Transkript

1 Mariehamns Stad Verksamhetsberättelse 2002

2 Stadens organisation Stadsfullmäktige Revisorerna Politisk nämnd Förvaltning Stadsstyrelsen Centralförvaltningen Stadsdirektör Stadskansli/ Finanskansli Byggnadsnämnden Byggnadsinspektionen Direktionen för Medborgarinstitutet Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Hamnnämnden Hamnnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljövårdsnämnden Miljövårdskontoret Närings- och bostadsnämnden Näringslivsbyrån Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Stadsplanenämnden Stadsarkitektkontoret Styrelsen för Trobergshemmet Trobergshemmet Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet

3 Mariehamns Stads verksamhetsberättelse 2002 Innehåll FÖRTROENDEVALDA stadsfullmäktige och stadsstyrelse STADSDIREKTÖREN 4 EKONOMISK ÖVERSIKT 5 PERSONAL 13 MILJÖ 14 ALLMÄNNA SEKTORN STADSLEDNING 16 NÄRINGS OCH BOSTADSNÄMNDEN 18 BYGGNADSNÄMNDEN 20 MILJÖVÅRDSNÄMNDEN 22 RÄDDNINGSNÄMNDEN 24 SOCIALA SEKTORN SOCIALNÄMNDEN, ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 26 BARNOMSORGEN 29 OMSORG OCH HANDIKAPPSTÖD 32 TROBERGSHEMMET 35 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN SKOLNÄMNDEN 37 KULTURNÄMNDEN 39 MEDBORGARINSTITUTET 41 POMMERNNÄMNDEN 43 FRITIDSNÄMNDEN 45 TEKNISKA SEKTORN TEKNISKA NÄMNDEN, ALLMÄN TEKNISK VERKSAMHET 48 VA-VERKET 52 ELVERKET 54 HAMNNÄMNDEN 56 STADSPLANENÄMNDEN 58 FÖRTROENDEVALDA i nämnder REVISIONSBERÄTTELSE bakre pärmens insida 1

4 Första raden från vänster: Peter Andersson, Carl-Johan Wikström, Tage Silander, Christian Beijar, Gunnar Jansson. Andra raden: Barbro Sundback, Katarina Sjögren, Marianne Eliasson, Rauli Lehtinen. Tredje raden: Karl Alm, Kristina Sundman, Siv Strandberg, Britt Lundberg, Ann-Helena Sjöblom. Fjärde raden: Stefan Pettersson, Åke Nylund, Karl-Göran Eriksson, Böge Holmberg. Femte raden: Robert Jansson, Tuula Mattsson, Ronald Boman, Jan-Erik Lindfors Sjätte raden: Folke Sjölund, Göran Hansen, Krister Norrgrann, Fredrik Lindqvist, Presidiet Tage Silander, Ordf.... Fs Christian Beijar, I viceordf.... Soc Carl-Johan Wikström, II viceordf.. Lib Sten-Erik Abrahamsson, Gruppordf. Soc Peter Andersson... Soc Ronald Boman, Gruppordf.... ÅL fr Marianne Eliasson... FS Karl-Göran Eriksson, Vice gruppordf. FS Gunnar Jansson... Lib Robert Jansson, Vice gruppordf.... Soc Roger Jansson... FS Fredrik Karlström, Vice gruppordf. Ob Rauli Lehtinen... Lib Harriet Lindeman... FS Fredrik Lindqvist, Gruppordf... FS 2 Stadsfullmäktige 2002 Britt Lundberg, Vice gruppordf.... C Tuula Mattsson... Lib Roger Nordlund... C Krister Norrgrann... Lib Stefan Pettersson... Lib Tom Pussinen... FS Anne-Helena Sjöblom... Soc Katrin Sjögren, Vice gruppordf.... Lib Folke Sjölund Gruppordf.... Lib Siv Strandberg... FS Barbro Sundback... Soc Kristina Sundman, Gruppordf.... Ob Ersättare Lenita L Andersson... Lib Håkan Lindén... Lib Göran Hansen... Lib Sten-Åke Häggblom... Lib Johan Rothberg... FS Gunnar Sommarström... FS Jan-Erik Lindfors... FS Camilla Hägglund... FS Birgitta Johansson... FS Birgitta Hermans... FS Åke Nylund... Soc Per-Åke Aspbäck... Soc Pekka Tuominen... Soc Leena Raitanen... Soc Karl Alm... Ob Eeva Axelsson... Ob Böge Holmberg, Gruppordf.... C Leif Johansson... C Karl-Gunnar Ahlman... Ål fr

5 Från vänster: Ann-Gerd Lindström, Christina von Hertzen, Johan Ehn, Christian Nordas, Stefan Snällman, Ulla Rindler-Wrede. Stadsstyrelsen 2002 Christian Nordas, Ordf.... Lib Christina von Hertzen, I viceordf. FS Lars Wiklöf, II viceordf.... Soc Johan Ehn... FS Ann-Gerd Lindström... C Ulla Rindler-Wrede... Soc Lotta Wickström-Johansson... Lib Ersättare Viveca Häggblom... Lib Eivor Lindström... FS Stefan Snellman... Soc Gerhard Andersson... FS Martin Nilsson... Ob Eva Törnroos... Soc Jan Dolke... Lib 3

6 Stadsdirektören Mariehamns stads centrala mål och skyldigheter har även under år 2002 varit att tillhandahålla god service och skapa förutsättningar för en god tillvaro för alla invånare. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har gjort det möjligt att i stort sett uppfylla målen. Folkmängden förändrades något ojämnt under året och slutade på vilket innebär en ökning på 23 personer. Samtidigt ökade antalet hushåll med 54 st. till 4.818, vilket innebär att antalet personer per hushåll är nere i 2,2 i Mariehamn. Under året färdigställdes 148 nya bostäder, samtliga i nya byggnader, 23 st. i egnahemshus och 124 bostäder i 11 st. flervåningshus. I den pågående översynen av generalplanen inventeras de återstående markresurserna i staden. Målsättningen är fortfarande att de som önskar bo i Mariehamn skall ha möjlighet att få lämplig bostad. Skatteintäkterna uppgick till 33,6 milj. euro (36,6 år 2001), varav samfundsskattens andel utgjorde 7,6 milj. euro (13,3) eller 22,5 % (36,4 %). Samfundsskattens andel har sålunda minskat betydligt. Årsbidraget utgjorde 8,7 milj. euro (11,4) medan verksamhetsbidraget var -29,7 milj. euro (-28,2). Investeringarna låg på en fortsatt hög nivå och uppgick till 9,6 milj. euro (10,9). Driftens nettokostnader stannade vid 3,6 milj. euro (3,3) under budgeten. Årets resultat uppvisar ett överskott på 2,8 milj. euro (7,8) efter det att en extraordinär kostnad om 2,1 milj. euro för eftervården av Svinryggens Deponi beaktats. Staden har finansierat samtliga investeringar med egna medel utan att uppta nya lån. Kassa- och banktillgodohavandena samt medel för korta ränteplaceringar har minskat med 0,4 milj. euro under året till 10,9 milj. euro. 4 Stadens balansomslutning uppgår till 102,9 milj. euro och koncernens till 127,3 milj. euro. Med sina över 900 anställda är staden en stor arbetsgivare. År 2002 och de närmast föregående åren har personalen ökat med ca 20 personer per år. Sjukfrånvaron, som på andra håll utvecklats till något av ett samhällsproblem, är inte särskilt omfattande i Mariehamn även om en ökning av antalet sjukdagar har skett. Statistiken uppvisar vissa förhållandevis stora variationer mellan olika arbetsplatser. Undersökningar visar att trivseln på arbetsplatsen och möjligheterna att påverka det egna arbetet har stor betydelse för hälsan. Min uppfattning är att det stora flertalet av stadens anställda uppfattar sitt arbete som engagerande och meningsfullt. Jag är också övertygad om att invånarna uppskattar stadens service och det arbete som utförs för deras välmående. Mariehamn är motorn i den ekonomiska tillväxten på Åland och ställningen som centralort medför förpliktelser. Det förutsätter att staden är ekonomiskt stark, har en god fysisk planering, välutvecklade sociala tjänster, ett rikt kulturliv samt att staden är beredd att satsa på förnyelse och är öppen för samarbete. Som jag ser det är dessa förpliktelser fast förankrade både hos våra beslutsfattare och hos våra anställda. Jag hoppas att vi skall kunna fortsätta i denna anda och vara framgångsrika i vårt arbete. Jag tackar personalen och invånarna i Mariehamn för deras insatser för att utveckla staden under år Bjarne Pettersson Stadsdirektör

7 Stadens samtliga externredovisade intäkter och kostnader under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Resultaträkning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro år Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material Lokalhyror Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Övriga skatteintäkter Landskapsandelar, kompensationer Återkrävd moms Driftsbidrag Finansiella intäkter o kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Planenliga avskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ) Årets resultat Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Årets överskott (underskott) ) Medel för eftervården av Svinryggens Deponi. Ekonomisk översikt Verksamhetens kostnadsfördelning år 2002 i % Lokalhyror 1,0% Övriga kostnader 6,6% Material 12,7% Skatteintäkternas fördelning år 2002 i % Fastighetsskatt 0,5% Samfundsskatt 22,5% Övriga skatteintäkter 0,9% Köp av tjänster 23,8% Personalkostnader 55,8% Kommunalskatt 76,2% Ekonomisk översikt 5

8 Stadens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Förändring I euro år i % AKTIVA ,8% A BESTÅENDE AKTIVA ,6% I Imateriella tillgångar ,8% II Materiella tillgångar ,4% Mark- och vattenområden ,0% Byggnader ,3% Fasta konstruktioner ,8% Maskiner och inventarier ,9% Övriga materiella tillgångar ,1% Pågående nyanläggningar ,2% III Placeringar ,2% B FÖRVALTADE MEDEL ,9% Landskapsuppdrag och statliga ,8% Donationsfondernas särsk.täckn ,2% C RÖRLIGA AKTIVA ,1% I Omsättningstillgångar ,9% II Fordringar ,8% Långfristiga fordringar ,5% Kortfristiga fordringar ,5% III Finansiella värdepapper ,0% IV Kassa och bank ,3% PASSIVA ,8% A EGET KAPITAL ,4% I Grundkapital ,1% II Anslutningsavgiftsfond ,2% IV Övriga egna fonder ,7% V Tidigare års resultat ,8% VI Räkenskapsperiodens resultat ,6% C AVSÄTTNINGAR ,0% D FÖRVALTAT KAPITAL ,8% Landskapsuppdrag och statliga ,2 Donationsfondernas kapital ,3% Övrigt förvaltat kapital ,0% E FRÄMMANDE KAPITAL ,7% I Långfristigt ,6% II Kortfristigt ,2% 6 Ekonomisk översikt

9 Stadens förändring av kassamedlen under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Finansieringskalkyl Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro Den egentliga verksamheten och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Finansieringens kassaflöde Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Förändringar av lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Förvaltade medel o. kapital Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Lång- och kortfristiga skulder Förändring av kassamedel Kassamedel 31 december Kassamedel 1 januari Förändring Av staden utgivna lån Bokslut Bokslut I euro per 31 december Av staden utgivna lån Fastighets Ab Marstad Fastighets Ab Möckelöbrinken Ålands Tennis- & Badmintonhall Lån ur bostadsproduktionsfonden Mariehamns FBK Summa Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf Mariehamns Seglarförening r.f Åländska Segelsällskapet FRK, Mariehamnsavdelningen Ridklubben Sleipner r.f Ålands Cancerförening rf Landskapsfören. Folkhälsan på Åland rf Ålands Fredsförening-Emmaus Summa Interna lån Mariehamns stads Elverk Utgivna lån totalt per Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar; 5 år, Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden ingen avskrivning, Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 år, Bostadsbyggnader 40 år, Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år, Fritidsbyggnader 30 år, Ekonomibyggnader 20 år, Vattendistributionsnät 30 år, Avloppsnät 30 år, Fjärrvärmenät 20 år, Övriga jord- och vattenkonstruktioner 20 år, Broar, kajer och badinrättningar 20 år, Naturgasnät 20 år, Gator, vägar, torg och parker 20 år, Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 20 år, Övriga rör- och kabelnät 20 år, Fasta lyft- och flyttanordningar 20 år, Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk. 10 år, Trafikregleringsanordningar 10 år, Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år, Telefonnät, central och abbonentcentraler 10 år, Fartyg av järn 15 år, Övriga tunga maskiner 10 år, Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år, Sjukhus-, hälsovårds- o. dy. anordningar 10 år, Övriga transportmedel 10 år, Övriga rörliga arbetsmaskiner 10 år, Övriga lätta maskiner 10 år, Övriga anordningar och inventarier 5 år, Adb-utrustning 3 år, Övriga materiella nyttigheter; Ingen avskrivning, Pågående nyanläggningar; Ingen avskrivning, Placeringar; Ingen avskrivning. Ekonomisk översikt 7

10 Borgensförbindelser m.m Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut I euro per 31 december år Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad Fastighets Ab Dalnäs Summa Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Mariehamns Energi Ab Summa Övriga samfund: Mariehamns Bioenergi Ab Mariehamns Seglarförening r.f Ridklubben Sleipner r.f Röda Korset, Mariehamnsavdelningen Svinryggens Deponi Ab Ålands Tennis- & Badmintonhall Ålands Vatten Ab Åländska Segelsällskapet r.f Strandnäs FBK Summa Borgensförbindelser totalt Oindrivet underhållsbidrag Vårdtagarnas medel ) Vårdtagarnas medel överförda till stadens intressebevakare år 2002 (rörde sig endast om en person). 1) Finansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Driftsverksamhetens intäktsprocent 42,5% 40,4% 35,9% 39,6% 3,7% Driftsverksamhetens intäkter / kostnader Årsbidragsprocenten 28,6% 27,8% 12,2% 22,6% 10,4% Årsbidraget / (skatteintäkter + landskapsandelar) Avskrivningsprocenten 9,2% 8,6% 12,0% 9,7% -2,3% Avskr. på anläggningstillg. / (skatteint. + landskapsand.) Årsbidrag, euro/invånare Årsbidraget / invånarantalet vid årets slut. Invånarantal Invånarantalet vid årets slut. Lånestock 31.12, milj.euro 5,1 4,7 5,1 3,8-1,3 Långfristigt främmande kapital Lån euro/invånare Lånestock / invånarantalet vid årets slut Låneskötselbidrag 2,4 7,1 2,9 10,4 7,5 (Årsbidrag + räntekostn.) / (räntekostn. + låneamortering) Kassamedel 31.12, milj.euro 12,5 11,3 3,5 10,9 7,4 Kassamedel och depositioner Kassalikviditet 1,4 1,5 1,1 1,3 0,2 Kassamedel / Kortfristiga skulder Soliditetsprocent 83,8% 86,3% 87,5% 85,1% -2,4% Eget kapital / balansomslutning Skuldsättninsgrad 0,36 0,30 0,23 0,32 0,09 Främmande kapital / (skatteint. + landskapsand.) 8 Ekonomisk översikt

11 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med euro samt i ägarintressesamfundet Ålands Industrihus Ab med euro för färdigställandet av en teknikby. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Det krävs att staden har en ägoandel på minst 20 % för att samfundet skall ingå i koncernen. Syftet är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2002: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjöfartskvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (49,97 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fodringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Träningsundervisningens bruttokostnad exkl. avskrivningar av totala verksamhetskostnader har utgjort beräkningsgrunden av träningsundervisningens andel av Södra Ålands Högstadiedistrikts balansräkning. Koncernens organisation och ägarandel i % Samägda samfund Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Problemavfall 28% Ålands Omsorgsförbund 44% Ålands Vindenergi Andelslag 21% FAB Möckelöbrinken 23% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsunderv. 50% Ålands Miljöservice 49% Ålands Tennis o. Badminton 21% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland 19% Kraftnät Åland 6% Mariehamns Energi 20% Mariehamns Stad Dotter samfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjöfartskvarteret 100% Mariehamns Bio Energi 50% FAB Dalnäs 60% BAB Styrmansg. 7 42% BAB Köpmansg % Ekonomisk översikt 9

12 Koncernens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Koncernens balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Förändring I euro per 31 december år i procent AKTIVA ,7% A BESTÅENDE AKTIVA ,6% I Imateriella tillgångar ,5% II Materiella tillgångar ,5% Ill Placeringar ,3% B FÖRVALTADE MEDEL ,5% C RÖRLIGA AKTIVA ,4% I Omsättningstillgångar ,1% II Fordringar ,1% Långfristiga fordringar ,5% Kortfristiga fordringar ,4% III Finansiella värdepapper ,0% IV Kassa och bank ,7% PASSIVA ,7% A EGET KAPITAL ,1% MINORITETSANDELAR ,7% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER ,8% C AVSÄTTNINGAR ,0% D FÖRVALTAT KAPITAL ,7% E FRÄMMANDE KAPITAL ,0% I Långfristigt ,7% II Kortfristigt ,2% Koncernfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Förändring år i procent Koncernens årsresultat, milj.euro 7,2 8,0 3,0-62,5% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 13,9 15,4 12,6-18,4% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 134,8% 148,8% 106,3% -28,6% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsprocent 65,8% 70,6% 68,9% -2,4% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 19,0 19,8 20,7 4,7% Långfristigt främmande kapital Lån euro/invånare ,5% Långfristigt främmande kapital/invånarantalet vid årets slut 10 Ekonomisk översikt

13 Stadens kommunala driftsbidrag till verksamheterna under året Drift Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro inkl interna transaktioner år S:A KOMMUNBIDRAG Allmänna sektorn Stadsledning Närings- o bostadsnämnden Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommernnämnden Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet S:a skattefinansierad verksamhet Elverket VA-verket Hamnnämnden S:a avgiftsfinansierad verksamhet ,0 15,0 20,0 Driftsintäkter och kostnader exkl. kommunbidrag år i milj. euro År 2001 År ,0 10,0 5,0 0 Försäljnings-Avgifts- Interna Övriga Personal- Köp av Material Lokal- Avskrivn. Övr. int. Övriga intäkter intäkter intäkter intäkter kostnader tjänster hyror o. ränta kostn. kostn. Utfall ,6 2,4 11,4 2,4 25,7 11,3 6,3 3,1 5,3 8,0 3,5 Utfall ,2 2,7 10,2 2,6 27,4 11,7 6,3 1,9 4,8 8,2 3,8 Ekonomisk översikt 11

14 Stadens kommunala investeringsbidrag till verksamheterna under året Investering Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro år SUMMA INVESTERING, netto Allmänna sektorn SStadsledning Närings- o bostadsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappunderstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommern Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet Skattefinansierad vht totalt Elverket VA-verket Hamnnämnden Avgiftsfinansierad vht totalt Investeringsinkomster och utgifter år 2001 och 2002 i euro År 2001 År Utfall 2001 Utfall Inkomster Utgifter Ekonomisk översikt

