INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1982. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, 1912-1931. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1930. 1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8801_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVAEDEN. i. Ny följd. 28. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅK 188S. STOCKHOLM, 1890. KONGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid. 1. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet» 1. Tab. Lit. A. Dödsorsakerna i alla rikets städer» 9.»» B.» i Mälarstäderna» 11.» C.» i Ostkuststäderna» 11.»» D.» i Skånska städerna» 12.» E.» i Stockholm» 12. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 13. Tab. Lit. F. Årsväxten under åren 1887 och 1888» 14. Öfversigt af infektionssjukdomarne m. m.» 14.»» G. Öfversigt af sjukdomsförhållandena under, sistförflutna 10-årsperiod» 16.»» H. Medicinalfondens utgifter» 16. 3. Förbättrad läkarevård» 16. 4. Civila sjukvårdsinrättningar» 16. Tab. Lit. I. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 18.»» K. Å barnsjukhus och barnhus vårdade barn...» 18. Å lasaretten verkstälda större operationer» 21.»» L. Å allmänna elektricitets-inrättningen behandlade sjuke och sjukdomar» 23.»» M. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke och sjukdomar» 24.»» N. Å gymnastiskt-ortopediska institutet behandlade sjuke och sjukdomar» 24.»» O. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 25.»» P. Å barnbördshusen födda barn..» 26.»» Q. Sjukdomar hos barnaföderskor efter förlossningen» 27.»» R. Antal lärjungar vid allmänna läroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningarne, jemte orsakerna dertill» 27. 5. Helsobrunnar och badanstalter» 28. 6. Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 29. 2. Besigtningar af Värnpligtige» 29. 3. Sjukvården vid hären och flottan» 30. Tab. Lit. S. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke...» 31.»» T. Å Stockholms garnisons kaserner återstälde sjukdomsfall» 31.»» U. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms kaserner under de särskilda månaderna» 31.»» V. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 32.»» X. Sjuktillförselns månatliga af- och tilltagande vid garnisonssjukhuset» 34.»» Y. Från särskilda kårer vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 34.»» Z. Å garnisonssjukhuset vårdade sjukes månatliga omsättning» 35.»» Å. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 35.»» Ä. Från flottans särskilda kårer och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 36.»» Ö. Från flottans särskilda kårer och stater i Stockholm vårdade sjuke» 36.»» AA. Sjukvården under sjötåg» 36.»» BB. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 41.»» CC. Omsättning i militära läkarebefattningar» 41.»» DD. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 41. 4. Barnmorskeväsendet» 42.»» EE. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagna medel» 43. 5. Skyddskoppympningen» 44.» FF. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 44. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer... Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i rikets alla städer» VIII.»» 4. Öfversigt af sjukdoms- och dödsfall i infektionssjukdomar m. m. 1888» IX.»» 5. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» xv.»» 6. Sammandrag af förteckningar å Spetelske» XVI.»» 7. Tillkomne och afgångne Spetelske» XVII.»» 8. Läkares embetsresor» XVII.»» 9. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län» XVIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 10. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke» XIX.»» 11. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» xx.»» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XXI.»» 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXVIII. 14. Å lasaretten vårdade sjukdomar» XXXIV.»» 15. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar»»»» 16 17. Å offentliga sjukhus vårdade veneriske sjuke Sjukdomssymptom hos de under året intagne» XL.» sjuke» XLII.» 18. Sammandrag af berättelser om granskning af sjukvårdsmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXIX.» XLIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 19. Antalet kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»»» XLVI. 20. Vid helsobrunnar och badanstalter behandlade sjukdomar» XLVII. Besigtningar af Värnpligtige.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap» XLVIII.»» 22. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XLIX.»» 23. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» L.»» 24. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» L. Härens och flottans sjukvård.»» 25. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» LI.»» 26. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméns och beväringens vapenöfningar» LII.»» 27. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» LIV. Barnmorskeväsendet.»» 28. Antalet utexaminerade barnmorskor» LVI.»» 29. Barnmorskornas antal och fördelninginom länen» LVI.»» 30. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» LVI. Skyddskoppympningen.»»31. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» LVII.»» 32. Från depôterna utlemnade portioner vaccinämne» LVII. Rättsmedicinska undersökningar.»» 33. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» LVIII.
II 6. Rättsmedicinska undersökningar Sid. 45. Tab. Lit GG. Sammandrag af uppgifter om sjelfmord» 46.»» HH. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» 46. 7. Apoteksväsendet» 47.»» II. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 47.»» JJ. Apotekens antal och tillstånd» 47. 8. Veterinärväsendet» 48.»» KK. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 49.»» LL. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 49.»» MM. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur.» 59.»» NN. Sjukdomsfall bland arméens hästar» 60. 9. Understöd för vetenskapliga resor» 62. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 62.»» OO. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 62. Apoteksväsendet. Tab. N:o 34. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län Sid. LX. Veterinärväsendet.»» 35. Veterinärernas antal och fördelning inom länen» LXI.»» 36. Veterinärernas embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LXI.» 37. Öfversigt af sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» LXII.»» 38. Summarisk redogörelse för medieinalstatens tillgångar och utgifter 1888» LXII.
Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 1. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 1. Tab. Lit. A. Les causes de décès dans toutes les villes» 9.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 11.»» C.»»»» du golfe de Bothnie...» 11.»» D.»»»» de la Scanie...» 12.»» E.»» à Stockholm» 12. Topographie et maladies endémiques» 13. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1887 et 1888» 14. Malades et morts dans des épidémies» 14. Tab. Lit. G. Nombre approximatif des malades et des morts dans les épidémies en 1879 88» 16.»» H. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), et pour les autopsies légales (col. 8 10)» 16. Médecins dans le service de l'état» 16. Hôpitaux civils «16. Tab. Lit. I. Mouvement des malades dans les hôpitaux- civils en 1888 et en 1883 87» 18.»» K. Mouvement des malades dans les maisons d'orph lins et dans les hôpitaux pour les enfants malades» 18. Opérations chirurgicales» 21. Tab. Lit. L. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 23.»» M. Enumération des malades et des maladies dans l'institution centrale gymnastique» 24.»» N. Mouvement des malades et des maladies traités aux»» O. frais publics par la gymnastique médicale» 24. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 25.»» P. Les enfants nês dans les maisons d'auccouchement» 26.»» Q. Maladies des femmes après l'accouchement» 27.»» R. Nombre des élèves des écoles publiques, qui pour des causes speciales ont eté exemptés des exercices gymnastiques,» 27. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeu-» tiques... 28. État sanitaire dans les prisons» 29. 2. Conscription» 29. 3. État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 30. Tab. Lit. S. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 31.»» T. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 31.»» U. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 31.»» V. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 32.»» X. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 34.»» Y. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm «34.»» Z. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 35.»» Å. Mouvement des malades de garnisons de la Scanie» 35.»» Ä. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile...» 36.»» Ö. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 36.»» AA. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 36.»» BB. Revaccinations des recrues de l'armée» 41.»» CC. Mouvement du personnel médical militaire «41.»» DD. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 41. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes de décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes» VI.»» 3. Résumé des causes de décès dans les villes...» VIII.»» 4. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses et de quelques autres maladies par préfectures et par mois» IX.»» 5. Nombre approximatif des maladies par mois..» xv.»» 6. L'éléphantiasis dans la province d'helsingland» XVI. 7. Nombre et mouvement des malades» XVII.»» 8. Nombre des visites officielles des médecins cantonaux» XVII. Médecins dans le service de l'état.»» 9. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'etat par préfectures» XVIII. Hôpitaux civils.» 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux de Stockholm et dans des autres hôpitaux communaux» XIX.»» 11. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» xx.»» 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XXI.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXVIII.»» 14. Tableau des maladies traitées aux hôpitaux civils» XXXIV.»» 15. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm.» XXXIX.»» 16. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XL.»» 17. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XLII.»» 18. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XLIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques.»» 19. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» XLVI.»» 30. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XLVII. Conscription.»» 21. Résultats des rapports des médicins chargés» XLVIII.»» 22. d'examiner les conscrits» XLIX.»» 23. Nombre des conscrits par préfectures» L.»» 24. Causes d'exception du service de conscription» L. État et service de santé de l'armée et de la marine.»» 25. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons» LI. b) dans les hôpitaux militaires...» LI.»» 26. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» LII.»» 27. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» LIV. Sages-femmes.»» 28. Nombre des élèves dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» LVI.»» 29. Nombre des sages-femmes par préfectures» LVI.»» 30. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» LVI. Vaccination.»» 31. Nombre des vaccinés par préfectures..» LVII.»» 32. Nombre des portions de vaccin, expédiées par les dépôts» LVII.
IV 4. Sages-femmes pag. 42. Tab. Lit. EE. Dépenses de l'état pour les écoles des sages-femmes» 43. 5. Vaccination» 44.»» FF. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 44. Autopsies légales. Tab. N:o 33. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. LVIII. Pharmacies.»» 34. Nombre des pharmacies, par préfectures» LX. 6. Autopsies légales» 45.»» GG. Suicides» 46.»» HH. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» 46. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 35. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures»» 36. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» LXI.» LXI. 7. Pharmacies» 47.»» II. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 47.»» JJ. L'accroissement et l'état des pharmacies..» 47. 8. Établissements vétérinaires et Épizooties» 48.»» KK. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 49.»» LL. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Skara» 49.»» MM. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 59.» NN. Maladies des chevaux de l'armée» 60.»» 37. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» LXII.»» 38. Recettes et dépenses du Conseil Supérieur de santé pendant l'année 1888» LXII. 8. Voyages scientifiques» 62. 10. Travaux du Conseil supérieur de santé» 62.» OO. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 62.
TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under är 1888, hvilken härmed till Eders Kongl. Ma,j:t öfverlemnas, är uppstäld hufvudsakligen efter samma plan som förra aret och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården, 2. Besigtnirigar å värnpligtige, 3. Sjukvården vid hären och flottan, 4. Barnmorskeväsendet, 5. Skyddskoppyinpningen, 6. Rättsmedicinska undersökningar, '. Apoteksväsendet, 8. Veterinärväsendet, 9- Understöd för vetenskapliga utrikes resor, 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande '\ersigt af sjukvårdspersonalen och anstalterna i riket. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer. 1 ) Sanitära inspektioner hafva under år 1888, i likhet med hvad under de föregående åren egt rum, efter nådigt bemyndigande blifvit på Medicinalstyrelsens förordnande verkstälda af förste stadsläkaren i Upsala, doktor R. Schultz uti 20 städer och 11 andra större samhällen, hvilka i afseende på helsovården äro med städer likstälda; och hafva föreskrifna berättelser om de vid dessa inspektioner gjorda iakttagelser blifvit till styrelsen afgifna. Öfver de vid föregående års inspektioner framstälda anmärkningar hafva ifrån vederbörande helsovårdsnämnder infordrade förklaringar inkommit, af hvilka framgått, att rättelser Kongl, MedicinahtyreUen» Berättelse för år 1888. ') Referent: Medicinalrådet Pontin. 1
2 Året 1888. Helsovårdsnämnderna. af anmärkta missförhållanden dels redan egt rum, dels blifvit utlofvade och dels åtgärder i syfte att åstadkomma bättre förhållanden under E. K. Maj:ts Bef:des i de resp. länen medverkan vidtagna, såsom t. ex. att för flera mera befolkade orter de för städerna gällande bestämmelser i hälsovårdsstadgan i lämpliga delar skola gälla o. s. v. Inspektörens råd och anvisningar hafva på allt flera ställen medverkat till anställande af särskild sundhetspolis eller aflönade tillsyningsmän o. s. v., hvarföre styrelsen fortfarande kan uttala den åsigt, att ifrågavarande besigtningar varit af stor nytta. På flera ställen hafva områden utanför den egentliga stadsplanen förklarats skola i helsovårdsafseende betraktas såsom stad, hvarigenom vederbörande helsovårdsnämd kommit i tillfälle att kunna bättre öfvervaka de sanitära förhållandena. På åtskilliga ställen hafva vidare särskilda ordningsstadgar blifvit antagna för handeln med mjölk och med andra födoämnen, hvarigenom större ordning och snygghet åstadkommits. Mycket återstår dock ännu, som behöfver förbättras, särskildt hvad beträffar städernas renhållning, afträdesämnens och annan orenlighets uppsamling och bortforsling frågor, hvilkas stora vigt och betydelse för den allmänna helsovården allmänheten icke ännu fullt inser och som derföre icke sällan vålla stridigheter mellan gårdsegare och helsovårdsnämnd. Föreskrifna berättelser för år 1888 om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, hafva inkommit från helsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer, och får Medicinalstyrelsen ur dessa berättelser meddela följande redogörelser. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Arboga: Under hösten 1888 anställdes omfattande borrningar för erhållande af dricksvatten, men utan framgång. Borgholm: Nya rännstenar hafva till 207 meters längd blifvit anlagda, med botten af huggen ölandssten, jemte 90 meter trätrumma. Eksjö: Den s. k. Prestgatan har delvis förbi qvarteren Hoppet och Kräftan blifvit upptagen och planerad samt hufvudkloaken i Köprnangatan framdragen genom Prestgatan. Brandgatan i qvarteret Hoppet har äfven blifvit planerad och kloakledning anbringad under samma gata till förenämnda hufvudkloak. Eskilstuna: Vattenledning numera införd i de aldra flesta af stadens 400 gårdar. Fullständig afloppsledning under året fullbordad i norra stadsdelen. Falköping: Enligt Stadsfullmäktiges beslut den 3 /. 1888 skall såväl vattenledning som kloakledning anläggas inom staden och stadsdelen Ranten till beräknad kostnad af 100,000 kronor. Vattnet skall tagas från källor, belägna på sluttningen af Mösseberg och afledningen göras till en mosse sydvest om staden. Falun: Källvattenledningen från Elsborg har under året längs Sturegatan ytterligare utsträckts till stadsdelen Gamla Herregården, med vattenkastare mellan Nybro- och Magasinsgatorna. Inom staden finnas nu 8 vattenkastare, förande godt källvatten, 4 öster och 4 vester om Faluån. Dräneringsarbetet har från hörnet af Sture- och Kristinagatorna fortsatts längs Sturegatan till Grufbäcken på Gamla Herrgården samt från nämnda hörn i vestlig rigtning längs Kristinagatan till Hyttgatan äfvensom längs denna gata 41 meter söderut. Gefle: Vattenledningens rörlängd har under året ökats med 1,262 meter, förutom 7 brandposter, och utgör totallängden vid årets slut 3 nymil 7,270 meter med tillsammans 271 brandposter. Enskilda vattenledningar hafva tillkommit 25 och är således antalet med vatten försedda egendomar inom staden inalles 742 st. Vattenkonsumtionen under året utgör 754,810 kub.meter eller i medeltal 106 liter för person och dygn. Afloppsledningen har ökats med 1,585 meter och utgöres af 86 meter murad kloak af sandsten och granit, 7 meter planktrumma och återstoden saltglaserade tegelrör, förutom 20 gatu- och 4 nedstigningsbrunnar. Totallängden utgör vid årets slut 23,061 meter hufvudledning och 2,300 meter sidoledning. De dränerade egendomarnes antal har ökats med 53 till 637 st. Den s. k. Islands Lillan har under året blifvit igenfylld och planerad och den dit förut ledda kloaken utflyttad till Storån. För åstadkommande af ökad tillgång på dricksvatten har skrifvelse ingifvits till