Mariehamns Stad V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 6 w w w. m a r i e h a m n. a x
Stadens organisation Stadsledningen Stadsfullmäktige Revisorerna Stadsstyrelsen FÖRVALTNING Stadsdirektören POLITISK NÄMND Byggnadsnämnden Centralförvaltningen Stadskansli/Finanskansli Byggnadsinspektionen Vuxenutbildningsnämnden Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnnämnden Hamnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljönämnden Miljökontoret Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Stadsplanenämnden Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsarkitektkontoret Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet BILDER Bildmålningar: McArena. Omslagsbilder foto: Robert Jansson. Bilderna i inlagan är fotograferingar av Mariehamns stads egen personal.
Innehållsförteckning Stadens organisation...pärmsida 2 Förtroendevalda Stadsfullmäktige... 2-3 Stadsstyrelsen... 3 Stadsdirektören... 4 Ekonomisk översikt Resultaträkning... 5 Balansräkning... 6 Finansieringskalkyl... 7 Finansiella nyckeltal... 8 Drift och investering... 10-11 Koncernen...12 Personal... 14 Miljö...16 ALLMÄNNA SEKTORN Stadsledning... 22 Byggnadsnämnden... 24 Miljönämnden... 26 Räddningsnämnden... 28 SOCIALA SEKTORN Socialnämnden/Allmän social verksamhet... 30 Barnomsorgen... 33 Omsorg och handikappstöd... 36 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Skolnämnden... 39 Kulturnämnden...41 Vuxenutbildningsnämnden... 43 Pommernnämnden... 45 Fritidsnämnden... 47 Mariebad... 49 TEKNISKA SEKTORN Tekniska nämnden/ Allmän teknisk verksamhet...51 Elverket... 55 VA-verket... 59 Hamnnämnden... 62 Stadsplanenämnden... 65 Förtroendevalda i nämnder 2006... 67 Bokslutsnoter 2006... 68 Revisionsberättelse...pärmsida 3 M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 1
Stadsfullmäktige Ordförande Tage Silander... FS I vice ordförande Anna Janson... Lib II vice ordförande, gruppordf Christian Beijar... Soc Pia Aarnio... Lib Sten-Erik Abrahamsson... Soc Sune Alén... Lib Peter Andersson... Soc Ulla Andersson... Soc Gruppordf Ronald Boman... Ål fr Henrik Boström... FS Karl-Göran Eriksson... FS Camilla Gunell... Soc Vice gruppordf Birgitta Hermans... FS Roger Jansson... FS Vice gruppordf Anita Karlsson... Soc Mikael Lagström... FS Rauli Lehtinen... Lib Harriet Lindeman... FS Britt Lundberg...C Roger Nordlund...C Gruppordf Tom Pussinen... FS Anne-Helena Sjöblom... Soc Gruppordf Katrin Sjögren... Lib Vice gruppordf Folke Sjölund... Lib Stefan Snellman... Soc Gruppordf Kristina Sundman... Ob Vice gruppordf Carl-Johan Wikström... Lib Fullmäktige främre raden från vänster: Rauli Lehtinen, ers.inga-britt Wirta, ers. Åke Nylund, Kristina Sundman, Anna Janson, Ulla Andersson, Anita Karlsson, Birgitta Hermans, ers. Camilla Hägglund. Mitten från vänster: Stefan Snellman, Britt Lundberg, Pia Arnio, Harriet Lindeman, Henrik Boström. 2 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
Stadsstyrelsen Sittande från vänster: II vice ordförande Christian Nordas... Lib Ordförande Barbro Sundback... Soc Ers. Nina Danielsson... FS Stående från vänster: Martin Nilsson... Soc Lotta Wickström-Johansson... Lib Donny Isaksson... Ob Johan Ehn... FS På bilden saknas: I vice ordförande Anneli Ahlqren... FS Bakre raden från vänster: Sten-Erik Abrahamsson, Ronald Boman, ers. Leif Johansson, Katrin Sjögren, Christian Beijar, Carl-Johan Wikström, Folke Sjölund, Sune Alén, Tom Pussinen, Roger Jansson. M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 3
Stadsdirektörens överblick Stadens ekonomi har blivit bättre genom att skatteintäkterna är högre än budgeterat. Särskilt samfundsskatteintäkterna har blivit över förväntan, drygt 2,1 miljoner euro över budget. Det visar att näringslivet i staden mår och går bra. Sjöfartssektorn med finans- och försäkringsbolagen är de ekonomiskt tunga branscherna som genererar de högsta intäkterna, men även handel och service har ökad lönsamhet. Årets bokslut visar för första gången på länge ett överskott i stället för ett underskott. Stadens investeringar har minskat. Av en investeringsbudget på 12,2 miljoner euro har investeringar för 7,7 miljoner euro förverkligats under året. Detta beror framförallt på att en del av stadens byggnader, såsom bl.a. Backeberg, Tallbacken samt ombyggnad av Ålandsvägen inte vuxit fram som planerats. Stadens lånebörda har totalt sett ökat från 31,0 till 31,3 miljoner euro. Balansomslutningen för år 2006 är 128,6 miljoner euro och balanstillgångarna har ökat med 3,0 miljoner euro. Staden har fortsättningsvis kunnat hålla en kommunalskattesats på 16 %, den lägsta på Åland och i riket. Mariehamns befolkning ökade med 44 personer år 2006. Invånarantalet per 01.01.2007 är 10.824. Befolkningsökningen kunde vara större. Inte minst gäller det i förhållande till den mängd bostäder som kontinuerligt färdigställs. Under år 2006 färdigställdes 113 nya bostäder i Mariehamn. Nya egnahemstomter gavs även ut. De flesta av dessa tomter är i stadens nya område Österbacka samt vid Kasbergsvägen. Stadens personal utökades med 1,09 årsarbetare under året och är nu totalt 854,38. Ett EU-projekt för kompetenshöjning av stadens personal har startats under året. Centralisering har skett gällande löneadministrationen och arbetet med digitalisering av leverantörsfakuror har påbörjats. Stadsfullmäktige antog en generalplan för staden i september 2006. Planen är ett resultat av ett mycket omfattande arbete under flera år och kommer att vara riktgivande för stadens planering för kommande år. I juni 2006 invigdes stadens hittills största satsning på miljön, nämligen nya Lotsbroverket. Avtal tecknades med sex åländska kommuner om kanalisering av avloppsvatten till Lotsbroverket. Samtidigt gjordes ett avtal upp med Jomala kommun om kommunens åtaganden gällande utsläppen via Möckelbybäcken. Den nya läktaren på Wiklöf Holding Arenan blev klar under året och invigdes i augusti 2006. Staden vann rättsprocessen i HFD, som rederierna väckte mot staden år 1999 om hamntaxans utformning. Vi avvaktar avgöranden i marknadsdomstolen samt i tingsrätten. Många större utredningar har gjorts under året, bl.a. en översyn av stadens ledning, stadsplaneringen, tekniska