1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-02 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 8 oktober 2014, kl 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 1 Delårsrapport för Katrineholms kommun KS/2014:498 SN 2 2 Kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden KS/2014:507 GW 92 Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2014\141008\141008 Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 16 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 1
2 Dnr KS/2014:498-041 Handläggare: Sari Nilsson Delårsrapport 2014 för Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige lägger delårsrapporten 2014 för Katrineholms kommun till handlingarna. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att fortsätta arbetet med anpassningar inför 2015 års budget. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har, med utgångspunkt i nämndernas redovisning för perioden januari-augusti 2014, sammanställt en delårsrapport för Katrineholms kommun. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 15,8 mnkr. Delårsrapporten innehåller från och med i år även en sammanställd redovisning där kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgår till 52,3 mnkr. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2014-10-02 Delårsrapport 2014 för Katrineholms kommun 2
Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och upphandlingsavdelningen 3 Datum 2014-10-02 Vår beteckning 1 (1) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport per 31 augusti 2014 för Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltning lämnar genom ekonomi- och upphandlingsavdelningen delårsrapport per den 31 augusti 2014 till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 15,8 mnkr. Delårsrapporten innehåller från och med i år även en sammanställd redovisning och kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgår till 52,3 mnkr. Nämnderna har uppdragits att beskriva väsentliga händelser och att redovisa prognoser för helåret. Därtill redovisar nämnderna aktuell status avseende resultatmålen som fullmäktige fastställt. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige lägga delårsrapporten 2014 för Katrineholms kommun till handlingarna. Vidare uppmanar kommunstyrelsen alla nämnder att fortsätta arbetet med anpassningar inför 2015 års budget. Sari Nilsson Ekonomichef 3
4 Delårsrapport 2014 Foto: Hanna Maxstad Kommunledningsförvaltningen 2014-10-02 4
5 2 (88) INNEHÅLL Katrineholms kommun... 3 Vision 2025... 3 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 4 Organisationsöversikt... 6 Sammantagen bedömning... 8 God ekonomisk hushållning... 8 Finansiell analys... 11 Framtiden... 17 Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 20 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation... 20 Kommunkoncernen... 28 Resurser uppföljning av resursanvändning... 32 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2014... 32 Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2014... 34 Personalresurser... 36 Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål... 38 Ortsutveckling... 40 Kultur och fritid... 49 Skola... 51 Omsorg och trygghet... 56 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 60 Ekonomi och organisation... 64 Räkenskaper... 67 Resultaträkning... 67 Balansräkning... 68 Kassaflödesanalys... 70 Noter... 71 Sammanställd redovisning resultaträkning... 79 Sammanställd redovisning balansräkning... 80 Sammanställd redovisning noter... 82 Redovisningsprinciper... 84 Ord- och begreppsförklaringar... 86 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB 5
6 3 (88) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 6
7 4 (88) Kommunens styrsystem och planeringscykel Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av 2014. Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. 7
8 5 (88) Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. En ny kommunplan för den kommande mandatperioden 2015-2019 kommer att tas fram efter valet 2014. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska normalt fastställas innan planeringsåret påbörjas. Eftersom det är val till kommunfullmäktige 2014 kan nämndernas/bolagens planer för 2015 fastställas först i februari 2015 då de nya nämnderna/ bolagsstyrelserna har tillträtt. När den politiska nivån gjort politiska ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (den röda tråden i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. 8
9 6 (88) Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Organisationsöversikt Kommunkoncernen 9
10 7 (88) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 10
