Bokslut

Transkript

1 Bokslut

2 Stadens organisation Stadsledningen Stadsfullmäktige Revisorerna Stadsstyrelsen FÖRVALTNING Stadsdirektören POLITISK NÄMND Byggnadsnämnden Centralförvaltningen Stadskansliet Miljökansliet Finanskansliet Personalkansliet Vuxenutbildningsnämnden Byggnadsinspektionen Fritidsnämnden Medborgarinstitutet Hamn- och räddningsnämnden Kulturnämnden Skolnämnden Socialnämnden Stadsplanenämnden Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnverket Räddningsverket 4mbk Pommern Kulturförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsarkitektkontoret Äldrerådet Tekniska verken inkl. elverket Näringslivsrådet Omslagsbilder: Mariehamns stads bildarkiv. De svartvita bilderna i inlagan är fotograferade av Mariehamns stads egen personal. I övrigt bilder genom McArena.

3 Innehållsförteckning Stadens organisation...pärmsida 2 Förtroendevalda Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen...3 Stadsdirektören...4 Ekonomisk översikt Resultaträkning...5 Balansräkning...6 Finansieringsanalys... 7 Finansiella nyckeltal... 8 Drift och investering Koncernen Personal Miljö ALLMÄNNA SEKTORN Stadsledning...23 Byggnadsnämnden...26 SOCIALA SEKTORN Socialnämnden...28 Social service...28 Barnomsorgen Äldreomsorgen...34 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Skolnämnden...38 Kulturnämnden...40 Vuxenutbildningsnämnden...42 Fritidsnämnden...45 Fritidsförvaltningen...45 Mariebad...47 TEKNISKA SEKTORN Tekniska nämnden...50 Allmän teknisk verksamhet...50 VA-verket...54 Direktionen för Elverket...57 Hamn- och räddningsnämnden...60 Hamnverket...60 Räddningsverket mbk Pommern...65 Stadsplanenämnden...67 Förtroendevalda i nämnder Bokslutsnoter Redogörelse över hur kommunens interna tillsyn har ordnats...80 Behandling av årets resultat...pärmsida 3 Bokslutets undertecknande...pärmsida 3 Revisionsanteckning...pärmsida 3 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 1

4 Främre raden från vänster: Tuula Mattsson, Birgitta Hermans, Eva Ringwall, Rauli Lehtinen, Tage Silander, Gunnar Jansson, Ulla Andersson, Carl-Johan Wikström, Pia Aarnio, Siv Hallbäck. Andra raden från vänster: Tom Pussinen, K-G Eriksson, Katrin Sjögren, Harriet Lindeman, Ted Häggblom, Anthonio Salminen, Camilla Gunell, Igge Holmberg. Stadsfullmäktige Ordförande Gunnar Jansson...Lib I vice ordförande Tage Silander...FS II vice ordförande, gruppordförande Britt Lundberg...C I vice gruppordförande Pia Aarnio...Lib Sune Alén...Lib Vice gruppordförande Ulla Andersson...Soc Gruppordförande Christian Beijar...Soc Henrik Boström...FS Roger Eriksson...Lib Gruppordförande Tom Forsbom...MF Camilla Gunell...Soc Siv Hallbäck...Soc Birgitta Hermans...FS Igge Holmberg...Soc II vice gruppordförande Ted Häggblom...Obs Gruppordförande Lennart Isaksson...FS Roger Jansson...FS Rauli Lehtinen...Lib I vice gruppordförande Harriet Lindeman...FS Gruppordförande Christian Nordas...Lib Roger Nordlund...C Tom Pussinen...FS Eva Ringwall...Soc Anthonio Salminen...FS Pamela Sjödahl...Lib Katrin Sjögren...Lib I vice gruppordförande Carl-Johan Wikström...Lib 2 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

5 Tredje raden från vänster: Birgitta Johansson, Carl-Gustaf Flink, Bjarne Blomster, Roger Nordlund, Roger Eriksson, Christian Beijar, Bror Gammals, Christian Nordas. Stadsstyrelsen Ordförande Johan Ehn... FS I vice ordförande Folke Sjölund...Lib II vice ordförande Barbro Sundback...Soc Karl-Johan Fogelström...Soc Donny Isaksson...Ob Nina Lindfors... FS Hannele Vaitilo...Lib Främre raden från vänster: Nina Lindfors, Johan Ehn och Hannele Vaitilo. Bakre raden från vänster: Folke Sjölund, Donny Isaksson och Karl-Johan Fogelström. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 3

6 MARIEHAMNS STAD Stadsdirektörens överblick År 2009 var ett utmanande år även för Mariehamns stad. Den globala krisen på finansmarknaden med efterföljande lågkonjunktur fortsatte och följdverkningarna kom till synes också i stadens ekonomi i form av lägre skatteinkomster och en förhöjd arbetslöshet. De negativa effekterna blev dock relativt små för staden och de i budgeten uppställda målsättningarna har i stort sett uppfyllts. Nämnderna och förvaltningarna har varit medvetna om att det ekonomiska läget kan försämras och verksamheterna har bedrivits kostnadseffektivt och gott och väl inom budgetramarna. Årets bokslut visar ett överskott på 3,9 milj. euro. Det goda resultatet uppnåddes tack vare att räntekostnaderna blev 0,5 milj. euro lägre än budgeterat och emedan lönebikostnaderna sjönk, även de med 0,5 milj. euro, med anledning av statliga beslut för att underlätta kommunernas ekonomiska situation. Anslagens driftsresultat blev 2,2 milj. euro bättre än budgeterat. Kommunalskatteintäkterna uppgick till 31,6 milj. euro, vilket är 0,9 milj. euro mindre än budgeterat. Samfundsskatter inflöt till ett belopp om 8,2 milj. euro vilket är 0,5 milj. mindre än förväntat. Nettoinvesteringarna uppgick till 7,7 milj. euro och innefattar satsningar bl.a. på kommunalteknik, underjordiskt garage, hyresbostäder samt Trobergshemmets om- och tillbyggnad. Under året upptogs nya lån om 7 milj. euro varvid lånebördan uppgår till 31,6 milj. euro. Balansomslutningen ökade med 8,4 milj. euro till 136,5 miljoner euro beroende på ökade investeringar och ökad upplåning. Kassamedlen steg med 5,8 milj. euro till totalt 10,7 milj. euro. Även för år 2009 uppvisar staden en ekonomi i balans enligt kriterierna för de finansiella nyckeltalen vilket är en god prestation med beaktande av den ekonomiska situationen i omvärlden. Koncernens balansomslutning slutade på 199,1 milj. euro och resultatet för koncernsamfundens del för år 2009 blev 4,1 milj. euro. Mariehamns befolkning uppgick vid årsskiftet till personer och 99 nya bostäder färdigställdes. Planeringen av nya bostadsområden ger staden en fortsatt god utvecklingspotential för flera år framåt. Byggandet har varit livligt även i privat regi och FAB Marstads senaste projekt vid Lotsgatan medförde ett tillskott på 70 hyreslägenheter. Under året genomförde stadsstyrelsen i samverkan med förvaltningarna ett benchmarkingprojekt gentemot städerna inom 5-stadssamarbetet samt Jomala kommun för att undersöka skillnader i kostnader och verksamheter. Materialet utvecklas ständigt och analyser görs beträffande orsakerna till de mest markanta skillnaderna. Förvaltningarna har uppdaterat sina riskanalyser och rangordnat riskerna. Åtgärder för att minska eller eliminera risker vidtas utgående från gjorda analyser. De personalpolitiska satsningarna har fortsatt med särskild tonvikt på kompetensutveckling och arbetshälsa. Inom miljöområdet har energianvändningen varit aktuell. Energiplaneringen går hand i hand med ekonomisk planering och insatser som sparar på miljön ger senare ekonomiska fördelar. Ansträngningar har gjorts för att minska energiförbrukningen i stadens fastigheter Samma sak gäller i fråga om stadens fastighetsbolag Marstad. Stadens miljöuppföljningssystem ger en god bild av stadens miljöanpassning och visar var särskilda åtgärder bör sättas in. Stadens engagemang på det internationella planet har möjliggjort jämförelser med andra städers miljöinsatser. Genom denna benchmarking kan staden kontinuerligt ta ställning till åtgärder som kan motiveras med avseende på miljöpåverkan och ekonomi. På det hela taget var 2009 ett gott år för Mariehamn. Jag vill tacka alla anställda och förtroendevalda för värdefulla insatser för staden samt för ett gott samarbete. Bjarne Pettersson Stadsdirektör 4 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

7 Ekonomisk översikt R ESULTATR ÄKNING Grundbudget Budget Bokslut Bokslut I euro år Verksamhetsintäkter , , , ,70 Försäljningsintäkter , , , ,63 Avgiftsintäkter , , , ,18 Understöd och bidrag , , , ,06 Övriga intäkter , , , ,83 Verksamhetskostnader , , , ,95 Personalkostnader: , , , ,87 Löner och arvoden , , , ,18 Lönebikostnader: , , , ,69 - pensionskostnader , , , ,97 - övriga lönebikostnader , , , ,72 Köp av tjänster , , , ,48 Material, förnödenheter och varor , , , ,95 Understöd , , , ,10 Övriga verksamhetskostnader , , , ,55 Verksamhetsbidrag , , , ,25 Skatteintäkter: , , , ,76 Kommunalskatt 16,5% , , , ,28 Fastighetsskatt , , , ,62 Samfundsskatt , , , ,24 Övriga skatteintäkter , , , ,62 Landskapsandelar, kompensationer , , , ,51 Driftsbidrag , , , ,02 Finansiella intäkter och kostnader: , , , ,21 Ränteintäkter 8 423, , , ,27 Övriga finansiella intäkter , , , ,10 Räntekostnader , , , ,31 Övriga finansiella kostnader , , , ,27 Årsbidrag , , , ,81 Planenliga avskrivningar , , , ,83 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat , , , ,98 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets överskott (underskott) , , , ,98 1) Grundbudget år 2009 inkl. budgetändringar under året. noter till Resultaträkning 2) Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut Belopp i euro S:a kommunalskatteintäkter totalt , ,28 Årets förskottsuppbörd , ,02 Tidigare års kommunalskatt , ,26 3) Landskapsandelar och kompensationer Budget Bokslut Belopp i euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,06 S:a landskapsandelar: , ,21 Socialvård , ,40 Grundskola , ,12 Medborgarinstitut , ,92 Bibliotek , ,42 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,35 Allmänna landskapsandelar 0,00 0,00 S:a landskapskompensationer , ,85 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen 0,00 0,00 Komp. för allmänt avdrag i kommunalbeskattningen , ,85 MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 5

8 BALANSR ÄKNING Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per år AKTIVA , , ,09 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,23 I Immateriella tillgångar , , ,54 2. Datorprogram , , ,71 3. Övriga utgifter med lång verkningstid , , ,83 ll Materiella tillgångar , , ,94 1. Mark- och vattenområden , , ,99 2. Byggnader , , ,53 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,20 4. Maskiner och inventarier , , ,67 5. Övriga materialla tillgångar , , ,67 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar , , ,88 lll Placeringar , , ,75 1. Aktier och andelar , , ,75 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,95 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,17 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,78 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,91 I Omsättningstillgångar , , ,93 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,93 ll Fordringar , , ,07 Långfristiga fordringar , , ,67 2. Lånefordringar , , ,33 3. Övriga fordringar , , ,34 Kortfristiga fordringar , , ,40 1. Kundfordringar , , ,21 2. Lånefordringar , , ,98 3. Övriga fordringar , , ,39 4. Resultatregleringar , , ,82 lv Kassa och bank , , ,91 PASSIVA , , ,09 A EGET KAPITAL , , ,55 l Grundkapital , , ,96 V Över-/underskott från tidigare år , , ,61 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,98 C AVSÄTTNINGAR 0, , ,00 2. Övriga avsättningar 0, , ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,95 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,17 2. Donationsfondernas kapital , , ,78 3. Övrigt förvaltat kapital 4 202,76 0,00 0,00 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,59 l Långfristigt främmande kapital , , ,86 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,10 3. Lån från offentliga samfund , , ,61 7. Övriga skulder , , ,15 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,73 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,56 3. Lån från offentliga samfund , , ,32 5. Erhållna förskott 0, , ,50 6. Skulder till leverantörer , , ,69 7. Övriga skulder , , ,76 8. Resultatregleringar , , ,90 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. 6 EKONOMISK ÖVERSIKT BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

9 FINANSIERINGSANALYS Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per år ) Kassaflödet i verksamheten Internt tillförda medel: , , ,52 Årsbidrag , , ,81 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel 0, , ,29 Investeringarnas kassaflöde , , ,64 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,00 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , , ,53 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar , , ,83 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , ,88 Finansieringens kassaflöde Utlåning: 0,00 0,00 0,00 Ökning av utgivna lån 0,00 0,00 0,00 Minskning av utgivna lån 0,00 0,00 0,00 Förändringar av lånestocken: , , ,48 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån , , ,40 Förändring av kortfristiga lån 0, , ,92 Förändring av eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: ,60 997, ,62 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,24 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,48 Förändring av lång- och kortfristiga fordringar , , ,15 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , ,05 Finansieringens kassaflöde , , ,86 Förändring likvida medel , , ,02 Likvida medel 31 december , , ,91 Likvida medel 1 januari , , ,89 Summa förändring av likvida medel , , ,02 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av pågående investeringar från år 2008 på netto ,04 euro samt övriga investeringsbeslut inkl. indragna anslag som ombudgerats till år 2010 på netto ,91 euro. AV STADEN UTGIVNA LÅN Bokslut Bokslut I euro per 31 december Egna externt utgivna lån Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,35 Lån ur bostadsproduktionsfonden 3 578, ,73 Summa , ,08 Förmedlade landskapslån 1 Daghemmet Solrosen rf 0,00 958,66 Åländska Segelsällskapet r.f. 0, ,00 FRK, Mariehamns avdelningen 0, ,51 Ålands Cancerförening rf 0, ,21 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f. 0, ,85 Scoutkåren Ålandsflickorna r.f. 0, ,00 Summa 0, ,23 Summa av staden utgivna lån , ,31 1 Förmedlade landskapslån har flyttats till förvaltade medel. Belopp per den = ,49 euro. I detta belopp ingår ,19 euro sedan tidgare under förvaltade medel och utgör rester av dom s.k. aravalånen. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 7

10 FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Bokslut Bokslut Invånarantal 31 december DRIFT Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 39,1 % 41,2 % 39,9 % nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 133,5 % 171,8 % 143,7 % utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. Årets överskott (underskott) i tusen euro: Ekonomi i balans EIB 1, belopp > 30% av årets planenliga avskrivningar. 33,5 % 71,8 % 43,7 % INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar i procent: EIB 2 > 70 55,2 % 119,3 % 146,4 % nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 46,9 % 90,4 % 97,5 % detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. LIKVIDITET Kassamedel 31 december i miljoner euro: 2,6 10,7 4,9 till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 89,9 84,7 76,8 beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): EIB 3 > nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. SOLIDITET Soliditetsgrad i procent: EIB 4 > 65 66,4 % 68,4 % 69,8 % soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. LÅN Låneskötselbidrag: 2,4 3,1 2,3 låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. Relativ skuldsättningsgrad i procent: EIB 5 < 60 58,2 % 54,1 % 48,7 % här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 36,9 31,4 27,1 - till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. EIB 1-5 : För Mariehamns stad är en ekonomi i balans (EIB) när kriterierna för samtliga fem finansiella nyckeltal är uppfyllda vid samma tillfälle. 8 EKONOMISK ÖVERSIKT BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

11 DRIFT PER KONTOGRUPP Budget Bokslut Bokslut I euro DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,16 (+) Försäljningsintäkter , , ,63 (+) Avgiftsintäkter , , ,18 (+) Interna intäkter , , ,59 (+) Övriga intäkter , , ,65 (=) Summa intäkter , , ,21 (-) Personalkostnader , , ,87 (-) Köp av tjänster , , ,48 (-) Material , , ,95 (-) Lokalhyror (interna) , , ,89 (-) Lokalhyror (externa) , , ,72 (-) Avskrivningar , , ,83 (-) Internränta , , ,20 (-) Interna kostnader , , ,88 (-) Övriga kostnader , , ,75 (=) Summa kostnader , , ,57 (=) Summa driftsresultat , , ,64 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,46 Verksamhetens kostnader , , ,77 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,31 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering , , ,25 1) Under finansiering (avd.kod ) i bokslutet 2009 ingår låglönestöd ,78 euro, rättelseposter +365,58 euro samt korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter ,81 euro. A NSVA RSFÖR BINDELSER m.m Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december Borgensförbindelser Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad , ,49 Fastighets Ab Dalnäs , ,45 Summa , ,94 Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Mariehamns Centralantenn Ab , ,78 Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.s , ,83 Mariehamns Energi Ab , ,27 Summa , ,88 Övriga samfund: Kobba Klintars vänner rf , ,85 Mariehamns Bioenergi Ab , ,98 Ridklubben Sleipner r.f , ,00 Strandnäs FBK 0,00 450,00 Scoutkåren Ålandsflickorna r.f , ,21 Summa , ,04 Borgensförbindelser totalt , ,86 Oindrivet underhållsbidrag , ,55 Övriga ansvar Staden har en rättsprocess gällande hamnavgifterna under åren anhängiggjord i Ålands Tingsrätt samt en rättsprocess gällande tecknande av aktier i Ålands Industrihus Ab år 2007 anhängiggjord i Högsta förvaltningsdomstolen. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 9

12 DRIFT Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro inkl. interna transaktioner år ) S:a kommunbidrag totalt , , ,52 därav skattefinansierad verksamhet , , ,70 därav avgiftsfinansierad verksamhet , , ,18 Allmänna sektorn , , ,33 Stadsledning , , ,75 Byggnadsnämnden , , ,58 Sociala sektorn, socialnämnden: , , ,47 Social service , , ,80 Barnomsorgen , , ,69 Äldreomsorgen , , ,98 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,46 Skolnämnden , , ,66 Kulturnämnden , , ,16 Vuxenutbildningsnämnden , , ,09 Fritidsnämnden: , , ,55 Fritidsförvaltningen , , ,76 Mariebad , , ,79 Tekniska sektorn , , ,26 Stadsplanenämnden , , ,87 Tekniska nämnden: , , ,57 Allmän teknisk verksamhet , , ,87 VA-verket , , ,70 Direktionen för elverket , , ,44 Hamn- och räddningsnämnden: , , ,38 Hamnnverket , , ,32 Räddningsverket , , ,49 4 mbk Pommern , , ,21 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar... 5 år Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden... ingen avskrivning Förvaltnings- och institutionsbyggnader år Bostadsbyggnader år Fabriks- och produktionsbyggnader år Fritidsbyggnader år Ekonomibyggnader år Vattendistributionsnät...30 år Avloppsnät år Fjärrvärmenät år Övriga jord- och vattenkonstruktioner år Broar, kajer och badinrättningar år Naturgasnät år Gator, vägar, torg och parker år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning år Övriga rör- och kabelnät år Fasta lyft- och flyttanordningar år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk år Trafikregleringsanordningar år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner år Telefonnät, central och abbonentcentraler år Fartyg av järn år Övriga tunga maskiner år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar år Övriga transportmedel år Övriga rörliga arbetsmaskiner år Övriga lätta maskiner år Övriga anordningar och inventarier... 5 år Adb-utrustning... 3 år Övriga materiella nyttigheter... Ingen avskrivning Pågående nyanläggningar... Ingen avskrivning Placeringar... Ingen avskrivning 10 EKONOMISK ÖVERSIKT BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

13 INVESTERING Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro ) S:a nettoinvestering totalt , , ,26 därav skattefinansierad verksamhet , , ,26 därav avgiftsfinansierad verksamhet , , ,00 Allmänna sektorn , , ,62 Stadsledning , , ,62 Sociala sektorn, Socialnämnden: , , ,62 Social service , , ,66 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,48 Skolnämnden , ,00 0,00 Kulturnämnden , , ,45 Fritidsnämnden: , , ,03 Fritidsförvaltningen , , ,38 Mariebad 0,00 0, ,65 Tekniska sektorn , , ,50 Stadsplanenämnden , , ,30 Tekniska nämnden: , , ,13 Allmän teknisk verksamhet , , ,19 VA-verket , , ,94 Direktionen för elverket , , ,33 Hamn- och räddningsnämnden: , , ,74 Hamnverket , , ,73 Räddningsverket , ,18 0,00 4mbk Pommern , , ,01 Inkomster och utgifter totalt (+) Inkomster , , ,24 (-) Utgifter , , ,50 (=) Summa investering , , ,26 Koncernen Under året har Mariehamns stad utökat Fastighet Ab Marstads egna kapital med I kommunalförbundet Ålands Miljöservice utökades andelarna med euro. Koncernens balansomslutning år 2009 slutade på euro och räkenskapsperiodens resultat blev euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2009: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.f., Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (52 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 11

14 Koncernens organisation och ägarandel i % SAMÄGDA SAMFUND Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisn. 52% Ålands Miljöservice 44% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 19% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 22 %) Kraftnät Åland Ab 6 % Mariehamns Energi 20 % Ålands Problemavfall 72 % Mariehamns stad dottersamfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjökvarteret 100% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70 % Mariehamns Bio Energi 50% FAB Dalnäs 60% (direkt o. indirekt ägande såsom intressesamfund via Mariehamns Energi: 35 %) KONCERnfinansiella Bokslut Bokslut förändring nyckeltal Koncernens årsresultat, milj.euro 4,1 2,0-103,3% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 12,5 10,0 25,5% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 75,8% 63,0% 20,2% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 48,9% 48,0% 1,9% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 81,1 77,1 5,2% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,1% Lånestock per invånare i euro 12 EKONOMISK ÖVERSIKT BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

