GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 1

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 1

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 2

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 3

De nedanstående redovisade förslagen till framtida markanvändning bygger på planeringsförutsättningar och de reviderade målen för fysisk planering. I kartmaterialet redovisas gränser inom vilken nytillkommande bebyggelse annat än för jord- och skogsbrukets behov ska föregås av detaljplan. Ny enstaka byggnad kan tillåtas utan planläggning i områden utan bebyggelsetryck eller andra begränsningar. Samråd ska ske mellan miljö- och räddningstjänstförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. I detaljplanen prövas platsens lämplighet för ett visst ändamål. Detaljplanen reglerar den nytillkommande bebyggelsens utbredning och utformning mer i detalj. Tidigare har tagits fram separata fördjupade översiktsplaner för centrum, stadsbygden respektive Mälarstranden. Framgent kommer alla kategorier av översiktsplaner ingå i översiktsplanen för Eskilstuna kommun. Framtida stadsstruktur I Plan och Bygglagen förutsätts kommunen ta ledning och ange villkoren och sätta upp spelregler för den fysiska planeringen. Ju mer splittrad kommunens fysiska strukturer är med långa avstånd mellan bostäder, service och arbetsplatser desto mindre pengar får kommunen över att satsa på utveckling av en attraktiv livsmiljö. Beslut som rör mark och vattenanvändningen är av avgörande betydelse för hur kommunen kan utnyttja sina resurser när det gäller att producera välfärd och tjänster. Att skapa en långsiktigt hållbar samhällsstruktur ger inte bara miljömässiga och sociala fördelar utan också ekonomiska vinster. Vi gör noga avvägningar mellan sociala, ekonomiska och ekologiska planeringsmål, men även mellan utveckling, bevarande och förnyelse av städernas olika värden och olika identiteter. Hållbar samhällsstruktur Att skapa en långsiktigt hållbar samhällsstruktur krävs för att kunna uppnå ett långsiktigt hållbar stadsbyggande anpassat till klimatförändringarna både vad beträffar att minska klimatpåverkande gaser och att parera extrema vädersituationer, särskilt momentant stora dagvattenvolymer. Att begränsa stadens utbredning genom att förtäta den inifrån och ut och att skapa en funktionsintegrerad stad är viktiga verktyg i denna ambition. Den funktionsintegrerade staden ökar också säkerhet och trygghet genom att stora delar av staden blir befolkad alla dygnets timmar. Genom att begränsa stadens utbredning uppnås en mer stadsmässig och tät bebyggelsestruktur, staden helas och avslutas. Genom att blanda funktioner uppnås också en mer levande stad, där människor rör sig under alla tider på dygnet. Att öka integrationen i staden innebär nya grepp i att blanda bebyggelsetyper och upplåtelseformer. Förtätningen innebär att kundunderlaget för befintlig service förstärks och att befintlig utbyggd infrastruktur i form av gator och teknisk försörjning kan nyttjas effektivare. Vidare blir möjligheterna att förbättra och utveckla kollektivtrafiken större. I en förtätad stadsstruktur ökar också befolkningstrycket på befintliga grönytor i staden. Det blir därför av stor vikt att bevara och utveckla kvaliteten på centralt belägna grönområden och att bevara de gröna kilarna in i stadsbebyggelsen för stadsbefolkningens rekreation och friluftsliv. En förtätad och funktionsintegrerad stad det vill säga blandat bostäder och verksamheter - förutsätter verksamheter som kan förekomma sida vid sida med boende. Det innebär att verksamheter som ger upphov till transporter eller på annat sätt ger upphov till olägenheter för omgivningen i form av buller eller utsläpp till luft endera placeras utmed trafikerade gator eller även framgent placeras i industri/verksamhetsområden. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 4

Mål: -Stärka regionala band -Växa med tät stadsstruktur, stråkutveckling, resurseffektivitet och tillgänglighet Hur vill vi växa? Vi vill skapa kompaktare mer levande städer i vår kommun och satsar därför på förtätning och ett stärkt centrum i första hand. Det är viktigt att skapa underlag för en god kollektivtrafikförsörjning och nyttja befintligt vatten och avlopp men även skapa underlag för närservice. I andra hand vill vi därför växa i pärlband och noder längs med kollektivtrafikstråk. Vi vill motverka att staden breder ut sig och tar oexploaterad mark i anspråk. I tredje hand vill vi i strategiska lägen komplettera befintlig bebyggelse och växa. Planen syftar även till att utveckla både tätorter och landsbygd med avseende på boende, trafiksäkerhet och miljö. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 5

Huvudprincipen för den framtida utvecklingen ska ske i form av förtätning av städer och mindre tätorter. Generellt sett ska en sådan ske enligt följande principer. Förtätningspotentialen beror av dels lägenhetssammansättning, dels tillgången till grönytor, dels tillgängligheten till kollektivtrafik. Avgränsning av stadsbebyggelsen ska utgå från tillgängligheten med cykel till stadskärnan. I Eskilstuna utgörs denna gräns av avståndet 3 km och i Torshälla stad 1,5 km. Stadsdelen Väster utvecklas och omvandlas för fler boende i de centrala delarna. Området Odlaren utvecklas genom fortsatt detaljplaneläggning för bostäder. Ny bebyggelse ska anpassas till den omgivande stadsbebyggelsens olika karaktärer i fråga om bebyggelsehöjd, täthet och gestaltning liksom till kulturhistoriska aspekter. Förtätning i form av komplettering ska ske enligt följande (se även illustration): a. bygga utmed enkelsidigt utnyttjade gator, b. utnyttja obebyggd impedimentmark och lucktomter c. utnyttja parkeringsytor som inte nyttjas fullt ut, d. utnyttja bullerstörda lägen längs trafikleder för verksamheter, e. vertikal förtätning ska vara möjligt i stadscentrum inom vissa ramar vad avser boendekvaliteter som tillgång till p-platser och grönytor. f. inom zonen 3 km/1,5 km från centrum byggs stadsmässigt kring idag breda gator. g. vissa industriområden och annan exploaterad mark omvandlas till bostadsområden, handel och verksamheter. h. förtätning sker där potential finns med hänsyn till tillgång och kvalitet på grönområden och friarealer. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 6

