer utrymme skapas för att betala framtida välfärdskostnader 28 Källa: Framtidens utmaning och egna beräkningar

Försäkringslösning är ett smart, tryggt och enkelt sätt att planera för finansieringen av den framtida välfärden redan idag Förutom det positiva kassaflödet till framtidens välfärdskostnad får kommuner med försäkringslösning möjlighet till överavkastning och man slipper risker. En annan fördel är att kommunen slipper administrera de före detta anställdas livsvariga pensionsutbetalningar.

Exempel om det ekonomiska utrymmet under perioden 2012-2022 används till försäkrin slösnin. Förutsättnin ar Kommunen i exemplet har drygt 22 000 invånare och en pensionsskuld på cirka 450 miljoner kronor. För kommunen motsvarar det genomsnittliga utrymmet på skatteunderlaget (50 öre) cirka 18 miljoner kronor per år. Kommunen har under den gångna 40-årsperioden ökat sin befolkning med cirka 15 procent. Utan försäkringslösning infaller pensionsutbetalningstoppen kring 2025, vilket innebär en ökning från dagens nivå med närmare 70 procent i fasta priser. (För kommuner med vikande befolkningsunderlag är pensionsutbetalningsökningen än större). Lösnin Förutom att betala på dagens pensionsutbetalningar amorterar kommunen på pensionsskulden med 18 miljoner kronor per år under perioden 2012 till 2022. Alltså under den period som det är demografiskt gynnsamt. Resultat I diagrammet ser vi tydligt den positiva effekt som försäkringslösningen ger för de framtida välfärdskostnaderna. Genom försäkringslösningen har kommunen från år 2023 och framåt skapat ett extra välfärdsutrymme på cirka 10 miljoner kronor. 30

Kostnads- och likviditetsbelastning av pensioner intjänade före 1998 vid inlösen 18 mkr per år i 10 år 40 Med försäkringslösning Miljoner kronor 30 20 10 Utan försäkringslösning Framtida välfärdsutrymme 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År Källa: Egna beräkningar 31

De kommunala beslutsfattarnas skäl till att välja finansiell lösnin av pensionsskulden

Om undersöknin en Vi har intervjuat 149 ekonomi- och finanschefer i landets kommuner. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som har betydelse när man väljer finansiell lösning. Vi har testat argument och egenskaper som tillhör en rad olika finasiella lösningar för att se hur de bedöms sinsemellan. Undersökningen avser i första hand valet av finansieringen av den gamla pensionsskulden, det vill säga pensionsskulder som är intjänade före 1998. Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Skandia under april månad 2011. United Minds är ett oberoende undersöknings- och analysföretag som hjälper företag, organisationer och myndigheter med marknadsinsikt. United Minds genomför regelbundet undersökningar kring samhällsförändringar, trender och konsument- och målgruppsinsikt.

149 kommuner i hela Sverige har blivit intervjuade 9 av 10 kommunala ekonomichefer anser det viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation

En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlin splaner för att betala av på pensionsskulden Nio av tio kommunala ekonomichefer anser att det är viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation. Samtidi t uppger cirka en tredjedel av beslutsfattarna att de inte har nå on handlin splan för att betala av på pensionsskulden. Det vanligaste argumentet för det är att kommunen inte har råd. Frågan är hur ska de ha råd sedan? Vi har tidigare redovisat effekterna av den demografiska utvecklingen samt hur försörjningskvoten i riket ökar från 0,7 till 0,9 i den kommande generationen samt att 2 av 3 kommuner har tappat befolkningstillväxt jämfört med riksgenomsnittet. En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden Inte valt finansiell lösning 1 av 3 2 av 3 Valt finansiell lösning Källa: Undersökning United Minds 36

2 av 3 garanti kommunala ekonomichefer vill ha en lösning med en i botten 2 av 3 vill ha lösning med garanti i botten Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som ger kommunen en lösning med en garanti i botten? Mycket stor betydelse 23% Ganska stor betydelse 44% Varken stor eller liten betydelse 24% Ganska liten betydelse 7% Mycket liten betydelse 1% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Undersökning United Minds 37

Att slippa risker är vikti are än att maximera avkastnin en Att slippa kapitalförluster är det starkaste skälet till valet av lösning. Garanti värderas också högt. En lösning som tar hand om riskerna med så kallad lång levnad står också på ekonomichefens topplista. Hur resonerar en ekonomichef när han/hon ska välja finansiell lösning för att hantera pensionsskulden? Vilka är drivkrafterna? 149 kommunala ekonomichefer svarar: Avkastning: Att slippa kapitalförluster är viktigast, 7 av 10 värderar detta mer än något annat. Garanti: Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier (kapitalförvaltning, pensionsstiftelse eller ingen lösning alls.) Livslängd: Medvetenheten växer om att den ökande livslängden kommer påverka ekonomin i kommunen. 2 av 3 värderar en lösning som hanterar denna risk. Administration: Att administrera pensioner är svårt och resurskrävande. 6 av10 ekonomichefer vill gärna bli av med framtida utbetalningar. Låst vid ändamålet: Ungefär hälften av ekonomicheferna tycker att det är angeläget att pensionspengarna är låsta för att användas just för framtida pensioner. Det innebär att varannan ekonomichef är av uppfattningen att pensionspengar kan användas till andra ändamål. Att så också sker bekräftas i undersökningen där 2 av 10 svarade att pensionsmedel använts till annat. Avkastningsskatt: Att betala avkastningsskatt såg varannan ekonomichef som ett hinder, men så få respondenter som 1 av 10 sa sig veta hur stor avkastningsskatten faktiskt är (0,4 procent januari 2011). Amortering: Varannan svarande tycker det är attraktivt att finna en lösning som gör att kommunen blir av med hela eller delar av skulden. En reflektion efter avslutad undersökning är att ekonomichefernas önskemål till stor del samman- Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier 38