15 KONCERNENS BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Belopp i euro per Korrigeringar Not AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA , , ,40 I Imateriella tillgångar , ,77 Utgifter med lång verkningstid , ,54 Immateriella rättigheter , ,23 II Materiella tillgångar , , ,32 Mark- och vattenområden , ,35 Byggnader och konstruktioner , , ,21 Kraftverk ,59 0,00 Fjärrvärmenät , ,37 Värmecentraler , ,44 Mätutrustning , ,79 Maskiner och inventarier , ,25 Övriga materiella tillgångar , ,88 Förskottsbet. o. nyanläggningar , ,04 III Placeringar , , ,32 Aktier , , ,82 Andelar , , ,26 Övriga aktier och andelar , , ,74 Lånefordringar , ,50 B FÖRVALTADE MEDEL , ,82 Landskapsuppdrag , ,17 Donationsfondernas särsk. täckning , ,65 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,14 I Omsättningstillgångar , ,18 Material och förnödenheter , ,11 Bränslen och smörjmedel , ,75 Övriga omsättningstillgångar 3 893, ,32 II Långfristiga fordringar , ,03 Lånefordringar hos ägarintr. 0, ,15 Övriga långfristiga lånefordr , ,54 Landskapsandelsfordringar , ,34 II Kortfristiga fordringar , , ,28 Kundfordringar , ,81 Lånefordringar , ,87 Förskottsbetalningar 5 190, ,36 Försäljningsfordringar , ,13 Resultatregleringar , ,41 Övriga fordringar , ,34 Landskapsandelsfordringar socialv , ,14 Kortfristiga placeringar 0, ,00 III Finansiella värdepapper 0,00 0,00 IV Kassa och bank , ,65 Kassamedel , ,64 Depositioner , ,01 S : a A k t i v a , , ,36 MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 13

16 KONCERNENS BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Belopp i euro per Korrigeringar Not P a s s i v a A EGET KAPITAL , , ,95 Aktiekapital , ,00 0,00 Grundkapital , ,96 Grundfond , ,00 0,00 Övriga fonder , , ,00 Övrigt eget kapital , ,09 Överskott (underskott), tidigare räkenskapsperioder , , ,58 Räkenskapsperiodens resultat , , ,51 MINORITETSANDELAR , , ,07 B AVSKR.DIFFERENS OCH RESERVER , ,78 Avskrivningsdifferens , ,78 C AVSÄTTNINGAR , ,00 Ålands miljöservice , ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,82 Lanskapsuppdrag och statliga , ,17 Donationsfondernas kapital , ,65 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,74 I Långfristigt , ,94 Skulder till kreditinstitut , ,85 Lån från offentliga samfund , ,00 Ålands landskapsstyrelse , ,08 Pensionslån , ,35 Checkkredit , ,75 Övriga långfristiga skulder , ,80 Förmedlade lån 0, ,11 II Kortfristigt , , ,79 Erhållna förskott , ,66 Skulder till kreditinstitut , ,41 Lån från offentliga samfund , ,20 Ålands landskapsstyrelse , ,32 Pensionslån 1 642, ,59 Bidrag , ,38 Leverantörsskulder , ,87 Nästa års amorteringar , ,04 Resultatregleringar , ,41 Övriga kortfristiga skulder , ,67 S : a P a s s i v a , , ,36 Notförklaring till koncernens balansräkning: 1. Se särskild notspecifikation av aktier och andelar. Mariehamns Energi har beaktats till 70% av aktiekapitalet och för FAB Dalnäs har 60% av aktiekapitalet beaktats. 2. För Mariehamns Energi har 30% och för FAB Dalnäs 40% (via Marstad) det egna kapitalet korrigerats till minoritetsandelar. 3. Eliminering av interna koncernfordringar och skulder, se särskild not. För kommunalförbunden har elimineringen av interna koncernfordringar och skulder minskats utifrån ägarandelen. 4. (a) Differensen mellan faktiskt genomförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan har eliminerats per för Fab Marstad med ,38 euro och för Fab Dalnäs med -624,57 euro, totalt ,81 euro. (b) Konsolidering av intressesamfundens andel av egna kapitalet: Egna kapitalet Årets vinst Aktiva Fab Nyfahlers , , ,40 Ålands Vatten Ab , , ,68 Ålands Energi Ab , , ,39 Kraftnät Åland Ab ,64 0, ,64 Mariehamns Bioenergi Ab ,02 0, ,02 14 EKONOMISK ÖVERSIKT BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

17 KONCERNENS RESULTATR ÄKNING Bokslut Bokslut Belopp i euro per Korrigeringar Not Verksamhetens intäkter , , ,45 Verksamhetens kostnader , , ,07 Verksamhetsbidrag , ,62 Skatteinkomster , ,72 Landskapsandelar , ,51 Finansiella intäkter och kostnader , ,31 Ränteintäkter , ,82 Övriga finansiella intäkter , ,52 Räntekostnader , ,47 Övriga finansiella kostnader , ,17 Årsbidrag , ,30 Avskrivningar och nedskrivningar , ,91 Andel av intressesamfundens vinst , ,91 Räkenskapsperiodens resultat , , ,39 Bokslutsdispositioner , ,85 Minoritetsandelar , , ,03 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , , ,51 Notförklaring till koncernens resultaträkning: 1. Eliminering av koncerninterna intäkter och kostnader, se särskild not. För kommunalförbunden har elimineringen minskats utifrån ägarandelen. 2. För Mariehamns Energi har 30% och för FAB Dalnäs 40% (via Marstad) resultat korrigerats till minoritetsandelar. 3. Se årets vinst i balansräkningens notförteckning 4 b. KONCERNENS FINANSIERINGSANALAYS Bokslut Belopp i euro per Korrigeringar Not 2009 Kassaflödet i verksamheten , ,83 Årsbidrag ,45 Extraordinära poster , ,12 Korrektivposter till internt tillförd medel ,50 Kassaflödet för investeringarnas del , ,62 Investeringsutgifter , ,32 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,19 Försäljningsink. av tillg. bland bestående aktiva ,51 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,79 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen 9 672,14 Minskning av utlåningen 9 672,14 Förändringar i lånebeståndet ,58 Ökning av långfristiga lån ,89 Minskning av långfristiga lån ,74 Förändring av kortfristiga lån ,58 Förändringar i eget kapital , ,43 Övriga förändringar i likviditeten ,63 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital ,56 Förändring av omsättningstillgångar ,11 Förändring av fordringar ,67 Förändring av räntefria skulder ,51 Kassaflödet för finansieringens del , ,35 Förändring av likvida medel ,55 Förändring av likvida medel ,55 Likvida medel ,10 Likvida medel ,54 Notförklaring till koncernens finansieringsanalys: 1. Eliminering av koncernens likviditetspåverkande förändringar av värdepapper, där staden utbetalat euro till Fab Marstad och ,90 euro till Ålands Miljöservice. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT EKONOMISK ÖVERSIKT 15

18 MARIEHAMNS STAD Personal Årsarbete per förvaltning Stadsledning Byggnadsnämnden Allmän social verksamhet Barnomsorg Äldreomsorg Skolnämnden Kulturnämnden Vuxenutbildningsnämnden Fritidsförvaltningen Mariebad Allmän teknisk verksamhet Elverket VA-verket Hamnverket Räddningsverket Pommern Stadsplanenämnden Budget Förverkligat årsarbete Personalstyrka och struktur Antalet inrättade platser i årsarbete samt förverkligat årsarbete 1 fördelar sig på de olika förvaltningarna enligt ovanstående diagram. Där förverkligat årsarbete underskrider budgeten, beror det i regel på att vikarier inte har anställts under den ordinarie personalens lagstadgade semester. I det förverkligade årsarbetet inom Barnomsorgen inkluderas assistenter och familjedagvårdare och inom Skolnämnden inkluderas timlärare och elevassistenter, för vilka det inte finns inrättade platser. Åldersfördelning Medelåldern för personal med ordinarie anställning var 46,9 år (2008: 46,9 år). Kvinnornas medelålder var 47,3 år och männens 46,4 år. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen. Åldersfördelning ordinarie anställda Den förverkligade årsarbetstiden under 2009 uppgick till 677,38 årsarbetare, varav 72 % kvinnor och 28 % män, enligt följande tabell: Totalt årsarbete Årsarbete totalt (ordinarie och tillfälliga)...894,08 Frånvaro (inkl. sem.)...216,70 Förverkligat årsarbete 1), 2)...677,38 Pension Under 2009 beviljades totalt 37 personer (2008: 30 personer), varav 25 kvinnor och 12 män, någon form av pension. Se tabell nedan. Pensionsform Totalt Kvinnor Män Ålderspension Invalidpension Deltidspension Rehabiliteringsstöd ) Årsarbete = + ordinarie och tillfälligt anställda totalt frånvaro. För deltidsanställda uträknas årsarbete enligt sysselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2) Elverket totalt 10,73 årsarbetare (6,6 % kvinnor och 93,4 % män). Elverket såsom affärsverk behöver särredovisas. 16 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

19 NYA PLATSER ÅR I budgeten för år 2009 godkände stadsfullmäktige en ökning av antalet platser (= tjänster och arbetsavtalsförhållanden) motsvarande 2,93 årsarbetare. Antalet platser har under de senaste åren utvecklats enligt nedanstående diagram Nya platser år Nytt 18,26 25,41 20,74 4,06 31,23 7,48-21,97-3,26 4,25 Sedan 18,26 43,67 64,41 68,47 99,7 107,18 85,21 81,95 tidigare år Frånvaro 2,93 86,2 Frånvaron från arbetet motsvarade 128,79 årsarbetare (110,53 kvinnor och 18,26 män). Nedanstående diagram visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om. Sjukfrånvaron under 2009 motsvarade 38,87 årsarbetare (kvinnor 30,76 årsarbetare och män 8,11 årsarbetare 3 ). Den totala sjukfrånvaron innehas således till 79 % av kvinnor och 21 % av män. Sjukfrånvaron uppgick till totalt kalenderdagar (2008: ) och antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt (2007: 1.927). Sjukfrånvaron var 4,60 % (2008: 4,80 %) av vanligen arbetad tid. Frånvaro med rehabiliteringsstöd pga sjukdom motsvarade 4,19 årsarbetare (2008: 2,80 årsarbetare). Löner De kommunala kollektivavtalen var i kraft Under avtalsperioden höjdes lönerna med mellan 10,3 och 11,9 procent beroende på avtal. Förhöjningen under år 2009 var totalt 3,2 % och verkställdes från (+ 0,8 %) och (+2,4 %). Den totala lönesumman uppgick till 29,4 milj. euro (2008: 28,1 milj. euro), därav för Elverket euro (2008: euro). För personalutbildning användes euro, vilket är 0,9 % av lönesumman (2008: 1,0 %). Därav användes euro (2008: 782 euro) för personalutbildning på Elverket, vilket är 0,7 % av lönekostnaderna (2008: 0,2 %). Personalpolitik Verktyget och standarden Investors in People (IiP) är i bruk på så gått som alla förvaltningar och där pågår förbättringsarbete för att möta standardens krav och därmed också målen i stadens personalstrategiska program. Äldreomsorgen, Strandnäs skola och Övernäs skola har under året certifierat sig som Investor in People. Jämställdhet Stadens jämställdhetspolicy och -program sträckte sig mellan åren Under 2009 genomfördes en utvärdering och en ny jämställdhetspolicy och -plan för åren arbetades fram. Aktuella jämställdhetsnyckeltal tas årligen fram för hela organisationen. Stadens ordinarie personal bestod av 69 % kvinnor och 31 % män, bland ledningen är motsvarande andelar 47 % kvinnor och 53 % män. Av dessa ordinarie anställda arbetar 78 % av kvinnorna heltid, motsvarande siffra är 94 % hos männen. Av de som arbetar deltid är 90 % kvinnor och 10 % män. Föräldraledigheten togs under 2009 ut av 32 personer (2008: 41), 56 % kvinnor och 44 % män. Kvinnorna tog i medeltal ut 136 kalenderdagar per person (2008: 120) vilket motsvaras av 22 kalenderdagar (2008: 21) hos männen. Skötsel av annan tjänst inom staden 32% Frånvaro 2009 Övrig frånvaro 4% Privat angelägenhet 9% Studieledighet 2% Vårdledighet (efter föräldraledighet) 14% Skötsel av sjukt barn 1% Sjukledighet 31% Moderskaps- faderskapsoch föräldraledighet 7% 3) Frånvaron på Elverket totalt 0,17 årsarbetare. Elverket såsom affärsverk behöver särredovisas. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 17

20 MARIEHAMNS STAD Miljöredovisning MILJÖMÅL Mariehamns stads övergripande miljö- och energipolitiska mål anger att stadens verksamhet skall vara miljömässigt hållbar. Nettoeffekten på miljön av energianvändning, kommunikationer till och från liksom också inom staden, utsläpp av vatten- och luftföroreningar, samt materialåtervinning och avfallshantering i anslutning till både stadens egna verksamheter och verksamheter, som staden kan kontrollera, får innan utgången av år 2050 inte vara negativ. Stadens energiförsörjning skall i framtiden baseras i hög utsträckning på lokal energiproduktion med minimala nettoutsläpp av växthusgaser, men med koppling till regionala och därför även globala nätverk. Stadens övergripande energi- och klimatpolitiska mål är att utsläppen av växthusgaser från verksamheter som staden kan kontrollera per invånare samt per m2 fastighetsbestånd skall år 2012 vara 25 % lägre än de uppskattade utsläppen Målet styr mot användning av energikällor som inte ger ett nettotillskott av växthusgaser, men saknar tak på energiförbrukningen. Målet har också en konserverande och/eller stimulerande inverkan för att upprätthålla, utveckla och förhoppningsvis även öka arealen av grönområden som staden har till sitt förfogande. Övriga mål är att av inköpta varor skall senast år 2012 vara minst 90 % vara miljömärkta. Av upphandlade tjänster skall år 2012 ifråga om tjänsternas ekonomiska värde minst 75 % utföras av företag, som kan redovisa att de i sin verksamhet tillämpar trovärdiga rutiner för miljöstyrning, t.ex. enligt ISO 14001, EMAS eller motsvarande. Brännbart avfall skall år 2012 vara helt fritt från bioavfall inom verksamheter som Mariehamns stad kan kontrollera. Även övrigt avfall skall i sin helhet vara rätt sorterat. Utsläppen till Svibyviken och Slemmern, som omger staden får 2012 vara högst 50 % av 2005 års utsläppsmängder. Andelen livsmedel, som produceras enligt ekologiskt hållbara metoder och som staden tillhandahåller skola och äldreomsorg m.m. skall uppgå till 75 % år UPPFÖLJNING 1) Klimatpåverkan Miljöprestanda för fastigheter och fordon tillhörande staden Avgasemissioner - Färjor och kryssningstrafik inom Västra Hamnen samt hamnverksamheten har följts upp i detalj sedan Från byggnader och gator i staden har utsläppen av växthusgaser och koldioxid av fossilt ursprung per invånare minskat med 17 % år 2009 jämfört med referensåret I statistiken saknas emellertid villor uppvärmda med olja. Den positiva effekten kan i första hand tillskrivas kraftigt ökad andel biobränsle i stadens fjärrvärmeverk. Per invånare var 2009 års totala koldioxidutsläpp 7,26 ton, d.v.s. en minskning med 9 %. Med privata resor kommer många invånare i Mariehamn ändå att fortsättningsvis bidra med betydligt större utsläpp och har därmed en relativt stor påverkan i internationell jämförelse. En svårighet vid jämförelser med omvärlden är hur man räknar med att elenergin produceras. El som säljs på Åland marknadsförs med mycket låga koldioxidutsläpp. Eftersom elmarknaden idag är gränsöverskridande kan det vara mera korrekt att använda utsläppsvärden för s.k. europa-elmix. Något, som även återspeglas i dagens energipriser, som i länder med billig vattenkraft numera inte längre skiljer sig i betydande utsträckning från omvärldens. Därtill bör man också ärligt talat skilja mellan vad som är ett marknadsmässigt val av miljöanpassade produktionsmedel och den miljöpåverkan som elanvändningen i realiteten förorsakar - åtminstone så länge miljöanpassad el är bristvara. För stadens koldioxidutsläpp används tillsvidare utsläppsvärdet för elektricitet producerad i Europa. Andra beräkningsgrunder skulle ge lägre utsläppsmängder. Hamnverksamheten bidrar med en betydande del av stadens koldioxidutsläpp. Utsläppsmängderna från fartygen räknas på avståndet mellan Kobba Klintar och hamnen samt för liggtiden i hamnen. Möjligen borde utsläppen räknas på det verkliga meravstånd, som trafiken till Mariehamn förorsakar. I så fall skulle utsläppsvolymerna bli större. I jämförelse med 2002 har hamnens utsläpp av koldioxid ökat med 16 %. I jämförelse med toppåret 2005 har utsläppen emellertid minskat med hela 13%. Avgörande är förstås trafikintensitet och rederiernas val av fartyg. Det är fullt möjligt att med relativt enkla medel uppnå de satta energipolitiska målen bl.a. genom att öka andelen lokal energiproduktion i formen av vindkraft samt genom att utnyttja avfallsbränsle, såsom skogsavfall och på sikt även annat avfall från t.ex. stadens reningsverk. Mariehamns stad har under året såsom ett första steg aktivt gått in för att spara energi med så kallade mjuka åtgärder, vilket innebär förbättrad ventilationskontroll, tätning av fönster och dörrar, lampbyte samt onödig användning av belysning och kontorsmaskiner. Nästa steg är mera omfattande tekniska åtgärder i byggnader där åtgärderna ger störst effekt. Om inte hamnverksamheten expanderar i en betydande omfattning bör målet till år 2012 kunna uppnås. För att därefter komma vidare är staden i hög utsträckning beroende av färje- och kryssningsrederiernas välvilja Svavel, kg/inv. NOx, kg/inv. CO2, kg/inv. Anlöp/år 1) Rapporteringen har genom åren successivt förbättrats samtidigt som uppföljningsprogrammet har förfinats ifråga om detaljer. Följden är att nu aktuella nyckeltal kan avvika något från tidigare års redovisningar. 18 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

21 Stadens fastigheter Avfall Koldioxid, kg/invånare Energi, kwh/invånare Farligt avfall Förpackningar Brännbart Restavfall Bioavfall Produktavfall RENHÅLLNING Stadens avfallshantering är modern och välfungerande. Av stadens alla hushåll med hämtning av avfall från fastigheten hade 70 % källsortering - åttafackssystem för villor och privata återvinningsstationer för flerbostadshus. Källsortering är ett frivilligt valbart alternativ varför resultatet överträffar förväntningarna. Överlag har det visat sig att de som har valt källsortering inom fastigheten är mycket nöjda. Mängden utsorterat bioavfall från fastigheter, som staden kontrollerar, har ökat med 77 % sedan 2006, vilket tyder på att det merarbete som källsortering innebär har accepterats. Också mängden brännbart avfall har har ökat i jämförelse med 2006, men minskat i jämförelse med De totala avfallsmängderna har ökat med 24 % i jämförelse med Utgående från 2008 har stadsförvaltningarnas avfallsmängder stabiliserats kring 56 kg/invånare. Nedskräpningen i staden är liten bl.a. som en följd av att de flesta av stadens obemannade återvinningsstationer har lagts ner och hushållen hänvisas med sitt grovavfall till den bemannade återvinningscentralen i Norrböle. Trots den livliga hamntrafiken samt det ekonomiska styrsystem som tillämpas av hamnnämnden är det förhållandevis små mängder avfall som lämnas i hamnen. Framförallt beror detta på att färje- och kryssningsrederierna väljer att lämna avfallet i andra större hamnar, där tiderna som fartygen ligger i hamn är betydligt längre än i Mariehamn. Hamntrafiken Hamntrafiken under perioden Hamntrafiken omfattar fartygsrörelser mellan Kobba Klintar utanför Mariehamn och hamnen, samt tiden som fartyget ligger förtöjd. Avgasemissionerna är baserade på beräkningar och bygger på information som erhålles i anslutning till stadens miljödifferentierade hamnavgifter. Sedan år 2002 fram till 2005 ökade trafiken på Mariehamn från 4547 till 5777 anlöp per år. Antalet anlöp 2009 var De totala beräknade utsläppsmängderna mellan Kobba Klintar och hamnområdet var ton koldioxid och 319 ton kväveoxider, vilket ger 2,3 ton koldioxid och 29 kg kväveoxider per invånare. Hamnverksamheten, som genererar betydande intäkter inte bara åt Mariehamns stad utan till hela Åland är också den enhet som står för stadens mest betydande miljöpåverkan. Lotsbroverket, Svibyviken och Slemmern Reningsvillkoren för Lotsbroverket är 95 % reduktion av biologiskt nedbrytbart avfall (BOD7) och fosfor samt 70 % reduktion av kväve. Halterna i det utgående vattnet får vara högst 10 mg/l biologiskt nedbrytbart material, 0.3 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve. År 2009 blev resultatet 97,5 % fosfor och 77,7 % kväve. I jämförelse med 2002 har utsläppen av biologiskt nedbrytbart material minskat med närmare 64 %, medan utsläppen av kväve, fosfor och suspenderat material har minskat med 53, 55 resp. 52 %. Utsläppen till Svibyviken från Lotsbroverket uppgick 2009 till totalt 23,6 ton kväve och 448 kg fosfor. Reningsverket tog hand om 105,6 ton kväve och 18,2 ton fosfor. Havsvikarna Svibyviken och Slemmern har sedan 2005 kontinuerligt följts upp i anslutning till bl.a. Lotsbroverkets recipientkontrollprogram. I Lotsbroverkets recipient, Svibyviken, har siktdjupet varierat som sig bör med årstidsväxlingarna. Längst inne i viken har sikten i bästa fall varit 1,8 meter. Utanför Badhusberget var siktdjupet som bäst 3,3 meter, utanför Korrvik 4,2 meter och slutligen vid Skogsö 7,8 meter Höga klorofyllhalter (17 mikrogram/liter) kunde konstateras längst in i Svibyviken i månadsskiftet april/maj samt juli/augusti Även i samband med övriga provtagningar var halterna relativt höga (4,6 9,1 µg/l). Utanför Badhusberget uppmäter 1,1 7,1 µg/l och utanför Korrvik 1,9 7,9 µg/. Toppvärdena ser ut att sammanfalla med höga halter av kväve och fosfor längst inne i Svibyviken. Analyserna indikerar att generellt blommar det som förväntat mest längre in i Svibyviken. Längre ut från Västra hamnområdet har blomningsintensiteten i samband med provtagningarna varit betydligt mindre än längst in i Svibyviken. Klorofyllhalterna inom referensområdet vid Skogsö var 1,1 5,8 µg/l, det högsta värdet i anslutning till vårblomningen i april. Halterna av totalkväve var höga inne i Svibyviken medan mängderna ammonium-kväve och nitrat/nitrit kväve var låga, vilket visar att mängden organiskt bunden kväve var stor. Det högsta värdet (1800 µg/l) sammanföll med de högsta klorofyllhalterna under sommaren. Det näst högsta värdet (1000 µg/l) sammanföll med det lägsta klorofyllvärdet i början av april. Mätvärdena indikerar en relativt stor belastning av förorenat vatten från troligen djurhållning och eventuellt enskilda avlopp M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 19