De båda städernas historiska identiteter bevaras genom att hävda obebyggda områden dem emellan. Detta område ingår i översvämningsområde från Eskilstunaån. De gröna kilarna Kronskogen + kulturlandskapet Mesta-Åsby-Kolsta, Årbyskogen och Vilstareservatet bevaras. Österut bevaras en grön korridor genom det nya utvecklingsområdet Odlaren. Stadsmässighet (slutna kvarter, hus nära gata, gatubredd flerbostadshus och radhus) ska generellt öka ju närmare stadsmitt man kommer. Inom zonen 3 km/1,5 km från de centrala delarna byggs längs överbreda gator. Epokernas olika uttryck i gatunätet bevaras rutnätsstaden respektive den medeltida sträckningen längs till exempel Köpmangatan i Eskilstuna. Enstaka landmärken i stadsbilden och särskilt i siktlinjen längs infarterna eftersträvas, bland annat för orienteringens skull (befintliga landmärken: lasarettet, värmeverket, tornhusen vid Tunavallen, Årby, S:t Eskils skola, kyrktornen). Stadens entréer ska hålla särskilt hög estetisk kvalitet med tanke på förstaintrycket-effekten gäller både byggnader och yttre miljö. Ny bebyggelse placeras i luckor i de etablerade stadsdelarna och längs långsiktiga stråk för kollektivtrafik och VA-utbyggnad. Näraliggande stadsdelar knyts samman med bebyggelse längs förbindande gator och andra funktioner som parker och andra mötesplatser, utomhus likaväl som i form av lokaliteter Lokala stadsdelscentra stärks med avseende på olika slag av service. Stadsdelarnas gång- och cykelstråk samt mötesplatser organiseras utifrån naturliga rörelsemönster mellan olika servicefunktion, bland annat vardagslivets olika målpunkter som förskola, skola, större lekplatser, livsmedelsbutiker, busshållplatser och så vidare (se strategisk punkt karta) Vid all ny- eller ombyggnation tas hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och den befintliga bebyggelses historiska värden (PBL 3:1 och 3:10). Bedömning görs från fall till fall. Särskilt i utpekade intresseområden beaktas kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga aspekter till exempel ska förändringar i en byggnads yttre utformas så, att de kulturhistoriska värdena inte går förlorade. Ny bebyggelse utanför stadsbebyggelsen placeras längs prioriterade kollektivtrafikförsörjda stråk: Från Eskilstuna sett rör det sig om vägen mot Sundbyholm, mot Torshälla, mot Kvicksund. Utvecklingen kring Mälarstranden inkluderas i dessa stråk för bebyggelse. Närhet till kollektivtrafik prioriteras enligt 600/1000 meters avstånd från befintlig kollektivtrafik. På landsbygden ska bebyggelse tillkomma längs kollektivtrafikstråk och i dessa lägen i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Därutöver kan enstaka ny bebyggelse tillåtas om traktens bebyggelsemönster samt jord- och skogsbruksdriften medger detta. Jordbruksmark får endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen eller om en annan användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. (PBL 2:1) ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 7

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 8

Bostäder och boende Mål: Skapa mångfald av boendemiljöer och mötesplatser Utveckla och stärka identitet och kulturmiljö Befolkningen förväntas öka med 500-600 personer per år, vilket innebär att det år 2020 kommer att bo drygt 100 000 innevånare i kommunen. Därmed behövs en planberedskap för hundra till hundrafemtio nya bostäder per år. Största delen av nybyggnation förväntas ske i städerna och i de mindre tätorterna. Trenden där fritidshusområden omvandlas till permanenta boenden förväntas fortsätta. Planprioriteringar av detaljplaner baserade på översiktsplan 2005 och äldre beslut kommer att fortsätta synliggöras en tid framöver. De på kartan redovisade förslagen till framtida markanvändning utgör exempel på tillämpning av målen för den fysiska planeringen. I kartan återfinns utbyggnadsområden, utredningsområden särskilt lämpliga att bebygga med bostäder. Omvandlingsområden och förtätningsområden pekas ut. Nya och ändrade förslag till markanvändningar kan tillkomma. Dessa får prövas från fall till fall utifrån de uppställda målen. På så sätt kan planförslaget hållas levande. Blandade upplåtelseformer och variation av byggnadstyper ska eftersträvas. Det gäller villadominerade områden såväl som områden som består av hyreshus. En blandning av hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt eftersträvas. Funktionsblandning eftersträvas där bostäder och arbetsplatser blandas. Boendemiljöer som innehåller många olika funktioner och mötesplatser i det offentliga rummet eftersträvas. I blandstaden placeras bostäder byggs längre in i kvarteren med angöring från särskilda bostadsgator. Placeringen av bostäder ska göras så att alla lägenheter har minst en fasad mot en tyst sida där sovrum kan placeras. Möjlighet till kvarboende i närområde/stadsdel ska prioriteras. Vid nybyggnation ska mindre lägenheter i servicenära lägen med kollektivtrafikförsörjning prioriteras. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 9