15 PERSONAL Vid årsskiftet var 944 personer anställda i staden. Av dessa var 106 personer beviljade någon form av ledighet och 838 stycken var därmed i aktivt arbete. År Antalet anställda totalt kvinnor män därav tillfälligt anställda totalt kvinnor män beviljade någon form av ledighet totalt kvinnor män Anställningsförhållanden År 2002 inrättades nya anställningsförhållanden motsvarande 20,74 årsarbetare. Beräkningsformeln för årsarbetare är sysselsättningsprocenten x 12 /anställningstid i månader Nya tjänster och befattningar år nytt sedan tidigare år Arbetsavtals- Tjänst Totalt förhållande 2002 (2001) Heltid 301 (284) 397 (399) 698 (681) Deltid 102 (91) 34 (36) 136 (131) Totalt 403 (375) 431 (437) 834 (812) Löner I enlighet med kollektivavtalsuppgörelserna höjdes lönerna i medeltal med 30 euro per månad. Ålandstillägget steg från 84,09 till 117,73 euro. Årets lönesumma uppgick till 21,4 miljoner euro. År 2001 var lönesumman 19,9 milj. euro och år ,5 milj. euro. Under året påbörjades arbetet med att fastställa grundlönen på basen av en värdering av arbetsuppgifternas svårighetsgrad inom tillämpningsområdet för det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet (AKTA). Värderingsresultaten kommer att fastställas år Frånvaro Sjukfrånvaron under år 2002 utgjorde sammanlagt sjukdagar fördelade på tillfällen, i medeltal 7,2 sjukdagar per tillfälle. Antalet sjukdagar per anställd utgjorde 12,1 dagar, en ökning med 1,6 % jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron från år 1999 och framåt har utvecklats på följande sätt: År Antal sjukdagar Personer som varit sjuka Antal sjukfrånvarotillfällen Sjukdagar/tillfälle 7,2 7,2 6,7 6,3 Sjukdagar/anställd 12,1 11,9 11,1 10,5 Uppdelningen av den totala frånvaron framgår ur följande cirkeldiagram: Sjukledighet 22% Rehabilitering 0% Moderskaps-, faderskapso föräldraledighet 8% Vårdledighet 14% Diagrammet ovan visar volymökningen i fråga om tjänster och befattningar under perioden I enlighet med fastslagna principer om tjänster och arbetsavtalsförhållanden har man fortsatt att renodla anställningsförhållandena i samband med naturlig avgång. Tjänster bör endast finnas i sådana fall då det enligt kommunallagen eller annan speciallag är obligatoriskt samt då arbetsuppgifterna innehåller myndighetsuppgifter, såsom beslutsfattande, föredragning eller andra ansvarsfulla beredningsuppgifter. Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande. De viktigaste normerna som reglerar tjänsteförhållanden finns i kommunallagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet. Den rättsliga ställningen för personal i arbetsavtalsförhållande bestäms i huvudsak på samma sätt som inom den privata sektorn. Viktiga stadganden finns i lagen om arbetsavtal. I de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen finns bestämmelser om anställningsvillkor för såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare. Totalt per fanns det 834 inrättade anställningsförhållanden enligt följande uppdelning: Tjänstledig, privat angelägenhet 16% Alterneringsledighet 1% Studieledighet 5% Offentligt uppdrag 2% Skötsel av sjukt barn 1% Ledig för att sköta annan tjänst internt 31% Pensioner Under år 2002 beviljades 44 personer någon form av pension. Personalutveckling Ledarutvecklingsprogrammet Ledare 2000 för stadens förvaltnings- och avdelningschefer inleddes år Inom ramen för detta program genomfördes en jämställdhetsutbildning under året. Totalt användes euro för personalutbildning vilket utgör 1,7 % av de samlade lönekostnaderna. Pensionsform Ålderspension Förtidspension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Invalidpension Personal 13

16 MILJÖ Vy över Lilla Holmens fågeldamm. Miljöledningen ska genomsyra hela stadens organisation, ända ner på detaljnivå. Stadens övergripande miljöbeslut och miljöpolicy Under år 2001 inleddes arbetet med att införa miljöledningssystem enligt ISO14001och EMAS, EU:s standard för miljöledningssystem, i stadens organisation. Det första steget var att formulera en miljöpolicy, som fastställdes i april Policyn, som är stadsledningens åtagande inom miljöområdet och ett styrdokument för stadens hela organisation, anger i övergripande termer vilken ambitionsnivå stadens tjänstemän har att rätta sig efter i sitt arbete. Året som gick Arbetet med att få renhållningen att fungera enligt dagens krav har fortsatt. Stadens plan för avfallsuppsamling har kunnat färdigställas. Långt gångna förberedelser för att lansera ett avfallsinformationssystem på internet har gjorts. Införandet av den nya avfallsplanen har dock fördröjts på grund av svårigheterna att få igång en bemannad returstation inom stadens gränser. En sådan station är en förutsättning för att det nya avfallshanteringssystemet skall kunna fungera. Oljehamnssaneringen är genomförd. Förberedelser för slutkontroll av grundvattnet i området har också gjorts. Ifråga om miljöledningssystemet har utbildningsinsatserna påbörjats. I förberedelserna att muddra i stadens småbåtshamnar samt i syfte att förbättra stadens allmänna badplatser, har föroreningsgraden vid stränderna kartlagts. Som en följd av diskussionerna kring bland annat renhållningen och miljöförvaltningens roll, påbörjades en omorganisation av miljöförvaltningen, som innebär att miljökontoret huvudsakligen kommer att arbeta i en stabsfunktion såsom stöd till stadens hela interna organisation. 14 Miljö Miljöprestanda I stadens reningsverk, Lotsbroverket, har fosformängderna under år 2002 reducerats med 91 % och mängden syretärande material med 95 %. Kvävereduktionen var 30 %. Per invånare var utsläppen 81 gram fosfor, medan utsläppen av syretärande ämnen var cirka 1,9 kg. Kväveutsläppen var cirka 5 kg per invånare. Totalutsläppen var 0,86 ton fosfor, 20,5 ton syretärande organiskt material och 54 ton kväve. I jämförelse med föregående år var miljöprestanda för Lotsbroverket något bättre år m3/invånare Avloppsvatten år Renat Bräddat (ej renat)

17 Organiskt material (BOD7) år Mariehamns hamn utsläpp av luftföroreningar från anlöpande fartyg 2,2 2,1 kg/invånare totalt ton/år 23,0 22, ,1 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 kg/invånare ton/år 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 19,5 ton/år , ,0 0 Svavel Kväveoxider Kolmonoxid Kolväten Partiklar 82,2 Utsläpp av fosfor (Tot-P) år gram/invånare ton/år 0,87 Energiförbrukningen i stadens offentliga byggnader och kontorsutrymmen var drygt 16 miljoner kilowattimmar. Per kvadratmeter byggnadsyta var energiförbrukningen cirka kwh. I siffrorna ingår el, fjärrvärme och olja. Några större skillnader föreligger inte mellan åren 2001 och ,0 81,8 81,6 81,4 81,2 81,0 80,8 80,6 gram/invånare ton/år 0,87 0,87 0,87 0,86 0,86 År Totalt kwh/år kwh/invånare kwh/m Euro/m 2 11,5 13,2 Vatten, m 3 7,3 7,9 Arbetet med att vidareutveckla och förfina stadens interna miljöuppföljningssystem kommer att fortsätta med bland annat publicering av detaljerad information om stadens miljöprestanda på stadens hemsida på Internet. 80, ,86 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 kg/invånare Utsläpp av kväve (Tot-N) år per/invånare totalt ton/år ton/år Stadens samlade driftskostnader och investeringsutgifter för miljöåtgärder under året euro Miljökontoret, kommunbidrag till drift Drift: Röjningskostnader i naturområden Den skattesubventionerade delen av insamling och omhändertagande av hushållsavfall Kostnader för återvinning och insamling av farligt avfall Drift av reningsanläggning vid brandövningsstation Avgiftsfri buss i Mariehamn Summa drift Investeringsutgifter för utbyggnad av cykelvägar 406 Totalt Miljö 15

18 STADSLEDNING Stadsfullmäktiges ordf. Tage Silander, Stadsstyrelsens ordf. Christian Nordas, Stadsdirektör Bjarne Pettersson, Stadssekreterare Mari-Ann Kullman, Finanschef Peter Carlsson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 4,6% 95,4% Drift 2,0% (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,0% Investering exkl. markförsäljning Ekonomi Drift: Avtalade interna intäkter från hamnnämnden som del i centralförvaltningens kostnader på euro reglerades men var inte budgeterad. Första raten år 2002 för köp av tjänster från Ålands kommunförbund på euro bokfördes i slutet av år Obudgeterade personalkostnader på euro har reserverats till år 2003 för ännu inte utbetalade löneförhöjningar enligt avtal. Det tvååriga driftsprojektet Pommerns 100-årsjubileum uppvisar en positiv budgetavvikelse på euro för året. Bl.a. minskade leasingkostnader för programvara på IT-avdelningen har inneburit en kostnadsminskning på euro jämfört med föregående år. I övrigt kan man konstatera att budgeterade medel har varit tillräckliga för genomförandet av de verksamhetsområden som stadsledningen ansvarar för. Investering: Tre markområden för totalt euro har köpts in mot budgeterade euro. 19 obudgeterade tomtförsäljningar har givit en försäljningsvinst på totalt euro. Möjlighet till ny och billigare teknik för ut- och ombyggnad av centralenheter som budgeterats till euro har inneburit omplanering och förseningar i verkställigheten av det omfattande programmet för IT-investeringar. Utveckling av stadens internet- och intranetlösningar har kunnat genomföras på ett kostnadseffektivare sätt än budgeterat. Inköp av ny webbserver har flyttats fram till nästa år. Inga beslut har tagits om eventuellt inköp av servicebil. 16 Allmänna sektorn Verksamhetsområde Anslaget stadsledning består av stadsfullmäktige, stadsstyrelse, stadsdirektör, centralförvaltningen (stads- och finanskansli), revision och äldreråd. Stadsdirektörens och centralförvaltningens uppgift är att bereda ärenden till stadsfullmäktige/stadsstyrelse, verkställa beslut, leda stadens förvaltning, ekonomi, personal, informationsteknik och externa relationer samt handha annan centraliserad service som specificeras av beslutande organ. Måluppfyllelse Renoveringen och ombyggnaden av stadshuset har slutförts med undantag av elsaneringen av stadsarkitektkontoret som framskjutits till år Som ett led i strävandena att förbättra information och service har nya receptionsutrymmen byggts i stadshusets nordvästra hörn. Näringslivsbyrån har integrerats i stadskansliet och miljökontoret har flyttat till stadshuset. Planeringen av stadshusets yttre miljö blev klar och presenterades för stadsstyrelsen. Förverkligandet av utebelysning och skyltning framsköts. Byggnadskommittén för badhus har tecknat kontrakt med entreprenör för badhusbygget. Detta sedan stadsfullmäktige i september godkänt att entreprenaden inklusive planerings- och övriga byggherreutgifter får uppgå till maximalt euro. Principer för stadsplaneläggning av bostadsområdena södra Lotsberget och Horelli har bestämts i stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige har utgående från en motion godkänt en utvecklingsplan för Lilla Holmen. Planen skall förverkligas i den

19 För att förbättra information och service har nya receptionsutrymmen byggts i stadshusets nordvästra hörn. takt budgetmedel beviljas för ändamålet. Stadsstyrelsen har tillsatt en kommitté med uppdrag att planera daghemsfastigheter bl.a. en ombyggnad av Blåbäret samt utreda eventuell standard för daghemsbyggnader i kostnadsbesparande syfte. En delegation från den ryska staden Lomonosov besökte Mariehamns stad i september. Staden var representerad vid en vänortsträff i norska Kragerö i juni. Ett förslag till organisering av äldreomsorgen utgående från målsättningar i budgeten utarbetades. Socialnämnden har tagit fram en plan för äldreomsorgen. Planerna har inte slutbehandlats. Äldrerådet har haft ett aktivt verksamhetsår och bland annat medverkat till att övernattningsregler för pensionärer på flygturen Mariehamn Åbo Mariehamn tagits bort. Företagshälsovården för stadens personal har från och med september utvidgats till sjukvård på allmänläkarnivå. Under året utarbetades i samarbete med representanter för de fackliga organisationerna ett system för värdering av arbetsuppgifternas svårighetsgrad inom tillämpningsområdet för det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Värderingsresultatet fastställs år Inom utbildningen Ledare 2000 avslutades en jämställdhetsutbildning för ledande politiker och tjänstemän. Överflyttningar av stadens användare från gammal till ny ITserverutrustning har pågått under året. Omläggning av datatrafik och IT-utrustning i samband med stadshusets och idrottsgårdens ombyggnader föranledde minimala driftstörningar. ITplanering i samband med nybyggnationen för tekniska verket har genomförts. Under våren installerades och testades en ny typ av modem som knyter ihop enheter med stadens nätverk. Utbyggnad av novellservern har genomförts för anpassning till den kraftigt ökade datamängden som dagligen hanteras i närverket. Utbyte av servrar och ändring av IT-strukturen i skolorna har förverkligats. Föregående års ibruktagande av ekonomi- och affärssystemet Navision Financials har under året ytterliggare förbättrat personalens möjligheter att serva stadens budgetansvariga med snabb och tillförlitlig ekonomiinformation. Ekonomiavdelningen har upplevt systembytet som positivt. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Stadskansliet Ärenden i Stds ) 606 Ärenden i Stfmge ) 163 Antal motioner ) 20 Antal slutbehandlade motioner ) 12 Antal medborgarinitiativ ) 16 Antal avslutade medborgarinitiativ ) 10 Finanskansliet Bokföringstransaktioner/ årsarbetare, ekonomiavd. 2) ) Lönespecifikationer/ årsarbetare, personalavd ) Antal PC-maskiner/ årsarbetare, it-avd. 3) 151 1) 155 Antal fel- o. uppdragsrapporter/årsarbetare, it-avd 4) 86 1) 112 Nettokostnad per inv ) Användandet av nyckeltalen påbörjades år 2001, därav ingen budget. 2) Byte av ekonomisystem år 2001 omöjliggör jämförande nyckeltal med tidigare år. 3) Antal PC-maskiner har inte räknats tidigare år. 4) Fel- och uppdragsrapporteringen via stadens Intranät påbörjades år Allmänna sektorn 17

20 NÄRINGS- OCH BOSTADSNÄMNDEN Nämndordförande: Sten-Åke Häggblom Näringsombud: Enni Eriksson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 1,4% 98,6% Drift 8,0% (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,0% Investering Ekonomi Drift: Av närings- och bostadsnämndens driftsanslag kvarstår 26 %. I huvudsak beror det på större intäkter än beräknat från reklamplatser och kiosker. Dessutom har medel som budgeterats för olika slag av sysselsättningsåtgärder blivit outnyttjade pga. det goda sysselsättningsläget. Investering: Investeringsanslagen har förbrukats till 99 %. Bostadssektorn Två bostadsprojekt blev färdiga under år 2002, det ena är Örtvägen 30 med 29 lägenheter, det andra är Fab Dalnäs projekt med totalt 42 bostadslägenheter, av vilka 21 är för Fab Marstad och 21 för Ålands hälso- och sjukvård. För bostadsprojekt utbetalades aktiekapital till Fab Marstad enligt följande: För ombyggnad, grundrenovering samt hissar i fyra hyreshus vid Måsvägen, euro. Arbetet sker i etapper och inleddes i två hus under år När hela ombyggnadsprojektet är klart 50 nya bostadslägenheter har färdigställts så har 104 bostadslägenheter totalrenoverats och 30 nya lägenheter tillkommit och samtliga hus försetts med hissar. För nybyggnadsprojekt med totalt 46 lägenheter vid Grantorpsvägen, euro. Investeringar inom näringslivssektorn För planering av IT- hus inom ramen för Ålands industrihus utbetalades euro i aktiekapital. Verksamhetsområde Närings- och bostadsnämndens verksamhetsområde är bostadspolitiska åtgärder, där verksamheten i huvudsak består av bostadskö till landskapsbelånade hyresbostäder samt investeringsanslag i bostadsprojekt. Näringspolitiska frågor med investeringar i Ålands industrihus, marknadsföring, turism, evenemang och främjande av näringslivet som delområden. Nämnden erlägger stadens andel för den verksamhet som bedrivs av Ålands turistförbund. Sysselsättningsåtgärder omfattar åtgärder riktade till arbets- 18 Allmänna sektorn

21 Julmarknad på torget. lösa personer, därutöver sommarplatser för studerande och unga i staden samt EU- finansierade projekt. Konsumentrådgivningen omfattar stadens andel i en av kommunerna gemensamt ordnad konsumentrådgivning, placerad vid Ålands kommunförbund. Anslaget omfattar näringslivsbyrån som vid halvåret har integrerats med stadskansliet, torget, estraden, kiosker, camping samt en turistinformation under sommartid i hamnterminalen. Måluppfyllelse Målsättningen för bostadsbyggande har uppfyllts såtillvida att 50 nya bostadslägenheter har färdigställts för Fab Marstad/Fab Dalnäs och dessutom 21 lägenheter för ÅHS. Trots detta är stadens hyresbostadssituationen fortsättningsvis svår. Orsaken är att hyresgästerna från två av Marstads hyreshus på Måsvägen omplacerats i Marstads övriga hyreshus under byggtiden. Nämndens mål för igångsättande av ett IT-/teknikby projekt är på väg att uppfyllas. Igångsättande av projektet har fördröjts av olika orsaker. Byggstart beräknas till mars Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Antal bostadssökande hushåll i medeltal under året Antal hyreslägenheter i stadens regi Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 19

22 BYGGNADSNÄMNDEN Nämndordförande: Camilla Hägglund Byggnadsinspektör: Börje Aspbäck Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 0,3% 99,7% Drift (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Ekonomi Drift: Av det budgeterade kommunbidraget återstår euro. Avvikelsen beror delvis på att flyttningen av byggnadsinspektionen föranlett lägre totalkostnader för material och köp av tjänster än budgeterat men främst på att intäkterna visar ett överskott på hela euro. Bokslutet för åren 1999 och 2000 har utgjort underlag och prognos för intäkterna för Ökningen inom byggnadsverksamheten har fortsatt under året budgeten år Då byggandet ytterligare ökat, speciellt arealmässigt, har också intäkterna påverkats positivt. Verksamhetsområde Byggnadsinspektionen är byggnadsnämndens planerings- berednings- och verkställighetsorgan. Byggnadsinspektionen granskar byggnadslovshandlingar, övervakar byggnationen i staden, gör upp byggnadsstatistik, ger råd i byggnadsärenden och tillhandahåller uppgifter om fastigheter och bestämmelser som berör dessa. 20 Allmänna sektorn

23 Under året beviljades bygglov för 40 st egnahemshus. Hälften av dem, 20 st, byggs i det nya bostadsområdet Lillängen. Måluppfyllelse Målsättningen att ombesörja den lagstadgade utgivningen av byggnadslov och byggnadstillsyn samt rådgivning och service till allmänheten har uppfyllts inom ramen för nämndens kommunbidrag. Nyckeltal Ökningen inom byggnadsverksamheten har fortsatt under året. Den totala våningsytan i de beviljade byggnadsloven ökade med hela 30 % jämfört med bokslutet år Noteras kan också den markanta ökningen vad gäller antalet egnahemshus (40 st). Av dessa är 20 st förlagda i Lillängen och 14 st i norra Dalbo. Antalet bostadslägenheter totalt (155 st) är nästan lika många som under år Bland de 66 st nya övriga byggnaderna finns 27 st mindre garage-förrådsbyggnader. Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Byggn.lov/tillst., totalt En/tvåfamiljshus Radhus Våningshus Övriga byggnader Övriga till-o. ombyggn Byggnadinspektörstillstånd Byggnadsvolym Byggnads totalareal Byggnadsvåningsyta Bostadslägenhetsyta Antal bostäder Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 21