22 Stadens fordon Lotsbroverket - Reningseffekt µg/liter Koldioxid, kg/invånare BOD7% Total fosfor% Total kväve% Temperatur, ºC uppströms Möckelbybäcken i Jomala, medan sommarens värden troligen var en effekt av både utsläpp och algblomning. Staden har inte bedrivit någon särskild kontroll av vattenkvaliteten i Slemmern bl.a. eftersom annat än mindre enskilda samt spridda dagvattenutsläpp och eventuellt läckage från avloppsvattenrör till recipienten inte förekommer. Istället har inriktningen varit att åtgärda vattenledningssystemet för att därigenom minska tillförseln av föroreningar från staden till recipienten. FORDONSTRAFIK Antalet fordon i stadens ägo har sedan år 2002 ökat med 19 %. Inklusive busstrafiken har också bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ökat med ca 19 %, medan transportarbetet endast ökat med 11 %. Stadsbussen har ökat körsträckan med 30%, medan bränsleförbrukningen har ökat med 36%. Busstrafiken, som är en fri nyttighet som staden erbjuder invånare och gäster, har förlorat 13 % av passagerarna i jämförelse med år Utsläppen av luftföroreningar med undantag för koldioxid har minskat som en följd av den modernisering av fordonen som har skett. Utsläppsökningen av koldioxid tyder på att tillräcklig uppmärksamhet på fordonens energiprestanda inte har getts. INTERNATIONELLT SAMMARBETE Staden medverkar aktivt i miljö- och energifrågor inom UBC (Union of Baltic Cities), vars medlemmar staden tillhör. Inom ramen för UBCs kommission för miljö- och hållbar utveckling kom beslutet att Mariehamns stad under tre år framöver kommer att medverka i det EU-finansierade PURE-projektet, som syftar till att rusta upp befintliga avloppsvattenreningsverk inom Östersjöns avrinningsområde. Styrkan med samarbetet inom UBC är att frivilliga överenskommelser i konkret utförande inom organisationen kan få en betydande genomslagskraft. Detta har kommit staden till fördel bl.a. i ansträngningarna att åstadkomma samordnade aktioner för att minska på Östersjöns näringsämnesbelastning som bl.a. har resulterat i PURE-projektet. I UBC:s energikommission har Mariehamns stad en styrelsepost varigenom staden har erbjudits möjligheter inhämta nytänkande inom området. Genom att Mariehamns stad också är medlem av den globala organisationen för tätorter ICLEI samt har undertecknat Aalborgåtagandena har staden åtagit sig en långtgående anpassning till bl.a. klimatförändringar och andra förutsättningar ifråga om energiförsörjning. Följaktligen är ansvaret stort på både förtroendevalda och tjänstemän att leva upp till åtagandena. 20 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

23 MILJÖNYCKELTAL invånare TOTALT PER INV. REF % KLIMATPÅVERKAN ton/år kg/år 2002 CO2 från byggnader & gator i staden (exkl. privat olja) [CO2 från MHS fastigheter (inkl. oljeeldning) ] CO2 från hamnens fartygstrafik CO2 från stadens fordon och stadsbussen C02 TOTALT ENERGI exkl. privata oljepannor och trafik kwh kwh 2002 Energi, totalt kwh/år Levererad el, kwh - hela staden Levererad fjärrvärme, kwh - hela staden Levererad vindkraftel, kwh - hela staden Antal fjärrvärmeanslutningar (per 1000 inv) Antal energibrunnar (per 1000 inv) Antal pelletspannor (per 1000 inv) Offentliga byggnader Gatubelysning Totalt Varav: Olja, kwh Fjärrvärme-biobränsle, kwh Fjärrvärme-olja, kwh El, kwh Varav: Elmix, kwh EIVind, kwh STADENS FORDON 2002 Antal fordon Bränsle liter/år Bränsle liter/100 km 24 9 Transporter, antal km/år varav STADSBUSSEN 2002 Bränsle liter/år Antal busspassagerare/år Antal km/år VATTEN m3/år m3/år 2002 Färskvatten, stadens byggnader ,2 20 Färskvatten, hela staden 0,0-100 kg/år kg/år 2002 Utsläpp av biol. nedbrytbart, BOD ,79-64 Utsläpp av susp. material, SS ,61-52 Kväveutsläpp, Tot-N ,12-55 Fosforutsläpp, Tot-P 448 0,04-53 AVFALL kg/år kg/år 2006 Stadens fastigheter, totalt ,11 24 Bioavfall ,70 77 Brännbart inkl. restavfall ,86 46 Förpackningsavfall ,98 50 Produktavfall (elektronik m.m.) , Farligt avfall (färger m.m.) ,33-47 Inert avfall , Hela staden 2006 Källsortering vid fastigheten % -100 Avfall som lämnats från fartyg m3/år liter/år 2004 Spillolja 4 0, Brännbart avfall 1,3 0, Återvinningsavfall 1,2 0, Farligt avfall 0,3 0, Spillvatten 0, M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 21

24 ALLMÄNNA SEKTORN Bild 1. Personalkansliet ordnade tillsammans med arbetarskyddskommissionen SoS-dagar, dvs. Sunt och Säkert på arbetsplatsen. Bild 2. Carl-Johan Wikström har fått Kommunförbundets förtjänsttecken i guld som erkänsla för långvarig, förtjänstfull kommunal verksamhet i förtroendeuppdrag. Bild 3. Bevis på rehabilitering av stadsbilden Bostads- och affärshus vid Storagatan ALLMÄNNA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

25 MARIEHAMNS STAD Stadsledning Stadsfullmäktiges ordf. Gunnar Jansson Stadsstyrelsens ordf. Johan Ehn Stadsdirektör Bjarne Pettersson 1. Kanslichef Emma Dahlén 2. Finanschef Peter Carlsson 3. Personalchef Ritva Bergholm 4. Miljöchef Jan Westerberg Stadsledning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,4% 9,6% Del av kommunbidrag drift 96,6% Del av investeringar exkl. markförsäljning 90,4% TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: köp av tjänster ,48, material 3.404,49. Ökad budget på driften: övriga intäkter ,00, personalkostnader ,43, övriga kostnader ,00. Ökad budget på investeringar: utgifter ,88. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT ALLMÄNNA SEKTORN 23

26 VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsledningen består av stadsfullmäktige, stadsstyrelse, stadsdirektör, centralförvaltningen, revision, äldre- och näringslivsråd. Stadsdirektörens och centralförvaltningens uppgift är att bereda ärenden till stadsfullmäktige/stadsstyrelse, verkställa beslut, leda stadens förvaltning, ekonomi, personal, informationsteknik, närings- och bostadsfrågor, miljöfrågor, externa relationer samt handha annan centraliserad service som specificeras av beslutande organ. VERKSAMHETSIDÉ Stadsfullmäktige och stadsstyrelsen skall inom den kommunala självstyrelsen sträva efter att främja kommuninvånarnas välfärd och en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling inom kommunen. Stadsdirektören och centralförvaltningen (stads-, miljö- finans- och personalkansli) skall på ett effektivt och inspirerande sätt administrera, utveckla och leda stadens förvaltning. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Under året har staden sålt 47 stycken markområden (14 stycken år 2008) till ett försäljningspris på totalt euro. På grund av det relativt låga bokförda värdet på euro så redovisas resterande euro som vinst på driften, euro mer än budgeterat. Personalkostnadernas största budgetavvikelser bestod i stadens periodisering av semesterlöner på totalt euro som blev euro lägre än budget samt personalkansliets medel för centralt finansierade placeringar som blev euro lägre än budget. Stadsstyrelsens dispositionsmedel uppvisade en positiv budgetavvikelse för övriga kostnader på euro. För storevenemang var liknande avvikelse euro men belastades med euro av interna övriga kostnader och lokalhyror istället. Stadsfullmäktige har under året beslutat om en ny organisation för hamn- och räddningsförvaltningen i Mariehamns stad. Stadsfullmäktige har beslutat om indragning av tjänsten som näringsombud vid stadskansliet. Samtidigt har en näringslivsutveklare anställts som projektanställd under 5 år. Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige har i olika ärenden behandlat frågan om kommunstruktur och beslutat att staden skall delta aktivt i arbetet på en kommunreform. Stadsstyrelsen har behandlat en utvärdering av Mariehamns stads deltagande i Ålands kommunförbund. Stadens deltagande i kommunförbundet fortgår med målsättningen att I syfte att åstadkomma en enhetlig kommunstruktur på Åland ge Ålands kommunförbund en ledande roll i det reformarbetet, och att effektivera kommunförbundets verksamhet i den kommande nya kommunstrukturen. Flera evenemang, varav ö-spelen NatWest Island games är det största, har förverkligats i staden med understöd från stadens evenemangsmedel. En jämförelse mellan verksamheterna i Mariehamn, Jomala, Pargas och Ekenäs har gjorts genom ett så kallat benchmarkingprojekt. Med anledning av projektet och som ett avstamp för fortsatta jämförelser har ett seminarium hållits med stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och delar av stadens ledningsgrupp. Insamling och analys av stadens miljö- och energiförbrukningsdata har fortsatt. Under året har särskilda insatser påbörjats för att minska förvaltningsbyggnadernas energiförbrukning. För alla fastigheter finns numera preliminära beräkningar, energideklarationer. Inom staden har också en intern energispartävling genomförts. Frågor kring Möckelbybäcken och Svibyviken, renhållningen liksom också den framtida verksamheten vid Svinryggens Deponi Ab har varit högaktuella. Mariehamns stad har ett modernt renhållningssystem, men avgiftsnivån är fortfarande för hög. Internationellt inom ramen för UBC (Union of Baltic Cities) har Mariehamns stad involverats i det s.k. PURE-projekt som syftar till att minska belastningen från kommunala reningsverk på Östersjöns vattenmiljö. Under året deltog staden i förberedelserna. Staden medverkar i kommunikationsprocessen mellan UBC medlemsstäder. Genom benchmarking inom UBC ges staden också möjlighet att bedöma betydelsen av de långtgående reningsåtgärder, som staden har valt för drift av stadens reningsverk, Lotsbroverket. Liksom under tidigare år deltog Mariehamns stad i bl.a. Bilfri dag-firandet den 22 september. Denna gång valde man att inte stänga av gator. Istället rekommenderades bilförarna att lämna bilen hemma. Vidare anordnades en konstruktiv debatt om trafiken på Åland och Mariehamn med bl.a. representanter för landskapsregeringens politiska ledning i panelen. Den 28 mars medverkade Mariehamns stad också i Earth Hour, när belysningen i flera av förvaltningsbyggnaderna släcktes under en timme i samordning med världens övriga samhällen. Planeringen av ett nytt intranät har skjutits på framtiden främst på grund av att väsentligt mycket mer arbetstid har krävts för att åstadkomma ett fungerande Webbattest. Förberedelser för uppgradering av stadens ekonomisystem, under april 2010, har genomförts. I direkt anslutning till införandet av SEPA (Single Euro Payment Area) och förnyad programvara för inskanning av fakturor år 2010 planeras införandet av elektronisk fakturering. Under året ombildades en projektanställning som IT-assistent till anställning i tillsvidare arbetsavtal. Stadens jämställdhetspolicy och -program sträckte sig mellan åren Under 2009 genomfördes en utvärdering och en ny jämställdhetspolicy och -plan för åren arbetades fram. Förslaget till ny policy och plan behandlas i stadsfullmäktige år Genomförandet av det förvaltningsövergripande projektet för utvecklande av personaladministrativa processerna har försenats pga. problem hos leverantören att färdigställa behövliga dataprogram. I början av år 2010 har dock de första användarna på försök tagit i bruk programmet. Olika friskvårdsprojekt har genomförts under året. Höstlunken var en stegtävling, där arbetsplatserna bildade lag och det lag som gått flest steg per deltagare vann tävlingen. 32 lag med totalt 186 personer deltog. 24 ALLMÄNNA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

27 En Sluta Röka grupp under ledning av Christoph Treier har pågått som ett samarrangemang mellan staden och landskapet. En utvärdering av projektet görs år Staden deltog också i Kulturkondis, som var Finska kulturfondens, Svenska kulturfondens och Rundradions (YLE) gemensamma riksomfattande projekt. Personal från staden var med i Vårkampen, som var en motionskampanj mellan de åländska kommunerna och anordnad av Ålands kommunförbund. På hösten ordnade personalkansliet tillsammans med arbetarskyddskommissionen SoS-dagar, dvs. Sunt och Säkert på arbetsplatsen i Baltichallen. Under två dagar fanns en mässutställning på plats, det ordnades olika pröva-på möjligheter och flere populära föreläsningar. Utgående från de individuella kompetensutvecklingsplanerna har personalkansliet ordnat utbildningar för olika yrkesgrupper inom staden. En utbildningsserie påbörjades för personer i förmans- och arbetsledarställning. Under året hölls två kurser, den ena i personligt ledarskap och utvecklingssamtal och den andra om konflikthantering. För städpersonal ordnades kurser i ergonomi och i miljövänlig städning. En ledarskapsutbildning pågick vintern vid fyra tillfällen (allmän förvaltning, ekonomi, personal och miljö) gällande stadens ledningssystem. På SoS-dagarna hölls föreläsningar om en sund kost, arbetarskydd, konflikthantering, mental hälsa och minskad stress, kommunikation samt inspirationmotivation-100 % engagemang. Centraliseringen av stadens löneräkningsfunktion slutfördes i slutet av året då Trobergshemmets löneräkning överfördes till personalkansliet. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING I samband med 47 stycken sålda markområden under året bokfördes euro som investeringsinkomster. Detta belopp motsvarade de sålda markområdenas bokförda värde. Stadens egna markinköp slutade på euro för året. Ett beslutat kapitaltillskott till Ålands Miljöservice (MISE) på ,90 euro redovisades via investeringar som en utökning av andelar i kommunalförbundet. Staden har betalat euro i fritt eget kapital till Fab Marstad för färdigställande av hyresbostäder vid Lotsgatan. Övriga investeringar som genomfördes under året var bussplanskiosken, skyltning i Västerhamn, uppgradering av ekonomisystemet och stadens nätverk. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Stadskansliet Adm. bruttokostnader/tot. antal årsarb. i staden Procentuell förändring från föregående år -3,7 % 22,9 % 13,8 % -7,4 % -0,2 Tot. årsarbetstid i staden/kansliets årsarbetstid 48,1 47,9 45,9 53,2 7,3 Miljökansliet Adm. bruttokostnader/tot. antal årsarb. i staden Procentuell förändring från föregående år 75,9 % -46,8 % 19,1 % 128,9 % 1,1 Tot. årsarbetstid i staden/kansliets årsarbetstid 341,8 550,1 552,0 599,5 47,5 Finanskansliet (finans-, ekonomi- o. IT-avdelningen) Adm.bruttokostnader/tot. antal årsarb. i staden Procentuell förändring från föregående år 3,4 % -1,8 % 14,6 % 3,7 % -0,1 Tot. årsarbetstid i staden/kansliets årsarbetstid 54,4 48,4 48,3 53,3 5,0 Personalkansliet Nettokostn för HR- och PA-funktionen/anst i staden Anställda i staden/årsarbetare på personalkansliet 128,98 0,0 126,2 131,5 5,3 Kostnad/löneutbetalning 11,25 0,00 12,56 12,94 0,38 Löneutbet/årsarbetare (lönebokf. på pers.kansliet) Nettokostnad för lagstadgad företagshälsovård/anst 39,41 0,00 45,17 46,24 1,07 Nettokostnad för frivillig sjukvård/anställd 50,70 0,00 58,11 64,43 6,32 Kostn för personalförmåner (subventionerade)/anst 30,53 40,00 40,00 43,84 3,84 Sjukfrånvaro totalt i årsarbete 37,31 40,90 39,10 38,87-0,23 Sjukfrånvaro% 4,59 4,80 4,60 4,60 0,00 Arbetsolycksfall/anställd 0,04 0,05 0,04 0,04 0,00 Kompetensutveckling i % av lönesumman 1,5 1,0 1,0 0,9-0,1 Besökare personalkansliets internetsidor Stadshusets energiförbrukning per kwh/m2 85,8 93,3 85,8 89,7 3,9 Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT ALLMÄNNA SEKTORN 25

28 MARIEHAMNS STAD Byggnadsnämnden Nämndordförande 1. Lotta Wickström-Johansson 2. Vik byggnadsinspektör fr.o.m Guy Dannström Byggnadsinspektör t.o.m Börje Aspbäck. Byggnadsnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter Del av kommunbidrag drift (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,2 % 99,8 % (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader 778,92, köp av tjänster 220,00, material 112,49. VERKSAMHETSOMRÅDE Byggnadsinspektionen är byggnadsnämndens planerings-, berednings- och verkställighetsorgan. Byggnadsinspektionen granskar bygglovshandlingar, övervakar byggnationen i staden, gör upp byggnadsstatistik, ger råd i byggnadsärenden och tillhandahåller uppgifter om fastigheter och bestämmelser som berör dessa. 26 ALLMÄNNA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

29 VERKSAMHETSIDÉ Verksamheten är lagstadgad. Enligt plan- och bygglagen (2008/102) skall i varje kommun finnas en byggnadsnämnd, som ska sköta kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och utöva den närmare tillsynen över byggnadsverksamheten. Det åligger särskilt nämnden att följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivning, att samarbeta med övriga myndigheter vilkas verksamhet berör nämndens arbetsområde, att lämna allmänheten råd och upplysningar i planläggnings-, fastighetsbildnings- och byggnadsfrågor, att övervaka att även bestämmelserna i vattenlagen och delar av miljölagen med flera lagar beaktas i samband med byggande samt att övervaka efterlevnaden av plan- och bygglagen och övriga föreskrifter angående byggandet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Målsättningen är att ombesörja den lagstadgade bygglovsgivningen och byggnadstillsynen över byggnadsverksamheten i staden på ett för allmänheten och staden tillfredsställande sätt. Ett bygglov bör kunna erhållas på 3-8 veckor. För de 162 st. beslut i tillstånds- och anmälningsärenden som byggnadsnämnden fattat har beredningstiden i medeltal varit 5 veckor. Ansökningarna med de längsta beredningstiderna har väntat på tilläggsutredningar från sökanden och inte kunnat slutbehandlas innan sökanden presenterat den begärda tilläggsutredningen eller omarbetade ritningar. Driftresultatet visar ett överskott på NYCKELTAL Antalet bygglov/tillstånd, totalt 141 st. avser det totala antalet beslut i tillståndsärenden under året. Ett beslut om tillstånd kan omfatta fler än en byggnad. Antalet nya byggnader per kategori avser däremot det faktiska antalet byggnader. T.ex. finns för de nio nya våningshusen endast sju st. bygglov, då två av dessa omfattar två bostadsvåningshus på samma tomt. Två av bygglovsansökningarna har lett till avslag. Fyra av tillstånden är tillfälliga lov, vilka inte räknas med i de sammanräknade areal- och volymuppgifterna. 94 st. bygglov för bostadslägenheter har beviljats. I de byggnadsprojekt som förverkligats har 99 st. nya bostäder tagits i bruk. Under året har även 21 st. anmälningsärenden och 119 st. ansökningar om ansvarig arbetsledare och Fva- arbetsledare (arbetsledare för fastighetens vatten och avlopp) behandlats. 132 st. syner har förrättats. Plan- och bygglagen trädde i kraft den I och med den nya lagen blev även en ny plan- och byggförordning, lagen om byggnaders energiprestanda, den nya förordningen om Ålands Byggbestämmelsesamling (som medför att Boverkets byggregler BBR skall gälla på Åland) samt en del ändringar av andra lagar och förordningar gällande på Åland. Tolkningsfrågor och parallella arbeten mellan de nya och gamla reglerna har under året medfört ett betydande merarbete inom förvaltningen. Mycket tid har gått åt till att sätta sig in i de nya lagarna och reglerna samtidigt som allmänheten inte känt till vilka bestämmelser som skall tillämpas och därför riktat många frågor till byggnadsinspektionen. I vissa fall har sökandena gjort egna tolkningar av lagen vilket även det krävt merarbete vid inspektionen. Nämnden kan även konstatera att den nya plan- och bygglagen inte är heltäckande. Under våren gick byggnadsinspektören på alterneringsledigt och vikarierades under resten av året av bitr. byggnadsinspektören. En vikarie anställdes för att vikariera bitr. byggnadsinspektören. I stöd av plan- och bygglagen har byggnadsnämnden delegerat en stor del av rutinärenden såsom tillståndsprövningen och handläggningen av anmälningsärenden till byggnadsinspektören. Antalet byggnadsinspektörsärenden har därför ökat om man jämför med tidigare. Nämnden har sammanträtt i princip en gång per månad förutom juli då inget möte hölls. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Byggn.lov/tillst., totalt En/tvåfamiljshus Radhus Våningshus Övriga nya byggnader Övriga till-o. ombyggn Byggnadsinpektörstillstånd Byggnadsvolym Byggnads totalareal Byggnadsvåningsyta Lägenhetsyta Antal lägenheter Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT ALLMÄNNA SEKTORN 27