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 10

Stadsbygden Stadens årsringar visar sig både i hur man tagit landskapet i besittning och hur bebyggelsens karaktärsdrag i de olika byggnadsepokerna kommer till uttryck i stadsbilden. De olika epokernas exteriöra uttryck behandlas under Kulturmiljö. Stadens framväxt har ofta en direkt koppling till de landskapliga förutsättningarna, där den tidiga bebyggelsen undvek höjdpartier och sänkor och utnyttjade de klimatiskt goda lägena, vilket fortfarande avspeglar sig i stadsbilden. Bebyggelsemönstret har också styrts av varierade inkomstförhållanden både i placering och exteriört. När även lägre partier kunde torrläggas mer varaktigt byggdes staden vidare allt lägre i terrängen. Den plana marken gav staden en allt mer strikt, rätlinjig och tätbyggd karaktär. Landskapets ursprungliga kontur är oftast tydligast i de områden där man byggt i före detta naturmark, eftersom man där lämnat de svårexploaterade partierna. Bebyggelse i före detta åkerområden har ofta en rätlinjig struktur, vilket bidrar till förståelsen av landskapet och dess förutsättningar. Det gröna inslaget är tydligare gestaltat i dessa stadsdelar. Det öppna årummet liksom torgen exponerar tydligt rummets väggar i form av byggnader och grönska, vilket ger gestaltningsfrågorna en särskild vikt just här. Eskilstuna har en småstadsprägel med relativt låg stadssílhuett. I nuläget finns tre områden med påfallande höga byggnader i en tät struktur: Norra Snopptorp, Nyfors-Tunavallen samt Årby. I centrum saknas helt högre byggnader. Kompakt bebyggelsestruktur finns särskilt på Öster och i Nyfors förutom innanför centrumringen. Några villaområden (egnahemsområden) är också påfallande tätbebyggda och liksom föregående fattiga på grönska. Ny bebyggelse ska anpassas till den omgivande stadsbebyggelsens olika karaktärer i fråga om bebyggelsehöjd, täthet och gestaltning liksom till kulturhistoriska aspekter. Inom en 500 meters zon kring Hällbys och Skogstorps centrum bör en förtätad bebyggelsestruktur eftersträvas. Stadsmässighet (slutna kvarter, hus nära gata, gatubredd flerbostadshus och radhus) ska generellt öka ju närmare stadsmitt man kommer. Inom zonen 3 km/1,5 km från centrum byggs längs överbreda gator. Epokernas olika uttryck i gatunätet bevaras rutnätsstaden respektive den medeltida sträckningen längs till exempel Köpmangatan. Enstaka landmärken i stadsbilden och särskilt i siktlinjen längs infarterna eftersträvas, bland annat för orienteringens skull. (ex landmärken: lasarettet, värmeverket, tornhusen vid Tunavallen) Stadens entréer ska hålla särskilt hög estetisk kvalitet med tanke på förstaintrycket-effekten gäller både byggnader och yttre miljö. Nya inslag i stadsbilden i form av sedumtak, solpaneler och liknande uppmuntras inom stadsbygden. Krav ska ställas på estetisk utformning (kvalitetssäkring). Arkitekturen i stadskärnan ska präglas av hög arkitektonisk kvalitet, spegla nutiden, men också den omgivande bebyggelsens uttryck i form, färg och skala. I stadens ytterområden, inom 3 kmgränsen/1,5 km- gränsen, lokaliseras Utvecklings-/utbyggnadsområden. I dessa områden ska landskapets strukturer, kvaliteter och samband utgöra en utgångspunkt för placering av bebyggelse. Det innebär att terrängens förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, träd användbara som element i den nya bebyggelsen, lokalklimatiska aspekter, biologiska liksom kulturhistoriska ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 11

värden matchas mot den planerade bebyggelsen. Kvalitetskriterier avseende konstnärliga inslag som utformning av stadens beläggningar och utrustning tas fram. Bebyggelsekaraktär varieras på fastighetsnivå för att undvika monotoni. Stadens estetiska kvaliteter och attraktion som besöksmål för handel och kultur stärks genom särskilt program. Åstråket ska särskilt beaktas som värdefull potential för besökande, boende i centrum och stadens befolkning stort, där stor omsorg ska läggas vid funktionella samband och estetiska uttryck. Stadens karaktär Staden får sin karaktär av bland annat geografiska och topografiska förutsättningar, historia, bebyggelsestruktur, grönstruktur, gatumönster, trafik, näringsstruktur och folkliv. För den omedelbara upplevelsen av en stadsmiljö har det visat sig att folklivet har stor betydelse. Detta genereras i grunden av den fysiska miljöns utformning. I begreppet god stadsmiljö ligger förutsättningarna för ett rikt och dynamiskt folkliv. Den goda stadsmiljön har som viktig egenskap en tydlig karaktär, en upplevbar gestaltmässig identitet. Genom målmedveten utformning av den goda stadens karaktärsvariabler kan vi utvidga och stärka människans möjligheter, anledningar och spontana lust till att vistas i stadsmiljön. De utvalda kulturmiljöerna inom stadsbygden är av mycket skilda slag. De gamla städerna Eskilstuna och Torshälla. Bruksorten Skogstorp. Mälarbaden och Ängsholmen med sommarstugebebyggelse från skilda tider och av olika slag. Lagersbergs säteri. Ett område längs ån söder om Eskilstuna med Vilsta säteri, fornborgar, koloniområde och rester av Karl IX kanal. Fornlämningsmiljöerna vid Åsby/Kolsta/Mesta/Stenby. Koloniområdet Linnéa, ett av Eskilstunas äldsta koloniområden. Grundat 1924. 1900-talets bostadsområden inklusive miljonprogramsområden som vid inventering klassats som särskilt värdefulla. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 12

Stadsdelarna Med stadsdel avses en väl avgränsad del av städerna i kommunen. I varje stadsdel eftersträvas en blandning av bostäder med olika storlekar, utformningar, upplåtelseformer och ägande. Integration mellan olika boendeformer eftersträvas komplettering med villor och radhus i flerbostadshusdominerade områden och omvänt i villaområden. Varje nybyggnation ska bidra till ökad integration genom att en blandad bebyggelse och olika boendeformer eftersträvas ända ner på kvartersnivå. Med det avses att möjliggöra olika upplåtelseformer i form av hyres- eller bostadsrätt alternativt enskilt ägd villa. Befintliga större ensartade hyreshusrespektive villaområden med bristande integration utvecklas på motsvarande sätt mot socialt och etniskt integrerade stadsdelar genom att tillföra ny eller ersätta befintlig bebyggelse samt skapa de upplåtelseformer och hustyper det i nuläget är brist på. På så sätt skapas också förutsättningar för bostadskarriär för dem som vill bo kvar i sin stadsdel. Bidra till ökad trygghet och säkerhet genom att bland annat tillåta viss biltrafik på nuvarande gång-cykelvägar i perifera lägen samt utforma och sköta den yttre miljön för att minska risken/riskperceptionen för överfall. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 13