11 8 (88) SAMMANTAGEN BEDÖMNING God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, pilarna om utfallet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående år. För en utförligare förklaring av symbolerna, se sid 38. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppnås för delåret eftersom resultatet efter åtta månader uppgår till 15,8 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkterna. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna blir kommunens balanskravsresultat högre och uppgår till 27,5 mnkr. Även målet att nettodriftskostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkterna är uppfyllt. Nettodriftskostnaderna har ökat med 1 procent under perioden, jämfört med skatteintäkter och utjämning, som ökat 3,5 procent. Även det tredje finansiella målet om avskrivningarna är uppfyllt för delåret. Bedömning av verksamheten Katrineholm har under första halvan av 2014 haft en befolkningstillväxt med 164 personer jämfört med årsskiftet 2013/2014. En växande befolkning innebär ökade resurser, men kan även innebära ökade kostnader. Generellt kan dock sägas att befolkningstillväxt är positivt för kommunen. Under året har antalet nystartade företag har varit färre än under samma period 2013. Däremot har Katrineholm klättrat i rankingen av kommuner när det gäller antalet nystartade företag. Det innebär att kommunen har en positiv utveckling i förhållande till andra kommuner. Arbetslösheten i Katrineholm ligger dock fortfarande på en hög nivå. Totalt var 9,6 procent av den 11
12 9 (88) registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa i augusti 2014. Då inräknas både öppet arbetslösa, 3,8 procent, och sökande i program, 5,8 procent. Arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande period 2013, då var 11,7 procent arbetslösa. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 13,6 procent av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa i augusti 2014, varav öppet arbetslösa 5,3 procent och sökande i program 8,3 procent. Bland unga har det skett en kraftig minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 2013, då var 22,3 procent arbetslösa. Utbildningsnivån i Katrineholm ligger lägre än riksgenomsnittet, vilket även avspeglar sig i arbetslöshetssiffrorna. Detta innebär att behoven av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder är stora. Kommunen arbetar brett för att förbättra invånarnas möjligheter till utbildning och/eller egen försörjning. Många av kommunens verksamheter har under året arbetat aktivt med olika åtgärder för att minska arbetslösheten. I projektet Arbetslinjen, med syftet att få personer med försörjningsstöd in på arbetsmarknaden, har flera förvaltningar varit aktiva och samtliga verksamheter har erbjudit arbetsplatser till projektdeltagare. Under perioden januari till augusti 2014 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 37,9 mnkr, vilket är samma nivå som förra året. Under denna period fick i genomsnitt 674 hushåll per månad försörjningsstöd (659 hushåll 2013) med ett genomsnittligt månadsbelopp på 7 016 kr (7 179 kr 2013). Jämfört med 2013 har antalet hushåll således ökat något medan utbetalningen per hushåll och månad har minskat. En stor andel av utbetalningarna av försörjningsstöd går till personer som är utan arbete. Det är därför viktigt att nå målet att öka andelen försörjningsstödstagare som går vidare till studier eller arbete. Viadidaktnämnden har under våren fått ett särskilt beredningsuppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler kvinnor och män kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av försörjningsstöd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Resultatet från räkenskapssammandraget för 2013 visar att Katrineholm fortfarande lägger mindre resurser på förskola än vad riket och länet gör (kostnad per invånare 1-5 år). Inför 2014 gjordes dock ytterligare satsningar på förskolan i Katrineholm då mer resurser tillfördes förskolan vilket gjorde att barnpengen kunde höjas med ca 5 000 kronor per barn och år. Personaltätheten i förskolan ökade under 2013. Mätning för 2014 kommer att ske i oktober månad (nationell insamling). Förskolan är inne i ett expansivt skede. Under 2013 föddes 403 barn i kommunen. Fler födda barn gör att antalet barn i förskolan ökar och under årets första halvår har antalet barn i förskolan ökat med 108 barn. Under 2014 har utbyggnaden av förskolan fortsatt och sju nya förskoleavdelningar har startat. Totalt finns nu 86 förskoleavdelningar i kommunen varav två drivs i enskild regi. Verksamhetsresultat är svårt att mäta i förskolan, men en form av indikator på om kommunen gör rätt saker är den enkätundersökning som görs bland vårdnadshavarna. Resultatet visade i år att 84 procent av vårdnadshavarna nöjda med sitt barns förskola. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett trendbrott gentemot tidigare år då behörigheten till gymnasiet ökade med drygt fem procent och betygsnittet, meritvärdet, ökade med drygt 14 poäng. Även andelen godkända nationella prov i år 3, 6 och 9 ökade. Trots denna vändning är den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam, varför fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete bör utvecklas. Resultatet från räkenskapssammandraget 2013 visar att Katrineholm lägger mindre resurser på förskoleklass och grundskola än vad riket och länet gör (kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/inv. 6-15 år). Även inom förskoleklass och grundskola har en enkätundersökning genomförts bland vårdnadshavarna under våren. Den visar att 81 procent av vårdnadshavarna är nöjda med sitt barns skola. Katrineholms gymnasieskola har under flera år visat goda betygsresultat. Gymnasieskolan låg 2013 också bland de främsta i landet vad gäller att avsluta studierna inom 4 år. Räkenskapssammandraget för 2013 visar på att Katrineholm lägger mer resurser på gymnasieskola än riket och länet (kostnad 12