24 MILJÖVÅRDSNÄMNDEN Nämndordförande: Karl-Göran Eriksson Miljöchef: Jan Westerberg Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 0,4% 99,6% Drift (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Ekonomi Drift: Det budgeterade beloppet på euro underskreds med euro. Anledningen är dels lägre lönekostnader än förväntat, dels uteblivna kostnader för annonsering, informationsmaterial och utbildning om avfallsplanen som har fördröjts. Kostnaderna för konsulttjänster blev högre än planerat bland annat beroende på att extern expertis har anlitats i anslutning till oljehamnssaneringen. Verksamhetsområde Miljövårdsnämnden svarar för stadens miljöförvaltning och fungerar som stadens renhållnings- och naturskyddsmyndighet. Nämndens uppgift är att inom sitt ansvarsområde och med stöd av miljökontoret skapa förutsättningar för staden att leva upp till lagstadgade miljökrav samt för att stadens förvaltning skall kunna uppfylla sina verksamhetsmål med miljöanknytning. Nämnden skall bistå och samarbeta med övriga myndigheter och förvaltningsorgan i staden i syfte att uppnå stadens mål inom miljöområdet. Måluppfyllelse Miljökontoret har medverkat till att stadens avfallsuppsamlingsplan har fastställts. Målet att få igång det nya systemet har inte kunnat uppfyllas på grund av att väsentliga delar, som miljökontoret inte rår över, inte har igångsatts. Miljöledningssystemet har sjösatts genom att en miljöpolicy har fastställts. Stadens ledningsgrupp har erhållit grundutbildning i Miljöledningssystemet har sjösatts genom att en miljöpolicy har fastställts 22 Allmänna sektorn

25 Vy från strandpromenaden i Västra hamnen. miljöledningssystem med speciell inriktning på miljöledningsstandarden ISO Arbetet med att bygga upp datorbaserade avfallsregister har till stora delar slutförts. Introduktionen på Internet och hemsidan skall ske så snart det nya renhållningssystemet är klart och igångsatt. Saneringen av Oljehamnen är så gott som slutförd. Vissa tilläggsarbeten och slutkontroll återstår innan området är klart för inflyttning. Personal Miljökontorets personal består av miljöchefen och en miljötekniker, samt en byråsekreterare på 40% av heltid. Framtiden Omorganisationen av miljöförvaltningen och implementeringen av stadens miljöledningssystem kommer att dominera verksamheten i fortsättningen. Införandet av renhållningsplanen kommer också att bli av betydande omfattning under överskådlig tid. Konkreta verksamhetsmål inom miljöområdet skall upprättas för hela stadsförvaltningen och det interna miljöuppföljningssystemet skall byggas upp. Andra viktiga ärenden där miljöaspekterna är av stor betydelse är den framtida utformningen av vattenmiljön i Slemmern och Svibyviken och utbyggnaden av hamnen, den framtida användningen av det tidigare oljehamnsområdet, samt de utbyggnadsplaner som berör Slemmern. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 23

26 RÄDDNINGSNÄMNDEN Nämndordförande: Tom Pussinen Brandchef: Leif Ahlqvist Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 3,0% 97,0% Drift 2,4% 97,6% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Av de budgeterade kommunbidraget på 1,34 milj. euro återstår euro. Kostnaderna uppgår till 2,85 milj. euro medan intäkterna är 1,64 milj. euro. Personalkostnadernas andel uppgår till 58 % av de totala utgifterna. Investering: Under året har räddningsverket investerat i en ny toppmodern släcknings- och räddningsbil vilken ersatte en 20 år gammal släckningsbil. Utgiften uppgick till euro.byggande av dusch och omklädningsrum för utbildningsverksamheten har inte påbörjats beroende på att utökningen av övningsområdet drog ut på tiden. Byggstarten är nu planerad att ske under våren Försäljning av bland annat en släckningsbil för euro budgeterades som en investeringsinkomst men eftersom bokföringsvärdet var noll bokfördes försäljningen på driften. I övrigt har investeringarna utförts enligt budget. Myndighetsradionätet Virve har under året tagits i operativt bruk Verksamhetsområde Räddningsnämnden omfattar räddningsverket, stadens avtalsbrandkårer, ambulansverksamheten, utbildningsverksamheten, oljeskyddet samt befolkningsskyddsverksamheten. 24 Allmänna sektorn

27 Räddningsverket har påbörjat uppbyggnaden av en räddningsdykarverksamhet efter ett samarbete med Ålands landskapsstyrelse. Måluppfyllelse Miljö Arbetet med att förbättra miljöpåverkan vid räddningsverkets övningsanläggning har fortgått. Rutiner om hur anläggningen skall skötas har uppgjorts och personalen har fått skolning i hur alla reningsanläggningar skall skötas. Räddningsverket har ansökt om miljötillstånd för sin övningsanläggning. Väsentliga händelser Arbetet med en ny hemsida för räddningsverket har påbörjats och kommer att presenteras under våren Räddningsverket har påbörjat uppbyggnaden av en räddningsdykarverksamhet efter ett samarbete med Ålands landskapsstyrelse. I dag finns fyra färdigt utbildade räddningsdykare som under nästa år planeras utökas med ytterligare två. Målsättningen är att inom fem år ha åtta utbildade räddningsdykare vid räddningsverket. Det nya myndighetsradionätet Virve har under året tagits i operativt bruk och kommer att utvärderas under år 2003 medan personsökningen och utalarmeringen fortfarande inte är färdigt uppbyggt. Personal Räddningstjänsten har under många år haft problem att rekry- tera brandbefäl, men under år 2002 har vi äntligen fått samtliga tjänster besatta med ordinarie och kompetent personal. Framåt kan vi konstatera att det kommer att uppstå problem med att kunna få räddningspersonalen utbildad inom ambulanssjukvården när skolningen sammanförs med övrig sjukvårdsutbildning och inte kommer att anordnas regelbundet. Efterfrågan på svenska utbildningar minskar i riket. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Antal larm Räddningstjänstuppdr Ambulansutryckningar Nettokostnad Per räddningstjänstuppdrag Per ambulansutryckning Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 25

28 SOCIALNÄMNDEN Nämndordförande: Folke Sjölund Förvaltningschef: Gunnel Nordlund-White ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET Ledande sekreterare: Ingegerd Bergendahl Socialsekreterare: Tua Borgmästars Verksamhetsledare: Christian Beijar Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 15,3% 84,7% Drift 0,08% 99,92% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Kostnaderna för anslaget blev euro lägre än budgeterat. Nämnden har kunnat sänka kostnaderna till budgeterad nivå med följande typer av åtgärder: Dyr institutionsvård inom barnskydd och missbrukarvård har ersatts av öppenvård. Med individuellt anpassade insatser i ett tidigt skede har dyr institutionsvård kunnat undvikas, utan försämring av vårdkvaliteten. Vissa lagbundna kostnader såsom specialomsorger och hemvårdsstöd blev lägre än budgeterat. Köpavtal har setts över och omförhandlats där det varit nödvändigt för att anpassa verksamhetens omfattning till budgeten. Enskilda budgetansvariga har på olika sätt hållit kostnaderna nere genom att iaktta sparsamhet och senarelägga vissa anskaffningar. Investering: Ett nytt datasystem för fakturering av hemtjänstavgifter anskaf- 26 Sociala sektorn fades under året. Därtill fattades beslut om investering i datasystem för barnskydd, barntillsyn, underhållsstöd och handikappservice. Av investeringsanslaget på euro har euro använts under året. Verksamhetsområde Allmän social verksamhet består av 25 olika verksamheter inom följande huvudgrupper: Administration, intressebevakningen, socialt arbete, sociala stöd, institutionsvård, integration av invandrare samt missbrukarvård. Ny avdelning för barnskydd och ungdomsvård i Mariehamn Måluppfyllelse I budgeten angavs tre tyngdpunktsområden för socialvården år 2002: Att utveckla barnskyddet, uppmärksamma drogproblemet genom en satsning på preventiva åtgärder och genom att uppmärksamma de vuxnas roll som förebilder samt att fortsätta arbetet mot våld i hemmen.

29 Barnskydd Under år 2002 påbörjades utvecklandet av den nya avdelningen för barnskydd och ungdomsvård i Mariehamn. Att samla all personal med ansvar över barnskydd och ungdomsvård under en avdelning har visat sig vara mycket bra med tanke på att man redan under några år har utvecklat ett gott samarbete och aktivt diskuterat ansvarsfrågorna med andra yrkesgrupper som i sitt arbete också har kontakt med barn och ungdomar. Avdelningen har en bred, samlad kunskap vilket ger trygghet för alla som kontaktar avdelningen. Drogförebyggande åtgärder Under året utarbetades ett drogpolitiskt program bestående av ett antal konkreta åtgärdsförslag. Programmet som till sin karaktär är ett samarbetsprogram godkändes av stadsstyrelsen och förelades landskapsstyrelsen. Bland de föreslagna åtgärderna fanns en satsning på förebyggande arbete inom ramen för projektet Prime for life. Arbetet mot våld i hemmen Ett nätverk bestående av hälso- och sjukvården, polisen och de sociala myndigheterna har skapats. Nyckelpersoner inom olika myndigheter kommer att få en utbildning i hur man bemöter och behandlar våldsamma män. Följande öppenvårdsåtgärder har gjorts under året: 33 upprepade rådgivningssamtal på socialkansliet, 6 hänvisningar till skolpsykolog/kurator, 7 hänvisningar till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. 12 ungdomar har behandlats av A-kliniken och ungdomsbehandlaren. 5 tonåringar har fått kontakt med fältarbetarna. 4 ungdomar har haft sysselsättningsarbete, 4 tonåringar har erbjudits möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning. 5 tonåringar har haft stödfamilj eller stödperson, 8 barn har haft frivilligt stödboende i privat familj eller på Tallbacken. 2 barnfamiljer har haft hemvård. 5 tonåringar har diskuterats vid nätverksmöten. För 3 barn har avtal angående boende och umgänge omförhandlats. 7 barnfamiljer har beviljats ekonomisk hjälp. Inget nytt omhändertagande gjordes under år Däremot fanns 12 barn kvar i familjehem, varav tre nådde myndig ålder år 2002 men som fortsätter att bo kvar i familjehemmet. Ett av barnen är inte omhändertaget enligt barnskyddslagen utan privat placerat. Fyra barn har bott på behandlingshem. Missbrukarvårdens personal. Från vänster: Marie-Louise Dahlman, Christian Beijar, Jatta Erämetsä, Bengt Enqvist, Marja-Liisa Rauhiainen-Janlöv, Hildegard Bondeson, Monika Sagulin och Milenko Vujosevic. Hannu Alén och Barbro Svens saknas på bilden. Följande förändringar har skett under året: 1 barn har blivit myndig och flyttat hem, 1 barn har flyttat till ett s.k. utslussningshem. 1 barn har flyttat hem, men har ibland ett stödboende hos en annan familj. I ett fall har omhändertagandet upphört före myndighetsdagen. 1 omhändertaget barn har bott hemma hela året. 1 omhändertaget barn har bott hemma, men blivit myndig under året. Antalet vårddygn för institutionsvård var 817. Därtill har barn varit på barnhem och spädbarnshem. Antalet vårddygn för barnhem var 362 och för spädbarnshem 156. Intressebevakning Mariehamns stads skyldighet att utöva allmän intressebevakning överfördes till socialkansliet i december år 2001, varvid ekonomibevakning för 22 personer sammanslogs med förmånshandläggarens övriga arbetsuppgifter. En halvtidstjänst togs bort och arbetstiden för utkomststöd minskades därmed på motsvarande sätt. Under år 2002 ökade intressebevakningen med nio nya fall. Två av dessa överfördes på en extra intressebevakare. Under året avslutades tre intressebevakningar och vid årsskiftet återstod 28 stycken. Familjerådgivningen Familjerådgivningen har ordnats som en köptjänst från Folkhälsan på Åland. Antalet besök blev 716 och kostnaden enligt budgeterade medel. Antalet besök ligger på samma nivå som tidigare år. Avtalet med Folkhälsan sades upp och omförhandlades under året när säljaren aviserade prisförhöjningar som skulle ha inneburit kostnader utöver budget. Barnskydd Under år 2002 har avdelningen fått 63 nya klienter i åldern 0-20 år. Fältarbete för ungdomar Under första halvåret fanns det endast två fältarbetare i tjänst. Under hösten har personalsituationen förbättrats och fyra fältarbetare är i tjänst för första gången sedan hösten Under år 2002 har fältarbetarna fältat 358 timmar. Landsbygden bekostar 25 % av fältarbetet. Under år 2002 har arbetet med landsbygdsungdomar ökat. År 2002 gällde drygt hälften av förstagångskontakterna ungdomar från landsbygden. En annan trend under året var att flickorna som målgrupp för fältarbetet ökade. Fältarbetarna gör en återkommande enkät bland 7:e klassisterna 17 frågor om livet. Av 7:orna uppgav 81% att dom aldrig druckit alkohol så att dom känt sig berusade. Detta är bättre siffror än tidigare. Därför bör satsningarna på alkoholfria alternativ för ungdomarna fortsätta och utökas. Tallbacken Tallbackens verksamhetsområde är barnskydd, ungdomsvård, mödravård och kvinnovård. Mariehamns stad är huvudman för verksamheten men säljer även tjänster till landskommunerna. År 2002 var 10 klienter från Mariehamn och 23 från landsbygden. Antalet vårddygn var och beläggningen 88 %. Gullåsen Köp av vårddygn, mot budgeterade , på Gullåsen ersattes till Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) utifrån en vårddygnskostnad som bestäms genom lag. Utkomststöd Utkomststöd är en form av grundskydd då den nödvändiga Sociala sektorn 27

30 utkomsten inte tryggas på något annat sätt. Under året lyfte 301 hushåll utkomststöd. Efter att ha minskat fem år i rad så ökar nu antalet hushåll som har behov av denna typ av stöd. Åland och fastlandet har haft liknande utveckling. Kostnaderna för utkomststöd är dock jämförelsevis låga i Mariehamn, 24 euro/inv. i jämförelse med hela landets 89 euro/inv. Orsaken till ökningen är den försämrade arbetsmarknadssituationen. Det finns färre lediga arbetsplatser och ungdomsarbetslösheten har ökat. Det ekonomiska hjälpbehovet har ofta varit kortvarigt, ungefär hälften av hushållen har lyft utkomststöd för endast en månad. Endast 15 % har lyft stöd i över ett halvt år. Ensamstående har haft störst behov av utkomststöd, 54% var ensamstående män, 32 % ensamstående kvinnor och 8 % ensamstående med barn. Av de som fick utkomststöd var 46 % yngre än 30 år, 36 % var i åldern år och endast 2 % var över 65 år. Underhållsstöd Underhållsstöd för barns försörjning beviljades för 115 barn. En jämförelse visar att underhållsstöd beviljats för 6 % av alla barn under 18 år i Mariehamn. Motsvarande tal för hela landet är nästan 10%. Flyktingverksamhet Vid utgången av år 2002 bodde 21 personer med flyktingstatus i Mariehamn. Av dessa kommer sex personer från f.d. Jugoslavien, tre från Vitryssland och 12 från Iran. Av flyktingarna är fem barn under skolåldern, fem barn i grundskolåldern och 11 är vuxna. Missbrukarvård Missbrukarvårdens öppenvårdsverksamhet som omfattar A-kliniken, stödboende- och sysselsättningsenheten och ungdomsenheten betjänar hela landskapet genom att de övriga kommunerna ingått avtal om köp av missbrukarvårdstjänster av socialnämnden i Mariehamn. A-klinikens verksamhet är väl etablerad och har tillsammans med ungdomsenheten under året haft en betydande andel ungdomar. Antalet besök har överstigit det budgeterade och uppgick totalt till besök varav besök av personer bosatta i Mariehamn. Antalet vårdtagare var totalt 221 (169 män och 52 kvinnor) av vilka 119 av dessa var bosatta i Mariehamn (89 män och 30 kvinnor). Kostnaden per vårdbesök uppgick till 61 euro. Stödboende- och sysselsättningsenhetens utåtriktade verksamhet genom stöd åt missbrukare i deras hem, vårdplats etc. med därtill hörande praktiska göromål utvecklas och missbrukarnas livskvalitet förbättras. Antalet besök uppgick under året till besök varav besök av mariehamnare. Ungdomsenheten tillhör barnskydds- och ungdomsavdelningen, men ingår som en del i missbrukarvården och betjänar hela landskapet. Ungdomsenheten har under året utvecklat sin verksamhet genom bl.a. kompetensutveckling och fortsatta samarbetskontakter med aktörer som arbetar med missbrukande ungdom och har idag ett fungerande nätverk. Enhetens delaktighet i barnskydds- och ungdomsavdelningen har fått till följd en tidigare upptäckt av missbrukande ungdom och en effektivare fokusering på ungdomarnas drogproblem och satsning på preventiva åtgärder genom information om bland annat vuxenrollen tillsammans med de olika aktörerna som exempelvis fältarna, skol-, hälso- och sjukvårdspersonal. Det effektiverade ungdomsarbetet har medfört ökat antal besök som under året uppgick till 548 besök varav 291 från ungdomar bosatta i Mariehamn. Antalet vårdtagare totalt uppgick till 76 (53 män och 23 kvinnor) varav antalet vårdtagare från staden uppgick till 40 (30 män och 10 kvinnor). Under året erhöll fyra ungdomar vård vid behandlingshem varav två ungdomar från Mariehamn och antalet vårddygn uppgick till 240 med en medeldygnsvårdkostnad på 158 euro. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Familjerådgivning Besök Kostnad Euro/besök Barnskydd Kostnad Euro/0-17 år Specialomsorger Kostnad Euro/invånare Tallbacken Antal vårdbehövande Antal vårddygn Kostnad Euro/vårddygn Gullåsen Vårddygn Kostnad Euro/vårddygn Utkomststöd Antal hushåll Kostnad Euro/hushåll Underhållsstöd Beviljade underhållstöd Kostnad Euro/0-17 år Missbrukarvård för ungdomar Kostnad Euro/invånare A-kliniken Antal besök Euro/besök Antal vårdtagare Vårdbesök/dag Stödboende och sysselsättning Antal besök Euro/besök Antal vårdtagare Vårdbesök/dag Missbrukarvård för ungdomar Antal besök Euro/besök Antal vårdtagare Vårdbesök/dag Rehabiliteringsverksamhet Pixnekliniken Antal vårdtagare Antal vårddygn Kostnad Andra behandlingshem Antala vårdtagare Antal vårddygn Euro/vårddygn Nykterhetsarbete Kostnad Euro/invånare Nettokostnad per inv Sociala sektorn

31 BARNOMSORG Barnomsorgschef: Bo Nygård Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 15,4% 84,6% Drift 0,01% 99,99% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Kostnaderna för anslaget blev euro lägre än budgeterat. Barnomsorgens största budgetavvikelser kan härledas till verksamheterna Extra daghemspersonal , Hemvårdsbidrag och Ledd familjedagvård Orsakerna till överskotten är att personalkostnader för extra daghemspersonal har delvis bokförts på daghemmen, antalet familjer som utnyttjat hemvårdsstödet har varit lägre än budgeterat, det har inte alltid varit möjligt att anställa vikarier för tjänstelediga och långtidssjukskrivna familjedagvårdare samt genom att iaktta sparsamhet och senarelägga anskaffningar. Barnomsorgen uppfattas som mycket god familjedagvård, övriga daghem, hemvårdsbidrag, dagvårdsassistenter, fritidshem och lekparker. Måluppfyllelse I budgeten angavs följande tyngdpunktsområden för barnomsorgen år 2002: Att fortsättningsvis hålla en hög kvalitet, att i samarbete mellan fastighetsförvaltning, skola och barnomsorg utveckla fritidsverksamheten för skolbarn och att införa ett klart genderperspektiv (det socialt konstruerade könet) på sin verksamhet så att både pojkars och flickors behov tillgodoses. Investering: Av investeringsanslaget för datorer till daghem och fritidshem har hälften inte förverkligats. Ett lämpligt alternativ för en förbättrad datakommunikation har inte lösts under året. Verksamhetsområde Barnomsorgen består av 28 olika verksamheter inom följande huvudgrupper: Administration, kommunala daghem, ledd Kvalitetssäkring av barnomsorgen Arbetet med att kvalitetssäkra barnomsorgen har fortsatt under året. En enkätundersökning genomfördes i maj. Resultatet visar att barnomsorgen generellt uppfattas som mycket god men att det även finns förbättringsområden såsom information, fastigheternas skick och utrustning samt handläggning av ansökningar. Under år 2003 följer de olika enheterna upp det som specifikt rör den egna verksamheten. En ny mätning planeras till året efter. Sociala sektorn 29