Mindre tätorter Orter i Eskilstuna kommun av kategorin mindre tätort är Alberga, Bälgviken, Hållsta, Hällberga, Kjula, Kvicksund, Sundbyholm, Ärla. (Tätorterna Skogstorp och Hällbybrunn ingår i stadsbygden.) Med mindre tätorter avses orter med fler än 200 innevånare och där husen är belägna närmare varandra än 200 m. I samtliga orter utom Bälgviken och Sundbyholm finns skola och förskola. I några av orterna finns någon form av äldreboende. I samtliga orter utom Bälgviken och Sundbyholm finns också en livsmedelsbutik. Expansiva orter är främst Kvicksund och i någon mån Kjula vid sidan om Mälarstranden. Bebyggelsen längs Mälarstranden intill Lövstavret uppfyller numera kriterierna för tätort genom att fritidshusområden har permanentats. Tumbo uppfyller numera även kriterierna för tätort. Möjligheten till kvarboende i orterna på äldre dagar är efterfrågad i flera av orterna. Samtliga orter har någon slags centralpunkt t ex i anslutning till affär/servicebutik, skola/förskola och busshållplats. Här finns embryon till att bygga upp för orten värdefulla mötesplatser. För varje ort görs en översiktlig bedömning av ortens potential för boende och verksamheter med mera (typ ortsanalys). God planberedskap eftersträvas i nämnda orter med syftet att öka förutsättningarna för att säkerställa god offentlig och kommersiell service samt kollektivtrafik. Större tomtstorlek än i staden för att öka attraktiviteten att bosätta sig i de mindre orterna. God beredskap ska finnas vad beträffar infrastruktur i form av för alla trafikanter trygg och säker vägstruktur samt teknisk infrastruktur. Orternas identitet stärks genom att attraktiviteten i orternas centrum stärks eller att viktiga landmärken för orten vårdas och synliggörs. Äldreboende, förskola och skola kan med fördel finnas nära ortcentrum. Orternas karaktärsdrag och landskapliga förutsättningar ska ligga till grund för placering och gestaltning av nya byggnader. God åkermark bör undvikas ifall alternativa lägen finns. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 14

Landsbygden Med landsbygd avses de delar av kommunen med färre än 200 invånare vilket även inkluderar byar. Den dominerande markanvändningen är areella näringar. Jord och skogsbruket är en viktig tillgång samtidigt som närheten till naturen ger möjlighet till goda boendemiljöer och friluftsliv. Städerna, tätorterna och landsbygden är beroende av varandra. Landsbygdens specifika kvalitéer ska främjas. Dess utvecklingsmöjligheter som en viktig arbetsplats bör tillvaratas samtidigt som städerna och tätorterna erbjuder en stark arbetsmarknad, service och kulturutbud. För en hållbar utveckling krävs att trafiksäkerhet och miljö prioriteras. Ny bebyggelse prioriteras längs kollektivtrafikstråk och i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Därutöver kan enstaka ny bebyggelse tillåtas om traktens bebyggelsemönster samt jord- och skogsbruksdriften medger detta. Särskilt skyddsvärda kulturmiljöer på landsbygden kan delas in i följande kategorier: Fornlämningsmiljöer Herrgårdslandskap Odlingslandskap med äldre gårdar/byar och vägnät Övriga kulturmiljöer Ny bebyggelse placeras i goda kollektivtrafiklägen eller där den stärker förutsättningar för en sådan etablering. Ny bebyggelse lokaliseras där förutsättningar finns för en säker dricksvattenförsörjning och tillförlitlig VA-hantering. (återkoppling sker enligt VA-strategin) Ny bebyggelse i form av bostäder eller verksamheter ska placeras i eller i anslutning till bybebyggelse eller i anslutning till höjder och skogsbryn i landskapet i enlighet med traktens bebyggelsemönster. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 15

Omvandlingområden 1938 års semesterlagstiftning gav alla anställda rätt till två veckors semester. Den gjorde det möjligt för andra samhällsklasser än de välsituerade att skaffa sig sommarstuga. Under 1940-50-talet byggdes de första sommarstugeområdena i kommunen med tomter i attraktiva sjönära lägen. Sundbyvik, Torshälla huvud, Grundby, Närsjö och Hjälmarskogen utgör exempel på fritidshusområden från denna tid. Stugorna byggdes i de flesta fall av stugägaren själv med hjälp av släkt och vänner. Fortfarande var cykeln det vanligaste fortskaffningsmedlet för att ta sig mellan bostaden och sommarstugan. Med tiden upplät även kommunen billiga arrendetomter för dem som ville bygga sig ett fritidshus, för rekreation och egen odling. Denna verksamhet var av stor betydelse för folkhälsan med tanke på den stora trångboddhet som rådde i staden vid denna tid. På detta sätt uppläts mark i bland annat Ängsholmen och Sundbyholm vid Mälaren samt Vibyåsen på Åsbymon. andel fastboende är Uddaskogen/ Amtorp, Sundbyholm, Torsborg, Dalhagen, Österby och Bondeka. I några områden är tomterna mycket små, som exempelvis vid Närsjö, Vibyåsen, Hyndevadstrand, Uvberget och östra delen av Ängsholmen, där är permanentboende mindre lämpligt. Andelen fastboende i dessa områden är liten. Även i framtiden kommer behov av områden för fritidshusbebyggelse att finnas. Omvandlingen förutsätter godkända vatten- och avloppslösningar, bättre vägstandard och service. För utökning av byggrätter krävs nya detaljplaner. Samordning sker med VA-planen. Med tiden har fritidshusområdena permanentats då områdena har många av de kvaliteter som efterfrågas - nära natur och vatten. Mälarbaden fick tidigt en bofast befolkning och Roxnäs och Torshälla huvud går nu samma utveckling till mötes. Bebyggelsen längs Mälarstranden intill Lövstavret uppfyller numera kriterierna för tätort. Andra fritidshusområden med stor ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 16

Landskapsbilden Kommunen breder ut sig mellan det höglänta skogslandskapet Mälarmården i söder och Mälaren i norr. Flera öst-västliga höjdryggar, såkallade förkastningar, genomkorsar kommunen. Dessa kantas mot norr endera av en sjö, ett system av sjöar eller ett slättlandskap - tydligast mot Mälaren, Mälarmården och Hjälmarens södra strand. Genomkorsande från norr till söder finns också några rullstensåsar, varav Kjulaåsen är den mest markanta. Storskaligt flackt jordbrukslandskap med långa siktlinjer är främst den stora Kafjärdenslätten, men även Stenkvistaslätten, slätten öster om Vingsleur liksom vid Råby-Rekarne samt längs östra infarten mot Eskilstuna. I övrigt är terrängen flack eller lätt kuperad med inslag av större och mindre moränhöjder i mosaikartat landskap, där skogsområden och slättlandskap med längre eller kortare siktlinjer avlöser varandra. I oftast flack terräng finns på många håll siktavgränsande inslag av så kallade ändmoräner, som är låga åssträckningar (max 5 m) som ibland kan vara kilometer långa eller mer, och som är särskilt tydliga i öppet jordbrukslandskap, där de bildar uddar och åkerholmar och ger vacker silhuettverkan och djup i landskapsbilden Särskilt rikt förekommer sådana mellan Eskilstuna och Lista/Öja. Sammanhängande skogsdominerade landskap i lätt kuperad terräng finns dels mellan Ärla och Kafjärden, dels norr om vägen mot Hjälmare kanal från Västermo upp till kommungränsen mot Arboga och Kungsör. Bebyggelse har traditionellt placerats i landskapets klimatmässigt mest gynnsamma lägen, ofta i övergången mellan skog och jordbruksmark, men har på senare år i allt större utsträckning placerats ute på jordbruksmarken och där kommit att dominera landskapsbilden. Ny bebyggelse i form av bostäder eller verksamheter ska placeras i eller i anslutning till bybebyggelse eller i anslutning till höjdpartier eller skogsbryn i landskapet i enlighet med traktens bebyggelsemönster. Landskapets visuella karaktär - öppenhet/slutenhet, kupering, landskapselements (till exempel ändmoräner) skala och form, topografiska linjer och strukturer - ligger till grund för inplacering av bebyggelse och andra element i landskapsbilden. Landskapets karaktärsdrag och andra landskapliga förutsättningar ska ligga till grund för gestaltning av nya byggnader både till form och färg. Särskilt viktigt är hänsyn enligt ovan vid placering av bebyggelse i förkastningsbranter och andra vida omkring synliga lägen. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 17