13 10 (88) gymnasieskola hemkommun, kr/inv 16-19 år). Sammantaget visar detta på att gymnasieskolan i Katrineholm lyckas bättre än många andra kommuner vad gäller resultaten samtidigt som resurserna som tillförs är högre än i många andra kommuner. Sammantaget kan konstateras att verksamheten inom skolan har förbättringspotential både avseende nyttan för eleverna i form av goda förutsättningar för framtida liv och även i förhållande till insatta resurser. Positivt är att arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten har utvecklats, vilket gör att förutsättningarna för att prioritera rätt insatser i framtiden har förbättrats. Resultaten när det handlar om förskolan och skolans uppdrag att barn och elever ska känna sig trygga och trivas är också goda och har under flera år visat på höga värden i enkäter. Inom såväl äldreomsorgen som inom omsorgen om funktionsnedsatta produceras mer än tidigare och volymökningarna ser ut att fortsätta inom flertalet verksamheter. Denna volymökning har lett till kraftigt ökade personalkostnader, under januari-augusti har personalkostnaderna ökat med 6 procent. De tidigare genomförda organisationsförändringarna inom service- och tekniknämndens verksamheter och de klara förbättringarna i rutiner och processer som åstadkommits har lett till att de resurser som nämnden förfogar över bättre har kunnat nyttjas för att nå uppsatta mål. För att kunna utföra nämndens uppdrag har förvaltning arbetat för att få ekonomin i balans med de resurser som står till nämndens förfogande. Detta har lyckats utan märkbara konsekvenser på kvaliteten i utförandet. De första åtta månaderna visar att de vidtagna åtgärderna lett till önskat resultat. Gällande de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde i övergripande plan med budget 2014-2014, följs samtliga utom ett endast upp på årlig basis. Görs en bedömning utifrån samtliga resultatmål som följs upp vid delårsrapporten, kan dock konstateras att flertalet resultatmål visar på positiv måluppfyllese samt en positiv trend jämfört med föregående år. Inför arbetet med övergripande plan med budget för 2015-2017 har nämnderna uppmanats att sträva efter fler resultatmål som också kan följas upp per månad eller delår som underlag för åtgärder för att förbättra måluppfyllelse under pågående verksamhetsår. Nedan redovisas de beslutade verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning: Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska 13
14 11 (88) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 52,3 mnkr (-349,8 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 25,3 mnkr (39,7 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat 0,2 mnkr (0,7 mnkr), Logistikposition Katrineholm AB redovisar -1,1 mnkr (-1,6 mnkr, kommun-del 49 procent) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 11,6 mnkr (0,8 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, slutligt resultat för året redovisas inom parentes. Kommunens prognostiserade resultat för 2014 uppgår till 10,1mnkr. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till 18,2 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -25,5mnkr. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan 2011-2014. Övergripande politisk ledning (kommunfullmäktige, valnämnd och överförmyndare), byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har redovisat mindre avvikelser under samma period. Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2011 2012 2013 Prognos 2014-08-31 Bildningsnämnden -17 959-5 058 43 0 Kommunstyrelsen 497-561 119-350 Kultur- och turismnämnden -18 504 0 0 Service- och tekniknämnden -14 952-6 440-3 720 0 Socialnämnden -12 330-23 846-22 254-15 000 Viadidaktnämnden -405 257 166 0 Vård- och omsorgsnämnden 2 508 4 407 3 874-9 900 Socialnämnden prognostiserar för den största negativa avvikelsen jämfört med budget -15,0 mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som prognostiserar en negativ avvikelse på -9,9 mnkr. Övriga nämnder lämnar mindre avvikelser jämfört med sina budgetar. Finansieringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 17,4 mnkr. Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För perioden uppgick andelen till 96,8 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är lägre än utfallet för 2013 (98,1 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under perioden för 82 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan augusti 2013 och augusti 2014 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 39,8 mnkr från 1 145 mnkr till 1 185 mnkr. Som framgår av diagrammet nedan är ökningen 3,5 procent för perioden. Detta kan jämföras med 2013 då ökningen var 2,2 procent. 14