Drätselkammaren om inledande i dricksvattenledningen af vatten från en 1887 upptagen borrbrunn i södra stadsdelen. Göteborg: Vattenledningens rörnät utgjorde 96'3 kilometer, deraf Kallebäcksledningen 8-5. Antal servisledningar 2,612. Allmänna vattenkastare 72, deraf 54 från Delsjön och 18 från Kallebäcli. Vattenledning är införd i 2,500 hus. Förbrukningen inom staden fri för hushållsbehof, tvätt och bad. Vattenförbrukningen under året 3,720,000 kub.meter. Medelförbrukningen för individ och dygn 104 liter. Samtliga kostnaderna hafva utgjort 2,220,000 kronor. Undnr året äro följande afloppsledningar utförda: rörledningar 2,186 m.; kulvertar 406 m.; nya brunnar 63 st. samt en ny pumpstation vid Gullbergs vass. Vid årets slut funnos allmänna ledningar 74,795 m., sidoledningar 39,169 m., summa 113,964 ni. Kapitalkostnaden härför 1,359,000 kronor. Hernösand: Vatten ytterligare infördt i 12 gårdar. Hela antalet gårdar med fullständig vatten- och afloppsledning 181. Dessutom har vattenledning införts i åtskilliga boningshus, som förut endast hade vattenkastare på gården. Afloppsledningar hafva anbragts från allmänna läroverkets uthus samt från folkskolelärare-seminariets. - Hudiksvall: Undersökning gjord för anläggande af vattenledning från Brunnsvallssjön, belägen omkring 10 kilom. från staden, hvarigenom godt vatten i ymnig mängd kan erhållas. I sammanhang med en enskild vattenledning är under året å Rådhustorget anbragt en cistern af cement med pump, som flitigt anlitas. En af stadens rikare källor har försetts med en större af gråsten murad behållare. Genom statens jernvägsbyggnad är en kloakledning af 12" stenrör nedlagd längs efter Hamngatan, i hvilken ledning flera enskilda biledningar enligt Helsovårdsnämndens föreskrifter införts. Flera enskilda ledningar dessutom anlagda eller förbättrade. Några vid Vestra stranden af Lilla Fjärden belägna sänka tomter hafva genom täckdikning och anläggning af trummor blifvit torrlagda. Jönköping: Ett nytt hufvudrör nedlagdt från vattenledningsverket till staden. Kalmar: Muddringarne i den s. k. Cellfängelsekanalen skola fortsättas i större skala än förut samt fyllnadsarbeten å stränderna, der sådana behöfvas, utföras. Karlshamn: Vattnet i den 1887 vid hamnen gräfda brunnen har visat sig vara af ganska god beskaffenhet. Förslag till torrläggning af 2:ne vattensjuka qvarter är af nämnden uppgjordt. Karlskrona: Frågan om vattenverkets utvidgning och förbättring beroende på K. Maj:ts afgörande. För spolning ät trummor och rännstenar hade anslagits 400 kronor, men till följ» 1 af vattenbrist kunde spolning företagas endast 14 dagar. På stadens bekostnad hafva underjordiska rörledningar blifvit lagda till en längd af 400 meter, så att deras hela längd nu utgör 3,408 m. Nämnde» har i några fall föreskrifva stensättning af rännstenar och gårdsplaner. Dräneringsarbetet enligt fastställd plan har till följd a ' tryckta konjunkturer varit nästan helt och hållet instäldt. -' Karlstad: Stadsfullmäktige hafva beslutat att för en beräknad kostnad af omkr. 330,000 kronor anlägga fullständig vatten- och afloppsledning inom den egentliga staden med vattenledningens utsträckning, så vidt möjligt, äfven till stadsdelarne Herrhagen, Hag a > Viken och Qvarnberget, jemte dränering af staden inom broarne. ^ Kungelf: Sedan vatten från en ofvan staden liggande sjö inled» till stadens vattenledning för att i händelse af eldfara kunna förstärk» dennas vattenmängd, torde detsamma om somrarne kunna användas til rännstenarnes spolning. Några tomter hafva dränerats. Det störst.' afloppsdiket har delvis blifvit beklädt med stenhällar, delvis upprensa» och fördjupadt. Landskrona: Beslut fattadt om kloakväsendets utvidgning, så att det vatten som från en del af förstäderna ut ruanl i de äldre vallgrafvarne, hädanefter kommer att utledas på ostra
Året 1888. Helsovårdsnämnderna. 3 sjögrundet. Luleå: Ny stadsplan under året fastställd och beslut fattadt om schaktning af vissa gator samt upptagande af nya sådana med ordnande af aflopp för ytvattnet. Malmö: Vatten inledt uti 1,617 hus och tomter. Inom staden finnas endast 60 hus, som sakna inledt vatten. Medelförbrukningen för person och dygn har varit 58 liter. Frågan om vattenverkets utvidgning, som underställts pröfning af tekniker, blir troligen ej snart slutbehandlad. Arbetet med gatornas och rännstenarnes omläggning med tuktad sten har äfven under detta år fortgått och kommer att vidare fortgå, likaså nedläggandet af underjordiska ledningar, af hvilka staden vid årets slut egde 19,578 sträckmeter, till hvilka ledningar funnos anslutna 850 fastigheter; och har staden under året användt betydliga kostnader för nedläggandet af rörledningar till en längd af 1,550 s.m. å de s. k. Kirsebärsbackarne, för beredande af bättre aflopp derifrån. Den staden omgifvande kanalen utgör fortfarande en gemensam reservoar för alla dessa och andra från staden och dess omnejd kommande aflopp och följderna häraf göra sig, under den varma årstiden och då strömförändringarne i sundet uteblifva, rätt märkbara. Denna olägenhet, hvilken efter kanalens utvidgning och reglering betydligt minskats, kan emellertid ej afhjelpas annorlunda än genom en systematisk kanalisering jemte utpumpning i hafvet af allt flytande affall, hvarom, såsom bekant, förslag redan blifvit väckt, ehuru ärendet hvilar, för att behandlas i sammanhang med den tilltänkta utvidgningen af vattenverket. Mariestad: Efter flera af nämnden gjorda framställningar hafva stadsfullmäktige anslagit medel till anläggande af vattenledning, och är fullständig plan jemväl uppgjord till dränering af stadsgrunden och bortledande af förbrukadt vatten. Marstrand: Vissa af de befintliga afledningskanalerna omsedda och några gatudelar försedda med huggna granitränn stenar. Dricksvatten af god beskaffenhet saknas. Under en stor del af året låta många hushåll hitföra dricksvatten från Göteborg. Gjorda försök att anskaffa renare