Samhällsservice Mål: Skapa mångfald av boendemiljöer och mötesplatser Kommunens verksamhet för barn och ungdomar omfattar förskola, fritidshem, familjedaghem, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Den framtida planeringen av verksamhet för barn och ungdom kräver flexibla lösningar beroende på att antalet barn i olika åldersklasser och upptagningsområden kommer att variera kraftigt. Planeringen av det framtida behovet av skolor och barnomsorg påverkas inte bara av förändringarna i ålderstrukturen. Antalet profilskolor och möjlighet att fritt välja skola gör det svårt att uppskatta behoven i olika områden. Även antalet friskolor, som idag finns på grundskoleoch gymnasienivå, påverkar planeringen. Trots att inflyttningen både till tätorten och landsbygden ökat, har några landsbygdsskolor svårt att klara verksamheten utan kraftiga resursförstärkningar då elevunderlaget är för litet. För äldre finns idag ett 20-tal särskilda boenden av olika storlek och standard, varav några på landsbygden. Det finns också ett 30- tal bostäder med särskild service för funktionshindrade. För gruppen funktionshindrade finns behov av ett ökat antal bostäder med särskild service. En rad faktorer påverkar behoven i framtidens äldrevård. Tendensen är att allt färre personer kräver allt mer av resurserna då gruppen äldre med stora omvårdnadsbehov måste prioriteras. Antalet ensamhushåll ökar och behovet av omvårdnad är oftast större för den som bor ensam. Många äldre har önskemål om att få bo kvar i hemmiljön. Bra bostäder för äldre, seniorboenden med närhet till service, förstärkt hemvård och god samverkan med primärvården är nödvändigt för att möta framtidens behov. Som komplement till detta behövs väl fungerande vård- och äldreboenden för personer med särskilda behov av omvårdnadsinsatser och sjukvård. I framtidens samhälle blir det en utmaning att satsa på hälsofrämjande aktiviteter både för äldre och funktionshindrade. Sju vårdcentraler finns geografiskt utspridda i kommunen, men kan inte alltid erbjuda service i närområdet på grund av läkarbrist. Stora förändringar har skett vad gäller postservice, som alltmer bygger på post i butik och tillgång till internet. Även apotekens service har utvecklats i samarbete med dagligvaruhandeln. I städerna, de mindre tätorterna och stadsdelar ska samhällsservice främst lokaliseras i dess centrala delar. Samhällsservice kan knyta samman stadsdelar för ökad integration. Skolor i tätort/landsbygden kan ses som en mötesplats och en förutsättning för att bygden utvecklas. Bostäder för äldre lokaliseras i närhet till service och kollektivtrafik. Lokaliseringskriterier tas fram inom kommunkoncernen för lokalisering och flexibla behov av framtida samhällsservice för blandade funktioner och samutnyttjande av lokaler. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 18

Eskilstunas näringsliv och arbetsmarknad Mål: Öka samverkan med näringsliv, handel och besöksnäring En starkt bidragande orsak till negativa befolkningsutvecklingen under 70-, 80- och stora delar av 90- talet var den omfattande strukturomvandling som skedde i industrin, där Eskilstuna liksom många andra industrikommuner kom att drabbas hårt. Till stor del dominerades den konkurrensutsatta sektorn i Eskilstuna av arbetskraftsintensiva och lönekostnadskonkurrerande verksamheter. Därtill var antalet kvalificerade arbeten få och utbildningsnivån generellt sett låg. Som en följd av detta fick många företag allt svårare att klara konkurrensen från lågkostnadsländer. Den befolkningsminskning som här av blev följden bidrog till att marknadsunderlaget för handeln, byggnads- och servicesektorn minskade, vilket bidrog till att sysselsättningen minskade ännu mer. Utvecklingen i kommunen hamnade i en nedåtgående spiral. I slutet av 1990- talet förändrades utvecklingsförutsättningarna för Eskilstunas näringsliv radikalt. Svealandsbanan, utbygganden av E 20:an till motorvägsstandard, högskolans expansion och en växande befolkning är några av de viktigaste förändringarna som tillsammans skapat väsentligt bättre utvecklingsbetingelser för näringslivet. I takt med att tillgängligheten till en mer kvalificerad arbetskraft ökat, har delar av näringslivet orienterats i en mer kunskapsintensiv riktning. Det gäller inte minst mer kvalificerade tjänsteföretag. Likaså har de väsenlig förbättrade kommunikationer till Stockholmsområdet bidragit till att Eskilstuna stärkt sin ställning som etableringsort. Det gäller exempelvis många företag inom logistikbranschen, som valt att omlokalisera verksamheter från Stockholmsregionen till Eskilstuna. En ökad geografisk tillgänglighet till och från Eskilstuna har också stärkt Eskilstuna position som bostadsort i Mälardalen, men en ökad inflyttning som följd, vilket tillsammans med övriga förändringar bidragit till att den lokala ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 19