30 SOCIALA SEKTORN Socialnämnden gemensamma mål Gemensamma mål för hela socialförvaltningen gällande personal-, miljö- och kundperspektiv: Genomföra personalutvecklingsprogrammet Investors in People (IiP) enligt stadens vision under åren : Barnomsorgen blev certifierad år 2008, äldreomsorgen år 2009, återstår socialserviceavdelningen för Målet har uppnåtts för år Förbruka mindre energi än föregående år (kwh/m2) samt fokusera på miljöfrågor gällande sopor, städmaterial och pappershantering: Utbildningstillfällen gällande energiförbrukning har ordnats för personalen, jämförelser beträffande förbrukningen pågår men är inte slutförd. Sopsorteringsskåp har införskaffats. Målet har delvis uppnåtts. Förbättra informationen till kommuninvånarna och kunderna samt ta tillvara åsikter och klagomål på ett konstruktivare sätt, åren : Förvaltningens hemsidor har uppdaterats. Arbetet med att förnya broschyrer och blanketter har påbörjats och fortgår. En infopunkt för äldreomsorgens klienter är planerad och startar i mars Arbetet fortgår och regler för klagomålshantering påbörjas under år Målet för år 2009 har uppnåtts. Bild 1. Från Daghemmet Blåbäret är det aldrig långt till stranden. Bild 2. Barn från daghemmet Blåbäret på utfärd till den närbelägna stranden. Social service Socialt arbete omfattar förvaltning, socialt arbete, utkomststöd, integrationsverksamhet, barnskydd, missbrukarvård och specialomsorger. VERKSAMHETSIDÉ Socialvårdens syfte är att med olika typer av social service och understöd främja och upprätthålla enskild persons och familjs trygghet och förmåga att klara sig på egen hand. Särskild vikt läggs vid kvaliteten på servicen samt på rättsskyddet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Att genomföra den planerade organisationsförändringen i praktiken: I april påbörjades det konkreta arbetet att sammanföra de tidigare avdelningarna under en och samma avdelning. Strukturer för beslutsgång, information och personal- och avdelningsmöten har fastställts och implementeringen av de nya arbetsbeskrivningarna pågår. Målet har uppnåtts. Att göra en plan för att ordna och utveckla barnskyddet i kommunen enligt nya barnskyddslagen 12. Planen ska fastställas av fullmäktige före utgången av år 2009: Arbetet med barnskyddsplanen håller på att färdigställas och presenteras för fullmäktige under våren Målet har delvis uppnåtts. Att ta fram verktyg för utvärdering av de olika verksamheterna och påbörja utvärderingen under år 2009: Ett kontinuerligt utvärderingsarbete har påbörjats utgående från metoderna Skattning av förändring (Outcome Rating Scale, ORS) och Skattning av samtal (Session Rating Scale, SRS). Arbetet fortgår. Målet har delvis uppnåtts. 28 SOCIALA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

31 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Social service Nämndordförande: Harriet Lindeman Socialdirektör: Susanne Lehtinen Socialservicechef: Christian Beijar Social service Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro Del av kommunbidrag 13,5% 86,5% Del av investeringar 0,7% 99,3% DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader 8.866,60, material 1.543,00. TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Att göra processbeskrivningar alternativ principdokument som stöd för beslutsfattande i olika frågor: I det pågående arbetet för IiP- certifieringen ingår processbeskrivningar och olika former av verksamhetsdokument för avdelningens olika verksamhetsområden. Vidare har man deltagit som aktiv part i revideringen av Barnahus- modellen, en samordningsmodell för åländska myndigheter när det gäller arbetet med barn som blivit utsatta för olika brott. Arbete fortgår. Målet har delvis uppnåtts. Under året genomfördes en större omorganisering av förvaltningen där sju avdelningar blev till tre. Avdelningarna för socialt arbete, barnskydd och missbrukarvård slogs samman till en avdelning för social service. Kansliavdelningen upphörde och personalen integrerades med respektive avdelning. De övriga två avdelningarna är äldreomsorgen och barnomsorgen. Ekonomen och ledande sekreteraren bildar en stab under förvaltningschefen. Omorganiseringen föranledde inga uppsägningar, men flera personer fick ändrade ansvars- och uppgiftsområden. Omorganiseringen har lett till bättre struktur och tydligare ledarskap. Färre avdelningar och en mindre ledningsgrupp möjliggör också ett effektivare arbete med såväl verksamhet som budget. Anslagets totala driftsresultat blev euro bättre än budget. Missbrukarvårdens kostnader blev euro lägre än budgeterat beroende på förändringar i samband med omorganiseringen av förvaltningen. En plats lämnades obesatt och MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT SOCIALA SEKTORN 29

32 en överflyttades till annan avdelning. Dessutom blev kostnaden för Institutionsvård lägre än budgeterat. Sysselsättningsläget i staden började försämras under hösten, främst ungdomsarbetslösheten började stiga. Socialarbetarna inom utkomststödet har därför intensifierat samarbetet med AMS, ungdomslotsar med flera för att prioritera sysselsättning bland unga. Handläggningen av underhållsstöd överfördes från till Folkpensionsanstalten. Socialarbetarna inom barnskyddsenheten har aktivt deltagit i barnahusarbetet och allt arbete för barn som blivit utsatta för brott görs numera enligt modellen för barnahus. Modellen är en samarbetsmodell för berörda myndigheter och organisationer. Socialförvaltningen har under året ingått ett avtal om samarbete med skärgårdskommunerna där Mariehamn tillhandahåller service kring beslutsfattande enligt barnskyddslagen. En expertgrupp för utsatta barn som ger service till alla åländska kommuner har påbörjat sitt arbete under året i kommunförbundets regi. Staden har två medlemmar i expertgruppen. Avdelningen för socialt arbete har utvecklat dokumentationen av arbetet i enlighet med den nya barnskyddslagen. Tjänsten som invandrarsekreterare ombildades till en tjänst som socialarbetare med ett bredare arbetsfält i samband med omorganiseringen av socialförvaltningen. Landskapsregeringen har uppmärksammats på att avsaknaden av integrationslagstiftning försätter flyktingarna på Åland i en sämre situation än flyktingarna i riket. I Mariehamn bodde sammanlagt 21 personer med flyktingstatus under året, 18 var kvotflyktingar och 3 asylflyktingar som flyttat från andra delar av landet. Missbrukarvården omorganiserades och de olika verksamheterna sammanfördes till Alkohol- och drogmottagningen från Syftet med omorganiseringen var att förbättra samarbetet och därigenom effektivera arbetet. Under året förnyades avtalen om köp av tjänster med landskommunerna. Under året har 11 besvär över nämndens beslut avgjorts i Ålands förvaltningsdomstol. Alla besvär gällde beslut i utkomststödsärenden. Av besvären förkastade förvaltningsdomstolen sju och upphävde och återförvisade fyra. Under året har fyra klagomål avgjorts av riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern. Klagomålen gällde utkomststöd, handikappservice och barnomsorgsavgifter. Justitieombudsmannen konstaterade i tre av fallen att klagomålen inte föranledde några åtgärder och i ett fall konstaterade justitiekanslern att de åtgärder som staden själv vidtagit i ärendet var tillräckliga. NYCKELTAL Utkomststöd 356 hushåll har lyft utkomststöd. I medeltal har hushållen lyft utkomststöd i 3,2 månader. Behovet av hjälp har ofta varit kortvarigt; 56 procent av hushållen har lyft stöd i 1 2 månader, 25 procent 3 6 månader och 19 procent över ett halvt år. De flesta som lyft utkomststöd är ensamstående. 49 procent av utkomststödstagarna är ensamstående män och 30 procent ensamstående kvinnor. 12 procent av utkomststödstagarna är ensamstående med barn. Åldersmässigt var 39 procent under 30 år, 38 procent mellan år och 3 procent över 65 år. 14 ekonomiskt utsatta pensionärer har beviljats förebyggande utkomststöd. Barnskydd Antalet barnskyddsanmälningar ökar. År 2007 var anmälningarnas antal 99, år 2008 var de 120 och år 2009 var anmälningarna 190. Ökningen torde bero på den nya barnskyddslagen, vars verkningar nu börjar synas. Antalet myndigheter och tjänstemän som är anmälningsskyldiga har utökats. Samarbetet med andra myndigheter har tack vare den nya lagen fått bättre strukturer. Under året har 11 barn, sju pojkar och fyra flickor, varit placerade på institution. Sju barn, tre flickor och fyra pojkar, har varit placerade i fosterhem. Antalet ärenden i den allåländska barnskyddsjouren har varit 36. Mariehamns andel av ärendena var 15. Ärendena har främst gällt telefonbesök, hembesök och utryckningar. Tallbacken Antalet boende på Tallbacken har varit högt men antalet vårddygn färre än förväntat. Antalet klienter från Mariehamn var 16. Det finns stora variationer i landskommunernas utnyttjande av Tallbacken, vilket föranleder att avtalen med kommunerna skall ses över under år Fältarbetarna Under året uppdagades att landskommunerna som står för 25 % av kostnaderna har utnyttjat ca 50 % av resurserna, vilket föranleder att nya avtal bör ingås under år Alkohol- och drogmottagningen Antalet klienter från Mariehamn var 206, varav 140 män och 66 kvinnor. Totala antalet besök uppgick till Fem personer, samtliga män, fick behandling vid Pixne- kliniken i Malax. Sammanlagt har nio personer, sju män och två kvinnor, behandlats på olika behandlingshem, ett i riket och sex i Sverige. 14 klienter, varav sju män och sju kvinnor har fått substitutionsbehandling. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Utkomststöd Antal hushåll Kostnad /hushåll Underhållsstöd Beviljade underhållsstöd Kostnad Barnsksydd Barnskydd Institutionsvård Arbetspl för ungdomar Totalt barnskydd år /0-17 år Tallbacken Antal vårdbehövande Antal vårddygn Kostnad /vårddygn Beläggningsgrad 75,0 54,0-46,0 - Specialomsorger Ålands omsorgsförbund Avlastningsläger Stiftelsen Hemmet Totalt specialomsorger Invånare /invånare Missbrukarvård Ungdomsbehandlare A-kliniken Stödboendeenheten Institutionsvård Nykterhetsarbete Parkgatan Totalt missbrukarvård Invånare /invånare Nettointäkt/-kostnad per inv SOCIALA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

33 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Barnomsorgen Barnomsorgschef: Bo Nygård 13,5% Del av kommunbidrag 86,5% Barnomsorgen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT ((+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: personalkostnader ,17, köp av tjänster 5.551,44, material 5.069,00. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT SOCIALA SEKTORN 31

34 VERKSAMHETSOMRÅDE Barnomsorgen består av administration, extra daghemspersonal, assistenter, hemvårdsstöd, barnomsorg i annan kommun, stadens egna daghem, privata daghem, fritidshem, ledd familjedagvård och parkverksamhet. VERKSAMHETSIDÉ Barnomsorgen vill bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor i en trygg och stimulerande miljö i sådan form och omfattning som barnfamiljernas situation kräver. I samarbete med föräldrarna erbjuder barnomsorgen barnen möjlighet till allsidig utveckling utifrån deras ålder och individuella behov. För barn med särskilda behov skall finnas resurser för extra stöd. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Ta fram riktlinjer för större flexibilitet i hur barnomsorgsplatserna kan utnyttjas effektivt, särskilt i krissituationer: Egentliga principer har inte tagits fram men nämnden beslöt bl.a. att daghemmet Flaggskeppet, i syfte att på ett effektivare sätt utnyttja lokaler och personal, ändrar sin verksamhet så att man även har ett antal heldagsplatser. Under årets första 6 månader fanns det konstant flera barn under skolåldern inskrivna än det fanns platser inrättade enligt budget. I maj var skillnaden som störst (+12). Målet har delvis uppnåtts. De s.k. pooltjänsterna bör också i praktiken utgöra en pool och vara flyttbara, de bör vara det första alternativet vid vikariebehov: Tidigare år har personal anställda i poolen flyttats medan det under detta år inte funnits något egentligt behov av detta. De arbetsplatser som har pooltjänster hos sig har så långt som möjligt använt dem som vikarier. I de daghem där poolresursen använts för att utöka barngruppen har detta dock inte varit möjligt. Anslaget för vikarier har inte varit tillräckligt då man inte beaktat alla de situationer då det utgår dubbla löner. Målet har delvis uppnåtts. arbetsplats. Andelen som säger sig även utnyttja denna möjlighet uppgick till 88 %. Målet har uppnåtts. Uppnå en kundnöjdhet på minst 85 % när det gäller verksamheterna och minst 55 % när det gäller avgifterna: I den senaste kundmätningen uppgav över 90 % att man var mycket nöjd med verksamheten. Motsvarande siffra för avgifterna var 55 %. Målet har uppnåtts. Anslagets totala driftsresultat blev euro sämre än budget. Löner för vikarier har varit för lågt budgeterat. Det nya gruppfamiljedaghemmet Mästerkatten som öppnade i januari med plats för barn under tre år finansierades inom ramen för befintligt anslag. I mars genomfördes en enkätundersökning av hur familjer skulle ställa sig till ett 80 % alternativ för barnomsorg. I april genomfördes en omorganisering av socialförvaltningen som innebar att de två kanslisterna numera hör till administrationen. Ålands Omsorgsförbund föreslog i juni att deras eget och stadens specialfritidshem Vintergatan skall sammanslås under år Staden förlänger hemvårdsstödet att omfatta ett fjärde år från och med augusti. Fritidshemmet Tärnans tillbyggnad blev klar i november. Ålands Hälso- och Sjukvård gav i december ut sina rekommendationer om maten i barnomsorgen. Årliga enkätundersökningar om arbetstrivsel. Minst 85 % av personalen skall uppge att de är delaktiga: I den undersökning om arbetshälsa och trivsel som gjordes i november uppgav 90 % att de har möjlighet att påverka förhållandena på sin NYCKELTAL Vid årets början var antalet barn under skolålder 716 och den var antalet 710. Av barnen under skolåldern hade 468 barnomsorg ordnad eller stöd av kommunen. Totalt har 66 % 32 SOCIALA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

35 av målgruppen haft barnomsorg vilket är 3 procentenheter mera än föregående år. Under året har 95 barn fötts vilket är 14 färre än året innan. Staden har kunnat erbjuda 159 fritidshemsplatser under året. Av dessa stod 11 outnyttjade vid årets slut. I fjol var motsvarande siffra 19. Höstterminen inleds med i princip fyllda barngrupper men en del, speciellt äldre, barn kan sluta senare under läsåret. Den totala personalresursen var enligt budget 142,65 årsarbetare vilket är 1,08 mindre än föregående år. Eftersom det finns platser som är inrättade som deltidsarbeten uppgick det faktiska antalet anställda till 166 av vilka 10 (6 %) var män. Under året har 247 familjer lyft hemvårdstöd vilket är 24 färre än föregående år. Kvinnorna utgjorde 92 % medan resten var män. Föregående år var motsvarande siffror 90 % kvinnor och 10 % män. Antalet familjer som under året utnyttjade stödets fjärde år (infördes i augusti) var 7 - samtliga kvinnor. Specialbarnomsorgens resurs har under året uppgått till 2,5 specialbarnträdgårdslärare, psykolog 40 % av heltid och 21,0 assistenter (23,0 under 2008). Den sammanlagda resursen har använts för att stöda 110 barn i behov av särskilt stöd. Sex barn har fått stöd av Folkhälsans specialpedagog. Antalet barn som kontinuerligt erhållit stödåtgärder under året var 57. Under en period på fem år har andelen barn med annat hemspråk ökat från 40 till 128. Det innebär att drygt 20 % av barnen i barnomsorg har annat hemspråk än svenska. Att stödja dessa barn och deras familjer har tagit betydligt mera resurs än tidigare. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Daghem Kostnad/plats Stadens daghem, antal platser Storstugan Ängsbacken Blåbäret Daggmasken Klintebo Blåklockan Blåkråkan Vinkelboda Flaggskeppet Nyängen Wäktars TOTALT Övriga daghem Solrosen St Mårtensgården TOTALT Inskrivningsprocent, daghem April Juli September Närvaroprocent, daghem April Juli September Fritidshem Tärnan Ugglan Kråkan Vintergatan Örnen TOTALT Familjedagvård Kostnad/vårdplats Hemvårdsstöd Antal familjer Kostnad/familj Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT SOCIALA SEKTORN 33

36 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Äldreomsorgen Omsorgschef: Benita Muukkonen Äldreomsorgen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,2% Del av kommunbidrag 76,8% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader ,35, material 9.074,00. Ökad budget på driften: köp av tjänster , SOCIALA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

37 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetsområde är förvaltning, hemtjänst, serviceboende, institutionsboende, närståendestöd och handikappservice. VERKSAMHETSIDÉ Mariehamns stad skall utgående från invånarnas behov och gällande socialvårdslagstiftning utveckla och erbjuda en äldreomsorg som stöder de äldres självständiga livsföring i eget hem och i serviceboende och institutionsboende. Handikappservicens syfte är att utgående från lagstiftningen främja de funktionshindrades förutsättningar att vara verksamma och jämbördiga medlemmar i samhället. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Att bli en certifierad Investors in People organisation: Äldreomsorgen godkändes som en IiP- organisation enligt den internationella standarden. Målet har uppnåtts. Att ta fram verktyg för utvärdering av de olika verksamheterna och påbörja utvärderingen under verksamhetsåret: Arbetet har påbörjats med att samtliga enheter har uppgjort målstyrda verksamhetsplaner. Fokus har lagts på kompetensutveckling. Verksamheten vid Miranda- boendet har utvärderats av utomstående utredare. Målet har delvis uppnåtts. Att uppgöra processbeskrivningar alternativt principdokument som stöd för beslutsfattandet: Förvaltningen har genomfört beskrivning av verksamheten i processform. Övriga enheter har påbörjat sin processbeskrivning. Målet har delvis uppnåtts. Öka personalens välbefinnande och minska sjukfrånvaron: IiP- arbetet har medfört många förbättringar för personalen, bl.a. förbättrad introduktion, kompetenshöjning i form av en omfattande intern utbildningsverksamhet utgående från individuella kompetensplaner, medarbetarsamtal och lärande praktik på andra arbetsplatser. Sjukfrånvaron är på samma nivå som Målet har delvis uppnåtts. Förnya och förbättra trygghetslarm för äldre hemmaboende: Genomfördes i början av året genom att ett säkrare system installerades hos de klienter som har avtal med äldreomsorgen. Målet har uppnåtts. Uppgöra verksamhetsplan för Trobergshemmet efter om- och tillbyggnaden: Påbörjades under året och färdigställs under våren Målet har delvis uppnåtts. Utreda olika alternativ till nya äldreomsorgsplatser: Staden har avtalat om korttidsvård på Villa Gustava, sammanlagt 984 vårddygn, och har hyrt ytterligare två platser vid De Gamlas Hem där staden nu hyr sammanlagt åtta platser. Målet har delvis uppnåtts. Anslagets totala driftsresultat blev euro sämre än budget. Socialvårdens donationsfonder Socialvården i Mariehamn har beviljats en del donationsmedel, huvudsakligen för äldreomsorg. Värdet av fonderna var euro vid årets början. Nämnden har under året beviljat medel ur fonderna för tre större projekt inom äldreomsorgen. Trobergshemmet beviljades euro för nutrition, att med olika insatser förbättra näringsbalansen för Trobergshemmets klienter. Trobergshemmet har beviljats euro för ett projekt tillsammans med Högskolan på Åland och Umeå universitet. Med hjälp av föreläsningar, konsultationer och handledning vill man öka personalens förståelse för klienterna och förbättra äldreomsorgen. Äldreomsorgen har beviljats euro för en utbildning i etik inom äldreomsorgen. Utbildningen har riktat sig till hela personalen inom äldreomsorgen. NYCKELTAL Antalet klienter i hemtjänsten har stabiliserats efter en kraftig uppgång under Däremot har klienternas vårdbehov ökat vilket styrks av att de flesta klienter har haft dagliga besök, 1-5 besök/dygn, fördelade över hela dygnet. Nattpatrullen har i genomsnitt haft 14 besök per natt, förutom trygghetslarm och telefonkontakter till klienter och hemsjukvård. Nattpatrullen inledde i slutet av året samarbete med Miranda-boendet i syfte att öka tryggheten för de boende nattetid. En utomstående studie med djupintervjuer av 28 klienter i hemtjänsten i Mariehamn visar att klienterna är nöjda med hemtjänstens service. Serviceboendena Odalgården, Mariegård, Edlagården och Johannahemmet har haft full beläggning under året. Korttidsboendet på Odalgården har mot slutet av året fått karaktären av permanent boende då klienter på korttidsboendet på grund av sjukdomstillstånd och kraftigt nedsatt funktionsförmåga inte kunnat flytta tillbaka till sitt hem utan blivit kvar i väntan på ett permanent boende med dygnetruntomsorg. Kön till demensboendena vid Odalgården och Mariegård har ökat under året. Ett omvårdnadsprogram för personer med demens har utarbetats av sjukskötare vid Trobergshemmet och ledande vårdare vid Odalgården och färdigställs i början av Under året har staden fortsättningsvis avtalat med Folkhälsan om sex boendeplatser TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT SOCIALA SEKTORN 35