verken, byggnadsinspektionen mfl., samt en särskild utredning om ett stadsägt bredbandsbolag. Dessutom har staden låtit göra en utredning om effekterna av ett eventuellt samgående med Järsö-Nåtö. En utvecklingsplan för stadens absoluta centrum har startats. En lösning av parkeringarna i staden i förhållande till byggrätterna och stadsmiljön är de frågor som måste lösas. En utveckling av stadskärnan är av vital betydelse för hela Mariehamn. Budgeten har i stort sett uppfyllts. Mariehamnarna skall ha en god omsorg och utbildning. Ambitionen är att i alla avseenden hålla en hög nivå på stadens service. Detta utesluter dock inte att kostnaderna hela tiden måste ses över. Effektiveringar och prioriteringar måste ske. Detta för mariehamnarnas bästa. Ett stort och varmt tack till stadens anställda och förtroendevalda! Vi kan vara stolta över vår välskötta och vackra stad. Ritva Sarin Grufberg Stadsdirektör 4 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
Ekonomisk översikt Resultaträkning Grundbudget Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år 2006 2006 1) 2006 2005 Verksamhetsintäkter 24 113 199,54 23 758 299,54 23 614 080,03 23 604 785,22 Försäljningsintäkter 18 844 150,82 18 313 250,82 17 806 075,60 17 409 459,71 Avgiftsintäkter 2 591 881,39 2 517 881,39 2 715 538,90 3 298 701,69 Understöd och bidrag 197 424,76 197 424,76 349 165,00 272 211,21 Övriga intäkter 2 479 742,57 2 729 742,57 2 743 300,53 2 624 412,61 Verksamhetskostnader -59 788 948,44-60 155 048,44-59 387 086,22-58 259 377,94 Personalkostnader: -32 933 140,00-32 925 940,00-33 022 817,22-32 369 880,90 Löner och arvoden -25 597 221,00-25 598 221,00-25 919 772,89-25 543 222,15 Lönebikostnader: -7 335 919,00-7 327 719,00-7 103 044,33-6 826 658,75 - pensionskostnader -5 604 160,00-5 598 060,00-5 649 695,97-5 367 457,04 - övriga lönebikostnader -1 731 759,00-1 729 659,00-1 453 348,36-1 459 201,71 Köp av tjänster -13 946 240,66-14 295 109,60-14 472 998,44-14 317 138,09 Material, förnödenheter och varor -7 984 454,56-8 008 885,62-8 314 762,45-7 498 229,03 Understöd -3 201 032,45-3 201 032,45-2 837 012,38-3 125 060,54 Övriga verksamhetskostnader -1 724 080,77-1 724 080,77-739 495,73-949 069,38 Verksamhetsbidrag -35 675 748,90-36 396 748,90-35 773 006,19-34 654 592,72 Skatteintäkter: 34 901 147,25 34 901 147,25 37 254 426,17 35 709 056,05 Kommunalskatt 2) 28 864 235,92 28 864 235,92 29 058 887,84 26 711 921,44 Fastighetsskatt 177 131,86 177 131,86 178 482,86 172 296,27 Samfundsskatt 5 495 303,83 5 495 303,83 7 549 142,89 8 532 380,19 Övriga skatteintäkter 364 475,64 364 475,64 467 912,58 292 458,15 Landskapsandelar, kompensationer 3) 4 816 189,17 4 816 189,17 5 022 362,68 4 146 769,91 Driftsbidrag 4 041 587,52 3 320 587,52 6 503 782,66 5 201 233,24 Finansiella intäkter och kostnader: -784 320,00-784 320,00-1 048 549,01-797 397,15 Ränteintäkter 10 793,00 10 793,00 34 662,38 19 722,56 Övriga finansiella intäkter 87 043,00 87 043,00 641 966,97 84 957,25 Räntekostnader -810 156,00-810 156,00-970 188,99-744 297,46 Övriga finansiella kostnader -72 000,00-72 000,00-754 989,37-157 779,50 Årsbidrag 3 257 267,52 2 536 267,52 5 455 233,65 4 403 836,09 Planenliga avskrivningar -5 399 206,58-5 399 206,56-5 107 149,28-4 955 256,29 Extraordinära intäkter 1 139 736,00 1 139 736,00 1 617 849,00 0,00 Årets resultat -1 002 203,06-1 723 203,04 1 965 933,37-551 420,20 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0,00 0,00 103 292,91 Årets överskott (underskott) -1 002 203,06-1 723 203,04 1 965 933,37-448 127,29 1) Grundbudget år 2006 inkl. budgetändringar under året. noter till Resultaträkning 3) Landskapsandelar och kompensationer BUDGET Bokslut Belopp i euro 2006 2006 S:a landskapsandelar och kompensationer totalt 4 816 189,17 5 022 362,68 2) Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut Belopp i euro 2006 2005 S:a kommunalskatteintäkter tot. 29 058 887,84 26 711 921,44 Årets förskottsuppbörd 26 164 536,70 24 478 911,26 Tidigare års kommunalskatt 2 894 351,14 2 233 010,18 S:a landskapsandelar: 3 908 183,17 3 908 130,48 Socialvård 2 631 268,17 2 631 267,84 Grundskola 2 092 586,00 2 092 586,16 Medborgarinstitut 270 800,00 270 800,04 Bibliotek 174 929,00 90 651,36 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet 90 651,00 174 929,16 Allmänna landskapsandelar -1 352 051,00-1 352 104,08 S:a landskapskompensationer 908 006,00 1 114 232,20 Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag 793 103,00 789 473,31 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen 83 081,00 124 103,25 Finansieringsunderstöd till kommunerna 0,00 187 264,64 Komp. för ny fördelningsnyckel av samfundsskatt 31 822,00 13 391,00 M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 5
balansräkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31.12 år 2006 1) 2006 2005 AKTIVA 124 308 063,53 128 644 327,82 127 624 713,37 A BESTÅENDE AKTIVA 111 045 979,20 118 795 334,73 115 822 274,71 I Immateriella tillgångar 257 723,48 230 304,28 277 769,09 1. Immateriella rättigheter 0,00 0,00 0,00 2. Datorprogram 193 889,30 170 587,50 192 187,95 3. Övriga utgifter med lång verkningstid 63 834,18 59 716,78 85 581,14 ll Materiella tillgångar 100 281 309,33 107 070 993,84 104 347 483,41 1. Mark- och vattenområden 11 484 727,00 11 623 732,63 11 367 457,16 2. Byggnader 54 507 344,33 58 484 817,81 52 612 084,73 3. Fasta konstruktioner o anordningar 26 766 242,00 28 084 937,55 27 372 615,63 4. Maskiner och inventarier 2 273 581,00 1 889 516,07 2 184 966,18 5. Övriga materialla tillgångar 499 032,00 502 811,23 502 811,23 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar 4 750 383,00 6 485 178,55 10 307 548,48 lll Placeringar 10 506 946,39 11 494 036,61 11 197 022,21 1. Aktier och andelar 10 506 946,39 11 494 036,61 11 197 022,21 B FÖRVALTADE MEDEL 513 168,13 340 801,24 448 903,89 1. Landskaps- o. statliga uppdrag 385 108,75 228 073,83 329 747,55 2. Donationsfondernas särskilda täckning 128 059,38 112 727,41 119 156,34 C RÖRLIGA AKTIVA 12 748 916,20 9 508 191,85 11 353 534,77 I Omsättningstillgångar 377 254,42 434 430,38 393 036,05 4. Övriga omsättningstillgångar 377 254,42 434 430,38 393 036,05 ll Fordringar 7 871 625,00 7 087 682,52 10 