Definition fysisk begränsningsåtgärd

Relevanta dokument
Definition fysisk begränsningsåtgärd

Äldreforskningens hus

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

Tvångs och skyddsåtgärder

Skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom på Vilhelmina kommuns särskilda boendeformer.

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Utgåva 02. Fastställd

Information om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

GPS teknik inom demensvården

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Skyddsåtgärder, riktlinje och rutin

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Aktörer Äldreforskningens hus. Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter. Riktlinje & Diskussion

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Tekniken i människans tjänst. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 1

Var inte rädd för tekniken!

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Sammanfattning av ställningstaganden och synpunkter Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor anser:

Diskussionsmaterial om tvångs- och begränsningsåtgärder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Riktlinje för skyddsåtgärder

C-UPPSATS. Fysiska begränsningsåtgärder inom äldreomsorgens särskilda boenden. En studie ur personalperspektiv. Heléne H Albertsson

LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Tvångsåtgärder inom demensvården

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Blås- och tarmdysfunktion

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Skydds- och begränsningsåtgärder

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Att se människan bakom demenssjukdomen

Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt

Fall-och fallskadeprevention

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Skyddsåtgärder riktlinje

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Ett redskap för kvalitetsutveckling

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Omvårdnadsförvaltningen

Behandling av BPSD utan läkemedel

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Transkript:

Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder i vård och omsorg av äldre Särskilda boenden i Västerbotten År 2007 19% Ska man göra gott eller ska man göra rätt? 1

Vad kännetecknar äldre personer som blir föremål för begränsningsåtgärder Varför används fysiska begränsningsåtgärder? Demenssjukdom Stort omvårdnadsbehov Nedsatt gångförmåga Beteendemässiga och psykiska symtom Oförmåga att kommunicera Förhindra fall Dålig sittbalans Åldringen vandrar Åldringen aggressiv Fallolyckor Organisation Personal Anhöriga Fallrisken dubbelt så hög för personer med demenssjukdom - jämfört med äldre utan kognitiv nedsättning Patient Lagar Riktlinjer 2

Personalens upplevelser av fysiska begränsningsåtgärder Att använda skyddsåtgärder som begränsar den äldres frihet kan av personalen upplevas som konfliktfyllt. I allmänhet en negativ inställning till användandet -saknar alternativ Personalens upplevelser av fysiska begränsningsåtgärder Vad kan och får man göra? Vem beslutar? När glider skyddsåtgärder över till att bli tvångsåtgärder? Oskar är en 78-årig man, som har Alzheimer sjukdom, han är inkontinent, han kan tala men har nedsatt gångförmåga. Han behöver ledsagare (stöd) när han är uppe och går. Varje dag kommer Oskar upp och sitter då i dagrummet, i en fåtölj. För att förhindra att Oskar stiger upp och faller är han fastsatt med ett bälte i fåtöljen. Har tidigare fallit vid ett flertal tillfällen. Den här morgonen är det du som hjälper Oskar att komma upp. Efter att morgontoaletten är klar och Oskar har fått på sig kläderna följer du med honom till dagrummet. I dagrummet går ni fram till den fåtölj som Oskar alltid brukar sitta i. Du hjälper Oskar att sätta sig i fåtöljen och sätter därefter fast bältet runt Oskars midja. När du har satt fast bältet säger Oskar Jag vill inte ha bältet, släpp loss mig, snälla Vad anser du att du bör göra i denna situation? Faktorer som påverkar besluten om fysiska begränsningsåtgärder Möjligheten att övervaka åldringen Ordination Åldringens eget bästa Andras förväntningar 3