32 Fritidshemsverksamheten för skolbarn Genom att flytta skolbarndaghemmet Örnen från Norragatan till större utrymmen i Uncan kunde flera platser skapas och alla sökande som hör till målgruppen kunde därefter erbjudas plats på fritidshem eller i familjedagvård. Genderperspektivet i barnomsorgen Arbetet påbörjades under året främst genom att enstaka personer fortbildat sig i ämnet. Genom dessa kontakter har ett antal fortbildningstillfällen, med målsättningen att medvetandegöra all personal om genderperspektivet, planerats för år Barn 0-6 år Antalet barn under sex år i staden var 800 i början av året och vid årets slut 760. Av dessa barn hade samtliga födda år 1998 eller tidigare (fyra år eller äldre) kommunal barnomsorg. Andelen barn under skolålder som hade barnomsorg ordnad av staden uppgick till 66 %. Per hade 499 barn under skolåldern barnomsorg medan antalet barn över 6 år uppgick till 156. Daghem Avgiftsfinansieringen var jämfört med föregående år oförändrad eller 13 %. Enligt budgeten fanns det under året totalt 682 platser fördelade på stadens egna daghem och fritidshem, familjedaghem samt enskilda daghem. Den genomsnittliga inskrivningsprocenten var under året 97 % medan den genomsnittliga närvaroprocenten var 79 %. Sjukfrånvaron var totalt 24 %. Att notera är att daghemmet Blåbäret, vars inomhusmiljö varit föremål för omfattande undersökningar, hörde till de enheter som hade den absolut lägsta sjukfrånvaron (9 %). Fritidshem Fritidshemmen är en för kommunen frivillig verksamhet och saknar därför lagstadgade styrdokument. Socialnämnden antog i juni en stadga för stadens barnomsorg och enligt denna skall fritidshemmen, beaktande barnens villkor, ge beredskap att självständigt planera och ta ansvar för sin fritid enligt det utbud som närmiljön erbjuder. Beslut om utbud och intagningsprinciper har dock saknats under året medan det i stadgan finns bestämmelser om verksamhetsutrymmen och personal. Familjedagvård Per fanns 41 barn under och fyra barn över skolålder i heldagsvård i verksamheten. Motsvarande siffror för barn i halvdagsvård var 11 under och 21 (skolbarndagvården) över skolålder. Av totalt 77 barn i verksamheten var 25 skolbarn. Verksamheten har haft svårt att rekrytera ny personal. Detta har man löst genom att låta flera familjedagvårdare eller skolbarndagvårdare verka i av staden hyrda utrymmen (Uncan och Gunghästen). Medelåldern är för närvarande 55 år. I ett kommittébetänkande om ny barnomsorgslag finns gruppfamiljedaghem föreslagen som en ny verksamhetsform. Dock finns redan nu problem vid upphyrning av lämpliga utrymmen för denna verksamhet då hälsomyndigheterna hittills klassat gruppfamiljedaghem som daghem och därmed ställt samma krav på utrymmen och utrustning som för daghem. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Daghem Kostnad/plats Kostnad/dag Stadens daghem, antal platser Backeberg Blåbäret Daggmasken Klintebo Blåklockan Måsen Blåkråkan Vinkelboda Flaggskeppet Nyängen Gunghästen Wäktars Totalt Avgiftsfinansiering, % Övriga daghem Solrosen St Mårtensgården Ringblomman Totalt Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Inskrivningsprocent, daghem April Juli September Närvaroprocent, daghem April Juli September Familjedagvård Kostnad/plats Kostnad/dag Barn 0-6 år Skolbarn Totalt Fritidshem Tärnan Ugglan Kråkan Vintergatan Örnen Totalt Hemvårdsstöd Antal familjer Kostnad/familj Nettokostnad per inv Sociala sektorn

33 Lekande barn vid daghemmet Wäktars. Hemvårdsstöd Antalet familjer som utnyttjat hemvårdsstödet var totalt 283 under året. Vid årsskiftet fanns 159 familjer som erhöll hemvårdsstöd. Motsvarande siffror för de närmaste föregående åren framgår av tabellen nedan: År totalt per iu Antalet barn under sex år minskar i staden. Däremot ökar antalet barn som utnyttjar kommunal barnomsorg varför man kan anta att familjerna i allt större utsträckning väljer barnomsorg framom hemvårdsstöd. Inom administrationen har specialbarnomsorgen haft en resurs på 2,5 specialbarnträdgårdslärare och en psykolog på deltid 40 % gemensamt med skolan. Inom ramen för det treåriga projektet Barn med särskilda behov inom barnomsorg och skola fanns till och med april en deltidsbefattning på 50 % som samordnare, även den gemensam med skolförvaltningen. I budgeten fanns en resurs om totalt 24,19 assistenter. Resursen har utnyttjats efter ett varierande behov under året. Vid årets slut fanns 29 assistenter i arbetsavtal. Per hade 26 barn (10 flickor, 16 pojkar) i daghem och fritidshem personlig assistent medan 35 barn (11 flickor, 24 pojkar) varit i behov av andra stödåtgärder. Utöver detta har ytterligare ca 25 barn erhållit stödåtgärder av andra organisationer, närmast då Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) och Folkhälsan. Sammanfattningsvis har cirka 100 barn varit föremål för någon form av stödåtgärd under året. Specialbarnomsorgen Sociala sektorn 31

34 OMSORG OCH HANDIKAPPSTÖD Omsorgschef: Benita Muukkonen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 10,5% 89,5% Drift 0,2% 98,8% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Kostnaderna överskred budgeten med euro. Överskridningen skulle kunnat bli högre om inte socialnämnden vidtagit olika åtgärder för att sänka kostnaderna, om inte kostnaderna för specialomsorgen blev lägre än budgeterat och om inte antalet vårddygn på Gullåsen blev lägre än vad socialnämnden befarade under året. De viktigaste orsakerna till att anslaget överskreds var att särskilda ersättningar enligt avtal för helger och kvällar, för personal i periodarbete, inte hade budgeterats. Kostnaderna för färdtjänst enligt handikappservicelagen blev euro eller dubbelt högre än budgeterat. En ökning med 36 % i jämförelse med år En orsak till att färdtjänsten ökar är att den i likhet med kollektivtrafiken är avgiftsfri. En annan orsak är att kollektivtrafiken inte anpassats till handikappades och äldres behov och därför inte kan ersätta färdtjänst. Kostnaderna för närståendevård överskred budgeten med euro. Närståendevården är en vårdform som är förmånlig för kommunen och som ofta ersätter dyrare alternativ. Socialnämnden har därför gått in för att inte Närståendevården är en vårdform som ökar minska på antalet närståendevårdare fastän kostnaderna överskred budgeten. När Odalgårdens korttidsboende öppnade visade det sig att de boende behövde tillsyn dygnet runt. Fullmäktige beviljade ett tilläggsanslag på euro för att möjliggöra tillsyn dygnet runt. Anslaget var emellertid lägre än kostnaderna. Resten skulle finansieras genom omdisponeringar inom anslaget. De slutliga kostnaderna överskred budgeten med euro. Nämnden beslöt under hösten att stänga Odalgårdens kök på söndagar eftersom det inte fanns medel för att anställa den tilläggspersonal som behövdes för att kunna betjäna det ökade antalet besökare. Socialnämnden beslöt söndagsöppet på nytt i december sedan fullmäktige i budgeten beslutat om ett höjt anslag för att kunna möjliggöra utökad öppethållning från år Investering: En ny bil införskaffades till hemtjänsten. Verksamhetsområde Omsorg och handikappstöd består av 16 olika verksamheter inom följande huvudgrupper: Administration, hemvård, stödservice, Röda korsgården, bo- 32 Sociala sektorn

35 endeservice, pensionärsbostäder, stöd till funktionshindrade samt närståendevård. Måluppfyllelse I budgeten angavs följande tyngdpunktsområden för omsorg och handikappstöd år 2002: Att möjliggöra för äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt, att förnya äldreomsorgsplanen och att utreda möjligheten att föra all äldreomsorg till en gemensam nämnd och organisation. Förverkligandet av kvarboendeprincipen Hemtjänstens utökade bemanning kvällstid har gett ökade möjligheter för äldre med mycket nedsatt funktionsförmåga att kunna bo kvar i sitt hem. Även en utökad samverkan med hemsjukvården har bidragit till att äldre med långvarig sjukdom kan bo hemma. Även samarbete kring personer i palliativ vård (behandling som lindrar men inte botar) har utvecklats under året. Äldreomsorgsplanen Ett äldreomsorgsprogram som tar sikte på stadens långsiktiga strategi inom äldreomsorgen utarbetades under året. Tyngdpunkten i programmet är att stödja de äldre i deras invanda livsmiljö och utveckla samt utöka serviceboendet. Äldreomsorgsprogrammet kommer att slutbehandlas under våren Utredningen om en äldreomsorgsnämnd och organisation Enligt de riktlinjer för Mariehamns stads utveckling som godkändes i budgeten för år 2002 har en utredning gjorts om möjligheter att föra all äldreomsorg till en gemensam nämnd och organisation. Utredningen kommer att slutbehandlas under år Administration Inom hemtjänsten har ett nytt dataprogram tagits i bruk för vård- och besöksplanering, uppföljning, statistik och fakturering. I samband med att dataprogrammet togs i bruk ändrades avgiftstaxan för hemtjänsten. Hemtjänst Den under föregående år genomförda dagsbemanningen mellan kl har utfallit väl med tanke på klienternas behov av mera kvällstillsyn. Antal klientbesök i äldrehushåll har enligt statistiken minskat men motiveras med en medveten strävan till att ge mera innehåll och tid för att besöken inte skall upplevas som stressande varken för den äldre eller för personalen. Besökstiden varierar från en halv till fyra timmar. Därför utgör antal besök inte någon tillförlitlig mätare på den verkliga hemtjänstinsatsen. Stödservice Stödservicen omfattar städtjänster, matservice och mattransport, badservice, snöskottning och trygghetstelefoner. Under året togs beslut om att utveckla städtjänsterna. Hemtjänsten har samarbetat med stadens alarmcentral angående trygghetstelefonerna för att garantera säkerheten i systemet. Boendeservice Tillbyggnaden av Odalgården innebar utvecklandet av helt nya verksamhetsformer av vilka gruppboendet för personer med demenshandikapp och korttidsboendet innebar en stor utmaning. Beträffande korttidsboendet konstaterades att vårdtyngden hos de som behövde denna form av intervallvård var betydligt högre än vad som kunnat förutses, vilket resulterade i att tilläggsresurser motsvarande ca 4,5 årsarbetare beviljades av stadsfullmäktige. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Hemtjänst* ) Antal besök Kostnad Kostnad/besök Stödtjänster, antal besök Städtjänster Mattransport Matservice Badservice Snöskottning Totalt Kostnad Handikappstöd Färdtjänst, antal brukare Tolktjänst, antal brukare Serviceboende, antal brukare Bostadsanpassningar Anpassningsträning Avlastningsläger Personlig hjälpare Redskap Klädbidrag Kostersättning Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Kostnad Euro/invånare Serviceboende, antal boende Odalgården därav för demenshandikappade därav korttidsboende därav stödboende därav serviceboende Mariegård därav för demenshandikappade Miranda Åldringsvård, antal platser Gullåsen Anhörigvård, antal närstående Nettokostnad per inv *) Byte av datasystem år 2002 gör att uppgifterna inte är helt jämförbara. Sociala sektorn 33

36 Odalgårdens kök fyller en mycket viktig funktion för de boende samt för äldre i staden. Stöd till funktionshindrade Stöd till funktionshindrade enligt handikappservicelagen är av två slag; stöd som utgör subjektiv rätt för den funktionshindrade och stöd som är lagstadgade men utan subjektiv rätt. År 2002 var stadens kostnader för handikappservice euro. Stöd som utgör subjektiv rätt: 233 personer beviljades färdtjänst, 6 personer beviljades tolktjänst. 7 personer beviljades serviceboende, 22 personer beviljades bostadsanpassning. Stöd som inte utgör subjektiv rätt: 14 personer beviljades anpassningsträning, 14 personer beviljades avlastningsläger, 23 personer beviljades personlig hjälpare. 8 personer beviljades stöd för anskaffning av redskap, 5 personer beviljades stöd för klädkostnader, 2 personer beviljades kostersättning. 34 Sociala sektorn Färdtjänst enligt handikappservicelagen fortsätter att öka. Behovet av servicetrafik anpassad för äldre och funktionshindrade är uppenbar. Stadens bussar är handikappanpassade, men trafiken når inte fram till de verkliga behoven med dagens så kallade 8-slinga, bl.a. beroende på individers svårigheter att ta sig till busshållplatsen. Färdtjänstservicen kräver mycket resurser, delvis beroende av den fortsatt avgiftsfria kollektivtrafiken i staden vilken för med sig att färdtjänsten inom staden är gratis. Färdtjänsten är i många fall synnerligen viktig för att möjliggöra ett fortsatt boende i det egna hemmet. Antalet färdtjänsttagare enligt handikappservicelagen under år 2002 var 233 personer. Motsvarande siffra enligt socialvårdsförordningen är 32. Antalet utgivna färdtjänstbiljetter enligt handikappservicelagen var till ett värde av 10 euro för resor inom staden och st till ett värde av 17 euro för reor utanför staden. Arbetet med att skapa en hållbar grund för personlig hjälparverksamhet har gått som en röd tråd genom verksamhetsåret. Den allt svårare personalsituationen inom vård- och omsorgssektorn har ytterligare försvårat personalrekryteringen till de personliga behoven. Behovet av kontinuerlig personlig hjälp har ökat markant; år 2000 var 12 klienter aktuella, år 2002 är motsvarande siffra 21. Flertalet klienter har ett synnerligen stort vårdbehov och behovet av kompetent och kunnig personal med konkurrenskraftiga villkor är centralt för fortsättningen. Kraven på resurser för att kunna tillgodose de väsentliga, vardagliga behoven för personer i behov av personlig hjälp har ökat kraftigt i och med den ökade vårdtyngden i verksamheten. Inom ramen för Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) service har det utretts och överenskommits att ÅHS står för lönekostnader i samband med personlig hjälpares medverkan i vårdsituationer. Närståendevård Närståendevården är en vårdform som ökar. Under året har 108 personer beviljats närståendevård, varav den största gruppen är i åldern år. Den lagstadgade avlastningen för närståendevårdare har kunnat genomföras på ett bra sätt tack vare tillkomsten av korttidsboendet på Odalgården. Inom ramen för närståendevården har Omsorgsavdelningens socialarbetare samarbetat med Röda Korset med att ordna anhöriggrupper med målsättningen att stödja anhöriga i deras uppgift som vårdare.

37 TROBERGSHEMMET Nämndordförande: Marianne Eliasson Föreståndare: Agneta Brunila Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 4,5% 95,5% Drift 0,05% 99,95% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Budgetanslaget underskrider den givna ramen med euro. Intäkterna är euro mer än budgeterat och orsaken är en hög vårdavgift under sju månader, vilken inte kommer att nämnvärt påverka 2003 års intäkter. Kostnaderna är euro lägre än budgeterat. Orsaken är att flera tjänster varit obesatta tidvis på grund av svårigheter att rekrytera personal. Sjukfrånvaron har ökat från totalt 564 dagar år 2001 till 677 dagar år Det är de långa sjukskrivningarna som har ökat, medan kortfrånvaron gått ned. Kostnaderna för vikarierna exklusive de sociala kostnaderna var euro ( år 2001). På grund av den låga grundbemanningen måste i princip varje frånvaro ersättas med vikarie. Förutom semestrar och sjukledigheter skall 490 dagar ges som kompensationsledighet för de så kallade söckenhelgdagarna, vilket utgör nästan två årstjänster. Investering: Hälften av investeringsanslaget på euro har utnyttjats som planerat för nya gardiner till hela huset. Resterande anslag överförs till nästa år på grund av att det pågår renovering i källaren där de nya inventarierna skall placeras. Dagvårdsverksamheten har under året haft 23 klienter som gjort 639 besök Verksamhetsområde Åldringsvård på institutionsnivå omfattande 55 vårdplatser. Fyra av platserna är reserverade för periodisk vård. Dagvårdsverksamheten är öppen under måndag till fredag och har under året haft 23 klienter som gjort 639 besök till avdelningen. Periodplatserna fyller ett viktigt behov genom att ge avlastning åt vårdande anhöriga och möjlighet till återhämtning av tidvis sviktande hälsa hos pensionärerna. Periodplatserna har utnyttjats av 39 personer under 54 perioder. Måluppfyllelse Målsättningen på Trobergshemmet är att ge vård av god kvalitet åt dem av stadens pensionärer som fått plats på hemmet. Vården skall kännetecknas av stor respekt för den enskilda människans självbestämmanderätt och integritet. Personalen vill hos den gamla, sjuka människan skapa en känsla av trygghet och delaktighet i vården, i detta spelar bemötandet av människan en central roll. För att uppfylla målsättningen har vi bland annat egenskötarsystemet och regelbundna veckomöten, där eventuella problem och svårigheter diskuteras. Olika teman såsom be- Sociala sektorn 35

38 Konditionsskötare Elisabeth Westling leder gruppgymnastik tre gånger per vecka med ca 20 deltagare. Pensionärer från Johannahemmet deltar också. mötande, etiska frågeställningar och vårdrutiner kan också tas upp. Redan vårdarbetet i sig kan upplevas som kränkande av vårdtagaren, t.ex. då en gammal man plötsligt skall finna sig i att bli omskött av en främmande, ofta ung kvinna. Det ställs stora krav på personalens kunnande och professionalitet och man kan inte nog poängtera vikten av utbildad personal. Möjlighet till handledning har utnyttjats. En målsättning är också kvarboendeprincipen. Den som får plats på Trobergshemmet skall vid intagningsskedet fortfarande till viss del kunna sköta sig själv, men målsättningen är att man får stanna kvar livet ut oberoende av ändrad vårdtyngd. Därför är det viktigt att personen är medicinskt sett utredd och att man kan förvänta sig att personen kan vårdas på hemmet. Personer med många sjukdomar och omfattande medicinering, som fordrar mycket laboratorieuppföljningar och läkarkontakter skall inte vårdas på Trobergshemmet. Personalen upplever att målsättningen blir allt svårare att uppfylla på grund av den knappa personella resursen och svårigheterna med att överhuvudtaget rekrytera personal. Verksamheten har genomgått stora förändringar under de senaste åren, medan resurserna har stått på samma nivå. Åldringarnas antal ökar, medellivslängden ökar och därmed också sjukdomarna hos den äldre befolkningen. Ålands hälso- och sjukvård skall ansvara för sjukvården i landskapet, men i verkligheten är det allt flera åldringar som är vårdmässigt krävande och har komplicerade sjukdomar som kommer till Trobergshemmets kö. Trobergshemmets roll i vårdkedjan är inte klarlagd. Det är idag inte den som har det största behovet som får plats utan den som passar vårdnivån bäst. Dessutom gör hemmets oändamålsenliga lokaliteter det svårt att svara mot de vårdkrav som krävs idag. Flera rum saknar golvsilar i toaletterna, toaletterna är så trånga att det är svårt att ha rum för personalen när de skall hjälpa till, vilket gör att arbetsställningarna blir besvärliga. Duschrummen är oändamålsenliga och de elektriska uttagen i patientrummen är för få och placerade så att en mängd skarvsladdar ställer till stora olägenheter såväl för patienterna som för personalen. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Antal platser totalt Antal periodplatser Antal vårddygn Antal dagvårdsklienter Antal vårddagar Beviljade platser Medelålder Kostnad/vårddygn Beläggningsprocent Nettokostnad per inv Majoriteten av vårdtagarna, dvs. 35 personer återfinns i åldersgruppen 85 år och äldre. 11,76 % av vårdtagarna är män. 36 Sociala sektorn