vatten hafva strandat till följd af kostnaden och andra svårigheter. Nora: Dräneringen af gatorna jemte anläggning af ledningar från bostadsgrund och gårdar har fortsatts. Norrtelge: Betydande dräneringsarbeten äfven under detta år utförda i norra stadsdelen. Nyköping: Dricksvattenledningen har blifvit undersökt och skadade delar utbytta mot nya. Ronneby: Helsovårdsnämnden har hos Stadsfullmäktige gjort framställning om kloakledningar i östra och Vestra Torggatorna; frågan ännu oafgjord. Den s. k. Yströmska källan vid Prinsgatan har af nämnden blifvit stängd, sedan den vid verkställd analys befunnits innehålla allt för stor mängd organiska ämnen. Sköfde: Vattentillgången riklig, då de 1887 upptagna källorna gifvit mycket vatten. En tillfällig, stundom förekommande förorening, genom läckage å tilloppsrören från källorna till vattensamlaren, har af nämnden anmälts hos vattenledningsstyrelsen, för att afhjelpas, då kälen gått ur jorden. Vattenledningen fullbordad i den nya staden och der inledd i alla gårdar utom en. Vattenledning medelst Höganäsrör äfven utlagd i den nya staden samt slaskbrunnar med lås i gårdarne och afloppsbrunnar för rännstensvattnet i gatorna. Stockholm: Vattenledningens rörnät har under året ökats med 4,966 meter och hade vid årets slut en totallängd af 151,452 m. Servisledningar hafva under samma tid förts 'ill 156 egendomar, så att sammanlagda antalet nu utgjorde 4,949. Vattenförbrukningen, 7,163,452 m. 3, gör för en medelfolkmångd af 224,883 personer per dag och invånare 87 liter. De vid vattenverket af dess kemist utförda bakteriebestämningarna en gång i månaden gifva vid handen, att vattenledningsvattnet vid Skanstull varit jemförelsevis bakteriefritt. De utvecklade kolonierna hafva yexlat mellan 12 och 210 pr cm. 3, under det att samtidiga prof på Arstaviksvattnet och vattnet i Norrström vid norra sidan af Strömparterren visat resp. 39 1,500 och 208 5,120. Vattenanalyser hafva som vanligt fortgått och hafva en stor mängd gasanalytiska ^stämningar utförts å vattenledningens och Årstavikens vatten, hvarvid halten af syre, qväfve och kolsyra fastställts. Af största ] _ntresset bland de gjorda rönen torde vara upptäckten, att vattnet 1 Årstavikens inre del håller vida mera kolsyra än Mälarvattnet eljest, säkerligen beroende på källådror i Årstavikens botten. Analyser aro jemväl anställda å sjön Drefvikens och några dermed sammanbundna sjöars vatten, då framställningar gjorts om vattenlednings inrättande derifrån. Strömstad: Sex källor och brunnar finnas, hvilka hafva godt vatten och rengöras så ofta behofvet påkallar. Sundsvall: Vattenledningens rörnät utvidgadt med a) ett 15" rör med vattenledningsdam ocb filter å 500 fots sträcka utmed det förut befintliga 10" röret; b) 2,600 fot servisledningar till östra, södra och vestra barackgrupperna; c) en större 1,500 fot lång, 1 ledning från 10" röret genom Tivoliparken till Mariebergs förra vattenledning. Medelförbrukningen för person och dygn har varit 129 liter under första halfåret. Vattenledning införd i 7 tomter samt till stadsdelen söder om jernvägen. Antalet gårdar med vattenledning 401 före branden. Afloppsledningar från 6 gårdar förenade med stadens afloppsnät. Afloppsledningar i gatorna hafva utsträckts 136 fot 6" stenrörsledning från hörnet af S. Tullgränd och Magasinsgatan till kajen samt från Södra barackerna afloppsledningar förenats med afloppsnätet på det sätt, att ett 9" rör nedlagts från Köpmangatan till Skolhusallén under jernvägen och vidare vesterut uti S. Jernvägsgatan till en längd af 900 fot; från sistnämnda 9" ledning fortsätta 2:ne 6" ledningar, en på hvarje sida af barackerna, tillsammans 700 fots längd; från vestra barackernas vattenkastare och afloppsbrunnar lades å mindre sträckor 6" afloppsledningar till förut befintliga från cellfängelset och V. jernvägsstationen; från östra barackernas afloppsbrunnar gjordes en 6" afloppsledning till det närbelägna, s. k. jernvägsdiket. Brandposternas antal 98, deraf 9 under året tillkomna. Gatubrunnarnes antal 196, deraf 20 tillkomna under året, 4 af sten och 16 af trä. Det under 1878 byggda filtrum har undergått en större reparation och delvis ombyggnad, i det förutvarande lerpuddel utanför murarne utbytts mot betong till cirka 8 fots djup under marken. Vattenledningsvattnet 2:ne gånger analyseradt af Pr. Hammarsten och befunnet mindre godt såsom dricksvatten, på grund af, såsom det vill synas, filtreringens ringa verkan. Söderhamn: Under året ytterligare 690 fot afloppsledningsrör af stengods nedlagda, och utgör nu hela rörnätet 13,503 fot. Sölvesborg: Genom den djupa schaktning, som utförts för V. Blekinge jernvägs dragning genom staden, hafva, i anseende till för lågt fall till sjön, särdeles vid högt vattenstånd, svårigheter uppstått för afledande af vatten och orenlighet från dikena vid banvallen, hvilken under den varmare årstiden besvärande olägenhet torde komma att påkalla åtgärder från Helsovårdsnämndens sida. Trelleborg: Hamnstyrelsen har låtit med stora cementgjutna rör täckdika längs halfva hamnområdet till hafvet för mellersta stadsdelens spillvatten, som förut letat sig väg genom ett öppet dike. Upsala: Vattenledningsnätet ökadt med 52 meter, har under året levererat 562,046 km. vatten. Medelförbrukningen för dag och person 70 liter. Det gamla s. k. Luthagsdiket, som tjenade att afföra dagvatten från en del af den vester om staden belägna landsbygden, och hvarom talats i flera föregående berättelser, har under året blifvit ersatt af en ny öppen graf eller kanal med en längd af 600 m. och ett djup af Ti å 2 m., till största delen dragen i gränsen af det planlagda området, genom hvilken åtgärd en stor fördel beredts stadsdelen Luthagens invånare. Kloakledningen ökad med 224 m. Trenne gårdsegare hafva af nämnden ålagts att i sina tomter införa ledningar jemte gårdsbrunnar. Antalet gårdar, som ännu sakna afledning, utgör 18. Då man kunde befara att