38 på demensboendet Lindängen. Staden har även avtalat om korttidsboende på Villa Gustava som ny verksamhet för året. Institutionsvård för stadens äldre ges vid Trobergshemmet, De Gamlas hem och vid Gullåsen. För Trobergshemmet har året varit händelserikt med många utmaningar, förändringar, kvalitetsförbättringar och utvecklingsprojekt inriktad på en personcentrerad äldreomsorg. Trobergshemmets vårddygn har ökat, utrymmena utnyttjas maximalt på grund av det stora behovet av platser på institutionsboende. Av de boende är 70 % över 85 år och 48 % över 90 år. Gullåsen har minskat sina vårdplatser vilket ökar trycket på Trobergshemmet. Under de tre senaste åren har staden minskat sina vårddygn på Gullåsen med Samordningsgruppen SAP som behandlar ansökningar om serviceboende och institutionsboende har sammanträtt 21 ggr och har behandlat drygt 100 ärenden. SAP-gruppen har bedömt den enskildes servicebehov och gett vårdhänvisning. Inom handikappservicen har ärenden kvantitativt sett hållits på samma nivå som föregående år. Enskilda ärenden tenderar dock att bli mer komplexa och kraven på handikapptjänsternas utformning har staden inte fullt kunnat tillgodose. Detta har i synnerhet gällt utformningen av personliga hjälparsystemet. De föreslagna åtgärderna i handlingsplanen för handikappservice har inte kunnat genomföras under året. Miranda-boendet har under året haft fem boende med dygn. Mirandapersonalen har även betjänat tre utflyttare. 62 % av insatserna mätt i tid har getts de boende på Miranda, 38 % till de tre som flyttat till egna lägenheter. Vid årets slut upphörde nattbemanningen på Miranda. Utbildningsnivån för äldreomsorgens vårdpersonal höjs kontinuerligt. År 2009 hade 56 % närvårdarexamen och 46 % hade annan godkänd behörighet som primärskötare, hjälpskötare, hemvårdare och mentalvårdare. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Hemtjänst Antal besök Antal hushåll med vårdplan Åldringshushåll Barnfamiljer Handikapphushåll Andra Stödtjänster Mathemkörning antal personer därav kvinnor mathemkörning antal portioner Trygghetstelefoner Antal personer därav kvinnor Färdtjänst, socialvårdsförordningen Antal personer därav kvinnor Stöd åt funktionshindrade Serviceboende åt gravt handikappade Färdtjänst, gravt handikappade därav kvinnor Personlig hjälpare Tolkservice Bostadsanspassningar Närståendestöd Vårdare sammanlagt därav kvinnor Vårdade sammanlagt därav kvinnor Gullåsen (institution) Vårddygn Kostnad Stadens kostnad/vårddygn Trobergshemmet (institution) Antal platser Antal periodplatser Antal vårddygn Antal dagklienter Antal vårddagar Beviljade platser Medelålder Stadens kostnad/vårddygn Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal De Gamlas Hem (institution) Antal platser Antal vårddygn Stadens kostnad/vårddygn Mariegård (eff. Serviceboende) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Kostnad/vårddygn Stadens kostnad/vårddygn Odalgården (eff. Serviceb. Silverängen) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Odalgården (eff. Serviceb. Lindängen) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Odalgården (korttidsboende) Antal platser Antal vårdygn Medelålder Odalgården (serviceboende) Antal lägenheter Odalgården (köket) Antal måltider Edlagården (serviceboende) Antal lägenheter Johannahemmet (serviceboende) Antal lägenheter Linden, Folkhälsan (eff. Serviceboende) Antal platser Antal vårddygn Stadens kostnad/vårddygn Villa Gustava (korttidsboende) Antal vårddygn Stadens kostnad/vårddygn Miranda Lägenheter Nettointäkt/-kostnad per inv SOCIALA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

39 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Bild 1. Unga Band 2009 med vinnarna Halle Berry High. Bild 2. Keramik på Södra Medis. Bild 3. Temat inför skolstartens Kick off för all personal var rörelse och hälsa. På bilden föreläsaren fil.dr. Ingegerd Ericsson tillsammans med planeringsgruppen: Gymnastiklärarna Chris Karlsson och Ann Boström, rektor Mikael Rosbäck, skolnämndens vice ordförande Birgitta Hermans och klasslärare Annika Pensar. SOCIALA TEKNISKA UTB.O FRTITIDS ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 37

40 MARIEHAMNS STAD Skolnämnden Nämndordförande: Christian Nordas Skoldirektör: Mari-Ann Kullman Skolnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,2% Del av kommunbidrag drift 80,8% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader ,69, köp av tjänster ,02, material 11,661, UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

41 VERKSAMHETSOMRÅDE Skolnämndens verksamhetsområde omfattar skolförvaltningen (skolnämnden, skolkansliet och gemensamma poster), lågstadieskolorna Ytternäs skola och Övernäs skola, Övernäs högstadieskola, Strandnäs skola som omfattar årskurserna 1-9 samt speciella undervisningsinsatser (träningsundervisning, flyktingundervisning och skolgång utanför Åland). Verksamheten är lagstadgad utgående från grundskolelagen och grundskoleförordningen. VERKSAMHETSIDÉ Skolnämnden skall ge förutsättningar och stödja skolorna i uppgiften att ge alla elever oberoende av kön, inlärningsförmåga, kulturell och språklig bakgrund eller andra skillnader en god allmänbildande grund för fortsatt utbildning och beredskap att möta ett föränderligt samhälle och arbetsliv. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftsresultatet visar en positiv avvikelse, vilket till stor del beror på att personalkostnaderna blev lägre än beräknat i o m de sänkta pensionspremierna för vissa lärare samt lägre sociala avgifter. Två tjänster på skolkansliet var obesatta under en del av året. Även intäkterna blev högre än beräknat. Flera elever från andra kommuner och en återbetalning av kostnader för träningsundervisning som justering av 2008 års bokslut bidrar till intäktsökningen. Skolorna har arbetat med små klasser och undervisningsgrupper. Resursen har varit tillräcklig och även möjliggjort försök med nya pedagogiska indelningar. Ett tiotal lärare har under året deltagit i handledningstillfällen inom specialpedagogik. I Strandnäs skola, som har flest elever med annat modersmål än svenska, har alla lärare deltagit i utbildning om undervisning av barn med svenska som andra språk. När det gäller målsättningen om de högpresterande elevernas lärmiljö så har olika lösningar prövats. Bland annat så har försök med att indela eleverna på annat sätt än det vanliga gjorts. Målsättningen är långsiktig och det pedagogiska utvecklingsarbetet fortsätter nästa år. Från och med höstterminen har ett nytt rörelseprogram införts att gälla i hela lågstadiet. All skolpersonal deltog i en samling inför skolstarten där temat var rörelse och hälsa. Nämnden har aktivt arbetat för ännu bättre skolmåltider och har bland annat beslutat att måltidsrasten skall förlängas i enlighet med rekommendationerna. Skolornas jämställdhetsarbete har fortsatt. Som erkänsla för sitt arbete för jämställdhet belönades Ytternäs skola med Fannypriset. Målsättningen om att minska elförbrukningen med minst 5 % nåddes av Strandnäs skola (-7,1 % i södra och-8,0 % i norra). Ytternäs skola har sparat mycket tidigare år och ökade förbrukningen något. Övernäs skolor nådde inte målsättningen, vilket förklaras med att arbetet med att förnya VVS-installationerna påverkat elförbrukningen negativt. Målsättningen med att minska antalet kopior med 10 % uppnåddes inte. Bäst lyckades Strandnäs skola (-8 %). Ombyggnaden av kök och matsal i Ytternäs skola har slutförts under året. I Övernäs har arbetet med att få till stånd en gemensam administration och ledning påbörjats. Strandnäs skola och Övernäs skola blev IIP certifierade under året. Tre av stadens skolor är nu certifierade. Nämnden beslöt att skolorna inte skall ge ut skolkataloger enligt tidigare modell med hänvisning till personuppgiftslagen (ÅFS 2007:88) NYCKELTAL Elevantalet är 13 fler än budget. Ökningen har skett i Övernäs skola och Strandnäs. Antalet elever med svenska som andra språk ökar. Vid årets slut hade 70 elever annat modersmål än svenska. Antalet språk utöver svenska var 19. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERINGAR Anslaget är till största delen outnyttjat på grund av att planeringen och genomförandet av skolornas införlivande i den virtuella miljön (Citrix) inte blivit klar under året. Nämnden har anhållit om att kvarstående medel överförs till 2010 års budget. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Lågstadiet, antal elever Övernäs skola 187,5 178,5 172,0 177,0 5,0 Ytternäs skola 261,5 250,5 247,0 246,5-0,5 Lågstadiet totalt 449,0 429,0 419,0 423,5 4,5 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Högstadiet, antal elever Övernäs högstadieskola 237,5 245,0 243,0 244,0 1,0 Högstadiet totalt 237,5 245,0 243,0 244,0 1,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Årskurs 1-9 Strandnäs skola 416,5 411,5 403,0 411,0 8,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Elever i annan kommun Grundskolor, antal elever 4,5 4,5 4,0 2,0-2,0 Kostnad/elev brutto Specialskolor, antal elever 14,5 12,5 11,5 12,5 1,0 Kostnad/elev brutto Grunskolorna, totalt Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto Kostn/elev netto inkl. La Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 39

42 MARIEHAMNS STAD Kulturnämnden Nämndordförande: Ulrica Lindström Kulturchef: Tom Eckerman Kulturnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,8% 1,1% Del av kommunbidrag drift 97,2% Del av investeringar 98,9% Minskad budget på driften: personalkostnader 4.152,76, köp av tjänster 7.068,00, material 4.112,00. Ökad budget på investeringar: inkomster ,00, utgifter ,93. VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsbiblioteket, Kulturbyrån (inkl. stadsmuseum) VERKSAMHETSIDÉ Att ge invånarna i Mariehamn jämlika möjligheter att nyttja kultur genom att bidra till uppkomst av publika arrangemang och aktiviteter som gör det angenämt och intressant att vara invånare och besökare i staden. Att fortsättningsvis satsa på ett gott medieutbud i biblioteket och utveckla brukarnas möjligheter till integritet, egenaktivitet och påverkan och nyttja informationsteknologins vinningar för kommunikation, information och kunskap via verksamheten samt erbjuda detta kostnadsfritt. Biblioteket skall fungera som ett forum för demokrati i Mariehamn. Att förvalta och förmedla kulturarvet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT att verkställa Mariehamns stads kulturpolitiska program. att inom givna ramar och enligt nyckeltal genomföra och utvärdera verksamheten. upprätthålla biblioteksverksamhet för Mariehamns stad. fungera som centralbibliotek för Åland genom avtal. fungera som högskolebibliotek genom avtal. fungera som sjukhusbibliotek och infotek för sjukvård och hälsa genom avtal. genomföra och utvärdera planerade arrangemang. stå för stadens inköp av konst genom budget och verkställa stadens konstpolitiska program. fortsätta arbetet med att dokumentera Mariehamns kulturarv enligt budgetplan. medverka i planeringen av firandet av stadens 150-års jubileum 2011 och samarbetet med Europas kulturhuvudstad Åbo samma år. utveckla stadens kulturstipendium. Intäkterna översteg de budgeterade med medan kostnaderna understeg de budgeterade med Personalkostnaderna blev mindre än budget, varav på stadsbiblioteket. Köp av tjänster blev över budget på stadsbiblioteket. Nämnden sammanträdde 12 gånger under perioden. Grundbidrag på sammanlagt fördelades till 27 föreningar, evenemangsstöd på sammanlagt till 4 arrangörer samt 40 UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

43 projektstöd till sammanlagt 27 sökande; föreningar och enskilda. Möten har hållits i både Modellstaden och Övernässtugan för att bl.a. diskutera ärenden som berör kulturarvet. K-G Eriksson utsågs i februari till stadens kulturstipendiemottagare år 2009 för sitt arbete med Alandia Jazz. Evenemang I samarbete med barnomsorgen och stadskansliet firades Stadens födelsedag i Stadshuset med den traditionella barnfesten för stadens förskolebarn. Även vid äldreboendet Odalgården var det uppträdande till födelsekaffet. Mariehamn Winter Jazz arrangerades för tionde gången 4-8 februari. Mariehamns litteraturdagar arrangerades för 17nde gången mars. Litteraturdagarna inleddes i år för första gången med Ungdomens litteraturdagar, en särskild dag för samtliga niondeklassare anordnad av gruppen bakom Barnens litteraturdagar. Vimmelfest för femteklassare från hela Åland ordnades på stadsbiblioteket i samband med Barnens litteraturdagar Barnens söndag arrangerades fem gånger under året, 2 ggr på våren, 3 ggr på hösten. Midsommaren i Engelska parken firades med stångresning och danslekar. I samarbete med Nordens Institut arrangerades i maj gästföreställningen Jag är din flickvän nu av Teater Viirus och Blaue Frau. Till föreställningen inbjöds alla stadens nior. I juni uppträdde flöjtkvartetten Bravade på Äldreboendet Odalgården. Under våren startades konstutställningsverksamhet vid äldreboendet Odalgården, där Inga-Britt Wictorssons utställning Inte bara en tulpan visades under maj-juni. Under tiden 29 juni-30 augusti visades Minna Öbergs utställning Farmor. Fotoutställningen Det glömda Mariehamn (med fokus på bilder från badhusepoken) visades i Mariebad under tiden för att uppmärksamma Mariebads 5-års jubileum. Nätverket för kombinerade folk- och högskolebibliotek i Norden, Combilib, höll sitt årliga möte i Mariehamn i slutet av maj. Tre publika tillfällen med arrangemang för äldre på dagtid genomfördes där Jerker Örjans och Folke Wickström föreläste och diskuterade under rubriken Vårt gamla Mariehamn - norra, södra och centrala staden. Den firades att det gått exakt 20 år sedan invigningen av biblioteket genom att det nya Miramargaraget öppnades för allmänheten. Lördagen den firades jubileet på biblioteket med bl.a. tedans till Högtryck. Bibliotekets nya hemsida ger nya möjligheter till interaktiv kontakt. Man kan få information om kommande utställningar och evenemang på sms. Bibliotekspersonalen bloggar om lästips m.m. och biblioteket utnyttjar också sociala media som Facebook. Ett antal åländska författare finns nu även att se på Youtube. Kulturbyråns hemsida har utvecklats enligt stadens centrala mall. Ett stort arbete har varit att överföra och förbättra det digitala material som tidigare funnits om stadsmodellerna på den gamla hemsidan. Det största antalet besökare har varit intresserade av Modellstaden och evenemangen Kulturnatten och Mariehamn Winter Jazz. E-böcker och mp3-ljudböcker som kan laddas ner från hemsida erbjuds alla som har ett åländskt lånekort. Landskapets kulturbyrå deltar i kostnaderna. Sedan starten i mars har 889 nedladdningar gjorts. En ny avdelning, en s.k. Äppelhylla med lättläst, storstilsböcker etc. har inrättats centralt i biblioteket bakom informationsdisken, för att öka tillgängligheten för besökare med olika slags funktionshinder. I denna avdelning finns även en dator med tillgång till webbkamera och Skype placerad med tanke på hörselskadade besökare. En TV-skärm installerades i tidningssalen där bildspel, bl.a. info om Modellstaden, boktips och orienteringskarta över biblioteket visats. Nämnden köpte under året in verk av Stig-Olof Jokinen, Nanna Sjöström, Jaana Gustafsson, Amanda Chanfreau, Ann-Britt Eriksson och Kari Niskanen. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Konst enligt procentprincipen: Dream Machine - konst i Västra hamnen; projektet pågår och kommer att avslutas i början av 2011, Önskebrunnen - för att uppmärksamma Ö-spelen 2009; fontänen av Jonas Wilén invigdes den 30 juni, daghemmet Ängsbackens sista projektskede; utformningen av den södra delen av gården tillsammans med barnen under handledning av landskapsarkitekt Tiina Holmberg, Ytternäs skola där konstnären Juha Pykäläinen fick i uppdrag att genomföra den konstnärliga utsmyckningen av entrén och matsalen, Edlagården där Peter Winquists konstverk Katrin invigdes i mars; ännu återstår en del av medlen till kompletteringar samt äldreboendet Trobergshemmet där planerandet av konstutsmyckning har inletts. NYCKELTAL Lånesiffrorna visar även i år på en liten ökning i förhållande till motsvarande period i fjol. Besökssiffrorna ligger däremot lägre än fjolåret varje månad utom mars då litteraturdagarna ägde rum. Man kan anta att byggandet av Miramargaraget med sämre framkomlighet till entrén har påverkat besöksfrekvensen. Utnyttjandet av självservice både på distans och i huset har ökat. Nyckeltalen för bibliotekets hemsida och Katrina/Opackatalogen visar påfallande stora avvikelser mot det budgeterade, vilket borde ha sin grund i en kombination av ny hemsida och därav följande statistikproblem. Utnyttjandet av bibliotekets internetkopplade datorer har inte kunnat avläsas för hela året eftersom statistiken nollställdes i samband med installationen av en ny server. Tidningsdatorn visar en stigande tendens i utnyttjande, troligen beroende på Library Press Display som gör det möjligt att läsa tidningar från hela världen. Mötesrummen i biblioteket har utnyttjats flitigt av allmänhet och organisationer, sammanlagt ca timmar. Utställningar på biblioteket: 5 st. på Torget, 13 st. i samlingsrummet. Den permanenta utställningen Miniatyrstaden Mariehamn på 1920-talet hade 650 besökare under tiden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Utlån kvinnor (%) Utlån män (%) Lån/invånare 24,3 24,7 24,5 24,7 0,2 UTLÅN: totalt Nettokostnad/lån 3,09 3,06 2,50 3,01 0,51 Reservationer Övertidsvarning per e-post Mediabestånd Mediabestånd exkl. tidskrifter Mediabestånd/invånare 11,7 11,5 11,5 12,1 0,6 Gallrade ex Nyförvärv Nyttjandetid för publika datorer % av öppettid Hemsidan: antal besök Katarina/Opac-katalogen, antal besök Hemsidan: besökta sidor Katarina/Opac-katalogen, besökta sidor Hemsidan: unika besökare Katarina/Opac-katalogen, unika besökare Besök/huvudbiblioteket Gruppvisningar, barn o vuxna Utställningar Öppethållning timmar/vecka Sommartid Stadsmuseum Utställningar Besök Öppethållning t/v vinter Öppethållning t/v sommar Hela kulturförvaltningen Egna arrangemang Samarrangemang Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 41

44 MARIEHAMNS STAD Vuxenutbildningsnämnden Nämndordförande: Carl-Johan Wikström Rektor: Leena Raitanen Vuxenutbildningsnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter Del av kommunbidrag (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,7% 98,3% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader 5.611,89, köp av material 4.250,00, material 1.579, UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

45 VERKSAMHETSOMRÅDE Allmänbildande utbildning. Meningsfull sysselsättning för kommuninvånarna på deras fritid. Yrkesinriktad fortbildning. Uppdragsutbildning. VERKSAMHETSIDÉ Medis är ett utbildningscentrum som erbjuder mångsidiga utbildningstjänster åt alla ålänningar. Medis är en plats där alla kommuninvånare kan hitta vägen till livslångt lärande vare sig det gäller studier i teoretiska eller praktiska ämnen, fortbildning, friskvård eller meningsfull fritidssysselsättning. Medis vill vara både innovativ kursarrangör och traditionsbärare. Medis vill betjäna sina kursdeltagare i så nära anslutning till deras hemort som möjligt och strävar därför till att ha en stor spridning av verksamhetspunkterna i hela landskapet. Medis erbjuder även sina samarbetskommuner hjälp i planeringen och genomförandet av deras personalutbildning. Medis fungerar i samarbete med olika lokala utbildningsinstitutioner. Organisationer och företag kan köpa utbildningstjänster av institutet. Medis aktiverar kommuninvånare i nordiskt samarbete genom att ordna föreläsningar om nordiska vänorter och arrangera resor till dessa resmål. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Från och med år 2009 har Mariehamns stad ett fungerande avtal med 13 samarbetskommuner. I slutet av året undertecknade även Jomala kommun detta avtal som börjar gälla fr.o.m Även Geta kommun har undertecknat ett ettårigt avtal med samma innehåll som de övriga kommunerna. Uträkningen av nettokostnadsandelen för samarbetskommunernas del är mycket enklare och mera förutsägbar än tidigare. Trots ett större kursutbud än vad som var budgeterat visar hela verksamheten ett positivt driftsresultat på euro. Under Medborgarinstitutet fungerade under året fem olika verksamheter: Den allmänna mediskursverksamheten, Fastigheten Böndernas hus, Uppdragsutbildningen, Mariehamns Ungdomsorkester och EU-projektet Integration.ax. Den fria bildningen Målet beträffande undervisningens innehåll uppfylldes bättre än året före. Medis kursutbud omfattade kurser och föredrag samt utställningar, elevkonserter och programaftnar. Kursutbudet innehöll kurser i språk, IT-kunskap, konstämnen, musik, hälsa och friskvård, navigation, matlagning, textilslöjd och hantverk samt i flera andra teoretiska och praktiska ämnen. Speciellt satsades det mycket på kurser i Svenska för inflyttade på grund av den stora efterfrågan. Totalt anordnades 18 kurser i Svenska för inflyttade både på dagtid och på kvällstid på fem olika nivåer. Institutet anordnade även examensinriktade kurser i navigation och IT. Under året tenterade 35 personer för skärgårdsskepparbrev. På hösten bytte institutet organisation för sina datakörkortskurser till ECDL som är en gemensam organisation för de flesta europeiska länderna och som kan ge bättre service på svenska än den tidigare organisationen. 20 personer tenterade deltenter för datakörkort. Målet beträffande undervisningens volym uppfylldes. Tack vare det extra stödet från landskapsregeringen och den omfattande uppdragsutbildningen kunde institutet svara på det stora intresset som kommuninvånarna på Åland visade för kurserna. Totalt förverkligades undervisningstimmar, vilket är 11 % mera än budgeterat. Antalet kurser på hela Åland blev 499 vilket är avsevärt mycket mera än budgeterat och vad som anordnades året före. Detta visar att kursdeltagarna fortsättningsvis föredrar kortare kurser och att institutet även i detta avseende svarar på dagens efterfrågan. Det är också intressant att konstatera att antalet kurser på landsbygden har stigit med 45 % och att flera kurser kunde förverkligas i Mariehamn än tidigare, vilket naturligtvis beror på att invånarna från de flesta samarbetskommunerna fick delta utan kvotering. Målet beträffande antalet bruttokursdeltagare nåddes. Det blev 24,3 % högre än under förra året och 16,1 % högre än vad som var budgeterat. Detta beror förstås på att deltagarflödet från samarbetskommunerna blev större och att institutet kunde anordna flera kurser än vad som kalkylerades i budgeten. Antalet manliga kursdeltagare utgjorde 24,9 % av alla deltagare, vilket är 0,9 % procentenheter mera än året före. Nämnden höjde kursavgifterna i genomsitt med 4 % och vidtog även andra åtgärder för att minska driftskostnaderna utan att undervisningens volym drabbades. Läsåret avslutades sedvanligt med en utställning av elevarbeten i Böndernas hus. Utställningen var öppen under TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 43