102 961,50 Långfristiga fordringar 1 950 997,00 1 092 762,84 3 408 091,72 2. Lånefordringar 546 925,00 256 928,33 529 782,72 3. Övriga fordringar 1 404 072,00 835 834,51 2 878 309,00 Kortfristiga fordringar 5 920 628,00 5 994 919,68 6 694 869,78 1. Kundfordringar 4 177 739,00 4 577 682,64 4 994 936,05 2. Lånefordringar 55 903,00 43 896,78 61 828,66 3. Övriga fordringar 1 177 212,00 811 835,23 1 061 225,75 4. Resultatregleringar 509 774,00 561 505,03 576 879,32 lv Kassa och bank 4 500 036,78 1 986 078,95 857 537,22 PASSIVA 124 308 063,53 128 644 327,82 127 624 713,37 A EGET KAPITAL 85 400 283,08 87 804 415,96 85 589 379,94 l Grundkapital 59 539 562,31 59 788 664,96 59 539 562,31 ll Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00 0,00 lv Övriga egna fonder 103 292,91 0,00 0,00 V Över-/underskott från tidigare år 26 759 630,92 26 049 817,63 26 497 944,92 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret -1 002 203,06 1 965 933,37-448 127,29 C AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00 2 126 736,00 2. Övriga avsättningar2 0,00 0,00 2 126 736,00 D FÖRVALTAT KAPITAL 532 715,95 356 542,73 470 561,29 1. Landskaps- o. statliga uppdrag 375 612,75 214 389,83 320 339,55 2. Donationsfondernas kapital 152 900,44 139 118,90 146 018,98 3. Övrigt förvaltat kapital 4 202,76 3 034,00 4 202,76 E FRÄMMANDE KAPITAL 38 375 064,50 40 483 369,13 39 438 036,14 l Långfristigt främmande kapital 30 658 962,00 29 967 879,01 28 800 757,38 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar 24 121 530,00 22 166 512,82 20 613 187,98 3. Lån från offentliga samfund 6 073 690,00 7 187 407,09 7 623 848,79 7. Övriga skulder 463 742,00 613 959,10 563 720,61 ll Kortfristigt främmande kapital 7 716 102,50 10 515 490,12 10 637 278,76 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar 824 492,00 1 546 675,16 2 328 892,79 3. Lån från offentliga samfund 428 468,00 427 051,55 430 757,27 5. Erhållna förskott 0,00 86 042,86 0,00 6. Skulder till leverantörer 3 155 926,79 3 997 936,62 3 522 502,62 7. Övriga skulder 688 282,24 623 303,41 696 426,94 8. Resultatregleringar 2 618 933,47 3 834 480,52 3 658 699,14 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. 6 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
FINANSIERINGSKALKYL Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per 1.1 31.12 år 2006 1) 2006 2005 Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: 3 107 267,52 4 612 943,62 4 220 963,21 Årsbidrag 3 257 267,52 5 455 233,65 4 403 836,09 Extraordinära poster 0,00 1 617 849,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel -150 000,00-2 460 139,03-182 872,88 Investeringar: -5 405 783,00-7 497 703,62-11 579 532,22 Investeringar i anläggningstillgångar -10 516 703,00-11 904 990,48-15 585 531,62 Finansieringsandelar till investeringsutgifter 4 770 920,00 3 986 438,32 3 764 481,11 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 340 000,00 420 848,54 241 518,29 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna -2 298 515,48-2 884 760,00-7 358 569,01 Finansieringens kassaflöde Utlåning: 0,00 290 786,27 0,00 Ökning av utgivna lån 0,00 0,00 0,00 Minskning av utgivna lån 0,00 290 786,27 0,00 Förändringar av lånestocken: 1 885 725,00 330 959,79 6 923 947,74 Ökning av långfristiga lån 3 138 686,00 3 100 000,00 6 760 000,00 Minskning av långfristiga lån -1 252 961,00-1 983 116,86-1 340 528,25 Förändring av kortfristiga lån 0,00-785 923,35 1 504 475,99 Förändring av eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: 412 827,26 3 391 555,67-2 864 820,65 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0,00-5 915,91 2 109,58 Förändring av omsättningstillgångar 0,00-41 394,33-15 781,63 Förändring av lång- och kortfristiga fordringar 112 827,26 2 724 492,71-2 034 093,86 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 300 000,00 714 373,20-817 054,74 Finansieringens nettokassaflöde 2 298 552,26 4 013 301,73 4 059 127,09 Förändring av kassamedel 36,78 1 128 541,73-3 299 441,92 Kassamedel 31 december 4 500 036,78 1 986 078,95-3 299 441,90 Kassamedel 1 januari 4 500 000,00 857 537,22 4 156 979,14 Summa förändring av kassamedel 36,78 1 128 541,73-3 299 441,92 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av pågående investeringar från år 2005 på netto 6.387.404,18 euro samt övriga investeringsbeslut på netto 146.015,92 euro. AV STADEN UTGIVNA LÅN Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december 2006 2005 EGNA EXTERNT UTGIVNA LÅN Fastighets Ab Möckelöbrinken 92 503,35 303 074,63 Lån ur bostadsproduktionsfonden 54 899,85 64 876,78 Mariehamns FBK 4 473,80 4 473,80 Summa 151 877,00 372 425,21 FÖRMEDLADE LANDSKAPSLÅN Daghemmet Solrosen rf 5 466,10 5 466,10 Mariehamns Seglarförening r.f. 12 614,07 12 614,07 FRK, Mariehamns avdelningen 60 459,16 60 459,16 Ålands Cancerförening rf 56 904,51 65 313,91 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f. 13 504,27 13 504,27 Summa 148 948,11 157 357,51 Summa av staden utgivna lån 300 825,11 529 782,72 M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 7
FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Bokslut Bokslut år 2006 2006 2005 Invånarantal 31 december 10 818 10 824 10 780 DRIFT Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 39,5 % 39,8 % 40,5 % nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 47,0 % 106,8 % 88,9 % utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: 234 504 409 årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar i procent: 44,1 % 68,9 % 37,3 % nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 36,2 % 55,1 % 33,5 % detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. RÄNTOR OCH AMORTERINGAR PÅ LÅN Låneskötselbidrag: 1,6 2,2 2,5 låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. LIKVIDITET Kassamedel 31 december i miljoner euro: 4,5 2,0 0,9 till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 72,8 75,0 76,1 beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): 23 10 4 nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. SOLIDITET Soliditetsgrad i procent: 68,7 % 68,3 % 67,1 % soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. FINANSIERINGSFÖRMÖGENHET Finansieringsförmögenhet euro/invånare: -2 404-2 902-2 642 nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. LÅN Relativ skuldsättningsgrad i procent: 60,5 % 61,4 % 62,1 % här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 31,4 31,3 31,0 till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: 2 907 2 894 2 875 lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. 8 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