vid islossningen öfversvämning af ån skulle inträffa, gjorde nämnden den 3I / 3 framställning till Drätselkammaren om åtgärders vidtagande att förekomma detta. I början af Maj bröt isen upp och vattnet steg till en höjd, som det ej uppnått sedan 1818. Alla lägre delar af staden, särdeles Luthagen och Nya Svartbäcken, öfversvämmades, så att en del gator trafikerades båtledes, husgrunder genomdränktes af smutsigt vatten och i en del bottenvåningar steg vattnet icke obetydligt öfver golfven. Till förekommande af menliga följder häraf ställde nämnden en allvarlig uppmaning till egarne af de öfversvämmade tomterna att ombyta eller grundligt torka golffyllningeii och ersätta det öfversta jordlagret med torr sand eller i nödfall i riklig mängd beströ marken under huset med utbränd gips, en uppmaning, som beredvilligt åtlyddes. Då dylik hög vårflod kunde upprepas, gjordes den 2ä / ä hos Stadsfullmäktige framställning att åt sakkunnig person lemna
4 Året 1888. Helsovärdsnämnderna. uppdrag att utröna vattenförhållandena i Fyrisån med särskildt afseende på orsakerna till de senaste öfversvämningarne och utvägarne att för framtiden förebygga deras upprepande, hvilken hemställan dock icke ansågs f. n. böra till någon åtgärd föranleda. Likaledes gjordes framställning om nödiga åtgärder att hindra kloakvattnets inträngande i källare, som å vissa ställen egt rum. Vadstena: Beredandet af tillgång på dricksvatten från hospitalets vattenledning tros med det snaraste komma att sättas i verket. Ett större dike, gående midt igenom stadens största qvarter, blef på hösten upprensadt. Vaxholm: Nämndens till allm. rådstugan gjorda framställning om vattenafioppens reglering beträffande några inom staden belägna sänka tomter har undanskjutits. Vesterås: Vid 1888 års slut voro 269 af stadens samtlige 337 gårdar satta i förbindelse med vatten- och afloppsledningen. Vexiö: Vid åre/s -slut var vattenledning införd i 120 gårdar. Förslag framställdt om förändring af den nu befintliga, i den s. k. Gölen utmynnande afloppsledningen, men är ännu beroende på Stadsfullmäktiges pröfning. Ystad: Det i förra berättelsen omnämnda kloakledningsarbetet har under året fortgått; och hafva dervid nedlagts rörledningar till en längd af 450 fot, hvarförutom anordnats tomtledningar från 14 gårdar. Afloppsdiket från sockerbruket till hafvet har under året blifvit fullbordadt. Örebro: Den i föreg. berättelse omförmälda vattenledning är så till vida utförd, att den betjenar stadens största och förnämsta delar. 3 allmänna och omkr. 100 enskilda brunnar finnas. Dräneringen har fortsatts och sträcker sig nu till större delen af staden. Öregrund: Ett grundt dike med stillastående vatten har på nämndens tillsägelse upptagits med ordentligt fall och med sten igenlagts, hvarigenom fem gårdar betydligt vunnit i afseende på torrläggning. Östersund: Sedan förslag till vattenledning och dränering under åren 1885 86 uppgjorts, har detsamma under åren 1887-88 flera gånger behandlats af komitéer och inom Stadsfullmäktige samt slutligen antagits d. 3 / 4 1889. Rännstenar och gatudiken afleda vatten; de senare igenfyllas efterhand enligt uppgjord plan och ersättas genom stensatta rännstenar. B. Aflägsnande af afskrädesämnen, sopor, affall, förbrukadt vatten m. m. Borgholm: Afträdesämnen och kreatursspillning afliämtas af landtbrukare. Från gårdar med mindre samlingar sker hämtning genom särskild entreprenör 1 ä 2 gånger i månaden. Falun: En gårdsegare har vid vite blifvit ålagd att afleda stinkande vatten. Filipstad: På nämndens framställning har en komité blifvit tillsatt för utredande af frågan om stadens renhållning inom gårdarne samt om anvisande af allmänna upplagsplatser. Göteborg: Renhållningsstyrelsen besörjde vid årets slut renhållning i 1,944 af stadens omkr. 3,000 hus. Torfströ användes såsom tillblandningsämne i 835 hus och har häraf ingen olägenhet försports hvarken i afseende å sjuklighet eller stank. Bönder hämta från 1,100 hus. Ingen hämtning eger rum i 165 egendomar, utan användes gödseln i dessa till landtbruksbehof. Latrinuppsamlingen sker i de flesta, omkr. 2,700 hus, i på räls gående kistor, i 400 hus i spann. I 1,800 egendomar blandas med kalk, i 835 med torfströ, i 500 samlas latrinen oblandad. Sopor och afskräden samlas i de flesta hus, omkr. 2,750, i baljor ställda på cementplan, från hvilket i omkr. 1,900 hus leder underjordiskt aflopp. I 80 hus, hufvudsakligen i Majorna, blandas soporna med latrinen. Kloakledningarna äro numera utsträckta till de flesta stadsdelar och de flesta gator, äfven i aflägsna delar, äro försedda med underjordiska aflopp. Af stadens 3,000 egendomar hafva ej mindre än 2,650 underjordiskt aflopp. En centralt belägen gata, Stampgatan, saknar dock ännu sådant aflopp, hvadan klagomål anförts öfver stank och andra olägenheter ifrån derifrån ledande aflopp, som förenas i den s. k. Drankån, leda smutsvattnet under båda jernvägslinierna och utmynna vid gamla ångpumpen. Genom att hålla dikena möjligast väl rena hafva olägenheterna väl minskats, men vissa bebygda delar af Gullbergsvass äro likväl under sommar och höst utsatta för svår stank från dessa utlopp, hvarföre ifrågavarande områdes dränering är en af de vigtigaste sanitära åtgärder, som i närmaste tiden böra utföras. Afloppsbrunnarne hafva 1888 liksom under en följd af år blifvit renspolade genom brandmanskapet. Enligt renhållningsstadgan skola alla gårdsbrunnar rengöras minst 2 gånger i månaden. Muddring af kanalerna har skett i stor utsträckning och Fattighusån har blifvit rengjord utom dess södra strand, hvarom öfverenskommelse ej kunnat träffas med strandiunehafvarne, men har nämnden hos Drätselkammaren begärt, att åtgärder måtte vidtagas för denna strands rengöring före d. 1 Juni 1889. Helsingborg: Afträdesämnen, sopor och hushållsaffall bortföras genom enskilda entreprenörer. Jönköping: Bortskaffandet ombesörjes af busegarne, hvilka förständigats att minst en gång