marknaden för handel, bygg och service vuxit. Det senaste decenniet kan därför utvecklingen i Eskilstuna mer liknas vid en positiv spiral, där såväl sysselsättning och inkomster ökat snabbare än i många andra jämförbara kommuner. Mellan år 1997 och 2007 ökade antalet sysselsatta med 7 600 personer. I genomsnitt per år motsvarar detta en sysselsättningsökning med två procent eller en drygt tjugoprocentig ökning sett över hela perioden. tillgänglighet, utveckling av näringsliv och gott innovationsklimat (se Transporter) I den fysiska miljön värnas mötesplatser för näringsliv, samhälle och akademi. Den positiva utvecklingen sker dock utifrån en klart lägre sysselsättnings- eller inkomstnivå. Därtill är Eskilstuna en av de kommuner som starkast påverkas av konjunktursvängningar i omvärlden, vilket bland annat innebar att Eskilstuna var en av de kommuner i landet som kom att drabbas hårdast av finanskrisen år 2009. Under detta år minskade antalet sysselsatta med 2 600 personer och arbetslösheten kom att tillhöra en av de högsta i landet. Kommunens geografiska läge i kombination med utbyggd infrastruktur (järnväg, väg och flyg) främjar en hållbar tillväxt genom logistik satsningar (se Transporter) Goda kommunikationer skapar förutsättningar för ökad geografisk ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 20

Handel Livsmedelshandeln har koncentrerats till större enheter i externa och halvexterna lägen. I Eskilstuna finns i dagsläget halvexterna Tuna Park och Skiftinge men även Folkesta köpcentrum. Detta ökar Eskilstunas regionala attraktivitet som handelsort och ger konsumenten tillgång till ett bredare varusortiment. De bostadsnära livsmedelsbutikerna minskar dock sin omsättning. Flera har lagts ned och andra är i riskzonen för nedläggning. Samtidigt finns en motsatt trend där lågprisbutiker med begränsat sortiment etablerar sig intill större vägar i närheten av bostäder. De vänder sig både till bilburna kunder och till dem som kan ta sig dit till fots. Butikerna i centrala Eskilstuna har haft lättare än butikerna i stadsdelarna att möta konkurrensen. På sikt kan även handeln i centrum påverkas negativt liksom kulturutbud och antal näringsställen. Minskad närservice drabbar framförallt hushåll som saknar bil, exempelvis ungdomar, äldre, funktionshindrade och ensamföräldrar. I samtliga större hyreshusområden i Eskilstuna saknar flertalet hushåll bil. Många av dessa grupper blir hänvisade till servicebutiker med mer begränsat och ofta dyrare sortiment. Fler äldre och funktionshindrade blir beroende av färd- och hemtjänst för inköp av dagligvaror. I samtliga tätorter utom Bälgviken och Sundbyholm finns dagligvarubutiker. Flertalet butiker är små och har minskat sin omsättning. Konkurrensen från stormarknader och lågprisbutiker är stor. Internethandel ger nya möjligheter att handla och få varor hemsända men utgör än så länge en liten del av handeln. Tillgången till service är ofta avgörande för en bygds överlevnad och utveckling. Butiken fyller en viktig servicefunktion och är också en mötesplats. Förutom försäljning av dagligvaror kan butiken ha apoteksservice och systemvaruutlämning, sälja bensin, lotter och fiskekort, vara tipsombud och ha postservice. Stadskärnan ses som ett varumärke för Eskilstuna där handel tillsammans med service bidrar till stadskärnans och stadsdelarnas sociala liv. Ett samlat och väl sammansatt utbud eftersträvas med god tillgänglighet och ständiga förbättringar i den offentliga miljön. Fokus på Innestaden, Tuna park och Skiftinge. En bostadsnära dagligvaruhandels eftersträvas. I samband med planering av handelsområden eftersträvas en funktionsblandning som leder till en kompakt och tillgänglig stad. Mark ska nyttjas effektivt genom till exempel nyttjande i fler plan (bostäder, handel och parkeringshus). Kompensatoriska åtgärder vid byggnation på ej hårdgjord yta eftersträvas till exempel fördröjning av dagvatten, bättre tillgänglighet till grönområden, nya grönytor på annan plats ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 21

Turism Turismen som näringsgren inkluderar ett antal aspekter som har direkt eller indirekt påverkan på mark och vattenanvändningen i en kommun. Ytor för den kommersiella näringsgrenen krävs för bland annat transporter, boende/hotell/camping och restaurang, bad, rekreation, handel samt kultur, evenemang och tjänster. Turismnäringen är en utpräglad småföretagsbransch men samtidigt en växande näring med många små och medelstora företag. Turism och efterfrågan på lokalt producerad mat har skapat nya servicenäringar på landsbygden som bäversafari, kanotfärder, ridläger, gårdsbutiker, självplock och caféer. Vissa sådana näringar kan dock leda till konflikter med naturintressen, allemansrätt och privata ägarintressen. Intresse för att hålla sig med hobbyhästar har ökat markant på senare år och därmed också efterfrågan på hästgårdar. En trakts eller orts historia används ofta för att locka besökare eller nya invånare. Välbevarade kulturmiljöer som Köpmangatan och Rademachersmedjorna används för att marknadsföra Eskilstuna. Den lokala historien används för att förstärka den egna identiteten och profilera orten i förhållande till andra liknande orter. Även på landsbygden används traktens historia i marknadsföringen av besöksmål. All naturmiljö i kommunen är påverkad/skapad av människan. Ett bevarande av kulturlandskapet motiveras ofta av både kultur- och naturvärden. Både äldre tiders omväxlande odlingslandskap och äldre grödor är en del av den biologiska mångfalden. (Se även Fritid) Kommunen ska verka för att öka turistsektorns konkurrenskraft och ge fysiska förutsättningar för att främja en hållbar utveckling av turistnäringen. Landskap av särskilt värde för upplevelser värnas. Kulturlandskapet ska bevaras utifrån kultur- och naturvärden. Den lokala historien används för att förstärka den egna identiteten och profilera orten i förhållande till andra liknande orter. Kommunen ska verka för goda förbindelser med gång, cykel och kollektivtrafik samt möjliggöra byten mellan transportslag intermodala resor (se Transporter). Lokalisering av ny multiarena och mötesplats inom kommunen utreds. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 22