DRIFT PER KONTOGRUPP Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år 2006 1) 2006 2005 DRIFT (+) Kommunbidrag 44 054 115,91 44 054 115,91 43 670 647,91 (+) Försäljningsintäkter 18 313 250,82 17 806 075,60 17 409 459,71 (+) Avgiftsintäkter 2 517 881,39 2 715 538,90 3 298 701,69 (+) Interna intäkter 12 804 364,70 12 908 707,81 12 463 527,43 (+) Övriga intäkter 2 927 167,33 3 231 062,88 2 898 637,16 (=) Summa intäkter 80 616 780,15 80 715 501,10 79 740 973,90 (-) Personalkostnader -32 925 940,00-33 022 817,22-32 369 844,88 (-) Köp av tjänster -14 295 109,60-14 472 990,62-14 309 579,46 (-) Material -8 008 885,62-8 314 762,45-7 498 229,03 (-) Lokalhyror (interna) -2 602 116,92-2 562 562,18-2 533 183,55 (-) Lokalhyror (externa) -663 656,65-651 829,93-636 232,98 (-) Avskrivningar -5 399 206,56-5 104 787,92-4 955 256,29 (-) Internränta -1 478 490,48-1 331 028,23-1 179 545,55 (-) Interna kostnader -9 624 069,49-9 544 715,57-9 217 496,03 (-) Övriga kostnader -4 261 456,57-3 892 639,01-4 152 758,23 (=) Summa kostnader -79 258 931,89-78 898 133,13-76 852 126,00 (=) Summa sresultat 1 357 848,26 1 817 367,97 2 888 847,90 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter 23 758 299,54 23 752 677,38 23 606 798,56 Verksamhetens kostnader -60 155 048,44-60 355 039,23-58 966 644,58 Verksamhetsbidrag anslag totalt -36 396 748,90-36 602 361,85-35 359 846,02 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering 2) -36 396 748,90-35 773 006,19-34 654 592,72 1) Grundbudget år 2006 inkl. budgetändringar under året. 2) Under finansiering (avd.kod 601000-701000) i bokslutet 2006 ingår centutjämning -2,78 euro, korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter +801.430,06 euro, låglönestöd +27.936,20 euro samt köp av gemensamma banktjänster -7,82 euro. BORGENSFÖRBINDELSER m.m Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december 2006 2005 FASTIGHETS- OCH BOSTADSBOLAG Fastighets Ab Marstad *) 4 480 497,26 6 597 625,60 Fastighets Ab Dalnäs 1 583 098,30 1 617 843,92 Summa 6 063 595,56 8 215 469,52 ÖVRIGA BOLAG OCH SAMFUND DÄR STADEN INNEHAR MAJORITET Stiftelsen Sjöfartskvarteret i Mariehamn r.s 70 302,79 73 000,00 Mariehamns Energi Ab 2 570 948,45 2 416 803,13 Summa 2 641 251,24 2 489 803,13 ÖVRIGA SAMFUND Mariehamns Bioenergi Ab 42 046,98 42 046,98 Mariehamns Seglarförening r.f. 0,00 6 468,48 Ridklubben Sleipner r.f. 17 000,00 27 000,00 Strandnäs FBK 5 450,00 7 950,00 Kobba Klintars vänner rf 30 000,00 0,00 Summa 94 496,98 83 465,46 Borgensförbindelser totalt 8 799 343,78 10 788 738,11 Oindrivet underhållsbidrag 231 157,48 229 332,52 *) Sju stycken lån omgjorda så att pantbrev gäller såsom säkerhet. Staden avvaktar avgöranden i marknadsdomstolen samt i tingsrätten vad gäller hamntaxans utformning (se vidare stadsdirektörens överblick och hamnnämnden). M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 9
DRIFT Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro inkl. interna transaktioner år 2006 1) 2006 2005 S:a kommunbidrag totalt -42 696 267,65-42 236 747,94-40 781 800,01 Allmänna sektorn -4 079 185,40-3 477 626,04-4 056 851,43 Stadsledning -2 419 322,50-1 931 954,99-2 362 282,81 Byggnadsnämnden -121 995,52-98 601,54-122 214,97 Miljönämnden -181 705,80-134 598,76-170 043,57 Räddningsnämnden -1 356 161,58-1 312 470,75-1 402 310,08 Sociala sektorn -22 531 031,65-22 775 075,17-21 936 691,89 Allm, social verksamhet -5 504 092,19-5 694 734,48-5 357 114,85 Barnomsorgen -6 680 441,78-6 388 669,07-6 494 574,43 Omsorg- och handikappstöd -10 346 497,68-10 691 671,62-10 085 002,61 Utbildnings- och fritidssektorn -14 085 667,78-14 026 051,12-13 709 056,98 Skolnämnden -8 922 287,96-8 922 709,51-8 709 722,04 Kulturnämnden -1 294 479,28-1 299 212,79-1 335 393,90 Vuxenutbildningsnämnden -904 022,12-856 942,27-788 099,18 Pommernnämnden -153 377,20-138 524,52-134 063,12 Fritidsnämnden -1 960 652,06-1 950 121,22-1 939 055,86 Mariebad -850 849,16-858 540,81-802 722,88 Tekniska sektorn -3 358 231,08-3 466 918,71-3 467 346,09 Stadsplanenämnden -272 751,08-239 226,13-269 656,70 Allmän teknisk verksamhet -3 085 480,00-3 227 692,58-3 197 689,39 S:a skattefinansierad verksamhet -44 054 115,91-43 745 671,04-43 169 946,39 Elverket 265 602,51 69 257,61 373 592,07 VA-verket 157 269,17 172 931,69 458 957,40 Hamnnämnden 934 976,58 1 266 733,80 1 555 596,91 S:a avgiftsfinansierad verksamhet 1 357 848,26 1 508 923,10 2 388 146,38 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. 10 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
INVESTERING Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år 2006 1) 2006 2005 S:a nettoinvestering totalt -12 279 203,10-7 778 123,16-11 692 142,29 Allmänna sektorn -505 445,25-533 980,84-1 050 116,31 Stadsledning -420 761,25-450 062,76-920 707,90 Räddningsnämnden -84 684,00-83 918,08-129 408,41 Sociala sektorn -19 000,00-19 186,89-74 429,41 Allmän social verksamhet 0,00 0,00-30 000,00 Omsorg och handikappstöd -19 000,00-19 186,89-44 429,41 Utbildnings- och fritidssektorn -1 514 268,80-1 228 301,89-917 000,06 Skolnämnden -58 435,28-57 455,22-77 811,94 Kulturnämnden -231 760,33-61 536,91-14 062,71 Pommernnämnden -55 800,00-51 185,64-82 706,45 Fritidsnämnden -1 128 273,19-1 058 124,12-742 418,96 Mariebad -40 000,00 0,00 0,00 Tekniska sektorn -4 881 399,25-3 213 288,53-3 240 055,36 Allmän teknisk verksamhet -4 881 399,25-3 213 288,53-3 240 055,36 S:a skattefinansierad verksamhet -6 920 113,30-4 994 758,15-5 281 601,14 Elverket -791 956,24-479 038,00-363 056,21 VA-verket -3 645 467,05-1 585 915,26-4 433 839,32 Hamnnämnden -921 666,51-718 411,75-1 613 645,62 S:a avgiftsfinansierad verksamhet -5 359 089,80-2 783 365,01-6 410 541,15 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar...5 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden...ingen avskrivning