hvar 14:de dag derom draga försorg. Karlshamn: M- hämtningen bestrides af 3:ne entreprenörer från 162 fastigheter, hvartill under sommarmånaderna tillkomma ytterligare 30 ä 40 egendomar. Karlskrona: Afhämtningen verkställes af landtbrukare samt, efter anmälan å poliskontoret, af stadens nattman ocli hans biträden. Det i 1886 års berättelse omnämnda förslag till renhållningens förbättrande har under 1888 hvilat hos Stadsfullmäktige utan att föredragas. Flera egare af mycket befolkade gårdar hafva erhållit föreläggande vid vite att på bestämda tider låta afhämta gödseln. Landskrona: Uti upprepade skrifvelser till Stadsfullmäktige har nämnden påpekat olägenheterna deraf, att stadens afioppsförhållanden icke äro inrättade i lagenligt skick. Lidköping: Nämnden har föreskrifvit att afträdesämnena skola under sommarmånaderna bortföras minst hvar 14:de dag, sopor och hushallsaffall hvarje dag, hvarjemte kostnadsförslag och ritningar uppgjorts för kloakledningar från stadens sämst lutande delar. Luleå: Beslut fattadt om uppförande af en förbränningsugn för brännbart affall. Lund: Beslut fattadt om kloaklednings anläggande, men ännu ingenting åtgjordt. Malmö: 28 personer hafva blifvit åtalade för bristande renhållning, hvilken dock i de flesta fall bestått i försummelse i afseende å sopning o. d. Mariestad: Nämnden arbetar fortfarande på att få bortforslingen ställd på entreprenad. Marstrand: Afföras fortfarande medelst pråmar till Koön, under den varma årstiden hvarje natt, under den kalla vid behof. Nora: Hälsovårdsnämnden har ålagt gårdsegarne att inrätta slaskbrunnar och soplårar samt regelbundet bortföra fasta och flytande affallsämnen. Norrköping: Bortforslingen sker fortfarande genom husegarnes försorg. Så snart vederbörlig utredning genom sakkunnig person skett, kommer Helsovårdsnämnden att hos Stadsfullmäktige göra framställning derom, att staden måtte öfvertaga renhållningsväsendet. Förbrukadt vatten och annan flytande orenlighet arledes genom vattenafledningen till strömmen. Nyköping: Från en del gårdar bortföres flytande orenlighet genom kloakledning till strömmen. från de öfriga genom körning, verkställd af husegarne. Oskarshamn: Bortforslingen ombesörjes dels af kringboende jordbrukare, dels af egarne till tvenne pndrettfabriker. Piteå: Verkställes af hvarje husegare på egen bekostnad; sopor och annat affall bortföras till en dertill afsedd plats utanför staden, hvilken plats hvarje år desinfekteras. Ronneby: Bortforslingen af gödsel, sopor och affall sker genom kringboende landtbrukare; flytande orenlighet upptages af kloakbrunnar och rännstenar. Skenninge: Anmärkningar hafva flera gånger förekommit mot rännstenars förorenande af husliållsaffall eller slaskvatten, hvilken olägenhet dock efter tillsägelse blifvit afhjelpt. Med anledning af att slaskvatten stagnerade i ett par mot ån sluttande gränder, begärde nämnden i April månad lw' s Stadsfullmäktige, att en ordentligt stensatt rännsten skulle i hvar och en af dessa gränder anbringas, men hade ärendet ännu icke vid årets slut behandlats. I åtskilliga gårdar, der större orenlighet befunnits vara rådande, hafva påbjudits slasktunnor att användas till allt hushållsaffall och slask, utom skur-, byk- och badvatten. Stockholm: Åtgärderna hafva varit hufvudsakligen desamma som förut. Under året hafva afhämtats 348,825 kärl, deraf omkring 225,000 vanliga afträdeskärl, 55,000 gårds- och 68,000 garderobsklosetter. Af dessa hafva omkring 71,000 bortskickats på jernväg och de öfriga sjöledes. Soputskeppningen har utgjort 464 pninw 1 med tillsammans omkring 20,000 ton. Renhållningsverkets utgifter hafva varit 227,211 kronor 21 öre och dess inkomster 270,680 kr- 23 öre, deraf största beloppet för latrinförsäljning, omkr. 45,000 KR
Året 1888. Helsovårdsnämnderna. 5 Anläggandet af kloakledningar i stadens gator har fortgått efter samma plan som förut. Tillkommit hafva ovala murade af granit 173 meter och cirkelrunda af glaseradt stengods 3,671 meter. Summa vid årets slut befintliga 90,155 meter. Sundsvall: Två nya urinoarer tillkomna, summa 8. Med entreprenörer är uppgjordt kontrakt om renhållning i de efter stadens brand för den husvilla befolkningen uppförda barackbyggnaderna, på det sätt, att afträdesämnena bortföras minst en gång i veckan, sopor och hushållsaffall dagligen. Söderhamn: Bortforslingen sker fortfarande genom lmsegarnes försorg. Någon förbättring har nämnden sökt införa genom påbud att afträdestunnor skola tömmas minst en gång hvarje månad och soptunnor en gång i veckan, samt genom förbud mot användande af stora soplårar. Upsala: Nämnden har, såsom förut meddelats, genom entreprenör åtagit sig renhållning från gårdarne mot en låg afgift, af hvilket erbjudande 150 gårdsegare begagnat sig. Enda utgiften härför för stadskassan har varit den ringa kostnaden för uppbörden af qvartalsafgifterna. All flytande oreulighet afföres genom kloakledningen, äfven urin från afträdena, hvilken nästan allestädes afskiljes genom silar och särskild ledning. Af 21 fall, der anmärkning mot renligheten i gårdar och s. k. bondqvarter förekommit, hafva endast 2 behöft föranleda laglig åtgärd. Vaxholm: Enligt nämndens beslut skall latrin bortföras i täckta tunnor, slaskvatten får ej utslås i rännstenar, sopor och köksaffall skola samlas i täckta tunnor. Ystad: På förslag af nämnden hafva Stadsfullmäktige antagit stadga, afseende obligatoriskt bortförande på bestämda tider af afträdestunnor o. d. och dettas ombesörjande genom entreprenör. Stadgandet har dock ännu icke blifvit af K. Maj:ts Bef:de fastställdt. Åmål: Afträdesämnen och affall bortskaffas i mån af behof uti vanliga med bastmattor täckta kärror, Den flytande spillningen uppsamlas dels i tunnor, dels i gödselkastens murade behållare, undanskaffas antingen för sig sjelf eller jemte gödseln, som är en begärlig handelsvara för jordbruket. Förbrukadt vatten bortföres genom å gårdarne anbragta rörbrunuar till