Areella näringar I Eskilstuna finns cirka 33 000 ha skog och cirka 24 000 ha åkermark. Näringarna är av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får endas tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Inom jordbruket minskar djurhållning av mjölkkor medan produktionen av köttdjur ökar, om än i måttlig takt. Under senare år har svinproduktionen och kycklingproduktionen fått ökad betydelse. Spannmålsproduktionen är stabil och bidrar till att hålla landskapet öppet. Det är framförallt vete som odlas. Den expanderande hästhållningen kräver också stora arealer för odling av foder. Det är inte självklart att landskapet kan hållas öppet i alla delar av kommunen i framtiden och det krävs stora insatser, bland annat genom EU-stöd, för att hålla hagmarker och strandängar betade. Skogen i kommunen ägs till större delen av privatpersoner. Flertalet av dessa bedriver skogsbruk i kombination med jordbruk. Några större skogsägare finns i form av Assi Domän AB, Eskilstuna kommun, Häradsallmänningarna och Strängnäs stiftsnämnd. De mest frekventa skogstyperna är granskog och blandskog med gran och tall. Asp förekommer på ändmoräner och i blockrik mark. Längs Mälarens och Hjälmarens stränder finns sumpskogar av främst al. Jord och skogsbruk är av naturliga skäl dominerande näringar på landsbygden, med många enmansföretag och småföretag. Under senare år har många traditionella jordbruksföretag utökat sin verksamhet med kompletterande verksamhet som exempelvis turism, hantverk, gårdsbutiker, energiproduktion, snöröjning och andra entreprenadarbeten. Det betyder också att landsbygden förändrats med fler människor sysselsatta i egen verksamhet. Parallellt med en sådan utveckling blir även allt fler människor som bor i de mindre tätorterna och på landsbygden beroende av arbete i Eskilstuna eller på annat håll. Det traditionella jordbruket är starkt beroende av marknaden för livsmedel och skogsprodukter och av EU:s ordbrukspolitik. Många verksamheter är sårbara både på kort och lång sikt och det är därför mycket som talar för att den nuvarande strukturen i lantbruket kan komma att förändras. Det får i sin tur följder för andra intressen och verksamheter på landsbygden. I Eskilstuna är Mälaren och Hjälmaren utpekade som vattenområden av riksintresse för yrkesfisket. Fritidsfiske bedrivs i Eskilstuna ån, Hjälmaren, Mälaren och andra vattendrag. Jordbruksmark får endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen eller om en annan användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. (PBL 2:1) Odlingslandskapet värnas som kulturlandskap och kulturbärande elementen bevaras i största möjliga utsträckning tillsammans med äldre kulturmiljöer så som ängs- och hagmarker. I utpekade vatten för riksintresset yrkesfisket ska åtgärder som påtagligt kan försvåra utövandet av fisket utvikas. (se även Del 3 riksintressen) ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 23

Teknisk försörjning I detta avsnitt behandlas teknisk försörjning vilket utgörs av system för att försörja samhällets olika funktioner med kraft, vatten, energi och IT och telekommunikation. All fysisk planering ska verka för ett robust och uthålligt samhälle där klimatfrågan prioriteras. Vid allt planarbete, speciellt vid försäljning av kommunal mark inför exploatering, ska kommunen kräva energieffektivitet, lokalt omhändertagande av dagvatten och miljövänliga byggmaterial. Användningen av fossila bränslen vid energiproduktion ska minimeras till förmån för biobränslen. Mark ska avsättas för alternativa drivmedelsstationer. Den fysiska planeringen ska gynna utvecklingen och användandet av förnyelsebar energi. Den tekniska försörjningen ska tillgodose kommunens behov av Energi, Vatten och Avlopp (VA), Avfallshantering och ITkommunikationer samt ge goda förutsättningar för kommunens tätorter att växa på ett resurseffektivt och uthålligt sätt. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 24

Vatten och avloppsförsörjning (VA) Kommunal VA-försörjning Den kommunala VA försörjningen ser till att kommuninvånarna får ett gott dricksvatten med hög kvalitet levererat till kranen och att vi efter användandet tar hand om och renar avloppsvattnet innan det släpps ut till recipient. Slammet efter reningen rötas och renas till biogas. Biogasen används bland annat för att driva kommunens stadsbussar. I VAhuvudmannens åtaganden ingår även att ta hand om dagvatten det vill säga regn- och smältvatten från gator, parkeringar, grönytor med mera. Tätortens avloppsvatten leds till Ekeby reningsverk men det finns även mindre reningsverk i Ärla, Bälgviken, Alberga, Hällberga och Näshulta. Reningsverkens främsta uppgift är att rena avloppsvatten från hushåll men det finns en hel del industrier påkopplade. Dricksvattenproduktionen till 85 000 personer sker främst i Hyndevads vattenverk. Det finns även mindre vattenverk i Ärla, Alberga, Näshulta och Bälgviken. All VA verksamhet ska bedrivas långsiktigt och hållbart ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel. Idag ställs hårda krav från myndigheterna att dricksvattenproduktionen och distributionen sker på ett säkert sätt och håller hög kvalitet. Detta medför att VA-huvudmannen måste ta fram metoder för att skydda råvattnet till att säkerställa kvalitén och leveranssäkerheten. Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer utifrån den ekologiska och kemiska statusen för Hjälmaren, Eskilstunaån och Mälaren. Övergödning och miljögifter är de största miljöproblemen i regionen. Vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten inom Eskilstuna kommun ska lösas på ett sätt som är långsiktigt för boende, lämpligt för den aktuella platsen och uthålligt för miljön. Detta innebär att olika tekniker får tillämpas på olika platser beroende på till exempel markbeskaffenhet. Kommunen ska säkerställa strategiska mark- och vattenområden för en eventuell reservvattentäkt. Den kommunala dricksvattenförsörjningen är sårbar på grund av råvattenkvalitén, läget och att reservvattentäkt saknas. Dricksvattenförsörjningen ska säkerställas i ett flergenerationsperspektiv både vad gäller kvalitet som kvantitet. Det ska finnas fastställda och aktuella vattenskyddsområden och föreskrifter för de kommunala vattentäkterna. I all kommunal planering och i beslut som rör verksamhet inom vattenskyddsområden ska hänsyn tas till föreskrifterna. Vid planering av ny bebyggelse ska ta hänsyn tas till den strategiska VAplaneringen så att resurseffektivitet nås och att vidare exploatering är möjlig utifrån kriterierna i VA-planen. Andel enskilda lösningar ska minska. Kommunal VA försörjning ska tillhandahållas inom fastställt verksamhetsområde Verksamhetsområden fastställs utifrån den strategiska VA-planen. I den strategiska VAplanen vägs kriterier som belastning från bebyggelse i nuläget, framtida bebyggelse, ekonomiska förutsättningar, miljöbelastning, myndighets- och andra krav samt hälsoaspekter samman i en modell. Outputen ska ge ett underlag för beslut hur vatten- och avloppsförsörjningen ska lösas långsiktigt. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 25