46 tio dagar och besöktes av ca 600 personer och bland besökarna fanns flera större grupper från Sverige. En del mindre utställningar av elevarbeten anordnades även på landsbygden. En uppesittarkväll i Böndernas hus, en ny sorts aktivitetskväll för hela familjen som lanserades hösten 2007, förverkligades också inför julen. I programmet ingick förutom uppträdanden även pysselstationer där både barn och vuxna till självkostnadspris fick tillverka juldekorationer och små julklappar av papper, metalltråd, textil och naturmaterial. Under vårterminen fortsatte institutet med Rysslandstemat i samarbete med Ryska konsulatet på Åland. Institutet fungerade som medarrangör för fortbildningskurser tillsammans med Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Svenskfinland r.f. (FAMI). Fastigheten Böndernas hus Vid årsskiftet hade Medis sex hyresgäster. Några mindre förrådsutrymmen i Böndernas hus var uthyrda. Dessutom hyrdes vissa kurslokaler ut tillfälligt för undervisningsändamål och fester. All sådan uppdragsutbildning som kunde hållas i vanliga klassrum hölls i Böndernas hus. Användningsgraden av kursutrymmena i fastigheten har stigit tack vare det ökade antalet kurser på dagtid. Under året utfördes en del renoverings- och reparationsarbeten i samråd med fastighetsägaren. Nya termostater samt moderniseringen av ventilationsjusteringen har minskat förbrukningen av fjärrvärme med 90.7 MWh jämfört med året före. Uppdragsutbildning Medborgarinstitutet anordnade under året följande uppdragsutbildningar: Svenska för inflyttade (SFI), två nybörjarkurser och två fortsättningskurser samt flexstudier i svenska slutfördes under vårterminen. Flyktingkursen fortsatte från januari t.o.m. juni. En integrationskurs för inflyttade startades i februari och pågick till september. Svenska för inflyttade (SFI) två nybörjarkurser, tre fortsättningskurser och flexstudier startade under hösten. Språkbad i svenska anordnades för Helsingfors stads byggnadskontor. Kurser för ombordanställda, på beställning av Sjömansservicebyrån, i vattengymnastik, keramik, styrketräning, GI-matlagning och juldekorationer. Motionskurser för stadens anställda. Kurser i vattengymnastik för olika organisationer och firmor. För deltagarna i fortsättningskurserna i svenska för inflyttade bereddes möjlighet att tentera mellannivån i s.k. allmänna språkexamina i svenska. 17 personer deltog. Godkänd examen på mellannivån är en förutsättning för att kunna anhålla om finskt medborgarskap. Antalet kurser uppgick till 35 och antalet bruttodeltagare till 189 personer. Kurserna inom uppdragsutbildningen bekostas helt och hållet av beställarna. För SFI-kursernas och flyktingundervisningens del görs slutredovisningen och slutfaktureringen på våren efter avslutade kurser. Ungdomsorkestern Av de budgeterade 300 undervisningstimmarna förverkligades 72,5 %. För Ungdomsorkesterns spelövningar hyrdes utrymmen i Strandnäs skola. EU-projektet Integration.ax : Under 2009 startade Medis ett treårigt EU-projekt som har 100-procentigt stöd, dels från den europeiska socialfonden och dels från landskapet. Stödet uppgår till euro. Eftersom Landskapets beslut beträffande stödet kom så sent som i slutet av september 2009, kommer projektet i sin helhet att komma i gång under våren Projektet leds av en projektledare och omfattar undervisning i svenska och samhällskunskap, arbetspraktik för kursdeltagarna, coachning av kursdeltagarna i olika praktiska frågor. Projektledaren kommer att ha sitt kontor i fastigheten Böndernas hus och kommer att ha öppet för rådgivning i första hand för de inflyttade som är med i detta utbildningsprojekt samt för andra som studerar svenska vid Medis. Projektledaren kommer i viss mån också att hålla kontakt med inflyttade i de åländska skärgårdskommunerna. Projektet skall dessutom resultera i ett informationsmaterial, ett slags första hjälp för de inflyttade. Informationsmaterialet skall översättas till fyra olika språk. NYCKELTAL Antalet nettokursdeltagare hänför sig till året och inte till läsåret varför jämförelsen mellan 2008 och 2009 års siffror inte är relevant. Stadens andel i nettokostnaderna beaktar landskapsandelen som för år 2009 var euro. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antalet kurser Hela institutet Mariehamn Antalet underv.timmar Hela institutet Den fria bildningen Ungdomsorkestern Uppdragsutbildningen Egen undervisn.produktion inom EU-proj Antalet bruttokursdelt. tot Antalet bruttokursdelt. Mariehamn Antalet nettokursdelt.tot./läsår Antalet kvinnor per läsår Antalet män per läsår Stadens andel i nettokostn Nettointäkt/-kostnad per invånare UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

47 MARIEHAMNS STAD Fritidsnämnden, Fritidsförvaltningen Nämndordförande: Pia Aarnio Fritidschef: Maria Hägerstrand-Mattsson 4,3% 0,9% Del av kommunbidrag drift 95,7% Del av investeringar 99,1% Fritidsförvaltningen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: personalkostnader 5.634,76, köp av tjänster 3.919,10 och material 4.590,00. Ökad budget på investeringar: utgifter ,71. Fritidsnämndens verksamhetsområde omspänner fritidsbyrån, idrottsanläggningar och ungdomsgårdar. VERKSAMHETSOMRÅDE Fritidsförvaltningen har ansvar för fritidsverksamhet och föreningsstöd, uthyrning, drift samt underhåll och utveckling av motions- och idrottsanläggningar samt ungdomsverksamhet. Fritidsbyrån fungerar som förvaltningens gemensamma kansli samt handhar bidragsärenden, uthyrning av anläggningar samt riktade fritidsaktiviteter. De idrottsanläggningar som ingår i verksamheten är Idrottsgården, Islandia, ridanläggningen, Baltichallen, Bollhalla, Idrottsparken, Backebergs sportfält, Ytternäs MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 45

48 sportfält, Strandnäs sandplan, skateboardparken och motionsspåren. Ungdomsgårdsverksamhet bedrivs vid ungdomsgårdarna Uncan, Tvärsan, Tärnan och Stallet. VERKSAMHETSIDÉ Fritidsnämnden vill skapa förutsättningar för idrottande på både amatör- och elitnivå stadsborna att leva en aktiv och innehållsrik fritid Mariehamn som idrottsdestination ungdomar att vara delaktiga i frågor som berör dem. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftsresultatet visar en positiv avvikelse vilket till stor del beror på ö-spelen. För dessa budgeterades intäkter på euro medan utfallet blev över euro i interna intäkter. Cirka euro budgeterades för bl.a. personalarrangemang och anläggningsunderhåll i samband med spelen men kostnaderna blev dock lägre än budget. De interna kostnader blev lägre än budgeterat vilket beror på mindre kostnader än förväntat för el och vatten. Fritidsförvaltningen har grundligt arbetat med stadens benchmarkingprojekt. Vid jämförelse med Jomala, Pargas och Ekenäs framkom bland annat att Mariehamn har fler idrottsanläggningar och ungdomsgårdar. Staden har som enda kommun i benchmarkingen både bad och ishall vilka är de anläggningstyper som är dyrast att driva. Vidare har Mariehamn högre personalkostnader samt ett mer generöst stöd till föreningslivet. Fritidsnämnden gjorde i mars en studieresa till Karlstad och besökte bland annat en curlinghall, fritidsgården Älvan som är en mötesplats för unga kvinnor samt ungdomens hus, Uno. Under året har i stadens idrottsanläggningar hållits en rad arrangemang. Ö-spelen gick av stapeln under månadsskiftet juni-juli. Anläggningarna fick mycket beröm av såväl aktiva som ledare. Bland övriga arrangemang kan nämnas FM i judo, fotbollsmatch mellan IFK Mariehamns herrlag och Atletico Madrid, U-17 landskamper i ishockey för pojkar och stadens SoS-dagar (sund och säkert på arbetsplatsen). För första gången har det hållits skidsprint på Wiking Holding Arena. Baltichallen har hyrts för större festligheter såsom jul- och personalfester. Idrottsanläggningarna genererade övernattningar. Under året har planerna på en konstgräsplan och dess placering utretts. Investeringen är nu planerad att genomföras år 2011 på Idrottsparkens sandplan. Informationen på hemsidan har kompletterats med en tjänst där kunderna har möjlighet att kontrollera tillgången på lediga tider i anläggningarna för att sedan digitalt skicka en bokningsförfrågan. En rad nya avtal har ingåtts. För ungdomsverksamheten har ett treårigt avtal slutits med Lemlands och Lumparlands kommuner så att deras ungdomar har rätt att besöka stadens ungdomsgårdar. Föreningen Träffpunkt Ungdom fortsätter sin verksamhet i Bastun. Hyresavtal för de föreningar som verkar i Bergsskyddet och Uncan samt för kontorslokaler i Islandia och Bollhalla har fastställts. Även hyresavtalet med arrendatorn av Bollhalla har förlängts och för tennisbanorna i Idrottsparken har ett avtal med Mariehamns Lawn- tennisklubb överenskommits. Utöver den öppna gårdsverksamheten fem dagar i veckan har ungdomsbyrån ordnat evenemang som Alla hjärtansdagsspelning, sportlovsaktiviteter, vårfest, skolavslutningsevenemanget Summer In, sommarlovsaktiviteter, Unga Band, Halloweenövernattning, spökkväll, lilla julspelning och julfest. Resor som ordnats under året är Laserdome- och shoppingresa på sportlovet samt skate- och shoppingresa på höstlovet. Gruppaktiviteter som arrangerats är tjej- och killgrupper, gymträning och innebandy. Tvärsan har åter börjat med eftermiddagsaktiviteter vilket varit mycket uppskattat. Ungdomarna har inom ramen för detta ägnat sig åt klättring, bakning, filmmys och bowling. Ny ungdomschef har rekryterats. Inom idrottsinstruktörens arbete har aktiviteter för nyinflyttade Mariehamnare ordnats. Dessa har bland annat prövat på skridskoåkning och gymbesök. En överrenskommelse om jakträtten på stadens marker har för en flerårsperiod ingåtts med Espholms jaktlag och Dalkarby rådjursjaktlag. I uppdraget att minska anläggningarnas energikostnader har bland annat återvinningsvärmesystemet i Islandia förbättrats vilket innebär att de flesta utrymmen i anläggningen nu värms genom återvinning från de egna kylkompressorerna. Hela fritidsförvaltningens personal har deltagit i en dagsutbildning i energibesparing. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Uppgradering av friidrottsanläggningen vid Wiking Holding Arena samt Idrottsparkens tennisanläggning har slutförts. Utredning om ändamålsenliga utrymmen för gymnastiken har pågått under året och kostnadsförslag och skissritningar har tagits fram. Beslut om inköp av servicebil till Idrottsparken har fattats under året men leveransen sker i början av år NYCKELTAL Besöksstatistiken visar på besök fler än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att ö-spelen inte ingick i budgeten men finns med i uppföljningen. I jämförelse med 2008 års siffror så har alla anläggningar haft färre besök. Minskningen beror till stor del på färre träningsläger. Inom ungdomsverksamheten har det under tidigare år gjorts ett påslag om 25 % på besökssiffrorna. Påslaget har då motiverats av att alla ungdomar inte vill anteckna sig på besökslistan. Från och med år 2009 skall alla som besöker gårdarna, utan undantag, skriva på listan. Av den orsaken har påslaget inte gjorts i nyckeltalsredovisningen. Inom ungdomsverksamheten noteras dock färre besök av landsbygdsungdomar. Fritidsverksamheten i skolorna har haft färre besök än budgeterat beroende på att Ytternäs skola renoverades under hösten vilket medförde att gymnastiksalen där inte kunde användas. Fördelningen kvinnor/män var under året 43 %/57 %. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Besök Idrottsgården Islandia Baltichallen Bollhalla Ridanläggningen Fritidsverks. i skolorna Ungdomsverksamhet Utomhusanläggningar Wiklöf Holding Arena Besökare sammanlagt Nettokostnad per besök -7,99-6,83-8,71-8,21 0,50 Nettointäkt/-kostnad per invånare UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

49 MARIEHAMNS STAD Fritidsnämnden, Mariebad Badhuschef: Christoffer Sundman Del av kommunbidrag drift Mariebad Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter ALLMÄNNA 2% 98% (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag SOCIALA UTB.O FRTITIDS INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA Minskad budget på driften: personalkostnader 2.484,29, köp av tjänster 3.600,87 och material 3.132,00. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN 47

50 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamheten är koncentrerad till badhuset Mariebad. VERKSAMHETSIDÉ Fritidsnämnden vill bidra till bättre folkhälsa genom att erbjuda goda förutsättningar för motion och rekreation för personer i alla åldrar samt att vara ett komplement i aktivitetsutbudet för turister och andra tillfälliga Ålandsbesökare. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftsresultatet visar ett överskott på cirka euro framförallt beroende på ett bra besökstal. Besökstalet innebär högre avgiftsintäkter än budgeterat, högre intäkter för bassänghyror samt en ökad försäljning i badets reception. På kostnadssidan noteras lägre interna kostnader vilket till stor del härrör från att arbetet med att sänka elkostnaderna gett resultat. Ökade kostnader för material har sin grund i uppdateringar av lampor, bastuaggregat och vattendammsugare. Fler skyddsräcken har monterats vid vattenrutschen på grund av nya säkerhetsdirektiv. En utredning om möjlighet till privatisering av driften för Mariebad har genomförts. Utredarna rekommenderade att badets driftsform inte ändras men belyste samtidigt en rad utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Ett medborgarinitiativ gällande badets avgiftsnivåer har behandlats. Stadsstyrelsen följde fritidsnämndens linje vilket innebar att initiativet lämnades utan åtgärder. Badet firade femårsjubileum den 10 juli. Ö-spelens seglings- och windsurfingtävlingar gick av stapeln i vattnen utanför Mariebad vilket satte hela anläggningen och framförallt stranden i blickfång. Stranden fungerade även som träningsanläggning för deltagarna i PAF Open. Bland övriga arrangemang kan nämnas Den blå festen, Vattenkonventet, fridykningslandskamp, rutschbanerace och Archipelago Raid. Arbetet med att minska anläggningens energiförbrukning har intensifierats. Resultatet av detta märks framförallt på elförbrukningen. Belysningen har styrts till de utrymmen som är i användning och belysningsdetektorer har installerats. Förbrukningen av fjärrvärme och vatten är på samma nivå som år Under året har avtal med en ny arrendator i badets café ingåtts. Personalen besökte i slutet av året Gustavsbergsbadet i Värmdö. NYCKELTAL Under året har personer besökt badanläggningen. Fördelningen kvinnor/män var 54 %/46 %. Besökstalet innebär att personer fler än under år 2008 besökte Mariebad. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Mariebad Besökare Nettokostnad per besök -7,11-7,47-8,74-7,84 0,90 Nettointäkt/-kostnad per invånare UTBILDNINGS- O FRITIDS SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

51 TEKNISKA SEKTORN SOCIALA 3. Bild 1. försedimenteringsbassänger som är insprängda i berget bakom kontorsbyggnaden. Bild 2. Miramargaraget schaktning Bild 3. Öspelsfontän Bild 4. Miramargaraget trappa Bild 5. Anställd vid markavdelningen UTB.O FRTITIDS TEKNISKA ALLMÄNNA 4. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 49

52 MARIEHAMNS STAD Tekniska nämnden, Allmän teknisk verksamhet Nämndordförande: Bjarne Blomster Teknisk chef: Kai Söderlund Allmän teknisk verksamhet Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader % Del av kommunbidrag drift 92% Del av investeringar 40,5% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag ,5% INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Minskad budget på driften: personalkostnader ,58, material ,00, interna kostnader ,08, övriga kostnader 6.320,00. Ökad budget på driften: köp av tjänster ,40. Ökad budget på investeringar: inkomster ,76. Minskad budget på investeringar: utgifter , TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

53 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetsområdet omfattar planering, byggande samt drift och underhåll av de av stadens fastigheter som lyder under tekniska nämnden, ansvar för baskartan, alla inmätningar och utpålningar, fastighetsbildningen på stadsplaneområde, hanteringen av de tomtfrågor som enligt instruktion åligger nämnden, planering, projektering, anläggning, underhåll och skötsel av parker och grönytor, lekanläggningar, badplatser, fritids- och skogsområden, trottoarer, gator och gc-vägar, Lilla Holmen, torget och andra specialobjekt, upprätthållande av kollektivtrafiken, kansliverksamhet innefattande tekniska nämndens administration, fakturering, ekonomi/budget och växelfunktion samt underhåll av maskinparken och lagerhållning. VERKSAMHETSIDÉ Harmoni i det offentliga rummet. Verksamhetsidén bygger på att all verksamhet skall utgå ifrån de krav mariehamnarna ställer på sin stad (antingen direkt eller via andra förvaltningar inom staden) samt att mariehamnarna och besökare skall trivas i staden, men samtidigt att de tilldelade resurserna och kraven skall vara i harmoni med varandra. Alla arbeten skall göras med långsiktighet och hög kvalitet som ledord och staden måste värna om sin personal eller andra samarbetspartners för att dessa skall vara motiverade och ställa upp för att kunna uppfylla verksamhetsidén. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Det totala driftsresultatet visar ett överskott på euro med ett budgeterat kommunbidrag på cirka 4,6 miljoner euro. Av de enskilda verksamheterna är det endast parker och grönområden som visar ett underskott i förhållande till budget. Kostnaderna totalt underskred budget med euro samtidigt som intäkterna var euro lägre än budgeterat. Personalkostnaderna underskred budget delvis beroende på en restriktiv hållning till nyanställningar och vikariat (gäller både sjuk- och vårdledigheter), men även genom att rekryteringen av flera personer inte kunde genomföras på planerat sätt. Till viss del ersattes underskridningen av personalkostnaderna med ökade kostnader för köp av externa tjänster och material för att sköta motsvarande verksamhet. Totala kostnader för köp av tjänster underskred ändå budget främst beroende på en inbesparing på fastighetsavdelningen och IT- och konsulttjänster inom kansliet. Materialkostnaderna överskred budget främst beroende på en ökning av materialinköpen till fastighetsavdelningen, trafikleder och lagret (lagret fick samtidigt ökade interna intäkter vid vidarefakturering till projekt). De interna kostnaderna och intäkterna underskred budget främst beroende på en minskning av interna timdebiteringar på parker och grönområden. Avdelningarna Ibruktagandet av ett system för skanning av fakturor medförde en ändring av rutinerna på kansliet då den manuella hanteringen av fakturorna till största delen utgick. Bytet av elmätare för fjärravläsning fortsatte under året och i praktiken medförde det en ökning av utskickade fakturor då vissa kunder ville ha fakturor varje månad i stället för kvartalsvis. Via mätningsavdelningen tillhandahöll staden 38 lediga egnahemstomter och 10 våningshustomter. Under året tecknades 7 arrendeavtal och 48 köpebrev; 45 av dessa gällde gamla arrendetomter, vilket betyder att avdelningens intäkter från arrenden kommer att minska. En vidareutveckling av stadens kartsystem skedde genom att 21 personer hade tillgång till kartor och registeruppgifter via webbläsare i stadens interna nät. För parker och grönområden berodde vissa kostnadsökningar på en nödvändig förnyelse av uttjänt lekutrustning i befintliga lekparker, obudgeterade kostnader för anpassning till Maritima Mariehamns parkbänksprojekt samt diverse akuta diknings- och reparationsarbeten. Vädret under sommaren innebar också att kostnaderna för gräsklippning blev högre än normalt Inom markavdelningen blandade man i likhet med tidigare år arbeten i egen regi och entreprenader för att få en lämplig mix mellan servicenivåer och tillgänglighet till optimala kostnader. Avvikelserna mellan olika kostnadsställen var normala, bland annat kompenserades högre kostnader för kollektivtrafiken (indexjustering i februari) med lägre energikostnader för gatubelysningen. Samarbetet med andra avdelningar inom tekniska verken i reinvesteringsprojekten förbättrades. Lagrets ökade omsättning gjorde att driftsresultatet blev bättre än budgeterat och även verkstaden visade ett överskott i förhållande till budget. Under året inträffade få stora maskinhaverier, till stor del tack vare personalens förebyggande arbete med löpande besiktningar och underhåll av maskiner. Nyttjandegraden för vissa fordon och maskiner var såpass låg att en utvärdering och behovsprövning bör göras i samband med varje nyinvestering. Utbytet av arbetskraft med hamnen fungerade bra under året. Fastighetsavdelningens driftsresultat (separat balansräkningsenhet) visar på ett överskott. Utöver den normala löpande driftsverksamheten i ett femtiotal fastigheter genomfördes också ett femtiotal driftsprojekt och många akuta mindre underhållsåtgärder. För Lärarbostäderna gjordes en omfattande konditionsbedömning som underlag för ett kommande åtgärdsbeslut. Arbetet med att få fram fastighetsvisa underhållsplaner fortsatte och underlag för en ny intern hyressättning, kontrakt och gränsdragningslistor togs fram. Delar av fastighetsjouren samordnades med räddningsverket, som även får ansvaret för fastigheternas släckningsutrustning. Arbetet med att ta fram räddningsplaner för de olika fastigheterna påbörjades och organisationsfrågorna var föremål för en fortsatt diskussion. Fastighetsavdelningen tog över driftsansvaret för Miramargaraget, som färdigställdes i slutet av året. Tekniska nämnden Totalt hölls 13 sammanträden och 138 ärenden behandlades. Nämnden tog ställning till ett flertal trafikfrågor såsom gaturitningar, principer för hastighetsbegränsningar och trafiksäkerhetsfrågor aktualiserade av privatpersoner. En ny uppföljning av trafikolyckor uppgjord av Ålands Statistik- och Utredningsbyrå presenterades för nämnden, som beslöt sända uppföljningen till stadsstyrelsen och fullmäktige för kännedom. En ny gaturitning för Elverksgatan fastställdes efter flera behandlingar i nämnden på grund av inlämnade anmärkningar. Med anledning av återkommande klagomål från boende på Ljungvägen och Kasbergsgatan gick nämnden in för att stänga av gatorna för genomfartstrafik. En planerare för parkområdet mellan Alandica och Biblioteket utsågs och planeringen kom igång utgående från stadsstyrelsens direktiv. Entreprenörer utsågs för Trobergshemmets tillbyggnad och byggnadsarbetena kom igång i början av augusti samtidigt som markarbeten slutfördes i en separat entreprenad. Anbud antog på en om- och tillbyggnad av kök och matsal vid Ytternäs skola och för en tillbyggnad av fritidshemmet Tärnan. Anbud antogs också för entreprenadmaskiner och transportfordon. Ett avtal gällande fastighetsjour och service mellan tekniska verken och räddningsverket godkändes. Nämnden kompletterade stadens ansökan om en revidering av Lotsbroverket TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 51