Förvaltnings- och institutionsbyggnader...40 år Bostadsbyggnader...40 år Fabriks- och produktionsbyggnader...30 år Fritidsbyggnader...30 år Ekonomibyggnader...20 år Vattendistributionsnät...30 år Avloppsnät...30 år Fjärrvärmenät...20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner...20 år Broar, kajer och badinrättningar...20 år Naturgasnät...20 år Gator, vägar, torg och parker...20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning...20 år Övriga rör- och kabelnät...20 år Fasta lyft- och flyttanordningar...20 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk....10 år Trafikregleringsanordningar...10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner...10 år Telefonnät, central och abbonentcentraler...10 år Fartyg av järn...15 år Övriga tunga maskiner...10 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner...10 år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar...10 år Övriga transportmedel...10 år Övriga rörliga arbetsmaskiner...10 år Övriga lätta maskiner...10 år Övriga anordningar och inventarier...5 år Adb-utrustning...3 år Övriga materiella nyttigheter... Ingen avskrivning Pågående nyanläggningar... Ingen avskrivning Placeringar... Ingen avskrivning M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 11
KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med 299.376 euro, Mariehamns Energi Ab med 50.456 euro samt Mariehamns Centralantenn Ab med 13.455 euro. Koncernens balansomslutning år 2006 slutade på 176.556.587 euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2006: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % SAMÄGDA SAMFUND Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisn. 50% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Problemavfall 28% Ålands Vindenergi Andelslag 13 % Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 19% Kraftnät Åland Ab 6 % Mariehamns Energi 20 % Ålands Miljöservice 49% Mariehamns stad (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 22 %) dottersamfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stif telsen Sjökvarteret 100% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70 % Mariehamns Bio Energi 35% FAB Dalnäs 60% (direkt o. indirekt ägande såsom intressesamfund via Mariehamns Energi: 35 %) 12 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
KONCERNENS BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut förändring Belopp i euro per 31.12 år 2006 2005 2005-06 AKTIVA 175 320 256,01 171 313 629,19 2,3% A BESTÅENDE AKTIVA 161 022 471,53 156 202 554,14 3,1% I Imateriella tillgångar 261 715,49 317 084,72-17,5% II Materiella tillgångar 155 844 849,34 149 417 010,09 4,3% Ill Placeringar 4 915 906,70 6 468 459,33-24% B FÖRVALTADE MEDEL 498 569,49 571 479,48-12,8% C RÖRLIGA AKTIVA 13 799 214,99 14 539 595,57-5,1% I Omsättningstillgångar 555 546,27 456 771,81 21,6% II Fordringar 8 778 650,40 11 315 557,09-22,4% Långfristiga fordringar 1 215 056,28 3 485 762,40-65,1% Kortfristiga fordringar 7 563 594,12 7 829 794,69-3,4% III Finansiella värdepapper 0,00 0,00 0,0% IV Kassa och bank 4 465 018,32 2 767 266,66 61,4% PASSIVA 175 320 256,01 171 313 629,19 2,3% A EGET KAPITAL 85 603 203,62 84 887 500,23 0,8% MINORITETSANDELAR 569 527,91 453 131,90 25,7% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER 367 039,30 207 556,72 76,8% C AVSÄTTNINGAR 0 2 126 736,00 0,0% D FÖRVALTAT KAPITAL 514 310,98 593 796,88-13,4% E FRÄMMANDE KAPITAL 88 266 174,20 83 044 907,46 6,3% I Långfristigt 74 095 690,52 69 183 730,37 7,1% II Kortfristigt 14 170 483,68 13 861 177,09 2,2% KONCERnfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut förändring år 2006 2005 2005-06 Koncernens årsresultat, milj.euro 1,9-0,3 733,3% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 4,5 2,8 62,6% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 31,5% 20,0% 57,8% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 48,8% 49,6% -1,5% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 71,3 67,1 6,3% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare 6 587 6 224 5,8% Lånestock 31.12 per invånare i euro M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 13
Personal Personalstyrka och struktur Antalet inrättade platser i årsarbete samt förverkligat årsarbete 1) fördelar sig på de olika förvaltningarna på följande sätt: Där det förverkligade överskrider budgeten, beror det i regel på att man anställt vikarier för att verksamheten ska fungera under den ordinarie personalens lagstadgade semestrar. Personalstyrkan under år 2006 uppgick till totalt 854,38 årsarbetare 1) enligt följande: T totalt kvinnor % Män % år 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Årsarbete 1) 854,38 853,29 565,56 66,2 584,95 288,82 33,8 268,38 Anställda årsarbetare totalt(ordinarie och tillfälliga) 979,19 972,29 660,02 67,4 685,66 319,17 32,6 256,66 Frånvaro 124,81 119,07 94,46 75,7 100,75 30,35 24,3 18,32 Årsarbetstiden 2), dvs. den utförda arbetstiden uppgick till totalt 545,35 årsarbetare (360,01 kvinnor och 185,34 män). Under året utfördes mer- och övertidsarbete (ersatt i pengar) motsvarande 6,86 årsarbete (29 % av kvinnor och 71 % av män). Medelåldern 31.12.2006 för personal med ordinarie anställning var 46,3 år ( 2005: 45,5 år) diagramet till höger visar åldersfördelningen. 1) Årsarbetare = +ordinarie och tillfälligt anställda totalt frånvaro (exkl. årssemester). En årsarbetare innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetare. För deltidsanställda uträknas årsarbetet enligt sysselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2) Årsarbetstiden = +årsarbete +övertidsarbete ersatt i pengar all frånvaro lördagar, söndagar och helger 14 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