39 SKOLNÄMNDEN Nämndordförande: Christian Beijar Skoldirektör: Berit Dahlin Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 17,1% 82,9% Drift 0,8% 99,2% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift Av det budgeterade kommunbidraget på 7,4 milj. euro återstår euro. Avvikelsen beror till största del på att avskrivningarna för Övernäs och Strandnäs skolfastigheter blev lägre än budget eftersom investeringarna inte blev klara och därför inte kunde aktiveras. Man har även erhållit euro mer intäkter än budgeterat samt att personalkostnaderna blev lägre än beräknat. Orsaken till lägre personalkostnader är att flera lärare har varit moderskaps- och föräldralediga och en del av vikarierna har varit obehöriga samt att ingen ordinarie skolpsykolog kunnat anställas under året. Investering En uppgradering av datorerna har påbörjats i Strandnäs skola, vilket är ett led i skolnämndens policy om satsning och uppgradering av datautrustningen i ett skoldistrikt åt gången. Verksamhetsområde Skolnämndens verksamhetsområde omfattar skolförvaltningen (skolnämnden, skolkansliet och gemensamma poster), lågstadieskolorna Ytternäs skola och Övernäs skola, Övernäs högstadieskola, Strandnäs skola som omfattar ett lågstadium och ett högstadium samt speciella Ytternäs skola har firat 100-årsjubileum undervisningsinsatser (träningsundervisning och skolgång utanför Åland). Måluppfyllelse Målsättningarna i Mariehamns stad beträffande utbildning under år 2002 utgår från skolutvecklingsplanen En öppen skola mot omvärlden. Utgångspunkten är eleven i centrum. I planen betonas följande tyngdpunktsområden; skolans inre arbete, organisation och fysisk miljö. Skolans inre arbete Ett bibehållande av små undervisningsgrupper har beaktats i mån av möjlighet i de olika skolorna. Elever i behov av särskilt stöd har prioriterats och nya arbetssätt har prövats. Elever i behov av sådant särskilt stöd att undervisningen inte kan ordnas inom skolan har ökat markant under året. Året har också kännetecknats av fortsatt satsning på IT, där alla skolor fortsättningsvis haft tillgång till IT-handledare. Skolorna har under det gångna året utfört olika former av uppföljningar och utvärderingar som fungerar som instrument Utbildnings- och fritidssektorn 37

40 Avslutningen på projektet leve historien i Ytternäs skola genomfördes i strålande solsken den 24 april 2002 i Badhusparken. Alla hade tidsenliga kläder och dagen blev en fantastisk avslutning på en lång tids arbete i skolan, t ex släktforskning, utställningar av gamla bruksföremål och andra saker från sekelskiftet. för skolans inre utveckling. Information om utvärderingsresultaten har getts till elever och föräldrar samt skolnämnden. Skolorna har deltagit i nationella utvärderingar i matematik, svenska, tyska och franska. Ytternäs skola har i enlighet med sitt kontinuerliga uppföljnings- och utvärderingsprogram, vilket utgår från Hem och Skolaförbundets utvärderingsinstrument, utvärderat sin verksamhet på många olika områden. I utvärderingen framkom bland annat hur föräldrarna upplevt samarbetet mellan Hem och skola och skolans ledning. Skolnämnden har anlitat extern kompetens för att inleda en utvärdering av Mariehamns stads grundskolor åk 1-6 utgående från frågan På vilka punkter medför åldersintegreringen en skillnad jämfört med åldershomogen undervisning i relation till läroplanens centrala målsättning? Skolornas personal har under året aktivt strävat efter att höja sin kompetens. Undervisningspersonalen har framförallt deltagit i fortbildning inom specialpedagogikens och matematikens område. Flera anställda har också fördjupat sina kunskaper inom ledarskap. Året har kännetecknats av stor aktivitet i skolorna med projekt, studiebesök och temadagar kring hantverk, kulturella traditioner, dans, trafikfostran och vett och etikett. Ytternäs skola har firat 100-årsjubileum och med anledning av detta genomfört projekt Leve historien. I Strandnäs skola har man inlett ett omfattande värdegrundsarbete som involverar alla anställda i skolan samt elever och föräldrar. Strandnäs skola och Övernäs högstadieskola har deltagit i Folkhälsans friskvårds- och drogförebyggande projekt som omfattat bland annat samarbetsläger. Projektet är treårigt. Skolorna har på uppdrag av Ålands landskapsstyrelse utfört en stor inventering av undervisningsarrangemang vilket upplevts som en meningsfull process där skolans anställda samt Hem- och skolaföreningar varit involverade. Genom inventeringen har uppgifter samlats in som utgör underlag för det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet inom stadens grundskolor och för det kommunala beslutsfattandet. Under året har ett åtgärdsprogram mot mobbning jämte handlingsplan utarbetats. Åtgärdsprogrammet är gemensamt för stadens grundskolor. Studiebesök till andra kommuner på Åland, fastlandet och Sverige har företagits. Skolnämnden har besökt Ekenäs stads utbildningsväsende och tagit del av anordnandet av specialundervisningen. Organisation Utvecklingen av Ytternäs skoldistrikt har förverkligats till den 38 Utbildnings- och fritidssektorn del det gäller skolans ledning i och med inrättandet av en rektorstjänst och val av rektor. Inom Strandnäs skoldistrikt har skolans rektor och ledningsgrupp utarbetat en modell för skolans ledning/administration som skall förverkligas nästa år. Utvecklingen av Strandnäs 1-9 skola har framskridit på ett positivt sätt. Fysisk miljö Om- och tillbyggnaden av Strandnäs skola har pågått under året. Planeringen av tillbyggnad i Ytternäs skoldistrikt har inletts. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Lågstadiet, antal elever Övernäs skola 225,0 221,5 211,5 208,0 Ytternäs skola 250,0 254,0 254,0 259,0 Lågstadiet totalt 719,0 710,0 465,5 467,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Högstadiet, antal elever Övernäs högstadieskola 200,0 211,5 232,0 234,0 Högstadiet totalt 339,0 339,0 232,0 234,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Årskurs 1-9 Strandnäs skola* ) 382,5 362,0 369,5 371,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Elever i annan kommun Grundskolor, ant. elever 10,5 6,0 12,0 11,5 Kostnad/elev brutto Specialskolor, ant.elever 15,5 15,5 17,0 16,0 Kostnad/elev brutto Grundskolorna, totalt Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto Kostn/elev netto inkl. La Nettokostnad per inv *) Fr.o.m budget 2002 är Strandnäs skola och Strandnäs högst. sammanslagna till Strandnäs skola 1-9

41 KULTURNÄMNDEN Nämndordförande: Robert Jansson Kulturchef: Tom Eckerman Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 3,2% 96,8% Drift 0,8% 99,2% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Intäkterna blev euro högre än budgeterat, främst tack vare ett idogt arbete med att söka bidrag för kulturella evenemang såsom Mariehamn Winter Jazz & Blues, Stenhård världsfest och Mariehamns litteraturdagar. Kostnader för personal, material, köp av tjänster och övriga kostnader har dock beroende på mer än planerad verksamhet överskridits med euro. Driftresultatet utgör euro. Investering: Kulturförvaltningen investerade i IT, nya lånediskar och konst under året. Eftersom investeringen i konst är fortlöpande genom överföring av medlen till år 2003 så kommer ytterligare ny konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader och platser att genomföras under nästa år. Verksamhetsområde Till kulturnämndens verksamhetsområde hör stadsbiblioteket, allmän kulturverksamhet och Mariehamnsgalleriet. Måluppfyllelse Nämnden har för mandatperioden utarbetat bland annat följande målsättningar för verksamheten; främja nätverksbyggande mellan bibliotek, kultur- och bildningsorganisationer på lokal, Mariehamns litteraturdagar firade 10-års jubileum regional, nationell och global nivå, integrera ett jämlikhetsperspektiv i verksamheten med speciell prioritering på barn och ungdom samt befolkningsgrupper som nu har svårigheter att tillägna sig verksamheten, utreda behovet av utrymmen för kulturorganisationer och andra kulturaktörer, främja demokrati och delaktighet genom att stimulera till samt initiera diskussioner om aktuella kulturpolitiska frågor, förverkliga idén om skapandet av ett stadsmuseum med flera fristående enheter, prioritera kulturpolitisk verksamhet framom att ordna nya egna kulturevenemang men initiera till uppkomsten av gränsöverskridande evenemang genom samarbete med olika kulturaktörer, utveckla användning av och tillgänglighet till informationsteknik samt medverka till att skapa ett för staden relevant innehåll på nätet, höja kvaliteten genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten och öka personalens möjligheter till fortbildning. Centralbibliotekets roll som en övergripande instans för biblioteksverksamheten på Åland bör genom samarbete med Ålands Landskapsstyrelse utvecklas så att alla invånare genom nätverk har jämlika möjligheter att införskaffa information. Den informationstekniska kommunikation som genom nätverk möjliggjort kontakter till bibliotekets databas för skolor, bibliotek och institutio- Utbildnings- och fritidssektorn 39

42 ner i landskapet upprätthölls och utvecklades. Arbetet med att utveckla centralbiblioteksverksamheten kräver dock utökade materiella och personella resurser. Förhandlingar har förts med landskapstyrelsen om inrättandet av en tjänst som nätverksansvarig bibliotekarie. Detta har ännu inte kunnat realiseras. Däremot har en bibliotekskommitté för landskapet Ålands tillsatts och påbörjat sitt arbete. Studerande har under de senaste åren varit anställda som ITassistenter två timmar per dag främst för teknisk assistans vid upprätthållandet av bibliotekets IT-system. Arbetet ger unga värdefull praktik och biblioteket värdefulla kontakter med nya rön inom IT. Speciellt utvecklandet av förvaltningens hemsidor var aktuellt under året och uppdaterades kontinuerligt både av projektanställda och förvaltningens personal. Stadsbiblioteket bedrev genom avtal verksamhet i samarbete med Ålands högskola, Ålands yrkeshögskola och Ålands Hälsooch Sjukvård. Avtalen är fortlöpande och innebar inga resultatförsämringar för förvaltningen men på grund av förändringar i organisation och ekonomisk situation kommer alla avtal att ses över under år Stadsbibliotekets bokförmedlingsverksamhet till övriga kommunbibliotek i landskapet fortsatte men utökades med att omfatta även Mariehamns stads skolors bokbeställningar. Det mediala utbudet ökar konstant, med fler böcker och ny teknik som i sin tur föder nya medier. I Mariehamn vill man bland annat satsa på att förbättra utbudet av rörliga bilder. Från nyåret 2001 skildes skolbiblioteken från stadsbiblioteket och sorterar nu under skolnämnden. Det har därför funnits ett behov vid stadsbiblioteket att successivt bygga upp ett nytt nätverk. En satsning på att ge en bok i present åt alla nyfödda har redan genomförts i flera mindre kommuner på Åland och är något som nu även förverkligas i Mariehamn. Även ungdomar uppmuntras att använda biblioteket och erbjuds bra möjligheter att använda sig av det mediala utbud som bland annat ny teknik möjliggör. En ommöblering för att förbättra och utveckla bibliotekets informationspunkter och tidskriftssal krävde förutom investering i diskar även förnyelse av belysning, stolar och nya dragningar av kablar och ledningar. En fortsatt satsning på personalens hälsa innebar byte av bland annat gamla arbetsstolar och hjälpmedel för att göra arbetsrum och ytor mer ergonomiska. Utbyte av dåligt fungerande arbetstelefoner visade sig även vara nödvändigt. I avsaknad av budgeterade medel har inte idén om skapandet av ett stadsmuseum med flera fristående enheter kunnat förverkligats. Som en del av en årlig framtida satsning med tyngdpunkt på olika kulturområden inleddes arbetet med att dokumentera kulturarvet såsom det finns bevarat bland annat genom intervjuer med stadens äldre invånare. Detta material skulle senare kunna användas som innehåll i ett framtida stadsmuseum. I ett föränderligt samhälle där biblioteken och informationstekniken får allt större betydelse för demokratin så är utbildning och utbyte av stor vikt. Mariehamn innehar både geografiskt och politiskt en särställning som centralort för det självstyrda Åland och därför måste personalen fortsättningsvis ha möjlighet till fortbildning vid kurs- och konferenstillfällen utanför öriket. Förutom nordiskt vänortssamarbete kommer direkta kontakter att upprätthållas med huvudstäder och orter kring Östersjön. Dessa kontakter medför stora utvecklingsmöjligheter där ett flertal mötestillfällen per år för både personal och nämnder planeras. I februari träffades kulturcheferna i de nordiska huvudstäderna i samband med Mariehamn Winter Jazz & Blues för överläggningar. Nya gränsöverskridande evenemang såsom Mariehamn Winter Jazz & Blues och Stenhård Världsfest under främst lågsäsong i samarbete med olika kulturaktörer har initierats och utvecklats genom utökning av möjligheterna till stöd i form av ekonomiska bidrag. Även enskilda kulturutövare har kunnat stödjas för att utveckla projekt till fromma för ett aktivt kulturliv i staden. Kvaliteten på publika arrangemang och aktiviteter som nämnden ansvarat för har bibehållits. Vid Stadens födelsedag utdelades stadens kulturpris till Berit Lindqvist som med sin dockteater arbetat för ett rikt kulturliv främst för stadens barn. Mariehamns litteraturdagar firade 10-års jubileum och var återigen en stort succé och fortsätter med att befästa sin ställning som ett av de viktigaste litterära evenemangen i Norden. Midsommaren firades traditionsenligt i engelska Parken trots bristen på frivilliga medhjälpare. En utvärdering pekar på att nya grepp behöver tas för att hålla traditionen levande. Kulturnatten avslutade som vanligt en rik kultursommar. Under hösten firades traditionsenligt den nordiska biblioteksveckan i november. Höga kostnader för annonsering om arbetstillfällen, arrangemang och information om förändrad verksamhet, såsom ökad öppethållning och om utökat utbud av service har gjort att anslaget för marknadsföring har överskridits. En omfattande revidering av den föråldrade broschyren Kultur Mariehamn trycktes under år Ytterligare information om årets aktiviteter finns på webbadressen Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År UTLÅN: totalt Lån/invånare 29, ,7 25,7 Netttokostnad/lån 3,5 4,3 3,7 3,7 Besök/huvudbiblioteket Utställningar Öppethållning timmar/vecka Sommartid Mariehamnsgalleriet/Stadsmuseum Utställningar Besök Hela kulturförvaltningen Egna arrangemang Samarrangemang Publik Träffar på bibliotekets hemsida Nettokostnad per invånare Lån per invånare har inte i lika hög grad ökat som den totala utlåningen på grund av det ökade invånarantalet. Beräknad publik är svårt att säga exakt då flera större evenemang hålls utomhus och är gratis. 40 Utbildnings- och fritidssektorn

43 MEDBORGARINSTITUTET Direktionsordförande: Erik Wennström Rektor: Leena Raitanen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 2,1% 97,9% Drift 0,4% 99,6% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Verksamhetsområdet Den fria bildningen är uppdelad på två verksamheter; Medborgarinstitutet och Ungdomsorkestern. Kostnaderna för den fria bildningens del uppgår till 1,2 milj. euro vilket är euro lägre än budgeterat. Detta resultat är ett medvetet val på grund av att man från halvårsuppföljningen kunde konstatera att institutet inte kunde nå de budgeterade intäkterna som blev euro lägre än budget. Driftsresultatet för den fria bildningen håller sig dock inom ramen och är till och med euro lägre än vad som var budgeterat. Uppdragsutbildningen visar ett underskott på euro vilket beror på ett projekt i flyktingundervisningen som startades i slutet av året. Projektet bekostas helt av Ålands landskapsstyrelse och kommer att faktureras i slutet av vårterminen Personalkostnaderna för hela verksamheten uppgår till Antalet kurser uppgick till 628 under kalenderåret, vilket är ca 14% fler än budgetmålet euro vilket är euro lägre än budgeterat. Detta beror i första hand på att samarbetskommunerna har minskat sitt kursutbud och att den deltidsanställda städaren för Kursgården under andra halvan av året har ersatts med köpta städtjänster. Av detta skäl är kostnaderna för köp av tjänster högre än budget. Beträffande hyreskostnaderna kan man konstatera att allt fler kommuner har höjt sina hyrestaxor för skol- och andra fastigheter under året. Intäkterna från kursavgifterna är cirka 2 % högre än budgeterat. Trots att förväntningarna inte uppnås när det gäller intäkterna från den fria bildningen, så höjer uppdragsutbildningens undervisningstjänster de totala intäkterna så att det totala driftresultatet blir positivt med euro. Investering: Budgeten för 2002 innehöll totalt euro för investeringar, dvs euro för videokonferensutrustning, euro för datautrustning i Kursgården samt euro för ett nytt Utbildnings- och fritidssektorn 41

44 Kursdeltagare i Medis nya konstsal Paletten i Kursgården. Medis herrgympagäng. bokningsprogram. Både videokonferensutrustningen och datautrustningen införskaffades enligt planerna, men bokningsprogrammet är ännu inte färdigt och medlen kommer att överföras till år Av de medel som landskapsstyrelsen beviljade under 2001 överfördes 8.991euro till år 2002 för anskaffning av bl.a. nätverk för norra Medis. Dessa anskaffningar gjordes enligt planerna under året och slutredovisningen för hela investeringsprojektet har godkänts av Ålands landskapsstyrelse. Verksamhetsområde Medborgarinstitutets huvudsakliga uppgift är enligt institutslagen att erbjuda vuxna medborgare möjligheter till allmänbildande utbildning och en meningsfull sysselsättning på fritiden i så nära anslutning till hemorten som möjligt. Institutet kan enligt lagen och förordningen även ordna grundläggande yrkesutbildning, i huvudsak för vuxna, samt yrkesinriktad fortbildning. Institutet kan således delta i planeringen och genomförandet av kommunernas personalutbildning och i den mån personalresurserna räcker till även anordna olika kurser och projekt på uppdragsbasis. All utbildning riktar sig i första hand till vuxna kommuninvånare. Måluppfyllelse I verksamhetsmålen är nyckelorden mångsidighet, kommuninvånarnas olika studiebehov och meningsfull fritidssysselsättning. Dessutom strävar institutet även till att erbjuda examensinriktade kurser med tanke på kompetenshöjning och tilläggsstudier för de vuxnas del. Institutet har lyckats erbjuda ett mångsidigt kursutbud där innehållet till allra största del bestämts av efterfrågan. Mångsidigheten när det gäller deltagarnas varierande behov av kursinnehåll, kurstid, kursplats och studietakt har kännetecknat verksamheten speciellt i Mariehamn. Utbudet har omfattat ämnesområdena religion, psykologi, pedagogik, historia, samhällsämnen, IT och en del andra naturvetenskapliga ämnen, språk, bildkonst och dans, sång och musik, gymnastik och andra må bra -ämnen, textil- och teknisk slöjd samt andra hantverkskurser, matlagning samt navigation. De flesta av kurserna har varit av allmänbildande karaktär, men institutet har även haft kurser som leder till en tentamen och 42 Utbildnings- och fritidssektorn till ett betyg. Sådana kurser har hållits bland annat inom språk, IT och navigation. I verksamhetsmålen för år 2002 nämns satsningen på målgruppen unga vuxna (i åldern år). Institutet har inte nämnvärt lyckats öka antalet unga vuxna bland kursdeltagarna. En orsak kan vara att större resurser för marknadsföring inte kunnat lösgöras för kurser till denna målgrupp. Det uppställda målet beträffande antal deltagare har nåtts för Mariehamns del. Antalet kurser uppgick till 628 under kalenderåret vilket är cirka 14 % fler än budgetmålet. Nästan 75 % av utökningen skedde i Mariehamn. Antalet undervisningstimmar var budgeterat till timmar. Institutet kunde dock förverkliga totalt timmar av vilka cirka 64 % hölls i Mariehamn. Uppdragsutbildningen som helt och hållet bekostas av beställarna, omfattade totalt undervisningstimmar. Institutet anordnade Svenska för inflyttade I, Svenska för inflyttade II, Svenska för flyktingar och kurser i IT, keramik och vattengymnastik beställda av Sjömansservicebyrån som riktar sig till de ombordanställda på finskflaggade fartyg. Vidare ordnades undervisning i fiolspel för barn, beställd av föreningen Barnfiolen, olika IT-kurser för Mariehamns stads anställda, IT-kurser och språkkurser för olika projekt och organisationer samt vattengymnastik och andra gymnastikkurser för stadens anställda och för olika firmor och organisationer. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Kurser Varav i Mariehamn Undervisningstimmar: den fria bildningen Varav i Mariehamn Undervisningstimmar: uppdragsutbildning Stadens andel i nettokostnader Nettokostnad per inv