15 12 (88) Kostnadsutvecklingen (driftskostnader inkl. avskrivningar, exkl. jämförelsestörande poster) har sedan december 2013 varit endast 1,0 procent och är därmed lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning 2013 2014 Årets resultat -389,4 15,8 Reavinst vid försäljning 0,2 5,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -389,6 10,8 Använda öronmärkta medel 18,1 16,8 Synnerliga skäl 410,6 Årets balanskravsresultat, mnkr 39,1 27,5 Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar -38,0 Justerat resultat, mnkr 1,1 Vid avstämning mot balanskravet återläggs under perioden uppkomna reavinster samt även de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Under 2014 uppgår dessa kostnader till 16,8 mnkr. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010, 2011 och 2013 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband 15
16 13 (88) med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 2013 års slut har beslut fattats avseende samtliga av 2010 och 2011 års öronmärkta medel. I samband med årsredovisningen för 2013 öronmärktes 38 mnkr för välfärdsutmaningar. Tabellen nedan visar hur mycket som nyttjats hittills under 2014 på respektive projekt/beslut. Öronmärkta medel mnkr 2010 och 2011 2013 års medel Utfall 2014 jan-aug års medel Från välfärdsutmaningar Arbetslinjen 12,0 8,0 4,9 Projekt Ungdomstorget 1,5 2,3 2,3 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 1,3 Volymökningar BIN och STN 3,0 Fortsättning arbetslinjen 1,5 Satsning sommarjobb 1,8 2,0 0,4 Elevutveckling per 15 maj 0,7 Uppföljning av elevutveckling 4,6 Klimatsmart mat 4,0 4,0 Från tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt 1,3 E-förvaltning 1,0 0,0 Samhällsutveckling 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 Vision 2025 0,4 Särskilda insatser inom skolan 3,0 0,9 Tillväxtprojekt SBF 0,6 Välfärdsutmaningar Hel- del på Lövåsen 3,0 0,3 Kompetensutveckling Reggio Emilia 0,6 0,4 Turistbyrån 0,7 0,7 Uppföljning av elevantal 2,5 1,6 Arbetskläder för utomhusbruk 1,4 Individ- och familjeomsorg 2,0 Lov- och sommarskola 0,6 23,0 16,8 Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala till-gångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. 16
17 14 (88) Soliditetens utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 61% 60% 57% 51% 53% 8% 3% 5% 3% 0% 2010 2011 2012 2013 2014-08- 31 Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med 2,0 procentenhet, från 51 till 53 procent från årsskiftet 2013/2014. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 3,0 procentenheter, från 0 till 3 procent. Det är positivt att även solidititen inklusive ansvarsförbindelsen har ökat och är positiv. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för perioden uppgår till 6,1 mnkr, för 2013 uppgick finansnettot till -2,8 mnkr. Förra årets finansnetto påverkades kraftigt av sänkningen av diskonteringsräntan vilket innebar en finansiell kostnad om 12,9 mnkr. Utan denna jämförelsestörande post uppgick finansnettot 2013 till 10,1 mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 augusti 2014 uppgick de likvida medlen i kommunen till 37,1 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet 2013 då de likvida medlen uppgick till 56,7 mnkr. Placeringar Kommunen placerade 2013 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Per sista augusti 2014 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 183,3 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 184,9 mnkr. 40 mnkr är placerade i obligationer enligt finanspolicyns riktlinjer och resterande del är placerad i en räntefond. Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade under 2013 av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria. 17
18 15 (88) Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under perioden var kostnaden 14,3 mnkr, vilket är en minskning med 10 mnkr jämfört med samma period 2013. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjorde under 2013. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och intjänandet under året finns med som en kortfristig skuld per 31 augusti. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr 2012 2013 2014-08-31 Ansvarsförbindelse 947 646 624 Avsättningar i BR 141 157 160 Individuell pension 50 51 28 Summa 1 138 854 812 Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen skuldsättningsgrad är oförändrad jämfört med årsskiftet 2013/2014. % 2012 2013 2014-08-31 Avsättningar till pensioner 8 12 13 Avsättningar till statlig infrastruktur 2 3 3 Kortfristiga skulder 33 33 32 Långfristiga skulder 0 0 0 Total skuldsättningsgrad 43 48 48 Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 644 mnkr vid delårsbokslutstillfället. Det är en ökning med 24 mnkr jämfört med 2013. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör risken är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 1,2 mnkr vid bokslutstillfället. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 113 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 1 310 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 520 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 550 mnkr. Från och med år 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag. 18