Under året beviljades 20 personer (2005: 15 personer) någon form av pension. Pensionsform totalt Kvinnor Män Ålderspension 13 12 1 Deltidspension 3 1 2 Invalidpension 2 2 0 Rehabiliteringsstöd 2 1 1 I budgeten för år 2006 godkände stadsfullmäktige en minskning av antalet tjänster och arbetsavtalsförhållanden (=platser) motsvarande 21,97 årsarbetare. Antalet platser har under de 10 senaste åren utvecklats enligt följande: 31.12.2006 fanns det 806 av stadsfullmäktige godkända platser (753,13 årsarbetare) fördelade enligt följande: A arbetsavtals- Tjänst Totalt förhållande Heltid 352 351 703 Deltid 78 25 103 Totalt 430 376 806 Frånvaro Frånvaron från arbetet motsvarade 118,25 årsarbetare (95,35 kvinnor och 22,90 män). Ovanstående tabell visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om. Sjukfrånvaron motsvarade 36,34 årsarbetare och uppgick till totalt 14.313 (2005: 13.611) sjukfrånvarodagar (kvinnor 10.705 och män 3.608 sjukfrånvarodagar). Antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt 1.688 (2005: 1.872) Sjukfrånvaron har ökat med 5,2 % jämfört med år 2005. Sjukfrånvaron var 4,25 % (2005: 4,14 %) av vanligen arbetad tid. Löner Nya kollektivavtal trädde i kraft från 1.3.2005. Avtalens inverkan på lönerna år 2006 var totalt ca 3,3 %. Lönesumman uppgick till 25,6 milj. euro (2005: 25,2 milj. euro). För personalutbildning användes 286.574 euro, vilket är 1,1 % av lönekostnaderna (2005: 1,3 %). Totalt 876 utbildningsdagar har registrerats (kvinnor: 630 dagar, män: 246 dagar). Personalpolitik I slutet av år 2004 godkände stadsfullmäktige ett personalstrategiskt program. Under år 2006 har man fortsatt att förverkliga åtgärderna i programmet. Reglerna för bedömning av individuella arbetsprestationer och därmed även för utbetalning av individuella lönetillägg inom AKTA-avtalet utformades och började tillämpas. Staden erhöll EU-bidrag för kompetensutveckling. För detta arbete togs verktyget Investors in People i bruk. Jämställdhet Stadsfullmäktige antog den 31 maj 2005 en ny jämställdhetspolicy och ett jämställdhetsprogram. Under år 2006 ordnades utbildning i jämställdhetsarbete för stadens ledande tjänstemän samt intresserade medarbetare. M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 15
Miljöredovisning Offentliga uppdrag 3% Skötsel av annan tjänst inom samfundet 17% Skötsel av sjukt barn 3% Stadsstyrelsen i Mariehamn har genom stadens miljöpolicy fastställt åtagandet att miljöanpassa stadens förvaltningar och verksamhet. Under år 2006 har arbetet påbörjats med att anpassa stadens övergripande miljömål till den hotbild som befarade klimatförändringar innebär och som idag till stora delar bedöms vara en konsekvens av mänsklighetens nuvarande konsumtionsvanor. Därför har Mariehamns stad också engagerats i internationellt samarbete om hållbar utveckling. Bilfria Dagen 2006 22 september Frånvaro är ett återkommande datum för kampanjen Bilfria Dagen- I Stan utan min bil. Syftet med dagen är att Övrig frånvaro stimulera utvecklingen mot minskat bilberoende. Minskad 8% Privat biltrafik bidrar till angelägenhet minskad klimatpåverkan, bättre luftmiljö, 11% minskat buller, ökad trivsel och säkrare trafikmiljö. Mariehamns stad har deltagit eller varit stödjande partner Vårdledighet i evenemanget Bilfria (efter Dagen föräldraledighet) sedan år 2000. Bilfria dagen är ett internationellt nätverk 12% och ansluts till den europeiska rörliga veckan (Mobility Week) som alltid genomförs 16-22 september. Sjukledighet Studieledighet 3% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Moderskapsfaderskaps- och föräldraledighet 13% Vid utvärderingen 30% av Bilfria Dagen 2006 kom det fram genom en enkätundersökning att 86 % av alla som svarade ansåg Bilfria dagen som ett bra evenemang. Ytterligare resultat från enkätundersökningen var att 80 % ville utöka andelen gågator och 66 % ville utöka och förbättra cykelbanor. Grön Vecka Green Week är ett nätverk inom EU-kommissionen som staden deltagit i sedan år 2005. Årets evenemang var koncentrerat till en dag under världsmiljödagen den 5 juni. Klimatföreläsning Från öken till Östersjön hölls i biblioteket och Agenda 21 kontorets klimatkampanj Min bil och Östersjön avslutades med utsläppshandel mellan de föreningar och företag som ställt upp i kampanjen. En klimatutställning hölls också under dagen i biblioteket. 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2001 2002 inköpt renvatten Vattenförbrukning m3/år 2003 2004 2005 2006 varav förbrukning inom stadens förvaltning Åldersfördelning 31.12.2006 160 Vatten 140 Mariehamns 120 stads lokalisering gör att Östersjöns vattenkvalitet 100 har stor betydelse. Staden har sedan länge arbetat med m vattenkvalitetsfrågor 80 för att bevaka och eventuellt åtgärda kv problem. 60 Under året har ombyggnationen av Lotsbroverket, Mariehamns 40 stads avloppsreningsverk färdigställts. Staden arbetar 20 också i arbetsgrupper med syftet att förbättra vattenkvaliteten 0 i närliggande ytvatten och dagvatten. antal personer -19 Vattenförbrukningen i Mariehamn har ökat något, medan stadens egen Nya förbrukning tjänster och har platser minskat. år 1996-2006 200 150 100 50 0 16 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S-50 TA D År 1996 20 0 6 12,75 Nytt Sen tidigare år 1997 7,78 12,75 1998 18,32 20,53 1999 22,91 38,85 2000 18,26 61,76 2001 25,41 80,02 2002 20,74 105,43 2003 4,06 126,47 2004 31,23 130,53 2005 7,48 161,76 2006-21,97 169,24
Olja 5% El 29% Fjärrvärme 66% 2000000 Energikostnad tot /år 1600000 1200000 800000 400000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 25 000 20 000 15 000 10 000 Kväve och Fosforutsläpp kg/år 70000 1600 5 000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kväve Fosfor Fjärrvärme och el i stadens fastigheter MWh/år 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1200 något varav avvikande biobränslebaserat situationen Fjärrvärme hänger sannolikt El samman varav vindel med att Vattenkvaliteten Energibrunnar kring och stadens pelletspannor mattvättar (st) utreddes under 120året. Förhöjda värden av fosfor, som kan ha sitt ursprung från tvättmedel men också från dagvatten, kunde konstateras. Vattenkvaliteten var generellt god och i och med ombyggnaden 100 80av infiltrationsanläggningen till Nabbens mattvätt bör läckage av näringsämnen minska ytterligare. Information om att inte 60 använda fosforhaltiga tvättmedel bör tydliggöras. 40 Den nya kvävereningen i Lotsbroverket har medfört mer än en halvering av stadens kväveutsläpp till Östersjön i jämförelse med år 2005. Vattenkvalitet I stadens kontinuerliga miljöarbete följs vattenkvaliteten upp lokalt i bl.a. ett kontrollprogram för avloppsreningsverket. Kväve och fosforhalterna var år 2006 höga i inre delen av Svibyviken och avtagande längre ut till havs. Den från tidigare år sommaren år 2006 inföll sent och våren var relativt kall med följden att planktonproduktionen försenades något. 