Faktorer som påverkar besluten om fysiska begränsningsåtgärder Använder den fysiska begränsningsåtgärden Under den tid på dagen när det är flest personal i tjänst Om det är förbjudet enligt Socialstyrelsen n=16 n=17 Tar bort den fysiska begränsningsåtgärden Åldringens upplevelse Åldringens vilja, autonomi Att våga ta risker Patienten uttrycker att han/hon inte vill vara fastsatt n=21 n=9 Tar bort den fysiska begränsningsåtgärden Om patienten blir ledsen och börjar att gråta Under tid på dagen när det är få personal i tjänst Patienten kan bli aggressiv och slår då andra patienter n=13 n=6 n=6 Använder den fysiska begränsningsåtgärden En uttryckt önskan från patienten när han var frisk n=3 Fördelar med fysiska begränsningsåtgärder Nackdelar med fysiska begränsningsåtgärder Förhindra fall och skador Förhindra störningar i medicinsk behandling Minska risken för permanent sängläge En nödvändig förutsättning vid viss typ av rehabilitering Öka åldringens känsla av trygghet Förlust av muskelstyrka och funktion Försämrad gångförmåga Försämrad balans Ökad risk för fall Osteoporos Längre vårdtider Förstoppning Inkontinens Trycksår Infektioner Ökad oro Ökad risk för depression Ökad risk för förvirring Ökad dödlighet 4

TVÅNGSÅTGÄRDER I VÅRDEN AV ÄLDRE Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Båda lagarna tar sin utgångspunkt i att den enskilde ska skyddas från n kränkningar och intrång ng på sin person. Som huvudregel gäller g alltså att åtgärder som innebär r frihetsinskränkningar nkningar eller tvång inte fårf företas. FYSISKA BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER I OMVÅRDNADEN AV ÄLDRE Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård http://www.sos.se/sosfs/1980_87/1980_87.htm Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilds boendeformer för service och omvårdnad http://www.sos.se/sosf/1992_17/1992_17.htm Vad kan och får man göra? Bälte eller liknande anordning får efter läkarordination användas endast för att att en person ska kunna ta del i aktivering som annars inte hade varit möjlig Bälte eller liknande får dock inte användas för att t.ex. fasthålla en orolig dement patient i en stol eller i sängen. Larm och låsta dörrar SOSFS 1992:17, ÄNDR 1997:16) Gäller för åldersdementa Tekniska lösningar får inte innebära olaga tvång och måste vara etiskt försvarbara. Inlåsning får inte ske och användande av alltför komplicerade lås som hindrar den äldre att öppna dörren och gå ut räknas som inlåsning Vad man kan och får göra: Övertalning, ha lås som fördröjer, passagelarm 5

Nöd och nödvärn Nödbestämmelsen 24 kap. 4 - Brottsbalken Tillämplig i nödsituation- överhängande fara för liv och hälsa för den enskilde Regler för skydd och rättssäkerhet inom demensvården SOU 2006:110 Denna utredning går att läsa/ladda ner som pdf Sök på www.regeringen.se under rubriken publikationer Policy Ordination Observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden Samtliga yrkeskategorier är med i diskussionerna och besluten Dokumentation Minimera negativa konsekvenser Uppföljning - omprövning Informera anhöriga om besluten Fysiska begränsningsåtgärder - ett sista handsalternativ Fysiska begränsningsåtgärder får aldrig ersätta vårdpersonal 6

Kompetensutveckling för vårdpersonal i vård och omsorg av personer med demenssjukdom Randomiserad kontrollerad interventionsstudie Slumpade ut 20 interventions- och 20 kontrollenheter Ca 200 vårdare och 200 åldringar i respektive grupp Syfte Att utvärdera effekten av ett särskilt utbildningsprogram riktat till vårdpersonal inom demensvård Att vårdpersonalen förändrar sitt arbetssätt, personcentrerad omvårdnad, söker bakomliggande orsaker, identifierar riskfaktorer istället för att arbeta symptomorienterat. Kritiskt och reflekterande tänkande,diskussioner inom arbetsgruppen Utbildningsprogrammet Inspelade föreläsningar, (DVD, VHS ) Teman: ett per månad, 6 mån Tema 1. Demenssjukdomar, diagnos och symtom Tema 2. Förvirringstillstånd nd bland äldre Tema 3. Fall och fallprevention Tema 4. Rättsäkerhet, tvång- och skyddsåtg tgärder Tema 5. Omvårdnadsmodellen, interaktion mellan vårdare och patient Tema 6. Demenssjukdomar, komplikationer och behandling Resultat Minskad förekomst av fysiska begränsningsåtgärder Ökad kunskap hos personalen, förändrade attityder till fysiska begränsningsåtgärder Positiv effekt på den psykosociala arbetsmiljön Minskad stress 7

Resultat Ingen signifikant ökning av antalet personer som faller eller antalet fall incidenter Ingen signifikant ökning av psykofarmaka 8