19 16 (88) Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Fem år i sammandrag Allmänt 2010 2011 2012 2013 2014-08-31 Kommunal utdebitering* 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 32,35 32,35 32,35 33,24 33,24 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Årets resultat (mnkr) 16,5 6,4 33,9-389,4 15,8 Årets resultat/eget kapital 1,7% 0,6% 3,4% -38,3% 1,3% Tillgångar och skulder Totala tillgångar per invånare (kr) 49 997 51 504 55 495 38 331 37 820 Totala skulder per invånare (kr) 19 331 20 622 23 704 18 735 17 845 Eget kapital per invånare (kr) 30 666 30 883 31 790 19 597 19 976 Nettoinvesteringar (mnkr) 97,4 119,0 141,3 45,0 48,9 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 7,5% 12,6% 0,0% 0,0% 0,0% Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 68% 80% 168% 102% 93% * Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 2010. Kyrkans avgifter är exkluderade. 19
20 17 (88) Framtiden I rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är betydelsefullt för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Befolkning och demografi Kommunen står inför stora utmaningar när det gäller de demografiska förändringar som väntar de kommande åren. Antalet barn i förskolan, och på sikt även i grundskolan, kommer att öka. Det både föds fler barn och inflyttningen ökar. Vidare kommer antalet personer över 85 år börja öka kraftigt från 2019; redan under nästa år syns en ökning. Detta ställer krav på en mer långsiktig planering av kommunens verksamheter. En planering som även måste vara flexibel för att kunna möta förändringar i efterfrågan på de kommunala tjänsterna och eventuella inträden av nya aktörer på marknaden. Katrineholms kommun kommer under de närmaste åren att behöva bygga ut inom både förskolan och äldreomsorgen för att klara volymökningarna. Även vid oförändrad servicenivå kommer ökningarna inom enbart äldreomsorgen innebära kraftigt ökade resursbehov. En osäkerhetsfaktor i planeringsförutsättningarna är hur regeringen kommer att hantera socialstyrelsens föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom. Införandet av de nya demensföreskrifterna inom särskilt boende är nu framflyttat till 31 mars 2015. Regeringen har i juni 2014 fattat beslut om att införa en förordning som innebär att regeringen måste ge sitt medgivande innan en förvaltningsmyndighet får besluta om föreskrifter som kraftigt ökar kostnaderna för staten eller kommunsektorn. Från januari till och med augusti månad 2014 har 140 vuxna och 161 nyanlända barn/ungdomar kommit till Katrineholms kommun. Bildningsförvaltningen har kännedom om ytterligare 129 barn som är aviserade. Under perioden januari-juni 2014 har Sverige mottagit 32 000 flyktingar. Prognosen för helåret 2014 är 80 000 flyktingar. Flyktingtillströmningen till Sverige har ökat behovet av anläggningsboenden och även tiden som de nyanlända behöver bo på anläggning i väntan på kommunplacering förväntas öka. Det asylboende som skulle starta vid Vallmotorp i början av året, har dock inte öppnat ännu. Migrationsverket har under året anvisat asylsökande ensamkommande barn till kommunen och troligen kommer anvisningarna att öka under resterande delen av året. Migrationsverket bedömer att 6 500 barn och ungdomar kommer söka asyl utan en vårdnadshavare i Sverige under 2014. Huvudorsakerna till den ökade strömmen av asylsökande bedöms vara kriget i Syrien men även den ökade osäkerheten i Irak. Ökningen kommer påverka även Katrineholms kommun. Socialnämnden har uppmärksammat att individer från utlandet även anländer direkt till Katrineholm och begär asyl. För att individer inte ska behöva slussas mellan olika instanser är det viktigt att det finns en samordningsfunktion för detta i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå och sociala klyftor är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Enligt Arbetsförmedlingens prognos har länets arbetsmarknad utvecklats bättre än vad man tidigare hade hoppats på och företagen är mer optimistiska inför framtiden. Mer än hälften av de offentliga arbetsgivarna i länet har upplevt brist på arbetskraft. Främst handlar det om att det är svårt att hitta personer med högskoleutbildning. Utbildningsnivån i länet är markant lägre än i riket. Mer än en tredjedel av de som är inskrivna som arbetslösa i länet har varit utan arbete i mer än tre år. Det är 20
21 18 (88) mycket hård konkurrens om de arbeten som inte kräver så mycket erfarenhet eller utbildning. Utbetalningarna av försörjningsstöd är beroende av konjunkturen och de arbetsmarknadsåtgärder som Arbetsförmedlingen och kommunen kan tillhandahålla. Det finns också behov av stöd till kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden. För att möta dessa behov krävs en utveckling och översyn av arbetssätt och kompetenser. Dagens behov av yrkesvuxutbildning är långt mycket större än det antal platser som viadidaktnämnden har möjlighet att erbjuda. Yrkesvuxutbildningen inom Viadidakt bekostas idag enbart av tilldelat statsbidrag som beviljas för ett år i taget. Det försvårar en långsiktig planering av utbildningsinsatser och utbildningar som är längre än ett år. Statsbidrag för att bedriva yrkesvuxutbildning söks gemensamt av samtliga kommuner i Sörmland. Det sökbara statsbidraget för yrkesvuxutbildningar har inför 2015 minskats drastiskt. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja fler. Detta ställer krav på utvecklat arbete kring kompetensförsörjning för att säkerställa att det kommer att finnas tillräckligt med personal i de kommunala verksamheterna även framöver. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorgsområdet kommer att öka både nationellt och lokalt. Redan idag finns vissa svårigheter att rekrytera nyckelgrupper, exempelvis sjuksköterskor, och vårdgymnasierna rapporterar vikande antal sökande. Kommunen behöver därför en medveten strategi för personalförsörjningen som gör det möjligt att långsiktigt hantera kommande krav och möjligheter. Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar utan att tappa konkurrenskraft behöver Katrineholm ständigt utvecklas. För att kommunen ska upplevas som en attraktiv plats för boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. 1 En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bland annat genom att arbeta med den offentliga konstnärliga utsmyckningen av kommunen. Under kommande år planeras konstnärliga gestaltningar vid trafikplats Glysa, en skulptur om Fogelstadskvinnorna samt i samband med utvecklingen av Stortorget. En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. KFAB Fortsätter arbetet med upprustningar av det så kallade miljonprogrammet. Detaljplanen för kv Hästen antogs i juni 2014 och visar en framtida möjlighet till produktion av 130 lägenheter. I september startade den första etappen med byggandet av ett punkthus i 8 plan omfattande 36 lägenheter Planer finns även att uppföra två nya bostadsbyggnader vid Netto i Nävertorp. Från 2015 ändras plan- och bygglagen så att det blir lättare att tillåta avvikelser från detaljplan under vissa förutsättningar. Handläggningen av bygglov kommer därmed förenklas och mer fokus kan läggas på ändring av detaljplaner som gör skillnad. Kommunfullmäktige har beslutat att införa matavfallsinsamling i kommunen. För Sörmland Vatten och Avfall AB innebär det ett omfattande arbete inom renhållningsverksamheten, där bland annat nya upphandlingar ska göras och en ny renhållningsföreskrift tas fram. Vad gäller VA-verksamheten kommer framtidens fokus vara förnyelse av ledningsnätet samt utbyggnation av kommunalt vattenoch avloppsnät i nya områden. 1 Rapporten Katrineholm 2030, KS 2013-06-19 140 21
22 19 (88) Projektet Klimatsmart ekomat har inneburit ett ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel. I augusti 2014 låg andelen ekologiska livsmedel på 31 % och andelen närodlade på 9 %, vilket har varit möjligt genom en tioprocentig ökning av råvarukostnaden. För att vidmakthålla de goda resultaten utan att ytterligare öka livsmedelsbudgeten, krävs ett fortsatt aktivt arbete med omvärldsbevakning, inköp och livsmedelsupphandling samt ett nära samarbete med grossister och producenter. Utvecklingen på IT-området går snabbt. Kommunen satsar stort för att säkra infrastrukturen för framtiden. I takt med teknikens utveckling behöver också arbetssätt och tankesätt förändras för att skapa mervärde av gjorda satsningar. IT blir även ett viktigt verktyg för de kommunala verksamheterna att effektivisera och nå sina mål. Genom en utbyggnad av fiberbaserat bredband och fri WiFi kan kommunen utveckla ett modernt arbetssätt genom att dra nytta av ny teknik och e- tjänster för att både förenkla administrationen och att utveckla den kommunala servicen. 22
23 20 (88) VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDEN OCH UPPFÖLJNING AV VOLYMMÅTT Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 29 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör tillfullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Val till Europaparlamentet genomfördes den 25 maj 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomfördes den 14 september 2014. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigastillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av 23
24 21 (88) kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Antal diarieförda ärenden 613 362 650 Antal leverantörsfakturor 67 500 38 211 76 000 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 238 145 290 Antal lönespecifikationer 2 61 739 30 870 61 740 Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling 4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 utbildningar 1 977 timmar, varav 1 535 timmar kvinnor och 442 män, fördelat på 28 kurser. 4 500 Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 180 78 200 Antal företagsbesök 102 57 100 Antal EU-ansökningar (projekt) 5 2 5 Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar 3 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och nämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. 2 Antal lönespecifikationer innehåller även lönespecifikationer för Gnesta kommun och bolagen KFAB/KIAB. 3 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern 16-20 år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter. 24