800 400 Algobser vationer Staden deltar sedan flera år i ett algobservationsprogram i samarbete med Ålands landskapsregering och Finlands miljöcentral. Under året var algobservationerna för Mariehamn låga till måttliga, endast i mindre mängder kunde blågröna alger konstateras. Internationellt arbete Mariehamns stad deltar i miljöarbetet inom nätverket Union of the Baltic Cities (UBC). Staden är representerad i UBC: s Energikommission och medverkar aktivt även i nätverkets miljökommission. Staden har också tagits upp som medlem i den globala organisationen för städer som har åtagit sig att satsa på hållbar utveckling, ICLEI. Det internationella samarbetet ger staden möjlighet att stämma av sina egna insatser för hållbar utveckling mot vad andra samhällen i Östersjöområdet och även på det globala planet gör. Särskilt viktigt är den möjlighet som erbjuds att bedöma huruvida stadens lokala insatser är nödvändiga och realistiska inom ramen vad som sker ur globalt perspektiv. Nordisk strategi År 1998 antog de nordiska statsministrarna och ledarna för de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland en deklaration om ett hållbart Norden. År 2000 enades Nordiska Rådet om en strategi för hållbar utveckling. Strategin riktar in sig på klimat, biodiversitet, havet, kemikalier och livsmedelssäkerhet. Strategin innehåller långsiktiga mål till år 2020. 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energibrunnar Pelletspannor M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 17
Miljönyckeltal Nyckeltal används för att följa upp stadens miljöprestanda under perioden 2001-2006. Avfall & Återvinning, internt staden kg/ år 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Bioavfall 8 669 6 510 45 601 Återvinning 43 064 39 930 79 888 Farligt avfall N/A 1) 5 916 38 804 Brännbart 9 448 N/A 137 538 Övrigt N/A 532 120 829 Hamnavfall m3/år Spilloljor 52,36 0 88,1 Fast avfall 100,45 32,1 1660 Toalettavfall 83 61 0 Kompostering/insamlat bioavfall, %, år andel hushåll 47,5 47,4 48,5 58,2 58,6 100 2) Vatten m3/person, år vattenförbrukning per person 87,5 92,3 93,8 95,9 94,7 100,3 varav förbrukning internt staden 7,4 8,4 7,3 10,6 14,9 11,9 Utsläpp till vatten kg/inv, år Kväve 6 5 5,9 5,9 5,3 2,2 Fosfor 0,08 0,08 0,10 0,10 0,06 0,05 Utsläpp till luft, fartygstrafik kg/inv Svavel 11 11 11,5 5,3 5,8 6,7 NOX 26 25 27 31,6 31,2 34,5 CO2 1 895 1 858 1 953 2 194 2 535 2 499 Utsläpp till luft, från stadens egna fordon kg/år CO2 237 602 253 149 247 812 247 809 249 510 240 880 CO2/inv 22,4 23,81 23,32 23,13 23,15 22,25 Utsläpp till luft, från stadens energiförbrukning ton/år CO2 5 150 6 157 6 392 6 623 6 963 6 051 CO2/inv 0,49 0,58 0,60 0,62 0,65 0,56 Energiförbrukning, stadens egna inkl. Marstad kwh/inv, år Energiförbrukning 1 626,9 1887,9 2019,9 2193,4 2 304,1 2039,40 varav el 550,4 651,9 702,8 687,7 706,4 589,6 varav fjärrvärme 930,8 1066 1146,6 1 359,2 1 467,4 1346,1 varav olja 145,6 170,1 171,3 146,6 130,3 103,7 El energi MWh/år inköpt el/inv 8,8 9,1 9,2 9,1 9,2 7,4 varav vindkraft/inv 0,5 0,4 0,45 0,4 0,43 0,32 Fjärrvärme Antal fjärrvärmeanslutningar 444 486 528 556 579 600 Biobränsle % Andel biobränsle i fjärrvärmen 32 28 34 36 35 35 Energibrunnar Antal energibrunnar 12 16 20 32 82 110 Pelletspannor Antal pelletspannor 1 5 Stadens fordon (inkl.marstad) Bensin 14 16 12 16 18 26 Diesel 37 49 50 47 55 64 El ( Ismaskin ) 1 1 1 1 1 1 Bränsleförbrukning (inkl. Marstad) liter/år Bensin 19 835 19 275 17 483 17 270 19 463 17 369 Diesel 72 119 78 513 79 600 78 299 76 965 75 583 Stadens transporter (personbilar & maskiner) km/år Antal kilometer 367 944 656 117 470 267 475 480 518 543 621 733 Kollektivtrafik antal passagerare/inv. 28,9 29,6 30,6 30,3 32,1 31,6 1) N/A = Inga uppgifter tillgängliga 2) Enligt Ålands Miljöservices föreskrifter skall allt bioavfall komposteras f.o.m. 1.1.2006 i alla hushåll. 18 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6
000000 Energikostnad tot /år Olja 5% 600000 El 29% 200000 800000 Fjärrvärme 66% 400000 0 Diagram 1 2001 2002 Energiförbrukning inom Mariehamns stads fastigheter 2003 2004 2005 2006 Olja 5% 2000000 1600000 Diagram 2 Energikostnad tot /år 3,5 3 Koldioxidutsläpp ton/invånare El 29% 1200000 800000 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2000 1500 1000 500 0 Fjärrvärme 66% Energikostnad tot /år 2001 2000000 2002 2003 2004 2005 2006 1600000 Stadsfordon Uppvärmning av stadens lokaler Fartygsutsläpp EU strategi Europeiska rådet antog en ny hållbarhetsstrategi i juni år 2006. Strategin innehåller sju huvudutmaningar och ett stort antal målsättningar, operativa mål och insatser, som kommer att styra den framtida utformningen och genomförandet av politiken inom miljöområdet samt EU:s ekonomiska och sociala utmaningar Fartygsavfall i kombination m3/år med nya konkurrenstryck och nya internationella åtaganden. 1200000 800000 400000 De 0sju huvudutmaningarna är: 2001 2002 2003 2004 2005 2006 klimatförändringar och ren energi hållbar transport hållbar produktion Kväve och och konsumtion Fosforutsläpp kg/år bevarande och förvaltning av naturresurser 60000 folkhälsa social integration, demografi och invandring 50000 globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar 40000 utveckling. 70000 1600 Spilloljor Fast avfall Toalettavfall 30000 2004 2005 2006 Energi 20000 och klimat De 10000 mest betydande miljöeffekterna av energiförbrukning är relaterade till utsläpp från förbränning av kolbaserade 0 bränslen. 