Varianter av godkänt avlopp: Kommunalt vatten och Utbyggnaden fram till avlopp fastigheten genomförs av Eskilstuna energi och miljö AB. Inom fastigheten ombesörjer fastighetsägaren installationerna. Kommunalt vatten och avlopp i form av gemensamhetsanläggning Enskilt avlopp för en fastighet Enskilt avlopp för flera fastigheter Utbyggnaden mellan den kommunala huvudledningen och de enskilda fastigheterna sker av en samfällighetsförening. Fastighetsägaren inrättar mindre avloppsanordning på den egna fastigheten. Flera fastighetsägaren inrättar tillsammans en avloppsanläggning med lokal rening i närhet av fastigheten ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 26

Dagvatten Dagvatten är regn-, smält- och spolvatten som runnit fram över marken och på sin väg dragit med sig föroreningar från främst trafikytor (tungmetaller- och förslitningsprodukter samt gödande ämnen, bland annat djurspillning). I den bebyggda miljön samlas och leds på många ställen vattnet via brunnar till ledningar eller diken snabbast möjligt till närmaste recipient (sjö eller vattendrag). Denna hantering orsakar skador på flera sätt i systemet: Föroreningarna orsakar igenväxning, men framför allt skadas vattenlevande organismer i recipienten. I samband med skyfall orsakar även de stora volymerna och energin i vattnet skada på vattenorganismer, (till exemepel yngelplatser). Ökade regnmängder på grund av klimatförändringen ökar också risken för översvämning i låg terräng, utspolning av föroreningar, erosion, skred och ras i vattendrag samt ett förhöjt grundvatten och på grund av detta risk för urlakning av ytterligare föroreningar till recipienten. I naturen bromsas regnvattnet upp av vegetation och svackor i terrängen, vilket möjliggör infiltration, avdunstning och rening i naturliga processer. Den hårdgjorda miljön i bebyggelse skapar komfort, men omöjliggör denna fördröjning. Utebliven infiltration försämrar grundvattenbildningen och sänkt grundvattennivå orsakar sättningsskador på byggnader och befintliga träd. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär, att så långt som möjligt ta hand om dagvattnet så högt upp i systemet det bara går. Samtidigt måste buffertområden för tillfällig fördröjning av dagvattnet efter stora regn säkerställas överallt i stadslandskapet. Det handlar om att bygga upp övergripande strukturer för att bromsa upp och långsamt leda vattnet till recipienten. Utforma fördröjningsanläggningar som dammar och våtmarker på ett sådant sätt att de ger estetiska mervärden i stadsmiljön och så att de samtidigt ökar den biologiska mångfalden. På översiktlig nivå i stadslandskapet reservera ändamålsenlig mark för att skapa en struktur av lågområden och möjliga avrinningsvägar och med grund i detta bygga ett system av "trösklar" för fördröjning av utflöde till recipienten. I stadsbygdens gröna struktur inbegripa ett övergripande system för öppen dagvattenhantering samt i möjligaste mån bevara hydrologiskt värdefulla trädbestånd i såväl svackor som sluttningar för att bromsa upp vattnets avrinningshastighet. Säkerställa buffertzoner i avrinningssystemet för uppsamling och fördröjning av dagvatten i extremsituationer - t ex fotbollsplan eller annan större yta med annan funktion i normalläget. Så tidigt som möjligt i bebyggelseplanering skapa en struktur för dagvattenhantering som grund för bebyggelsemönstret. LOD ska i möjligaste mån eftersträvas på kvartersmark (infiltration, perkolationsmagasin och vegetation). Efter nybyggnation ska vattenavrinningen från ett visst område inte överstiga den naturliga, det vill säga före exploatering. Säkerställa sekundära avrinningsvägar och rinnstråk som gator, gångvägar, parker mm som kan avleda överskottsvatten vid stora nederbördsmängder. I största möjliga utsträckning minska den volym dagvatten som måste omhändertas i stadsmiljön genom infiltration, avdunstning från absorberande vegetation som träd och sedumtak eller direkt från vattenytor ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 27

(dammar och våtmarker) eller avleda ej förorenat vatten till angränsande grönytor. Särskilja förorenat dagvatten som avrinner från trafikytor från rent dagvatten från tak, gång- och cykelbanor, torg med mera från förorenat. Inom områden med kombinerat avloppssystem så långt möjligt bevara icke hårdgjorda ytor. ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 28

Energiförsörjning Fjärrvärme Fjärrvärme som använder biobränsle som energikälla är ur miljösynpunkt ett bra uppvärmningsalternativ. Den stora fördelen med att fjärrvärmen i Eskilstuna är biobränslebaserad är att den ger en låg klimatpåverkan. Ett dilemma i samband med nybyggnation är att höga krav på energieffektivitet i byggnadstekniken skapar dåliga förutsättningar för leverans av miljövänlig fjärrvärme. Primärenergin riskerar att bli någon form av mindre miljövänligt alternativ, såsom värmepumpar av olika slag. tillgodose kylbehovet i tät stadsmiljö, speciellt för kontors- och affärslokaler. I exploateringsavtal ska alltid fjärrvärme förordas där det är lämpligt. I den fysiska planeringen ger kommunen förutsättningar för fjärrvärme som uppvärmningsalternativ i tätbebyggda utbyggnadsområden och fjärrkyla vid nybyggnation. Ett fjärrvärmenät måste nyttjas för att systemet ska fungera, vilket gör det problematiskt att leverera till få kunder i ett stort område. Den fysiska planeringen har en avgörande roll för att ge förutsättningar för fjärrvärmeutbyggnaden och förespråka den i lämpliga områden, speciellt i tät bebyggelse. Fjärrkyla Fjärrkyla produceras i storskaliga anläggningar som distribuerar kallt vatten till kunder med stort kylbehov. Fjärrkyla är ett effektivt sätt att ÖVERSIKTSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN: DEL 2: GRUNDDRAG I MARK- OCH VATTENANVÄDNING >> SIDA 29