den allmänna dräneringen. Örebro: Beslut fattadt. att upplåta platser för orenlighets uppläggande, hvarjemte ett bolag bildats för dylika ämnens afförande från staden, hvilket bolag skall träda i verksamhet den 1 April 1889. Öregrund: Afhämtning sker hvarje fredag, efter derom gjord anmälan. C. Begrafningsplatser. Alingsås: Beslut har blifvit fattadt om begrafningsplatsens utvidgning, derest densamma kan utan allt för stor kostnad dräncras. Arboga: Förslag har blifvit uppgjordt till ny begravningsplats äfven för stadsförsamlingen. Hudiksvall: Planteringarne a den nya begrafningsplatsen fortsatta, hvarjemte den omkring den gamla kyrkogården befintliga stenmuren till större delen blifvit borttagen och ersatt af gräsmattor och planterad häck. Lund: En "y kyrkogård vester om och intill norra kyrkogården är under anläggning på en areal af omkring 15 tunnland eller 7 hektar, 40 ar; och är området i det närmaste dräneradt. Malmö: För nödig utvidgning af nya begrafningsplatsen har inköpts omkring 30 tunnland tillgränsande mark, hvilken, innan den tages i bruk, kommer att diäneras och torrläggas. Arbetets utförande bar fördröjts derigenom, att klagomål blifvit anförda öfver kyrkorådets åtgärd. Norrköping: Den norra begrafningsplatsen har under året blifvit utvidgad med en tredjedel åt den från staden vettande sidan. 'orsliälla: Beslut fattadt om anskaffande af en ny, bättre belägen ''egrafiungsplats. Östersnnd: Begrafningsplatsen, som under åren 1886 och 1887 utvidgats, är rymlig. Den tillökade delen är torrlagd; trädplanteringar finnas. D. Bostäder, luftvexling. Arboga: Anordningar vidtagna för luftvexling i margarinlaurikeu och i goodtemplarföreningens samlingslokal. Enköping: 'wbättrade anordningar för luftvexling i en folkskola och i en tändsticksfabrik. Eskilstuna: En del verkstadsegare ålagde att anskaffa sugfläktar. Halmstad: Nämnden har förbjudit uthyrande till bostad af tvenne dertill oanvändbara lägenheter. Kalmar: På grund af osundt läge och bristande tillgång på dagsljus m. m. har en bostad blifvit till uthyrande förbjuden. Karlstad: Uthyrande af en osund lägenhet förbjudet. Kristianstad: En lägenhet förbjuden till uthyrning. Egaren af en annan sådan bötfälld, då han ej efterlefde nämndens förbud att till bostad uthyra en öfver afträde och stall belägen lägenhet. Landskrona: Tvenne hus, der arbetarebostäder i stort antal uthyrdes, hafva genom nämndens beslut förklarats icke vidare få till bostäder upplåtas. Malmö: Bostadsförhållandena på senare tider väsentligen förbättrade. 23 äldre på vindar och i källare inredda bostadslägenheter hafva under året utrymts och till beboende förbjudits. En husegare bötfälld för användande af en källarlägenhet till annat ändamål än för upplag. Marstrand: Öfverbefolkning af bostäder förekommer endast undantagsvis under sillperioderna. Egare af snyggare bostäder, afsedda för badgäster, vilja ej gerna uthyra dessa för andra ändamål, hvarföre ett ökadt antal arbetarebostäder är behöfligt. Nora: Trenne till bostad otjenliga lägenheter hafva af nämnden vid vite förbjudits att uthyras. Norrköping: Sedan rådande bostadsbrist genom nybyggnader blifvit afhjelpt, hafva flera till bostäder olämpliga lägenheter genom nämndens beslut utdömts. Sköfde: En husegare hade för flera år sedan förbjudits att uthyra en lägenhet af 2 rum och kök, emedan den låg för nära intill afträdeshuset. Sedan en mur blifvit uppförd mellan bonings- och afträdeshuset ända upp till takåsen, har uthyrande af lägenheten medgifvits. I stadens kyrka, som f. n. är under om- och tillbyggnad, har anbragts en större luftvexlingsapparat, afsedd att begagnas isynnerhet under den blidare årstiden. Stockholm: Nämnden har uppgjort och till Stadsfullmäktige öfverlemnat förslag till ändrad lydelse af 34 och 73 i gällande byggnadsordning för Stockholms stad i syfte att förekomma menliga inverkningar på inneboendes helsa af fukt i nya hus, i följd deraf att lägenheter uthyrts, innan murarna blifvit nöjaktigt uttorkade. Ansökningar om nämndens ingripande mot osunda bostäder hafva förekommit i 44 fall, af hvilka 7 föranledt förbud mot uthyrande eller förelägganden, som afsett undanrödjande af orsaken till osundhet. Bland offentliga inrättningar, beträffande hvilka nämnden meddelat föreskrifter rörande de sanitära anordningarne, namnes Södermalms högre elementarläroverk för flickor, der kloaklukt uppstigit i huset från afloppsledningen, som genom sättning blifvit bristfällig. Sedan skadorna upptäckts, afhjelptes desamma, den förorenade jorden bortfördes delvis och det qvarvarande genomdränktes med jernvitriollösning, hvarefter obehagen upphörde. Säter: På grund af bristfälligt skick utrymdes 2:ne gårdar och förbjöds deras upplåtande till bostäder, förr än erforderliga reparationer utförts. Venersborg: En bostadslägenhet med golfvet hvilande omedelbart på marken, lidande af fukt och osund luft, blef genom nämndens påbud reparerad. -Vesterås: 3 osunda lägenheter förbjudna. Visby, Örebro: Osunda bostadslägenheter utdömda eller efter nämndens föreläggande iståndsatta. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Alingsås: Allt fläsk, som säljes styckadt, undersökes på trikiner. Under året hafva undersökts 441 hela svenska och 61 danska längfläsk, alla trikinfria. Hästkött besigtigas och stämplas af veterinär. Borgholm: Af 644 partier undersökta födoämnen hafva 29 oskadliggjorts såsom till föda odugliga. Enköping: Föreskrifter utfärdade angående mjölkhandeln. Födoämnen beslagtagna och i 9 fall oskadliggjorda. Falun: I 21 fall anmärkningar mot saluhållna födoämnen, deraf i 3 anmälan hos polisen. Gefle: Förslag uppgjordt till ordnande af en mera tillfredsställande kontroll öfver matvaruhandeln och öfverlemnadt till Stadsfullmäktige. Göteborg: Sundhetspolisen har gjort omkring 43,000 besök och besigtningar för matvarukoutrollen. Utom fläsk hafva å nämndens byrå undersökts omkring 3,500 partier matvaror, hvaraf 1,400 fri-