2001 Hittills 2002 genomförda 2003 frivilliga 2004 insatser 2005 för 2006 att motverka energianvändningens Generalplan Kväve negativa Fosfor följder är inte på långt när tillräckliga. Betydande uppoffringar kan bli aktuella och Bostadsområden nytänkande ifråga om 18% trafiksystem och stadsplanering måste Övrigt ges ökat Fjärrvärme utrymme och i fortsättningen. el i stadens fastigheter MWh/år 25 25% Industriområden 000 2% Energifrågorna har alltmer kommit i blickpunkten i takt med 20 att 000 bilden av klimatförändringen har kommit att bli befäst. Kyotoprotokollet har signerats Grönområden av ett stort antal stater och 15 handel 000 med utsläppsrätter för koldioxid 9% har inletts. Utredningsområde Energitillförseln till Mariehamn är på elsidan framförallt 6% 10 import 000 från Sverige, med viss mängd lokalt producerad vindkraft. Till största Vattenområde delen är stadens egna fastigheter anslutna till 5 fjärrvärmesystemet, 000 40% som idag till en tredjedel är biobränslebaserat. Ett antal fria fastigheter och idrottsanläggningar utnyttjar 0 oljeuppvärmning 2001 2002 och direkt 2003 el. (Se 2004 diagram 1.) 2005 2006 varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel 400000 25 000 1200 20 000 800 15 000 400 10 000 0 Kväve och Fosforutsläpp kg/år Energikostnader Stadens 60000 totala energikostnader uppgick år 2006 till nästan 1,6 miljoner euro. (Se diagram 2.) 70000 1600 50000 Energikostnad 40000 för uppvärmining och elförbrukning i stadens fastigheter 800 inkl. 30000 FAB Marstad 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energikostnad 20000 euro/invånare 87 103 100 113 135 146 400 10000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energikostnaderna 2001 2002 har ökat 2003 med över 2004 60 % under 2005 tidsperioden 2006 år 2001 till år 2006. Staden har Kväve under den Fosfor perioden byggt nya kontorsbyggnader, ett badhus, samt uppgraderat kommunens reningsverk. Därtill har det kommunala bostadsbolaget byggt fler bostäder. Fjärrvärme Energiförbrukningen och el i stadens har fastigheter under samma MWh/år tidsperiod ökat med 25 % till drygt 2000 kwh/person och år. Energief fektiviseringar Fastighetsavdelningen har arbetat vidare med sitt energieffektiviseringsprogram med bl.a. energioptimering vid installationer och minskat den graddagskorrigerade värmeenergiförbrukningen med 15 % sedan år 2003. 5 000 Fjärr värme Fjärrvärmeproduktionen 0 sker i anläggningar som drivs av kvalificerad personal, har optimala förbränningsförhållanden och 2001 2002 2003 2004 2005 2006 varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel avancerade reningssystem. Det ger stora miljöfördelar jämfört med om varje fastighet skulle ordna sin egen värmeförsörjning. En nackdel är att drygt 11 % av energin går förlorad på vägen från fjärrvärmeverket till användaren. En annan nackdel är Energibrunnar och pelletspannor (st) infrastrukturkostnader, som per fastighet kan bli betydande i 120 glest bebyggda mindre samhällen. 100 En av fjärrvärmens stora fördelar är flexibilitet i användning av 80olika bränslen. Tidigare var olja det dominerande bränslet i fjärrvärmeverken, men numera har övergång till biobränsle 60 har skett. Den utrustning som behövs för att ta emot fjärrvärme, 40 fjärrvärmecentralen, består av värmeväxlare och reglerventiler. 20 1200 120 Energibrunnar och pelletspannor (st) 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energibrunnar Pelletspannor 100 M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 19 80
25 000 30000 20000 10000 0 Utredningsområde 20 000 6% 15 000 10 000 5 000 Övrigt 25% Generalplan Bostadsområden 2001 2002 18% 2003 2004 2005 2006 Kväve Fosfor Industriområden Diagram 2% 3 Fjärrvärme och el i stadens fastigheter MWh/år Vattenområde 40% Grönområden 9% 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel 800 400 10 000 5 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel Diagram 4 Energibrunnar och pelletspannor (st) 120 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energibrunnar Pelletspannor 120 100 80 60 40 20 0 Energibrunnar och pelletspannor (st) Diagram 5 Koldioxidutsläpp CO2 utsläpp, kg/invånare 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Från fartyg i stadens hamn 1 895,0 1 858,0 1 953,0 2 194,0 2 535,0 2 499,0 Energiförbrukning i stadens fastigheter 233,8 588,1 592,5 609,3 645,9 532,0 Bränsleförbrukning i stadens fordon 22,4 23,8 23,3 23,1 23,2 22,3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Energibrunnar Pelletspannor Mariehamns Energi Ab distribuerar fjärrvärme till kunder i hela centrala Mariehamn, i stora delar av Strandnäs, Hindersböle och Ytternäs samt i Sviby i Jomala. I fjärrvärmeproduktionen i Mariehamn användes år 2006 35 % biobränsle och 65 % fossila bränslen. (Se diagram 3) Bergvärme Antalet energibrunnar i Mariehamn har ökat markant de senaste åren. I och med val av förändrade uppvärmningssätt när oljepannorna behöver bytas ut väljer alltfler fastigheter i Mariehamn att installera bergvärme genom energibrunnar och värmepumpar. År 2005 var ett toppår med 50 nyinstallationer av energibrunnar. Antal energibrunnar i Mariehamn uppgick till 110 stycken vid årets slut 2006. Pelletspannor Förändrade uppvärmningssätt har medfört att intresset för pelletspannor har ökat i Mariehamn. År 2006 installerades fyra stycken nya pelletspannor, i fastigheter som hade att byta ut gamla oljepannor. (Se diagram 4) Koldioxidsutsläpp Koldioxid är en växthusgas som påverkar klimatet. Människan bidrar till klimatpåverkan genom att använda kolbaserade fossila bränslen. (Se diagram 5) Fartygstrafiken i hamnen bidrar med de högsta utsläppen av koldioxid i Mariehamn. (Se diagram 6) Förvaltningarnas miljöarbete Förvaltningarna försöker uppfylla stadens miljöpolicy och arbeta kontinuerligt med miljöfrågor. Energifrågor och avfall är oftast prioriterade. Skolorna Skolorna arbetar med miljöfrågor i sin dagliga verksamhet i enlighet med skolans arbetsplan. Skolorna engagerar sig också i olika evenemang som bidrar till ökad miljömedvetenhet hos eleverna, t.ex. ordnade Strandnäs skola en återvinningstemadag. Ekologisk mat har skolorna satsat på, framförallt i Strandnäs låg- och högstadieskolas kök. Inspirationen har förts vidare till andra skolor och satsning på ekologisk mat är aktuell inom ramen för stadens miljömål. Skolbespisningens föreståndare Gun-Maj Sjöberg fick Östersjöfondens miljöpris år 2006. Stadsplanering Inom stadsplanering ingår ett miljöperspektiv samtidigt som man exploaterar. Avvägningen för att planera en stad för boende, arbete och miljö är ofta svår. Mariehamns stads generalplan som antogs av fullmäktige i november 2006 anger 20 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D 20 0 6