45 POMMERNNÄMNDEN Nämndordförande: Matti Lindstedt Intendent: Bertil Byman Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 0,4% 99,6% Drift 0,8% 99,2% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Verksamheten har under år 2002 inte hållit sig inom den ekonomiska ramen, avvikelsen blev dock bara 2,2 %. Detta trots att avgiftsintäkterna blev hela 16,7 % lägre än budgeterat. Balansen uppnåddes nästan genom lägre kostnader i inköp av material och personalkostnader. En av de tre specialyrkesmännen anställdes först i november. Dessutom beviljades en specialyrkesman halvpension från och med augusti månad. Detta exceptionella tillvägagångssätt var möjligt genom att en entreprenör engagerades för specialuppgifter. Investering: Den omfattande mastreparationen krävde mer resurser än beräknat. Därför gjordes en omdisponering av övriga investeringsobjekt. Alla projekt blev dock genomförda. Den reducerade personalstyrkan ledde till mer kostnadskrävande metoder. Det oaktat drog stormastreparationen ut på tiden och euro flyttades till år 2003 för att fullborda arbetet. Totalt hölls sig investeringsbudgeten inom ramen framförallt på grund av att landskapet bidrog med euro mer än budgeterat. Ny bok om museifartyget Pommern Verksamhetsområde Till Pommernnämndens verksamhetsområde hör drift och underhåll av museifartyget Pommern med tillhörande kvartersområde. Till verksamheten hör ytterligare frivilliga aktiviteter i form av Pommerngastarna, Pommerns segelsömmare samt Pommern Fonden. Måluppfyllelse Stormastreparationen blev till största del genomförd. Arbetet med riggen fortsätter dock år Som en del av stormastreparationen förnyades skotstallet vid stormasten. Styrbordsnagelbänk framställdes och monterades på plats. På huvuddäck tätades alla läckor som man kunde finna, Utbildnings- och fritidssektorn 43

46 Pommern på Algots varv halva däcket smörjades med en blandning av linolja och tjära, dessutom skrapades och linoljades poopen som ett led i det normala underhållsarbetet. Panelen i en av passagerarhytterna byttes ut. Skrovreparationen fullbordades. Inom ramen för Pommern 2003-kommitténs projektbudget fortsatte arbetet med specialprojekt som är ägnade att öka intresset att besöka Museifartyget Pommern. Utställningen av fotografier ombord förnyades. De första 30 sidorna av det datoriserade kunskapsbiblioteket ombord producerades och datorutrustning anskaffades. Utrustning har köpts in för att ombord visa en ny film om Pommern och en enkel biografsalong har inrättats. Nytt material har även iordningställts av den anlitade entreprenören till filmen. En ny bok om Pommern har producerats på fyra språk. Tryckningen av de fyra språkversionerna har även påbörjats. Förberedelser gjordes inför de stora segelskeppens besök i Mariehamn under augusti Personal Det bör konstateras att personalstyrkan på 1,5 årsarbetare år 2002 var för liten. Detta fördröjde stormastreparationen och däcksunderhållet avsevärt. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Antal besökare Nettokostnad per inv Tredje året i rad fortsatte antalet besökare att sjunka. Detta är oroväckande. 44 Utbildnings- och fritidssektorn

47 FRITIDSNÄMNDEN Nämndordförande: Carl-Johan Wikström Fritidschef: Terese Åsgård Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 4,5% 95,5% Drift 12,0% 88,8% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Av det budgeterade kommunbidraget återstår 12 % eller euro. Intäkterna överskred budgeten med euro beroende på att beläggningen och därmed inträdesavgifterna vid Idrottsgården ökat mer än beräknat efter renoveringen. Av de budgeterade personalkostnaderna återstår euro. 40 % utgörs av månadslöner vilket förklaras av att personalstyrkan vid Idrottsgården tillsattes fullt ut först från september istället från maj samt att sammanlagt två tjänster/befattningar för närvarande hålls vakanta. En del arbetsuppgifter inom avdelningen för idrottsanläggningar sköts av sysslesättningsanställd personal. Särskilda ersättningar utgör 27 % och pensionspremier och sociala avgifter utgör 33 % av personalkostnadernas positiva budgetavvikelse. Kostnader för el, värme och vatten översteg budgeten med euro trots att en rejäl korrigering av budgeten hade skett på dessa poster. Investering: Förklaringen till att en så betydande del av investeringsbudgeten återstår finns främst i att det budgeterade anslaget för friköp av parkeringsplatser på euro under projektet Islandias parkering inte behövde utnyttjas. Baltichallens parkering och infart blev euro dyrare än beräknat. Inom ramen för de ospecificerade medlen genomfördes nödvändiga förbättringar av ridhusets botten till en utgift av cirka euro. Idrottsgården öppnade igen efter en omfattande renovering Verksamhetsområde Till fritidsnämndens verksamhetsområde hör fritidsverksamhet och föreningsstöd, uthyrning, drift samt underhåll och utveckling av motions- och idrottsanläggningar och ungdomsverksamhet. Måluppfyllelse Renoveringen av Idrottsgården slutfördes i maj och anläggningen öppnade igen i början av juni. En översyn av Idrottsgårdens arbetsorganisation genomfördes inför öppningen. Speciellt inom städfunktionen där städningen numera sker på dagtid istället för som tidigare på sena kvällar och nätter. Såväl städmetoder som utrustning och maskiner förnyades. Antalet städare kunde minskas från fyra till tre men en städfirma anlitas för vissa arbeten. Barn i årskurserna 1-4 har som tidigare erbjudits möjlighet att delta i idrottsskoleverksamhet i sitt närområde. En viss minskning av antalet deltagare märks främst beroende på att vissa barn prioriterar föreningsledda idrottsaktiviteter framför idrottsskolan. Minskningen av antalet deltagare betyder inte att barnens idrottsaktiviteter upphör utan snarare att de väljer andra ledda aktiviteter. I genomsnitt 115 barn deltog i idrottsskolan vilket kan jämföras med 150 barn år 2001 och 135 barn höstterminen Planeringen av Baltichallens yttre områden har påbörjats och en multispelplan för basket, handboll, landhockey, inlines, innebandy m.fl. aktiviteter föreslås att anläggas på sikt. Utbildnings- och fritidssektorn 45

48 bildtext Efter renoveringen har bowlingen fått ett uppsving som man inte ens kunnat drömma om. Beläggningen har ökat med 120%! Ett nytt avtal har tecknats med ridklubben Sleipner angående anläggningens hyra, drift och skötsel i syfte att jämställa ridsportens verksamhetsförutsättningar med de förutsättningar som gäller för flertalet andra idrotter och föreningar i staden. I korthet innebär förändringen att ridklubben erhåller en årlig ersättning på dryga euro för att den tar ansvar för anläggningens dagliga skötsel. Fritidsförvaltningen uppbär från och med ingången av år 2002 stall- och banhyror enligt liknande principer som gäller för övriga idrottsanläggningar. Ridklubben och privata ryttare har erlagt ca euro i hyror under året. Planenligt har 660 kvm av Bollhallas badmintonhall gjorts om till en modern och välutrustad anläggning för redskapsgymnastik. De parkeringsplatser som krävdes i byggnadslovet för Islandia förverkligades genom att 57 bilplatser, efter en stadsplaneändring, kunde lösgöras längs med Idrottsgatan. De övriga bilplatserna iordningställdes norr om Islanida och vid Idrottsparkens södra entré. Motionsbanorna har grundförbättrats och Baltichallens parkering och infart har färdigställts. Vid ungdomsbyrån har utöver den vanliga gårdsverksamheter olika gruppverksamheter bedrivits. Tjejgrupper är den vanligaste formen av gruppverksamhet men också grupper som aktiverar sig med olika sporter. Speciella killgrupper, en motsvarighet till de etablerad tjejgrupperna, har inte kommit igång främst på grund av ledarbrist och avsaknad av lämpliga arbetsformer. Med förhoppningen att även under skolloven locka flera ungdomar till ungdomsverksamheten har utbudet av aktiviteter till viss del ökat men också delvis ändrat inriktning mot mera äventyr och upplevelser. Trots detta har det inte skett någon större förändring av antalet besökare under loven. Väsentliga händelser Frågan om ungdomars delaktighet, möjlighet att föra fram sina åsikter och vara med och påverka har varit aktuell på flera sätt. Dels genom att en motion om e-demokrati beretts och behandlats och dels genom att ett ungdomspolitiskt program utarbetats. Målsättningen är att börja omsätta idéerna i praktiken under år Idrottsgårdens nya café hyrdes ut till en privat entreprenör och större delen av Idrottsgårdens nya kontorsutrymmen hyrdes ut till de åländska idrottsförbunden. 46 Utbildnings- och fritidssektorn Cosmicbowling introducerades under hösten som en ny aktivitet i bowlinghallen. Fredagskvällar viks för Cosmicbowlingen då man bowlar i en discoliknande miljö med såväl ljud- som ljuseffekter. Varannan fredag är det så kallad vuxenkväll då främst företag och organisationer bokar bowlinghallen för sin personal. I november arrangerades en välbesökt proffsboxningsgala i Baltichallen. Paddelklubben Neptuns r.f. verksamhetsplats på badhustomten måste flyttas och hamnen kunde erbjuda föreningen en ny plats i Lervik. Paddelklubben beviljades ett bidrag på euro till ett nytt kajakförråd. Fritidsnämnden behandlade en motion om pulkbacke i Hindersböle och föreslog att en del av befintligt motionsspår norr om Konvaljegränd får fungera som pulk- och kälkbacke och att en ny slinga för motionsspår anläggs i stället. PAF-Elit Damer (innebandy) och Samuel Mäki (judo) tilldelades fritidsnämndens idrottsstipendier. Ledarstipendierna gick till Camilla Stenström (Paf-Elit) och Peter Mattsson (IFK Mariehamn Fotboll). Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Besök Idrottsgården Simhallen Totalt Nettokostnad/besök Utomhusanläggningar Islandia Baltichallen Bollhalla Ridanläggning Fritidsverks. i skolorna Ungdomsverksamhet Övriga Besökare sammanlagt Nettokostnad per inv

49 Mosaikväggen Sport av Jonas Wilén. Vägen till målet.. steg för steg, konstverk av Minna Rundberg. Simhallens besöksantal år 2000 och 2002 Bowlinghallens besöksantal år 2000 och år 2002 år år 2002 år juli augusti september oktober november december 0 juli augusti september oktober november december Besöksantalet vid Idrottsgården ökade mer än förväntat efter nyöppningen i juni. Antalet besökare i simhallen ökade, i jämförelse med år 2000, under tiden juli-december med i genomsnitt cirka 800 per månad eller 22 %. I bowlinghallen var ökningen under samma period besök per månad eller 128 %. Dryga idrottsturister besökte anläggningarna varav cirka övernattade en eller flera nätter på Åland. Utbildnings- och fritidssektorn 47

50 TEKNISKA NÄMNDEN Nämndordförande: Fredrik Lindqvist Förvaltningschef: Kai Söderlund ALLMÄN TEKNISK VERKSAMHET Kanslisekreterare Gun-Maj Lehtonen, fastighetschef Yvon Säll, stadsgeodet Jan Donner, arbetschef Lars-Göran Åström, lagerchef Roger Johansson, verkmästare Henrik Lundén Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter Del av kommunbidraget 8,4% (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat ,6% Drift 58,5% 41,5% INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Det totala driftresultatet visar ett överskott på euro med beaktande av det budgeterade kommunbidraget på 3,8 milj. euro. Kostnaderna underskrider totalt budget med euro samtidigt som intäkterna är högre än budgeterat. På en omsättning om cirka 9,7 milj. euro är nettoavvikelsen liten. Personalkostnaderna underskrider budget med euro. Den största avvikelsen om knappt euro finns inom markavdelningen som inte haft alla arbetsförhållanden tillsatta. Man bör notera att till den delen det gäller timavlönad personal utgår samtidigt de intäkter som budgeterats för det arbete personalen utför. Även på andra avdelningar har man haft obesatta poster, dels beroende på svårigheter med att kunna rekrytera kompetent personal, men man har även försökt undvika att besätta poster i samband med kortare tjänstledigheter, sjukledigheter eller deltidspensioneringar. Kostnaderna för köp av tjänster har däremot överskridits med euro i förhållande till budget. Inom fastighetsavdelningen är överskridningen över euro och orsaken är delvis att avdelningen haft en underbemannad personalstyrka och ersatt detta genom att anlita externa entreprenörer, dels på grund av en generell budgetöverskridning. 48 Tekniska sektorn Såväl de interna kostnaderna som intäkterna visar en överskridning i förhållande till budget främst beroende på att uttag av internt material från lagret budgeterats netto men konterats över bokföringen samt att verkstadens debiteringar för bilar och maskiner har överskridit budgeten. Övriga kostnader underskrider budget med ungefär euro eftersom man har budgeterat vissa mindre arbeten under denna kontogrupp medan utfallet ingår under köp av tjänster. Avgiftsintäkterna underskrider budget med cirka euro beroende på att intäkterna på cirka euro från avfallshanteringen för stadens fastigheter budgeterats under denna punkt men konterats som interna intäkter. Underskottet under posten övriga intäkter beror på felbudgeterade intäkter från Strandnäs gård och Doktorsvillan på euro samt den aviserade orealistiska inkomstförväntningen på euro som budgeterats för maskinhyror. Intäkterna för tomtarrenden överskrider däremot budget med cirka euro. Investering: För investeringarnas del är flera större byggprojekt aktuella över årsskiftet varför det slutliga resultatet inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. De projekt som färdigställts har i stort följt budget

51 Mindre gatureparationsarbete i korsningen Norragatan Ålandsvägen. med vissa avvikelser. Inom avdelningarnas budgetbeskrivning finns en närmare analys över dessa projekt samt avvikelserna från budget. Byggnadskommittéer Staden har haft separata byggnadskommittéer för sex projekt inom tekniska nämndens verksamhetsområde under året. Två av kommittéerna, Badhuset och Strandnäs skola, har arbetat aktivt under år I bokslutet ingår mindre resterande poster för två projekt, daghem i södra staden och Odalgården, medan arbetet för två andra projekt, Ytternäs skola och Blåbäret, nyligen påbörjats. För kommittéernas del finns en separat presentation. Verksamhetsområde Tekniska nämnden ansvarar, utöver de uppgifter som på annat sätt stadgas, för stadens uppgifter och service i anslutning till samhällsbyggandet, allmänna byggnader och allmänna områden, trafikplaneringen, miljövården och renhållningen, kollektivtrafiken samt energi- och vattenförsörjningen. Nämnden fungerar som direktion för elverket. Måluppfyllelse Budgetmålsättningar Bostäder Lilläng och Norra Dalbo bebyggdes och planerade tomter bjöds ut för byggnation. Stadsplanering Planeringen av Horelliområdet och oljehamnsområdet fortsatte. Inget område för nya bostäder byggdes ut. Miljö En ny avfallsplan godkändes och arbetet med att planera en sluthantering för det biologiskt nedbrytbara avfallet och de brännbara restprodukterna fortsatte inom ramen för Kommunalförbundet Ålands Miljöservice. Ett slutligt miljötillstånd för Lotsbroverket erhölls men har besvärats. En projektledare med uppdrag att ta fram anbudshandlingar för en ombyggnad och att delta i genomförandet upphandlades. El från eget vindkraftverk används till gatubelysningen och tillgänglig grön el inköptes för Stadshusets bruk. Trafik Arbetet med att förverkliga trafiksäkerhetsplanen har inte avancerat i planerad omfattning. En trafikregleringsplan för Österleden utarbetades i samråd med landskapsstyrelsen. Den första etappen av en ombyggnad av Godbyvägen förverkligades och slutresultatet blev lyckat. Den avgiftsfria busstrafiken fortsatte under året. En enkätundersökning om åkandet genomfördes i samråd med Ålands statistik och utredningsbyrå. Fastighetsförvaltning Verksamheten inom fastighetsförvaltningen har fortsättningsvis varit intensiv. Servicen gentemot nyttjarna har trots detta kunnat hållas på en hög nivå. Väsentliga händelser Systemet med rullande avläsningar för el- och VA-faktureringen som togs i bruk från årets början har fungerat över förväntan. Responsen från kunderna har också till övervägande del varit positiv. Arbetet med värdering av arbetsuppgifterna för byråpersonalen påbörjades under hösten. Värderingen bygger på nya Tekniska sektorn 49