54 miljötillstånd inför Ålands Miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Därtill behandlades flera medborgarinitiativ och motioner samt utlåtanden gavs om olika stadsplaner. På hösten gjorde nämnden en studieresa till Vasa stad där man bland annat bekantade sig med stadens organisation, planering och parkeringslösningar i stadens centrum. Gemensamma målsättningar Arbetet med att utveckla verksamheten enligt principerna i Investor in People (IiP) och en vidareutveckling av gemensamma målsättningar för tekniska verken utgående från stadens övergripande vision fortsatte. Ett seminarium hölls under våren som ett underlag för det fortsatta arbetet med avdelningsvisa mål. Generellt kan noteras att avdelningarna erbjöd en god service med hög kvalitet och korta väntetider och med en beredskap att åtgärda akuta ärenden inom ett dygn. Miljöarbetet integrerades allt mer i det dagliga arbetet. Vid planering av fastigheter betonades val av sunda material och bra kvalitet. Fuktmätningar och kontroll av ventilationssystem genomfördes. Genom installation av snålspolande utrustning, kontinuerlig driftoptimering och information till nyttjarna hölls energiförbrukningen på en acceptabel nivå. Arbetet med att skapa trafikmiljöer som har som syfte att skapa lugna trafikflöden och säkerställa de oskyddade trafikanternas säkerhet och god trafikmiljö fortsatte. Utbyte till mer energisnåla armaturer i det befintliga gatubelysningsbeståndet och en minskning av kvicksilverarmaturerna prioriterades i syfte att minska miljöbelastningen och motverka högre energikostnader. Vid entreprenad- och maskinupphandlingar framhävdes miljöaspekter och vid inköp av material beaktades produkternas miljöpåverkan och transportbehov. Ett förbättrat samarbete över avdelningsgränserna uppnåddes bland annat i reinvesteringsprojekt och kommunikationen förbättrades genom gemensamma möten och arbetsplatsutbyte mellan avdelningar. Arbetsplatsmöten hölls regelbundet och de anställda hade en möjlighet att delta i kompetensutvecklande verksamhet. Interna utbildningstillfällen ordnades med egen personal. De flesta, men inte alla, deltog i medarbetarsamtal. Arbetet med att granska arbetsrutiner med beaktande av tid, resurser och effektivitet pågick bland annat på veckomöten och efter initiativ hos personalen. Jämställdhetsfrågorna lyftes upp på avdelningarna. Personal Samtliga avdelningar eftersträvade en balanserad och omsorgsfull nyrekrytering av personal i samband med pensionsavgångar, personal som slutat och arbetsledigheter. På kansliet var två personer långtidssjukskrivna och vikariefrågan löstes med att en semestervikarie anställdes och genom en omfördelning av arbetsuppgifter internt. Mätningsavdelningen hade decimerad bemanning under året på grund av en partiell vårdledighet och att två personer arbetade på deltid. På markavdelningen var personalsituationen på fältet stabil och variationerna i arbetsmängd reglerades med säsongarbetare och externa skötselentreprenader. Tjänsten som markchef kunde inte tillsättas och arbetschefen flyttade fram sin pensionering samtidigt som han gick ner i deltid. Tjänsten som planeringschef kunde inte heller tillsättas, vilket gjorde att de önskade satsningarna på en förbättrad framförhållning i planeringen inom avdelningen inte kunde genomföras och även det löpande arbetet blev lidande. Lagret och markavdelningen samarbetade så att en heltidsanställning kunde skötas genom två deltidsanställda som arbetade varannan vecka. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Flera större projekt var aktuella över årsskiftet varför det slutliga investeringsnettot för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Av större projekt som genomfördes under året kan nämnas följande: Ytternäs skolas tillbyggnad med en ombyggnad av kök och matsal samt förråd där utrymmena togs i bruk efter jullovet, Tärnans tillbyggnad i form av volymelement med en mellandel som byggdes på platsen, VVS-saneringen i Övernäs skola fortsatte med arbeten i den nord-sydliga byggnadskroppen och utvidgades på grund av en omdragning av inkommande vattenledning och en omfattande bortsanering av gammalt formvirke från rörkulvertarna i källarvåningen, byggandet av underjordisk parkering, Miramargaraget, och en återbyggnad av Strandgatan, investeringar i kommunalteknik till nya bostadsområden (Svärtesgränd färdigställdes och Storgärdan påbörjades), samt ett flertal samprojekt gällande reinvesteringar i ledningsnät och gator enligt det årliga arbetsprogrammet. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

55 BALANSR ÄKNING Fastighetsavdelningen x) Bokslut Korrekt bokslut Bokslut I euro AKTIVA Datorprogram , , , Bostadsbyggnader , , , Förvaltnings- o institutionsbyggnader , , , Fabriks- och produktionsbyggnader 0, , , Fritidsbyggnader 4 799, , , Ekonomibyggnader , , , Värde- och konstföremål , , , Pågående nyanläggningar , , , Anslutningsavgifter , , ,50 S:a Bestående aktiva , , ,87 Fastighetsavdelningens lån till staden 0,00 0, ,43 S:a Långfristiga lån 0,00 0, , Ekonomiavd. Utestående hyra 1 373, , , Ekonomiavd. Reskontra Navision 1 100, ,00 0, TV Projektfakturering 0,00 0, , Momsavräkning , , ,70 S:a Kortfristiga fordringar , , , Löner-Januari 6 902, , ,32 S:a Resultatregleringar, fordringar 6 902, , ,32 S:a AKTIVA , , ,08 PASSIVA Grundkapital , , , Tidigare års över/underskott , , , Årets resultat , , ,33 S:a Eget kapital , , , Diverse inkomstförskott , ,00 0,00 S:a erhållna förskott , ,00 0, Leverantörsskulder , , , Diverse utgiftsrester , , , Skatteinnehållning , , , Socialskyddsavgifter , , , KOMPL-avgift, enskilda firmor sakn FÖPL -490,27-490,27 0, Entreprenörers garantikapital -278,00-278,00-278,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , , , Semesterlöneperiodisering , , ,24 S:a Resultatregleringar, skulder , , ,24 S.a PASSIVA , , ,08 x) Utgående balansen för år 2008 var felaktig. Fastigheter som hörde till fastighetsavdelningens ansvarsområde var bokade på verksamheternas avdelningskoder. T.ex. skolornas fastigheter var bokade under skolorna i stället för under fastigh.avd. TEKNISKA ALLMÄNNA SOCIALA UTB.O FRTITIDS MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 53

56 MARIEHAMNS STAD VA-verket VA-chef: Jouni Huhtala VA-verket Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter och varor därav interna köp av mtrl., förnöd. o. varor (-) Hyreskostnader därav interna hyreskostnader (-) Personalkostnader (-) Avskrivningar (-) Övriga rörelsekostnader därav interna övr. rörelsekostnader = Rörelseöverskott (-underskott) (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster ,2% 12,5% Del av totala intäkter drift Del av investeringar 88,8% 87,5% (=) Räkenskapsperiodens Resultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Minskad budget på driften: personalkostnader 3.144,99 köp av tjänster 7.913,00 och material ,00. Minskad budget på investeringar: utgifter , TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

57 BALANSR ÄKNING BOKSLUT Bokslut I euro AKTIVA Fabriks- och produktionsbyggnad , , Vatten- och avloppsnät , , Maskiner och anordningar , , Värde- och konstföremål 7 929, , Pågående nyanläggningar-ledningsnät , ,79 S:a Bestående aktiva , , Diverse utestående 802,44 0, Tekniska verkens projektfakturering , , VA-verkets debiteringar , , Momsavräkning , ,22 S:a Kortfristiga fordringar , , Löner-Januari , , Teleförskott 4,26 0,00 S:a Resultatregleringar, fordringar , ,36 S:a AKTIVA , ,64 PASSIVA Grundkapital , , Tidigare års över/underskott , , Årets resultat , ,20 S:a Eget kapital , , Skuld till staden , ,14 S:a Kortfristigt främmande kapital , , Leverantörsskulder , , Skatteinnehållning 9 605, , Socialskyddsavgifter 1 518, ,27 S:a Övriga kortfristiga skulder , , Semesterlöneperiodisering , ,14 S:a Resultatregleringar, skulder , ,14 S:a PASSIVA , ,64 FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , ,05 Korrektivposter ,65 0,00 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,39 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , ,67 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten , ,67 och investeringarna Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet: Minskning av långfristiga lån 0,00 0,00 Ökning av kångfristiga lån , ,85 Övriga förändringar av likviditeten: Förändring av kortfristiga fordringar , ,47 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder , ,29 Förändring av kassamedel 0,00 0,00 Kassamedel 31 december 0,00 0,00 Kassamedel 1 januari 0,00 0,00 Summa förändring av kassamedel 0,00 0,00 TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 55

58 VERKSAMHETSOMRÅDE VA-verket ansvarar för den allmänna planeringen och driften av stadens vatten-, avlopps- och dagvattensystem samt svarar för underhåll av VA-verkets anläggningar. Avloppsreningsverket, Lotsbroverket, fungerar som en driftsenhet inom avdelningen och säljer reningstjänster till anslutna kommuner. VERKSAMHETSIDÉ Att leverera rent vatten utan avbrott till abonnenterna, att ta emot avloppsvattnet och rena det bättre än vad myndigheterna formellt kräver samt att samla upp och leda dagvatten inom verksamhetsområdet så att vattnen kring staden inte påverkas skadligt. Ovan nämnda innebär att VA-verket försörjer abonnenter med hushållsvatten av god kvalitet inom verksamhetsområdet. Mottagningen och reningen av avloppsvattnet och i vissa fall även dagvattnet sker med beaktande av miljömässiga och ekonomiska målsättningar och förutsättningar. En väl fungerande infrastruktur i vatten-, avlopps- och dagvattenledningsnät, pumpstationer och avloppsreningsverk ligger som grund för verkets verksamhet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Resultatet visar ett underskott på euro, vilket är euro sämre än det budgeterade överskottet på euro. Tekniska nämnden föreslår att underskottet regleras mot tidigare års överskott och det egna kapitalet. Den totala omsättningen på 4,93 milj. euro var euro högre än budgeterat i huvudsak beroende på en intern överföring för att fördela de administrativa kostnaderna på korrekt verksamhetsdel. Den sålda vattenvolymen var m³ lägre än budgeterat och kostnaderna för inköp av vatten var också lägre. Kostnaderna för tjänster och material överskreds däremot främst på grund av ökade kostnader för inköp av el (cirka euro) och ökade kostnader för Lotsbroverkets underhåll (cirka euro) bland annat med anledning av ett blåsmaskinshaveri samt ökade kostnader för underhåll av dagvattenledningsnät. Överskridningen av personalkostnaderna på ca euro berodde bland annat på merkostnader för sökning av vattenläckor samt extra vikariekostnader. Drifttekniskt uppfylldes årets målsättningar väl. Lotsbroverket visade mycket bra reningsresultat under hela året och alla utsläppskrav uppfylldes. Reningsresultatet för kväve nådde ett nytt rekord på 77,5 % i förhållande till tillståndskravets 70 %. Totalt renades cirka 2,4 milj. m³ inkommande avloppsvatten från staden och samarbetskommunerna i Lotsbroverket under verksamhetsåret. Andelen mottaget och behandlat avloppsvatten från samarbetskommunerna utgjorde cirka 20 % av den totala volymen. Under året reparerades 10 stycken vattenläckor i stadens huvudvattenledningar. Som ett resultat av en målmedveten och intensifierad sökning av vattenläckor minskade den totala mängden läckvatten i ledningsnätet med cirka m³ jämfört med förra året och ligger nu på en budgeterad nivå om cirka 18 % av den totala inköpta volymen. De gemensamma målsättningarna för tekniska verken hade en central roll i verksamheten och speciellt Lotsbroverkets driftspersonal lyckades mycket bra med en optimering av kemikalie- och energianvändningen i reningsprocessen. Hela personalen erbjöds möjlighet att delta i kompetensutvecklande verksamhet under året. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Några investeringsprojekt var aktuella över årsskiftet varför de slutliga utgifterna för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Medel för pågående projekt budgeterades på nytt för år Resultatet för investeringarna visar ett överskott om euro. De främsta orsakerna är att utbyggnaden av kommunalteknik till det nya bostadsområdet Storgärdan kom igång först i slutet av året och att staden fick in avtalsenliga men obudgeterade inkomster för slutraten för Hammarlands anslutning till Lotsbroverket. Överskridningen av budgeten för saneringsprojekten i Johannebo, Videvägen och Klinten berodde på en utökning av projektens omfattning. Utgifterna balanserades inom den totala investeringsramen bland annat genom att projekten Elverksgatan och Tallvägen inte påbörjades under året. Under verksamhetsåret sanerades cirka m vattenledningar, cirka m avloppsledningar och cirka 500 m dagvattenledningar. Den totala mängden sanerade ledningar var cirka 40 % större än förra året. Cirka 200 m nya vatten- och avloppsledningar och cirka m nya dagvattenledningar byggdes. Längden nybyggda vatten- och avloppsledningar var på samma nivå som föregående år men sträckan nybyggda dagvattenledningar var mer än dubbelt längre än år I slutet av året var den totala längden av stadens vattenledningar cirka 82 km, längden avloppsledningar cirka 76 km och längden dagvattenledningar cirka 46 km. NYCKELTAL Volymen fakturerat vatten minskade med cirka m³ jämfört med året innan. Mängden läckvatten i vattenledningsnätet var cirka 18 % under verksamhetsåret (23 % år 2008). Mängden läckvatten är skillnaden mellan den totala volymen vatten som pumpas från Ålands Vatten Ab:s reningsverk i Dalkarby via bolagets stamledningar till ägarkommunernas ledningsnät och den sammanlagda volymen vatten som har fakturerats i kommunerna. Kostnader för läckvattnet fördelas mellan kommunernas vattenverk i förhållande till fakturerade vattenvolymer i respektive kommun under ett år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Vattenverket Antal abonnenter därav storförbrukare Inköpt vattenmängd m³ Svinn m³ Inköpskostnad/m³, exkl. moms 0,80 0,8 0,80 0,80 0,00 Intäkt per m³, exkl. moms 1,38 1,49 1,46 1,49 0,03 Såld vattenmängd Avloppsverket Anslutna abonnenter, Lemland Anslutna abonnenter, Jomala Antal abonnenter, staden Avloppsvattenmängd totalt m³ Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

59 MARIEHAMNS STAD Elverket Del av total intäkter drift Del av investeringar Elchef: Cai-Eric Ekström 25,7% 9,2% 74,3% 90,8% Elverket Bokslut Bokslut Budget Bokslut därav därav I euro elförsäljning nätverksamhet RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter, varor därav interna köp av mtrl., förnöd., varor (-) Hyreskostnader därav interna hyreskostnader (-) Personalkostnader (-) Avskrivningar (-) Övriga rörelsekostnader därav interna övr. rörelsekostnader = Rörelseöverskott (-underskott) (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster (=) Räkenskapsperiodens Resultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Minskad budget på driften: personalkostnader 3.158,53, köp av tjänster ,85 och material ,00. Minskad budget på investeringar: utgifter ,12. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 57

60 VERKSAMHETSOMRÅDE Elverket svarar för utbyggnad och underhåll av elnätet, inköp och försäljning av elenergi samt granskning av elentreprenörernas arbeten. Elverket sköter på beställning utbyggnad och underhåll av stadens gatubelysning och trafikljus samt utbyggnad av fibernät för staden. VERKSAMHETSIDÉ Elverket står för en säker strömförsörjning till kunderna med tanke på att samhället blir allt mer beroende av en avbrottsfri elleverans. Säkerheten uppnås genom en effektiv organisation och kontinuerligt planlagt underhåll av elnätet. Elverket köper elenergin på en konkurrensutsatt elmarknad och erbjuder kunderna en stabil och låg prisnivå. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Resultat visar ett överskott på euro, vilket är euro lägre än budgeterat. Elverket föreslår att överskottet används till att förstärka tidigare års överskott och det egna kapitalet. Elförsäljningen ökade något efter att ha varit lägre än budgeterat under de senaste åren. Året var ändå relativt normalt och avvikelserna var små i förhållande till budgeten. Elöverföringsvolymen var 1,4 % eller MWh högre och inköpskostnaden var 0,02 % eller euro högre än budgeterat. Inköpspriset för överföringen steg med 4,2 % eller 0,08 cent/ kwh till 1,99 c/kwh. Elenergiinköpen var 2,8 % eller MWh och inköpskostnaden var 4,4 % eller euro högre än budgeterat. Inköpspriset på el sjönk med 7,9 % eller 0,42 cent/kwh till 4,88 c/kwh. Från stadens eget vindkraftverk Frans inköptes 894 MWh miljövänlig elenergi till ett pris om 3,33 c/kwh och från andra vindkraftverk totalt MWh till ett pris om 3,59 c/kwh. Andra leverantörer sålde MWh elenergi via elverkets nät, vilket var en minskning med 6,1 %. Elverket sålde 53 MWh till 8 kunder utanför det ordinarie distributionsområdet. Verksamhetsförändringar år 2009 (2008) var bland annat att elöverföringen ökade med 0,4 % till MWh (+0,4 % till MWh), elenergiinköpet ökade med 2,8 % till MWh (+1,0 % till MWh). Effektinköpet kvarstod för andra året i rad vid 19,2 MW (0 % 19,2 MW) och effektinköpet från Bioenergi låg på 1,27 MW (0 MW). 17 energimätare nedmonterades (38) och 99 nya energimätare monterades (140). 51 fastigheters elinstallationer certifieringsbesiktigades (48), 300 kunder meddelades om avstängning (300) och 7 avstängdes (6) kunder erhöll ny energimätteknik (340). Totalt inträffade sex större avbrott på grund av störningar i leveransen från Kraftnät Åland och avbrotten var mellan 6 och 22 minuter långa. I stadens nät uppstod ett avbrott om 35 minuter i Bibliotekets transformatorstation och det berörde ett fåtal fastigheter. Elverket hade 16 anställda, varav två arbetade på deltid och en hade deltidspension. En person från markavdelningen arbetade med uppgifter inom elverket under hela året, en vikarierande elmontör var anställd i 10 månader och två sommarvikarier arbetade i två månader. Under de senaste åren har elverket förlorat över 30 % av kunnig personal genom att personal flyttat över till andra samhällsägda företag, främst på grund av lönenivån. Det är oerhört viktigt att kunna bibehålla en tillräckligt hög kompetens inom elverket för att undvika onödiga elavbrott och långa väntetider. Under perioden kommer två personer årligen att uppnå pensionsåldern. Utbyte av gatubelysningsarmaturer, till energisnåla och miljövänliga, fortsatte för att klara myndighetskraven till år Oljefyllda ledningar byttes ut till återvinningsbara och icke miljöfarliga typer. I samband med schaktning rörlades för framtiden för att undvika kommande grävningar. En energi- spardag arrangerades den 4 mars av landskapsregeringen, elverket, Kraftnät Åland och Ålands Elandelslag och Agenda 21. I kommande anbudsförfrågan för elenergi och balans ingår en punkt om inköp av miljövänlig energi. I framtiden bör en äldre transformatorstation bytas ut vartannat år. Under cirka sex år bör felkänsliga och överåriga ledningar i lågspänningsnätet bytas ut och utbytet av fördelningsskåp bör fortsätta kontinuerligt. De allmänna målen för tekniska verken uppfylldes i huvudsak förutom vad gäller medarbetarsamtal. Målsättningen med en minskad personalomsättning misslyckades även om erfaren personal kunde rekryteras vid anställning under året. Utökningen av den automatiska avläsningen av elmätare lyckades däremot över förväntan och ny energimätteknik med kommunikation installerades i stora delar av centrum, Johannebo, södra Västernäs och Österbacka. Målsättningen är, att inom tre år ha all energi- och förbrukningsmätning med modern kommunikation så att faktureringen utförs i realtid och på verkliga grunder samt att nya tariffer som anpassas till utvecklingen på elmarknaden möjliggörs. Ett flertal kunder ändrade från kvartals- till månadsfakturering. Försäljningen av avläsningstjänster förbereddes med test av vattenmätare och fjärrvärmemätare. Den elektroniska faktureringen införs efter att stadens ekonomiprogram uppdaterats våren MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Några investeringsprojekt var aktuella över årsskiftet varför det slutliga utgifterna för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Medel för pågående projekt budgeterades på nytt för år Arbetet med att införa ny energimätning avancerade genom en snabbare leverans än beräknat av mätare. Detta innebar att utgifterna för energimätning överskred budget och påverkar den tillgängliga summan för år Transformatorstationer försågs med fiber, elnäts- eller radiokommunikation för att överföra data från ny energimätning. En framtida utveckling för att möjliggöra visning av kundernas förbrukning via internet planerades. Extra projekt och en stor efterfrågan av elverkets tjänster tillsammans med brist på personal och långa leveranstider på ledningar försenade vissa investeringsarbeten i egen regi även om eftersläpningen minskade i förhållande till tidigare år. Transformatorstation och ledningsnät byggdes ut till ett nytt bostadsområde på Bergö i Lemland. Högspännings- och lågspänningsledningar samt fördelningsskåp byttes ut och befintliga ledningsnät förstärktes bland annat i samband med nybyggen. Ledningar flyttades bland annat i Västra hamnen och för att möjliggöra en utbyggnad av Miramargaraget samt i anslutning till utbyggnad av ny minigolfbana i Östra hamnen. Rörläggningar gjordes i samband med kommunaltekniska arbeten. Belysning byggdes för gång- och cykelväg längs Bolstavägen samt mellan Nabben och Mariebad. NYCKELTAL Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Högspänningsledningar km Transformatorstationer Lågspänningsledningar km Antal abonnenter därav storförbrukare Inköpt energi MWh varav vindkraftverk MWh Såld energi MWh Till storförbrukare MWh El såld av andra leverantörer Kunder som bytt leverantör Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