52 avtalsbestämmelser för personal som lyder under AKTA-avtalet. Byggandet i stadens regi har även under år 2002 varit intensiv och inom fastighetsavdelningen har man genomfört cirka 25 investeringar. Därtill har fem projekt som dragits av kommittéer pågått i olika faser. Byggnadsverksamheten har varit livlig och tomtfrågorna har dominerat mätningsavdelningens verksamhet. Totalt 32 arrendeavtal och 19 köpebrev har tecknats under året. Parkverksamheten har utförts enligt planerna. Markavdelningen har i samarbete med stadsarkitektkontoret påbörjat en studie av stadens grönytor. Målsättningen med detta är att få en koordinering mellan planeringen och skötselfunktionerna och att på sikt skapa lägre driftkostnader. Rekryteringen av sommarpersonal lyckades bra och planerat arbetsresultat uppfylldes från den gruppen. Vad gäller trafikleder har en godtagbar driftskötselstandard uppnåtts. Arbetet med att förverkliga trafiksäkerhetsprogrammet fortsatte på det fjärde året där vissa av åtgärderna mottogs med blandade känslor hos allmänheten. Utbyggnadstakten är fortfarande för långsam i förhållande till planens målsättningar. Som ett komplement till arbetet med generalplanen påbörjades en trafiknätsanalys. Arbetet med en ny avfallsplan har under året tagit ett steg mot en slutlig lösning. I samråd med miljökontoret har markavdelningen utrett olika taxakonstruktioner och studerat olika hämtningssystem. Man har även studerat olika förslag på en centralt belägen bemannad återvinningscentral. Återvinningen visar på en fortsatt ökning som ett resultat av information och långsiktigt arbete. Inom lagret har utvecklingen av interna rutiner i anslutning till ekonomisystemet Navision Financial dominerat verksamheten. Nämndens verksamhet Tekniska nämnden höll totalt 15 sammanträden och behandlade 171 ärenden under verksamhetsåret. Lilla Holmens framtida utveckling diskuterades och behandlades i flera omgångar. Då nämnden tog ställning till den slutliga utvecklingsplanen, som utarbetats av en politiskt tillsatt kommitté, föreslog man enhälligt att projektet framskjuts till budgetbehandlingen år På förslag av nämnden ordnades informationsmöten om förslaget till avfallsplan för stadsfullmäktige och allmänhet. Efter omröstning i nämnden förordades förslaget till avfallsplan med några smärre ändringar. En upphandling av kollektivtrafiken blev aktuell eftersom gällande avtal med Röde Orm utgår den Samtidigt pågick en allmän diskussion om att återinföra avgifter inom kollektivtrafiken. En motion om en revidering av trafiksäkerhetsprogrammet behandlades i nämnden som med hänvisning till förestående uppföljning av planen och en planerad trafiknätsanalys föreslog att programmet inte ändras i detta skede. Turerna kring ärendet om en gång- och cykelväg på Norragatan har varit många. Slutresultatet blev att nämnden ålades att utarbeta en lösning där Norragatans ena sida förses med en kombinerad gång- och cykelled som kan fungera temporärt och som inte innebär stora ombyggnadsåtgärder. Nämnden beslöt att arrangemanget utvärderas efter sommarsäsongen. På basen av en enkät och en trafikräkning från markavdelningen föreslog nämnden att försöket skulle avslutas. Efter att staden godkände villkoren i miljötillståndet för omoch tillbyggnad av Lotsbroverket tillsatte nämnden på uppdrag av stadsstyrelsen en projektgrupp samt en projektledare för den fortsatta projekteringen. Stadsstyrelsen är referensgrupp till projektgruppen. En upphandling av projektledarkonsult genomfördes. 50 Tekniska sektorn Nämnden tog ställning till ett förslag om vägritning för Östernäsvägen och anhöll till stadsstyrelsen om att få utarbeta ett förslag enligt delgeneralplanen där Östernäsvägen anges som en matargata. Ett ökat antal boende har framfört sitt missnöje till staden över att bilister inte iakttar försiktighet och inte följer gällande hastighetsbegränsningar i bostadsområden. Nämnden beslöt att under en testperiod och enligt av staden fastställda principer tillåta boende att bygga farthinder av typen blomlådor på sina bostadsgator om de så önskar. Projektet nya Tekniska verken fick vind i seglen när klartecken gavs för att anbud fick begäras in. I slutet av året var upphandlingen av ett nytt kontorshus klar. Nämnden fastställde gaturitningar och tomtindelningar, behandlade flera medborgarinitiativ och motioner samt gav utlåtande om olika stadsplaner såsom planeringen av södra Lotsberget och norra Västra Ytternäs där stor vikt lades på trafiklösningarna. Personal På personalsidan har det skett en viss föryngring som en följd av pensioneringar och personal som slutat. Trenden med deltidspensioneringar har hållit i sig samtidigt som behovet av ersättande personal uppstått. Det har fortsättningsvis varit svårt att rekrytera personal till befattningarna inom den tekniska branschen. Inom flera avdelningar har detta inneburit att befintlig personal tagit över ett ökat antal arbetsuppgifter på ett berömvärt sätt. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Nettokostnad per inv Miljö Ett vedertaget miljötänkande finns inom administrationen. Exempel på detta är strävan till en så rationell kopiering som möjligt med i allmänhet dubbelsidig kopiering och minskad volym av föredragningslistor genom att dessa kan läsas på hemsidan, återanvändning av kuvert och gamla blanketter för internt bruk samt sortering av returpapper. Vid planering och drift av fastigheter eftersträvas god funktion och trivsam arbetsmiljö, bra kvalitet i byggnadsarbeten genom ökad kontroll, bra belysning och låg energiförbrukning. En god inomhusmiljö och sunda material i byggprojekten eftersträvas. Fastigheternas installationer sköts för att få optimal verkningsgrad. Arbete med att undersöka fastigheter som kan misstänkas ha fuktskador sker kontinuerligt för att undvika mögelskador. Problemavfall som t ex förbrukade batterier, sprayburkar och andra miljöfarliga ämnen samlas upp och omhändertas. Kasserade plaströr och annat plastskrot från VA-rör och elkabelskydd samlas upp och återlämnas om möjlighet finns till lokal leverantör. I övriga fall lämnas skrotet till problemavfall för omhändertagande. Bilar och maskiner som används inom tekniska verken hör till miljöpåverkande verksamhet, men maskinparken sköts och underhålls så att den negativa påverkan minimeras. Oljor och övrigt miljöfarligt avfall sorteras och omhändertas. Vid inköp av nya bilar och maskiner vägs miljöaspekter in men idag finns inte helt miljöofarliga fordon på marknaden. De elbilar som har testats har inte motsvarat de krav som ställs på maskinparken.

53 Byggnadskommittéer Strandnäs skola Kommittémedlemmar: Ordf. Johan Rothberg, Marianne Eliasson, Christian Nordas, Christian Beijar och Ester Miiros. Kommitténs uppgift är att genomföra om- och tillbyggnaden av Strandnäs skola i enlighet med stadsstyrelsens beslut den 20 juli Strandnäs skolas om- och tillbyggnad har pågått med full styrka under året. Budgeten ser ut att hålla trots flera höga tilläggsutgifter i projektet. Konsultutgifter och kopieringskostnader har blivit höga på grund av bristande bygghandlingar. En nödvändig asbestsanering har inneburit avsevärda utgifter för återställandet av de cirka 1700 kvadratmeter stora golvytan i gamla byggnaden. Även de tillfälliga skolmoduler, som behövdes i ytterligare sex månader i samband med den senarelagda byggstarten innebar större utgifter än planerat. Under året har byggnadsarbetet fortsatt efter de planer som fastslogs under planeringsskedet år Arbetet har under året således mest bestått i att ta ställning till olika problem i projektet och sammanhängande utgiftsregleringar. Tidsplanen har reviderats med en månad. Detta ska inte innebära någon fara för skolstarten i augusti Den yttre miljön är också planerad och kommer att stå klar till skolstarten. Beslut om den konstnärliga utsmyckningen har tagits i samråd med kulturnämnden. Ett konstverk kommer att utföras invändigt av Jan-Erik Andersson, livbåtsäventyret, och ett annat verk av Peter Winqvist i form av ett träd på fasaden, Yggdrasil. Vid taklagsfesten som hölls den 24 januari 2003, var omdömena övervägande positiva till de nya skollokalerna. Badhuset Kommittémedlemmar: Ordf. Roger Jansson, Britt Lundberg, Katrin Sjögren och Lars Wiklöf. En planeringskommitté som tillsattes av stadsstyrelsen år 2001 hade i uppdrag att utarbeta ett slutligt förslag som föreläggs stadsfullmäktige så att förverkligande av anläggningen kan inledas efter årsskiftet Stadsfullmäktiges målsättning var att i brådskande ordning genomföra ett badhusbygge norr om Sjökvarteret, öster om Österleden. Uppdraget slutfördes till en investeringsutgift på cirka euro. Kommittén slutförde sitt uppdrag i mars 2002 då slutrapport och skissritningar överlämnades till stadsstyrelsen. Badhusprojektet beräknades till cirka 10 milj. euro och ett bidrag om högst 5 milj. euro utlovades av landskapsstyrelsen. Stadsfullmäktige godkände planeringskommitténs slutrapport och skissritningar den och en byggnadskommitté tillsattes för uppförande av ett badhus på Strandängen i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. I september beslöt stadsfullmäktige att fullfölja projektet i enlighet med tidigare godkända skissritningar. Ett tilläggsanslag på 1,7 milj. euro beviljades. Efter att projektet bjudits ut på entreprenad konstaterades att det planerade badhuset kan uppföras till en utgift på euro. Badhusbygget genomförs som en totalentreprenad med Ålands Bygg Ab som entreprenör. Byggnadsarbetena inleddes i slutet av oktober 2002 och badhuset skall stå klart sommaren Cirka 40 % av det budgeterade anslaget återstod vid årsskiftet. Daghem i södra staden Kommittémedlemmar: Ordf. Signe Järvenpää, Gerd Sjöberg och Tony Sindén. Projektet har slutförts under året. Av tillgänglig budget återstår cirka euro. Detta hänger samman med förmånliga slutförhandlingar med entreprenörerna samt att ändrings- och tilläggsarbeten kunde hållas på en relativt låg nivå. I budgeten ingick ytbehandling av plåttaket, men detta bör inte utföras förrän om två år. Odalgården Slutreglering av den tidigare kommitténs arbete har genomförts. Ytternäs skola Stadsstyrelsen tillsatte i november 2002 en planeringskommitté som inte aktivt hunnit inleda sitt arbete under året. Planering av daghemsfastigheter Kommittémedlemmar: ordf. Sten Eriksson, Fredrik Lindqvist, Gun-Marie Larpes-Nordas, Karin Holmberg och Johan Lindholm. Kommittén har påbörjat sitt arbete och inledningsvis använt ett mindre anslag. Omdisponerade medel har utnyttjats för tillfälliga baracker. Tekniska sektorn 51

54 VA-VERKET VA-chef: Jouni Huhtala EKONOMI Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Del av totala intäkter 11,3% 88,7% Drift 7,9% 92,1% del av totala investeringar Ekonomi Drift: VA-verkets totala driftsresultat med ett överskott på euro är aningen bättre än budget. Försäljningsintäkterna följer i stort sett budgeten. Den minskade vattenförsäljningen är kompenserad med en ökad mängd mottaget externt slam. Verksamhetens kostnader är euro lägre än de budgeterade. Ett ökat antal vattenläckor i stamledningarna och tillfälliga störningar i reningsverkets drift, reparation av gasmotorer, problem med flytslam och avbrott i saneringen av ledningsnätet har resulterat i något ökade kostnader för köptjänster, olja och kemikalier samt för interna kostnader. Investering: Med anledning av att projektet Lotsbroverket kom i gång först i slutet av året kommer resterande investeringsbudget att överföras till år Utgifterna för reinvesteringar, främst sanering av ledningsnätet, har överskridit utgifterna med euro medan investeringsinkomsterna är euro högre än budget. Av investeringsprojekten har Fridhemsvägen, Forellvägen, Godbyvägen och Hindersbölevägen överskridit de kalkylerade utgifterna. För Godbyvägens del ingår ökade utgifter för dagvattenmaterial som belastar VA-verkets investeringsbudget samt delvis utökad entreprenad. För Fridhemsvägen och Forellvägen har projekten utvidgats. Målsättningen har varit att rationalisera framtida sanerings- och utbyggnadsarbeten i ledningsnätet vid angränsande områden. Vid Hindersbölevägen ökade mängden sprängning och antalet maskintimmar då ett nytt dike måste grävas bredvid det befintliga. För att hålla investeringsbudgeten i balans krävdes strykning eller senareläggning av vissa projekt. Verksamhetsområde VA-verket handhar den allmänna planeringen och driften av stadens vatten-, avlopps- och dagvattensystem samt svarar för underhåll av VA-verkets anläggningar. Avloppsreningsverket, Lotsbroverket, fungerar som en driftsenhet inom avdelningen. Måluppfyllelse Verksamheten har huvudsakligen bedrivits med god servicenivå enligt fastställda planer och målsättningar. VA-verket har för tillfället 15 anställda, varav driftsingenjör, biträdande arbetsledare och städare arbetar på 60 % deltid. VVS-teknikerns arbetstid delas mellan VA-verket och byggnadsinspektionen i förhållandet 60/40. För att kunna uppfylla ställda krav på kundorienterad service, uppdatera ledningskartor och utarbeta tillförlitligt projekterings- och budgeteringsunderlag märks behovet av att denna resurs i sin helhet behövs på VA-verket. Under verksamhetsåret har 400 meter nya vatten- och avloppsledningar samt meter nya dagvattenledningar byggts. Längden sanerade vattenledningar var 370 meter, avloppsledningar meter och dagvattenledningar 100 meter. Under året reparerades 15 stycken vattenläckor i stadens huvudvattenledningar. Lotsbroverket uppfyller gällande tillståndskrav för fosfor och biologiskt syreförbrukande ämnen med god marginal trots att det tidvis kan uppstå driftstörningar på grund av höga flöden och slamflykt. Totalt 1,7 miljoner m 3 inkommande avloppsvatten renades i Lotsbroverket under året. Det totala inkommande flödet minskade med 15 %, vilket beror på en minskning av mängden läckvatten som är direkt proportionell till nederbörden. 52 Tekniska sektorn

55 Maskinmästare Gösta Lindroos på kontrollbesök vid pumpstation nr 2 vid Österhamn. Cirka 80 % av allt avloppsvatten som renas i Lotsbroverket pumpas via den här pumpstationen. Golvnivån i pumprummet med tre torruppställda pumpar ligger cirka fem meter under havsvattenytan. Elcentralen ligger ovanpå vid markplan. Lamellavskiljare är stadens första reningsanläggning för dagvatten och den är placerad bredvid pumpstation nr 2 i Österhamn. Dagvatten från en del av stadscentrum behandlas (avskiljning av fasta partiklar och eventuella oljeutsläpp) i anläggningen och leds sedan till Slemmern. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År VATTENVERKET Antal abonnenter därav storförbr Inköpt vattenmängd m Svinn m Inköpskostnad/m 3, exkl. moms 0,72 0,72 0,75 0,75 Intäkt per m 3, exkl. moms 1,16 1,16 1,20 1,20 Såld vattenmängd AVLOPPSVERKET Anslutna abonnenter, Lemland Anslutna abonnenter, Jomala Antal abonnenter, staden Avloppsvattenmängd totalt m Nettointäkt per invånare Mängderna sålt vatten och mottaget avloppsvatten från hushållen är 3% lägre än budgeterat. I jämförelse med år 2001 är volymerna nästan oförändrade. Mängden läckvatten är m 3 eller 8%, vilket är något högre än under föregående år (6%). Ökningen kan delvis förklaras med ett ökat antal läckor i stamledningarna. Det totala läckvattnet ligger ändå på en mycket låg nivå. Den totala längden av stadens vattenledningar uppgår till cirka 80 km, längden avloppsledningar till 74 km och längden på dagvattenledningar till 40 km. Miljö Lotsbroverket uppfyller gällande tillståndskrav för fosfor och biologiskt syreförbrukande ämnen med god marginal. Projekteringen för utbyggnad av Lotsbroverkets kväverening och övrig sanering inleddes vid slutet av året då tekniska nämnden beslöt att anlita ett konsultföretag för uppdraget som huvudkonsult och projektledare. Ombyggnaden innebär att den befintliga reningsprocessen ytterligare förbättras till en kväverening på minst 70 procent. Tekniska sektorn 53

56 ELVERKET Elchef: Cai-Eric Ekström Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År RESULTATRÄKNING Omsättning Köp av tjänster Köp av material, förnödenheter och varor Hyreskostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella kostnader Avkastning på grundkapital Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 0 Del av totala intäkter 24,0% 76,0% Drift 4,0% Räkenskapsperiodens resultat INVESTERING 0 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto KALK. BALANSRÄKNING 96,0% Del av totala investeringar Aktiva Materiella tillgångar Fordringar Kassa o. banktillgodohavanden Passiva Summa eget kapital Grundkapital Anslutningsavgiftsfond Överskott (underskott) från tidigare år Periodens överskott (underskott) Summa främmande kapital Långfristigt Kortfristigt Ekonomi Drift: Överskottet är euro högre än budgeterat och beror bland annat på det restbelopp från övergång till rullande avläsning år 2000 som krävde ändring av faktureringsrutinerna, en kallare höst som innebar en ökad omsättning och vinst samt den höjda överföringsavgiften. Överskottet används till amortering av elverkets låneskuld i enlighet med direktionens förslag. Elöverföringsvolymen var 3,4 % eller MWh högre än budgeterat och inköpskostnaden till denna del var 12,7 % eller euro högre. Prishöjningen från Kraftnät Ålands påverkade överföringspriset med 0,13 cent/kwh. Elenergiinköpen var 0,4 % eller 450 MWh lägre än budgeterat. Inköpspriset på el steg med 0,03 cent/kwh. Andra leverantörer sålde cirka MWh elenergi via elverkets nät, en ökning med 14 %. Kostnaden för inköp från stadens eget vindkraftverk var endast 140 euro högre än annan elenergi då andelsåterbäringen var 0,82 cent/kwh. Investering: Generellt har utgifterna för slutförda projekt blivit lägre än planerat. Till viss del beror detta på att Mariehamns Telefon Ab i större utsträckning än beräknat deltagit i grävningar av kabeldiken, främst vad gäller högspänningsledningar. För en del pro- 54 Tekniska sektorn

57 jekt återstår återställningsarbeten och några har framskjutits till följande år. Projekt Tariffutrustning har väntat på teknikutvecklingen av den nya generationens utrustning som försenats kraftigt. Nystart sker i mars Bristen på utförande personal är den viktigaste orsaken till att vissa projekt framskjutits. Flera obudgeterade projekt tillkom under året. Det största projektet gäller rörläggning på en sträcka om m för 10 kv ledning till Järsö i samarbete med Sonera och Mariehamns Telefon. Eftersom ledningen bör bytas ut under de närmaste åren innebär rörläggningen att projektet kan genomföras till en lägre utgift än planerat. I ett samarbetsprojekt med Kraftnät Åland längs Elverksgatan och över Klinten utfördes grävningar för att undvika ny grävning på samma sträcka inom några år. En något större satsning än budgeterat krävdes i ledningsförstärkningar för att förbättra elkvaliteten för kunder i Västra Ytternäs. Verksamhetsområde Administration, utbyggnad och underhåll av elnät, gatubelysning, trafikljus samt fibernät för stadens datatrafik. Granskning av elentreprenörernas arbeten samt inköp och försäljning av elenergi. Måluppfyllelse Verksamhetsförändringar 2002 (2001) var bland annat att elmedelinköpspriset (el och överföring) steg med 2,7 % (+ 7,8 %), elöverföringen ökade med + 4,17 % till MWh (+ 4,7 %, MWh), elenergiinköpet ökade med + 1,57 % till MWh (- 7,7 %, MWh), effektinköpet oförändrat 17,9 MW (+ 1,7%, 17,9 MW), 30 energimätare monterades ner (36), 31 energimätare byttes ut mot nya (28), 173 nya energimätare monterades (121), 60 fastigheters elinstallationer certifieringsbesiktigades (42), 230 kunder meddelades om avstängning (246), en kund stängdes av (6), 19 abonnenter erhöll ny tariffteknik (24) och grön el förmedlades till 42 kunder (34). Väsentliga händelser Anbud på elenergi begärdes in från flera leverantörer för en period om tre år. Avtal om balans och elenergileverans tecknades med Ålands Energi Ab. Elenergipriset på den nordiska elbörsen steg kraftigt under senhösten. Flera av de kunder som bytt till annan leverantör påverkades av detta. Prisnivån för elverkets kunder har varit stabilare. Rullande avläsning av elförbrukningen genomfördes i full utsträckning under året. Avläsningen fungerar över förväntan. Driftstörningar Följande tre korta avbrott i elleveransen från Kraftnät Åland inträffade under året; hela Mariehamn den 2 februari kl 04:16 i tio minuter på grund av störning i Senneby, södra Mariehamn den 4 mars kl 06:33 i 19 minuter orsakad av en katt i ett ställverk och hela Mariehamn den 4 maj kl 14:14 i två minuter på grund av åskan. Därutöver har ett fåtal avbrott orsakats av planerade arbeten eller fel i eget elnät. Personal 16 personer, varav en på deltid och tre i deltidspension. Två sommarextra arbetade under tre månader. Situationen inom personalbemanningen har ytterligare försvårats och är nu allvarlig. Under året slutade en nyanställd samt en erfaren montör som varit tjänstledig. Personalomsättningen har varit stor under de senaste åren vilket inneburit en Rullande avläsning av elförbrukningen genomfördes i full utsträckning under året orimlig arbetsbelastning på den mer erfarna personalen. En påverkande faktor är konkurrensen och de skilda lönenivåerna som råder i branschen. Servicenivån är kraftigt försämrad då erfaren personal inte finns i tillräcklig utsträckning. Utförda arbeten Elverket utförde följande arbeten under året; förnyandet av transformatorstationen vid Grindmattesvägen, utbyte av 10 kv ledning Lekgränd Jungmansgatan, Jungmansgatan Oljehamnsvägen, Västernäs City Måsvägen, Måsvägen Doppingvägen, Doppingvägen Skrakvägen, och Möckelöbrinken Västra Esplanadgatan. Vidare utfördes förstärkningar i lågspänningsnätet på flera ställen; sex stycken fördelningsskåp förnyades (sex st, 2001), rörläggning utfördes på flera ställen där gator förbättrades, 53 elanslutningar, varav 9 stora, byggdes ut eller förändrades (59 år 2001), utbyggnad av gatubelysning på Norra Esplanadgatans västra del, ledningar och fördelningsskåp i södra Dalbo, ny 10 kv ledning Strandgränd Badhuset, ny transformatorstation byggdes vid Badhuset, rörläggning för framtida utbyte av 10 kv ledningar utfördes på Elverksgatan och över Klinten i samarbete med Kraftnät Åland och Elandelslaget samt drygt meter i vägbankar längs Järsövägen i samarbete med Sonera och Mariehamns Telefon. Följande budgeterade projekt genomfördes inte under året; utbyte av 10 kv ledning Kraftverket Fabriksgatan, Fabriksgatan Yrkesskolan, Yrkesskolan Övernäs Skola och byte av transformatorstation Pommern Miljö Så kallad grön el förmedlades till 34 kunder vilket utgör cirka 96% av möjlig försäljning. Arbetet med byte av gatubelysningsarmaturer till mer energisnålare fortsatte under året men i halverad omfattning mot normalt. Framtid Endast de mest akuta arbetena har utförts under året på grund av personalbristen. Någon större förbättring förväntas inte. Elverket bedömer att detta inom snar framtid kan medföra onödiga avbrott i distributionen och förseningar i leveranserna med risk för skadestånd till kunderna som följd. Även på investeringssidan kan extra utgifter uppstå då arbeten alltid inte kan genomföras vid fördelaktigast läge. Satsningen på byte av felkänsliga 10 kv ledningar borde fortsätta cirka fem år till och byte av äldre transformatorstationer cirka två år. Efter detta bör tyngdpunkten överföras mot lågspänningsnätet. Byten av fördelningsskåp bör fortsätta kontinuerligt, likaså gäller utvecklingen av energimättekniken, där målet är att inom en tioårsperiod få all energimätning med direkt kommunikation. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Högspänningsledningar km Transformatorstationer Lågspänningsledningar km Antal abonnenter därav storförbrukare Inköpt energi MWh Varav vindkraftverk MWh Såld energi MWh Till storförbrukare MWh Nettointäkt per invånare Tekniska sektorn 55

58 HAMNNÄMNDEN Nämndordförande: Ronald Boman Hamndirektör: Jan Sundström Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Del av totala intäkter 16,3% 83,7% Drift 3,7% 96,3% Del av totala investeringar Ekonomi Drift: Det positiva driftresultatet uppfyller budget trots ett intäktsbortfall på grund av fartyget Isabellas grundstötning. Personalkostnaderna på euro understiger budget och köp av tjänster och material följer i stort det planerade. Inga större driftshaverier har inträffat under året. Investering: Totalt sett har årets investeringarna hållit sig inom budgeterad ram och gått enligt planerna. Bland de genomförda investeringarna kan nämnas en ny hiss mellan matargångsnivåerna vid kaj 4, arbete med Socishamnens småbåtshamns nya yttre träpir som påbörjats under året, en ny mattvätt på land färdigställdes och som kan tas i bruk våren 2003 och stålkonstruktioner på landgångar kaj 5 som har underhållsmålats. Krav på miljötillstånd är idag så högt ställda och tidskrävande att muddring i småbåtshamnarna i Nabben, Notudden och Lervik varit omöjlig att genomföra under året. Nya sedimentprover för en kostnad av euro har tagits. Verksamhetsområde Hamnnämnden ansvarar för all hamnverksamhet inklusive hamntrafik, kajanläggningar, hamnbyggnader, stadens fiskehamn, småbåtshamnar och mattvättningsanläggningar. Hamntrafiken består till övervägande del av att tillhandahålla hamnfaciliteter för passagerar- och bilfärjor. Måluppfyllelse I stort har årets uppställda mål uppfyllts. Trafiken Inga större förändringar i fartygstrafiken trots vissa avbrott. På grund av grundstötning var Isabella ur trafik från slutet av december 2001 till mitten av februari 2002, vilket betydde ett bortfall i hamnavgifter. Ålandsfärjan var ur trafik för ombyggnad under perioden Hamnanläggningarna fungerade bra trots den stränga kyla som var i slutet på året. Under året har 22 kryssningsfartyg inbokats för år Tekniska sektorn

59 Anlöpande och avgående fartyg i Västra hamnen. Väsentliga händelser Behandling av besvär angående hamnavgiftstaxan pågår i både Konkurrensverket och Ålands Förvaltningsdomstol. Information om kommande ny avfallslag för fartyg samt nya säkerhetsregler för fartyg och hamnar har erhållits under året. Personal På försök har arbetsstyrkan minskats med en man när fartygen lägger till runt midnatt. Trots tidigare års svårigheter med att besätta lediganslagna städarbefattningar har nu alla befattningar varit ordinarie tillsatta. Miljö Ett antal fartyg som erhåller miljörabatt har under året kontrollerats så att de uppfyller hamntaxans fodringar på miljörabatt. Framtid Information om en ökad passagerafartygstrafik från år 2004 från Birka Line och Tallink har givits. Detta kan leda till behov av utbyggnader och ökade investeringsutgifter för verksamheten i hamnen. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Passagerartrafik Antal anlöp Intäkter/anlöp Ank passagerare (tusental) Övriga fartyg Anlöp under året Intäkter/anlöp Ickereguljära kryssningsfartyg Antal anlöp Intäkter/anlöp Antal passagerare Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Småbåtsplatser Antal båtplatser tot Grad av utnyttjande (%) Intäkter totalt hamnen (Milj) Nettointäkt per inv De totala fartygsanlöpen blev år 2002 (4.724 år 2001), en minskning med 49 anlöp. I medeltal var det 12,8 fartygsanlöp per dygn. Tekniska sektorn 57

60 STADSPLANENÄMNDEN Nämndordförande: Siv Strandberg Stadsarkitekt: Folke Wickström Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter Del av kommunbidraget 1,0% 99,0% Drift 0,1% 99,9% Investering (=) Summa investering Ekonomi Drift: Nämnden har hållit sig innanför driftramen med en marginal på euro eller 7 %. Personalkostnaderna underskrider budgeten med euro beroende på att personalen till stora delar tar ut sin semesterersättning i tid. Medel reserverat för genomförande av en medborgarutställning, euro lämnas oanvända för att utställningen genomförs vintern 2003 eller årsskiftet Intäkterna visar ett totalt underskott på euro (-7,7 %), där stadsplaneavgifterna är euro (+105 %) och byggnadsplaneringsersättningar är euro (-63 %). En betydande orsak till att förväntade intäkter inte uppfyllts är att fastighetsavdelningen numera sköter byggnadsplaneringen inom sin egen förvaltning. Investering: Inköp av nya möbler har genomförts i enlighet med budget. Målsättningen för året var att projektet plandata och dess inköp av programvara skulle slutföras under året. Detta har inte uppnåtts på grund av att stadsarkitektkontoret inväntar att It-infrastrukturen byggs ut så att en modernare plotter bättre kan hantera de stora kartinformationsmängderna som krävs. Investeringen överförs till år Verksamhetsområde Stadsplanenämnden handhar de uppgifter som utgör förutsätt- 58 Tekniska sektorn Stadens målsättning är att bevara och vörda innerstadens gamla bebyggelse. Under året genomfördes och påbörjades några uppmärksammade fasadrestaureringar. ningarna för planeringen av byggandet i staden. Stadsplanenämndens verksamhet handhas av stadsarkitektkontoret Måluppfyllelse I korthet var stadsplanenämndens verksamhetsmål för år 2002 följande: Till grund för stads- eller detaljplaneringen ligger delgeneralplanerna. Stadsfullmäktige har godkänt delgeneralplanerna för södra staden år 1982, för innerstaden 1988, 1991 och 1993 samt för norra staden En revidering av södra och innerstadens delgeneralplaner torde godkännas under år Krav finns på en större medborgarsamverkan i planprocessen. Nämnden behandlar förutom översiktlig planering även detaljplaner. Stadsplan för stadens områden i stadsdelarna Västra Ytternäs och Lotsberget skall jämsides med delgeneralplaneöversynen utarbetas och ses över snarast möjligt. Personalen för byggnadsplanering är huvudsakligen sysselsatt med arkitektplanering av stadens och dess bolags byggnader. I Mariehamn blir förtätningsplaner allt vanligare och anpassningen av nya tillägg till befintlig traditionell stadsbild därmed allt viktigare arbetsuppgifter för kontoret. Nämnden/stadsarkitektkontoret tar fram nödvändiga utredningar och informerar löpande allmänheten om stadsplanering samt om ekologiskt byggande.

61 Arbetet med vården av K-hus fortsätter. Här pågår arbetet med att återställa ursprunglig fasad. Senare tiders perspektivfönster och dörrar ersätts av mer stilriktiga. Åländska Segelsällskapets paviljong har sedan 1922 stått nere vid Västra hamnens strand. Före det stod den, av arkitekt Lars Sonck på 1890-talet ritade läkarvillan, uppe på Badhusbergets västsluttning. Byggnadsstilen representerar nationalromantiken. Fasaderna var därför rikligt dekorerade med bl.a. drakhuvuden och utsirade konsolkonstruktioner, vilka under årens lopp försvunnit. Ett omfattande restarureringsarbete för att återställa det arkitektoniska formspråket startades under året. En av Mariehamns mest kända byggnader börjar nu allt mer återfå sin forna glans. Staden har beviljat maximalt bidrag ur stadsbildsfonden. Stadsplanenämnden har konkretiserat verksamhetsåret i ett arbetsprogram. Verksamhetsresultatet och nedanstående måluppfyllelser finns beskrivning av i budget och arbetsprogram. Avvikande från driftsbudgeten har tidtabellen för arbetet med revideringen av södra stadens och innerstadens delgeneralplaner som beskrevs i budgeten förskjutits och den relaterade medborgarutställningen har inte genomförts. Arbetet avvaktar en trafiknätsanalys som Tekniska verket som huvudman genomför och beräknas vara färdig med år Även ett pågående samarbetsprojekt kring Österledens framtida utformning har konsekvenser för generalplanearbetet. Även pågående projekt som arkivering av scannade stadsplaner och arbetet att skapa en sammanställd digital stadsplan samt inmatning av bilder i databasen har inte genomförts på grund av tidsbrist. Avvikelse från investeringsbudgeten är att anslaget plandata inte slutförts under budgetåret. Nämnden har under perioden behandlat både översiktliga frågeställningar som bland annt sju motioner och ett initiativ samt ett trettiotal stadsplaneärenden. Kontoret har deltagit i utredningar, fortsatt arbetet med revideringen av delgeneralplanerna i innerstaden och södra staden och under perioden redovisat en stomplan över Horelli- och oljehamnsområdet. Som en del av generalplanearbetet har stadsarkitektkontoret och Tekniska verket anlitat en landskapsarkitektstuderande för att inventera stadens park- och grönområden med sikte på att under år 2003 utforma en översiktlig utvecklingsplan för stadens grönytor. Viktiga aktiviteter Under året har stadsplanenämnden avhandlat 149 paragrafer på sjutton möten. Nämnden har behandlat 32 stadsplaner och sex dispenser. Större stadsplaneärenden är stadsplanerna för självstyrelsegården, Lycéet, Ålands tekniska läroverk och Ålands sjömansskola samt Sjökvarteret. Därtill har nämnden behandlat ärenden som stadsplanen för Bolstavägens och Uppgårdsvägens anslutning till nya Godbyvägen, stadsplanen för tunnel för den lätta trafiken under Lemlandsvägen, stadsplan för Södragatan och Mariagatan, prövning av stadsplanen för affärstomten vid Bläckfisken, granskning av stadsplanen för hamngatan 4, område för bemannad avfallsuppsamlingsstation, utökning av övningsområdet vid Klintkajen, inrättandet av fågelskyddsområde på Råttgrundet, förslag till skötselåtgärder för Tullarns äng och Katthavet samt sju motioner, åtgärder för att förbättra säkerheten för fotgängare på Mariegatan och Södragatan, cykelväg på Norragatan, fortsatt utbyggnad av stadens strandstigar, revidering av stadens trafiksäkerhetsprogram, förberedande åtgärder för konstgjorda öar i Slemmern, utvecklingsplan för Lilla holmen, målsättningar för planläggningen av Oljehamns- och Horelliområdet, två initiativ har behandlats; medborgarinitiativ om ändring av stadsplan för Idrottsparken, planering av Bussplans och Biblioteksplatsens framtida utseende och funktioner och ett initiativ om åtgärder för att lösa parkeringsfrågan i anslutning till Backebergs sportfält. Nämnden och kontoret har genomfört en studieresa till Stockholm. Stadsarkitekten och kontoret har givit 46 utlåtanden. Under året har 23 stadsplaner trätt i kraft. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Nettokostnad per inv Tekniska sektorn 59

62 Förtroendevalda i nämnder 2002 Närings- och bostadsnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Sten-Åke Häggblom Anne-Helena Sjöblom Jennifer Johansson Bertil Bergens Karl-Johan Åkerfelt Benny Andersson Annette Andersson Kulturnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Robert Jansson Krister Norrgrann Bertil Lindqvist Elisabeth Sundman Birgitta Juslin Margit Holmberg Karin Sundholm Byggnadsnämnden 60 Ordförande Vice ordf. Ledamöter Miljövårdsnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Räddningsnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Socialnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Camilla Hägglund Harry Nordlund Bjarne Sjölund Mauritz Roos Pia Grüssner Mia Wikblom Karl-Göran Eriksson Kauko Salin Lars Söderlund Anna Janson Marguerite Fellman Sune Axelsson Kristina Pihlström Tom Pussinen Christer Strand Nina Danielsson Lilly Andersson Åke Nylund Karl Alm Kristina Pihlström Folke Sjölund Birgitta Johansson Anthonio Salminen Gun-Marie Larpes-Nordas Rita Åsbacka Tony Sindén Maria Hägerstrand Styrelsen för Trobergshemmet Ordförande Vice ordf. Ledamöter Skolnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Marianne Elisasson Knut Karlsson Birger Ch Sandell Gretel Winé Karin Holmberg Christian Beijar Katrin Sjögren Nina Lindfors Gunnar Sommarström Stig Lindholm Agneta Holmberg Vivan Nikula Direktionen för Medborgarinstitutet Ordförande Vice ordf. Ledamöter Pommernnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Fritidsnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Tekniska nämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Hamnnämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Stadsplanenämnden Ordförande Vice ordf. Ledamöter Erik Wennström Eva Rundberg Åsa Friman Sven-Erik Heinonen Ralf Holmberg Matti Lindstedt Sten-Erik Abrahamsson Solveig Karlsson Maria Hägerstrand Robert Mann Carl-Johan Wikström Henrik Boström Ann-Mari Holmberg Gabriella Rönnberg Liselotte Lindman Daniel Widberg Mona-Lisa Wasström Fredrik Lindqvist Harry Karlsson Christina Hägerstrand Stefan Pettersson Anna Alm Inga-Britt Wirta Eeva Axelsson Ronald Boman Stig Dahlén Daja Rothberg Tuula Mattsson Hans Karlsson Pekka Tuominen Titti Sundblom Siv Strandberg Karl K Fagerlund Conny Sjölund Lenita L Andersson Peter Andersson Leena Raitanen Titti Sundblom

63 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2002 till stadsfullmäktige i Mariehamns stad Såsom revisorer i Mariehamns stad för mandatperioden har vi granskat stadens förvaltning, bokföring och bokslut för år Denna revisionsberättelse avger vi till stadsfullmäktige såsom i kommunallagen för landskapet Åland avsedd revisorernas berättelse. Av stadsstyrelsen och stadsdirektören uppgjort bokslut innehåller verksamhetsberättelse budgetjämförelse, resultaträkning, balansräkning, koncernbalans och finansieringskalkyl samt noter och bilageuppgifter till dem. Revisionen har genomförts i enlighet med god revisionssed. Härvid har bokföringen, principerna för uppgörandet av bokslutet, dess innehåll och framställelsesätt granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har utretts lagligheten i stadsstyrelsens, övriga förvaltningsorgans och ledande tjänstemäns beslut och verksamhet utgående ifrån kommunallagens bestämmelser. Vi har även granskat att den interna kontrollen har ordnats på behörigt sätt och att grunderna för och användningen av landskapsandelarna är riktiga. Revisionen har verkställts för att tillräckligt tillförlitligt få bekräftat att förvaltningen skötts enligt lag och stadsfullmäktiges beslut. 1. Revisionens resultat 1.1 Förvaltning Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och stadsfullmäktiges beslut. Den interna kontrollen har ordnats sakenligt. Uppgifterna angående grunderna för och användningen av landskapsandelar är riktiga. 1.2 Bokföring och bokslut Stadens bokslut är uppgjort enligt stadgandena och bestämmelserna för uppgörande av bokslut och de ger i kommunallagen avsedda riktiga och tillräckliga uppgifter om räkenskapsperiodens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska förpliktelser. Grundkapitalet har i bokslutet ökats med totalt ,58 euro genom överföring från tidigare års överskott. Räkenskapsåret uppvisar ett överskott om ,32 euro efter överföringar om ,95 euro till egna fonder. Konstateras att årets vinst har kvarlämnats på vinst- och förlustkonto i balansräkningen. 2. Utvärdering av stadens verksamhet De av fullmäktige i budgeten uppsatta målsättningarna för verksamheten och ekonomin under år 2002 har i huvudsak uppfyllts. Det ekonomiska resultatet blev bättre än budgeterat. Årsbidraget blev ,74 euro jämfört med budgeterat euro och årsresultatet blev efter avskrivningar och ökningar av fonder ,32 euro jämfört med budgeterat överskott om ,00 euro. 3. Utlåtande om bokslutets godkännande och beviljande av ansvarsfrihet Vi förordar ett godkännande av bokslutet och föreslår att ansvarsfrihet beviljas medlemmarna i stadens förtroendeorgan och de ledande tjänsteinnehavarna för räkenskapsåret Mariehamn, den 23 maj 2003 Agneta Mannberg-Jansson Leif Johansson Inger Mattsson ordförande Fredrik Häggblom Magnus Mether revisor (Oy Audiator Ab)

64 Mariehamns stad Pb 5, AX Mariehamn Tel (0) Fax (0) Mariehamn 2003 Ålandstryckeriet