61 BALANSR ÄKNING Bokslut Bokslut därav därav I euro elförsäljn. nätverksamhet AKTIVA Datorprogram , ,70 0, , Ekonomibyggnader , ,00 0, , Elledningar m.m , ,30 0, , Maskiner m.m , ,50 0, , Transportmedel , ,00 0, , Övriga inventarier , ,23 0, , Pågående nyanläggningar ,28 0,00 0,00 0,00 S:a Bestående aktiva , ,73 0, , Diverse utestående 1 153, ,12 0, , Elverkets övriga debiteringar , ,73 0, , Elverkets debiteringar (Navision II) , , , , Momsavräkning 5 908, , , ,28 S:a Kortfristiga fordringar , , , , Löner-Januari 9 546, ,92 0, ,92 S:a Resultatregleringar, fordringar 9 546, ,92 0, , Kassa och bank ,79 0,00 0,00 0,00 S:a Kassa och bank ,79 0,00 0,00 0,00 S:a AKTIVA , , , ,84 PASSIVA Grundkapital , , , , Tidigare års över/underskott , , , , Årets resultat , , , ,25 S:a Eget kapital , , , , Anslutningsavgifter , ,15 0, ,15 S:a Övriga långfristiga skulder , ,15 0, , Skuld till staden , , , ,87 S:a Kortfristigt främmande kapital , , , , Ålands Vindenergi-rabatter ,79 0,00 0,00 0,00 S:a Erhållna förskott ,79 0,00 0,00 0, Leverantörsskulder , , , , Skatteinnehållning , ,79 0, , Socialskyddsavgifter 1 431, ,51 0, ,51 KOMPL-avgift, enskilda firmor sakn FÖPL 76,32 0,00 0,00 0,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , , , , Semesterlöneperiodisering , ,20 0, ,20 S:a Resultatregleringar, skulder , ,20 0, ,20 S.a PASSIVA , , , ,84 FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , , , ,82 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,02 0, ,02 Finanseringsandelar för investeringar , ,83 0, ,83 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , ,09 0, ,63 Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån , , , ,87 Övriga förändringar av likviditeten: Kortfristiga fordringar , , , ,52 Räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , , ,23 Förändring av kassamedel , ,79 0, ,79 Kassamedel 31 december ,79 0,00 0,00 0,00 Kassamedel 1 januari , ,79 0, ,79 Summa förändring av kassamedel , ,79 0, ,79 TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 59

62 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, Hamnverket Nämndordförande: Ulla Andersson Hamndirektör: Jan Sundström Hamnverket Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter o varor därav interna köp av mtrl., förnöd. o varor (-) Hyreskostnader , därav interna hyreskostnader , (-) Personalkostnader , (-) Avskrivningar , (-) Övriga rörelsekostnader , därav interna övr. rörelsekostnader (=) Rörelseöverskott (-underskott) (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster (=) Räkenskapsperiodens Resultat % 29,8% Del av totala intäkter drift 84% Del av investeringar 70,2% RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Minskad budget på driften: personalkostnader 5.365,63, köp av tjänster ,21och material 2.363,00. Ökad budget på investeringar: utgifter , TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

63 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetsområdet omfattar planering, byggande samt drift och underhåll av stadens hamnar som lyder under hamn- och räddningsnämnden. Anslaget omfattar hamnverket, hamntrafik, kajanläggningar, hamnbyggnader, småbåtshamnar, fiskehamnen samt hamnverkets inkomster. VERKSAMHETSIDÉ Att idka hamnverksamhet som ger stadens invånare och trafikerande rederier god service, dock med beaktandet av givna budgetramar. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Verksamheten har bedrivits enligt fastställda planer och målsättningar, med den huvudsakliga uppgiften att tillhandahålla hamnfaciliteter på en hög service- och kvalitetsnivå för passagerar/bilfärjor. Hamnanläggningarna har förbättrats och uppdaterats enligt plan. Ekonomiskt har året gått mycket bra och målen har resultatmässigt överträffats. Resultat på euro överskrider budget med euro. Främst beror detta på att intäkterna från passagerartrafiken har blivit högre än beräknat. I budgetskedet finns här alltid en osäkerhetsfaktor där fartyg ibland inte anlöper Mariehamn längre tider t.ex. på grund av haverier och andra oförutsedda saker. Nämnden höll under året totalt 11 möten och behandlade totalt 107 ärenden gällande Hamnverket, Räddningsverket och 4 mbk Pommern. Trafiken har löpt bra under året dock så att slitaget på grund av den stora trafiken är märkbar och kommer också i fortsättningen att fordra ett löpande och rätt omfattande underhåll. Rosella hade trafikuppehåll på grund av underhåll. Silja Europa hade trafikuppehåll på grund av roderskada med dockning och ersättande fartyg på Åbo-Stockholm rutten var Baltic Queen som anlöpte Långnäs också dagtid under denna tid. Den nya viktiga farleden in till Mariehamn via Orrskär kommer fortsättningsvis att fördröjas på grund av besvär. Bedömningen är att ingenting nytt kommer att hända på flera år. I början av året beslöt Birka Line att flagga ut Birka Paradise till svensk flagg. Rättsprocessen med rederierna angående hamntaxan som startade år 1999 ser ut att fortsätta. Kaj 5 har under året byggts om för nya Ålandsfärjan men ingen ny Ålandsfärja finns i sikte efter problem med byggnadsvarvet i Sevilla. Den nya landgången vid kaj 5 kan dock användas av Rosella efter det att man öppnat en port på däck 4 för detta. Skador på hamnanläggningar som förorsakas av anlöpande fartyg har ökat under året. Rederierna betalar dock direkta större förorsakade skador. Hamnverkets personalbehov har följt i stort antalet fartygsanlöp samt fartygens storlek med följande ordinarie anställda: 1 hamndirektör, 1 hamnarbetsledare, 0,5 byråföreståndare (delas med Räddningsverket), 1 hamnövervakare/reparatör, 13 hamnövervakare och 2,5 städare. Den miljödifferentierade hamnavgiftstaxan fungerar fortsättningsvis bra och rabatterna varierar mellan 0-20 % av hamnavgiften. Den totala beviljade miljörabatten var under året euro. Inom hamnskyddsområdet har året förlöpt normalt. Ett anlitat vaktbolag utför dagliga ronderingar och bevakningsuppdrag i samband med kryssningsbesök samt de stickprovsmässiga säkerhetskontrollerna inom ramen för den samverkan som finns mellan alla Åländska hamnar. För den dagliga kontrollen av passagerare, bilar och gods har hamnen gjort en överenskommelse om att rederierna sköter denna på egen hand. I december 2009 gjorde finska sjöfartsverket en auditering för förnyat ISPS- certifikat för hamnen. ISPS = International Ship and Port Facility Security Code. I samarbete med tullen så har hamnen påbörjat en investering i ett nytt och utvidgat kameraövervakningssystem. Den kraftiga ökning som kännetecknat trafiken på Mariehamns hamn de senaste åren förväntas fortsättningsvis att plana ut. I takt med att alkoholaccisen i Sverige och Finland sjunker, minskar även tax-free försäljningens betydelse för rederierna, vilket är en betydande osäkerhetsfaktor för trafikutvecklingen kommande år. Eventuellt behov av att förstora Vikingterminalen bör därför noggrant övervägas. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Följande investeringar har genomförts eller påbörjats under året: Ombyggnad vid kaj 5 för nya Ålandsfärjan har slutförts, med utbyggnad av södra delen av matargången, fendrar samt en ny täckt landgång, breddning av hamnområdet med ny mur har slutförts, byggandet av ny svängfender i norra ändan av kaj 3 har slutförts, grundreparation av kaj har slutförts, en betongbalk utanför den sönderrostade stålsponten har gjutits, incheckningar för Viking Line i Vikingterminalen har byggts om, VVS uppdatering i Vikingterminalen pågår, vattenledningsanläggning i MSF gästhamn har helt förnyats, plattor utanför Vikingterminalen samt belysning på takstolpar har förnyats. Alla planerade investeringar har genomförts eller pågår. Totalt sett har alla investeringar hållit sig väl inom budget. NYCKELTAL Anlöp av kryssningsfartyg under året var 10 st. Antal fartygsanlöp håller sig på fortsatt hög nivå. Hamnens omsättning är ungefär på samma nivå som förut. Antal småbåtsplatser var uthyrda till 100 % där planering för flera båtplatser är en framtida budgetfråga. Följande reguljära passagerarfartyg har anlöpt Mariehamn under år 2009: Amorella, Rosella, Birger Jarl, Isabella, Silja Serenade, Silja Europa, Viking Cinderella, Mariella, Gabriella, Silja Symphony Victoria 1, Birka Paradise, Romantika (ersattes av det större fartyget Baltic Queen från slutet av april 2009), Galaxy och Baltic Queen. Följande kryssningsfartyg har anlöpt Mariehamn under 2009: Kristina Regina, Vistamar Island Sky, 3 anlöp, Tahitian Princess, Athena, Baltic Princess, Europa och Amadea. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Passagerartrafik Antal anlöp Intäkter/anlöp Ank passagerare Övriga fartyg Anlöp under året Intäkter/anlöp Ickereguljära kryssningsfartyg Antal anlöp Intäkter/anlöp Antal passagerare Småbåtsplatser Antal båtplatser tot Grad av utnyttjande (%) Intäkter totalt hamnen (Milj) 6,4 6,5 6,5 7,0 0,5 Andel miljörab. av tot hamnavgift % 6,9 7,2 10,0 7,7-2,3 Medeltal fartygsanlöp/dygn 14,8 15,0 15,2 15,0-0,2 Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 61

64 BALANSR ÄKNING Bokslut Bokslut I euro AKTIVA Bostadsbyggnader 1 934, , Förvaltnings- och institutionsbyggnader , , Fabriks- och produktionsbyggnader , , Fritidsbyggnader 0, , Ekonomibyggnader , , Övriga jord- och vattenkonstruktioner , , Broar, kajer, badinrättningar , , Övriga fasta maskiner och anordningar , , Transportmedel , , Övriga maskiner 2 956, , Pågående nyanläggningar-byggnader 0, , Pågående nyanläggningar-vattenkonstruktioner , ,62 S:a Bestående aktiva , ,26 Hamnens lån till staden x) 0, ,49 S:a Långfristiga lån 0, , Ekonomiavdelningen, reskontra (gamla) , , Ekonomiavdelningen, diverse utest.fordr. 118,50 3, Ekonomiavdelningen, reskontra (Navision) 0,00 256, Hamnens diverse fakturering 1 645,79 87, Momsavräkning , ,59 S:a Kortfristiga fordringar , , Diverse utgiftsförskott 0,00 36, Löner-Januari 5 691, , Teleförskott 4,69 0,00 S:a Resultatregleringar, fordringar 5 695, , Kassa och bank ,29 0,00 S:a Kassa och bank ,29 0,00 S:a AKTIVA , ,41 PASSIVA Grundkapital , , Tidigare års över/underskott , , Årets resultat , ,37 S:a Eget kapital , , Leverantörsskulder , , Skatteinnehållning , , Socialskyddsavgifter 2 300, , KOMPL-avg för firmor som saknar FÖPL 375,24 0,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , , Semesterlöneperiodisering , , Diverse resultatregleringar 980,73 0,00 S:a Resultatregleringar, skulder , ,98 S:a PASSIVA , ,41 x) År 2008 redovisades detta såsom hamnens kassa och banktillgodohavanden. FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens o investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , ,15 Korrektivposter till internt tillförda medel x) 0, ,57 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,48 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , ,10 Finansieringens kassaflöde Utlåning: Ökning av utgivna lån 0, ,49 Övriga förändringar av likviditeten: Förändring av kortfristiga fordringar , ,19 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 2 250, ,91 Förändring av kassamedel , ,29 Kassamedel 31 december ,29 0,00 Kassamedel 1 januari , ,29 Summa förändring av kassamedel , ,29 x) Lotsstugan flyttad från kultur till hamnen 62 TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

65 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, Räddningsverket Brandchef: Leif Ahlqvist 2,9% 0,8% Del av kommunbidrag drift Del av investering 97,1% 99,2% Räddningsverket Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster , (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: personalkostnader ,56, köp av tjänster 5.277,03, material 3.825,00. Ökad budget på investeringar: utgifter ,00. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 63

66 VERKSAMHETSOMRÅDE Hamn- och räddningsnämndens verksamhetsområde omfattar räddningsverket med förebyggande-, ambulans-, utbildnings-, oljeskydds- och befolkningsskyddsverksamhet samt stadens frivilliga brandkår. VERKSAMHETSIDÉ Hamn- och räddningsnämndens målsättning är att upprätthålla en räddningstjänst med god utryckningsberedskap och en hög servicenivå vilket gör att de som bor och vistas i Mariehamn skall känna sig trygga. Detta uppnås genom att personalens kompetens hålls på en god nivå då dagens räddningstjänst ställer stora krav på kunskaper inom ett brett spektrum. För att säkerheten i samhället skall vara så god som möjligt krävs också att en stor del av räddningstjänstens arbete satsas på förebyggande arbete, såsom ett aktivt deltagande i planering av nybyggnationer och därefter regelbundna syner i syfte att undvika framtida säkerhetsproblem. Vidare är det också viktigt att kommuninvånarna har god kunskap i förebyggande av olyckor samt hur man agerar om olyckan är framme. Inom Räddningsverket finns naturligt goda kunskaper i effektivt räddnings- och släckningsarbete. Dessa kunskaper bör fortsättningsvis erbjudas näringslivet i form av nya specialanpassade kurser riktade till framförallt sjöfarten och turistnäringen. Dessa utbildningar ger också mycket användbar kunskap tillbaka till Räddningsverket och dess personal, då de externa kurserna blir ett utmärkt forum för erfarenhetsutbyte. Vidare gör utbildningsverksamheten det möjligt att upprätthålla högklassiga övningsanläggningar vilka även kan utnyttjas för Räddningsverkets egna behov av kontinuerlig övning och utbildning. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftresultatet visar ett överskott på euro. Kostnaderna uppgår till 3,6 milj. euro medan intäkterna exkl. kommunbidraget ä r 2,1 milj. euro. Försäljningsintäkterna blev euro under budget beroende på att handräckningstjänsterna har minskat betydligt under året. Personalkostnaderna underskrider budget med totalt euro, vilket huvudsakligen beror på det nya flexibla beredskapssystem som införts för räddningspersonalen. Arbetet med att lösa utbildningsbehovet på lång sikt för brandmän och ambulansförare med svenska som modersmål har pågått hela året genom en arbetsgrupp bestående av representanter från räddningstjänsterna inom hela Svenskfinland. Slutrapporten över utbildningsbehovet kommer att överlämnas till inrikesministeriet under våren Hamn- och räddningsnämndens målsättning med att upprätthålla en god utryckningsberedskap för stadens invånare har uppfyllts. Stadens samtliga daghem har fått möjlighet att låta sina barn bekanta sig med räddningstjänsten och dess arbete samt fått skolning om hur barnen ska handla vid en eventuell olycka. Målsättning med ett utökat samarbete med det övriga kommunerna i landskapet har tagit ett stort steg framåt under året. Jomala kommun som huvudman för räddningsområdet Ålands landskommuner och Hamn- och räddningsnämnden har tecknat ett avtal om gemensam befälsberedskap för hela landskapet Åland. En arbetsgrupp med representanter från Hamn- och räddningsnämnden samt Räddningsnämnden för Ålands landskommuner har utarbetat ett förslag till ny organisation för en gemensam räddningsmyndighet i landskapet Åland. Slutrapporten kommer att presenteras för kommunerna och landskapsregeringen under Eleverna i årskurs 6 har utbildats i hur de skall agera för att undvika olyckor och hur de skall agera rätt vid uppkomna olyckssituationer. Utbildningsverksamheten har klart uppfyllt sitt mål för året. Totalt har personer genomgått någon av de kurser som Räddningsverket erbjudit. Den externa utbildningsverksamheten har fortsatt att utveckla kursutbudet utgående från näringslivets efterfrågan. Antalet kursdeltagare från Sverige har fortsatt att öka och utgör ett bra komplement till den övriga verksamheten. Räddningsverket har under året arbetat med att ytterligare minska miljöpåverkan vid brandövningsfältet genom att bygga ut gasolanläggningen så att man kan minska eldandet av bland annat spånskivor och andra fibrösa material. Åtgärden har medfört att vatten- och el förbrukningen har kunnat minskas med ca 60 % på fyra år. Arbetsmiljön på brandövningsfältet har genom åren varit en prioriterad åtgärd som genom dessa investeringar nu förbättrats väsentligt. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING De miljöförbättrande åtgärderna vid brandövningsfältet fortgår och kommer att slutföras under år Anskaffningen av nytt räddningstält har inte kunnat verkställas pga. att beslutet om bidrag från landskapsregeringen kom först den NYCKELTAL De totala räddningstjänst- och ambulansuppdragen ligger på samma nivå som föregående år. Kostnaderna för räddningstjänstuppdragen och kostnaden per kommuninvånare har hållits Inom budget. Antalet kursdeltagare från den externa utbildningsverksamheten har ökat något från tidigare år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Antal larm Räddningstjänstuppdr Ambulansutryckningar Nettokostnad Per räddningstjänstuppdr Per ambulansutryckning Kursdeltagare Antalet utbildningsdagar Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

67 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, 4 mbk Pommern Intendent: Bertil Byman 0,4% 0,3% Del av kommunbidrag drift 99,6% Del av investeringar 99,7% 4 mbk Pommern Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: personalkostnader 854,27, köp av tjänster 1.374,34, material 193,00. VERKSAMHETSOMRÅDE Till Hamn- och räddningsnämndens verksamhetsområde hör också drift och underhåll av museifartyget Pommern med tillhörande kvartersområde. Till Pommerns verksamhet hör ytterligare frivilliga aktiviteter i form av Pommerngastarna, Pommerns segelsömmare samt Pommern Fonden. VERKSAMHETSIDÉ Att beständigt tekniskt underhålla Museifartyget Pommern så att förslitningen minimeras och fartyget bevaras för framtiden. Verksamheten under de närmaste tre åren följer den långsiktiga planen för underhållet fram till år Att upprätthålla och skola en egen arbetsstyrka av specialister MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 65

68 som har de specialkunskaper som underhållet av ett segelfartyg av stål fordrar. Att utveckla det informativa och museala innehållet i fartyget och erbjuda intressanta upplevelser till ett rimligt pris, för att skapa ett intresse att besöka fartyget. Att bevara fartyget som ett levande museum, garantera underhåll av segel och rigg samt föra segelsömmartraditionen vidare genom att stöda frivilligverksamheten: Pommerngastarna, Pommerns segelsömmare samt Pommern Fonden. Att säkerställa möjligheten att besöka fartyget under majoktober genom anställning av tillfällig kassa-, underhålls- och vaktpersonal. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Då budgeten för året gjordes fanns det indikationer på kommande svårigheter för den svenska ekonomin. Eftersom hälften av Pommerns besökare är svenskar minskades de förväntade intäkterna. Då man till avgiftsintäkterna adderar de biljettintäkter man fått i samarbete med övriga museer, vilka bokförts som försäljnings - och övriga avgifter avviker överskottet mindre än 1 % mot budget. Kostnadsbesparande åtgärder sattes gradvis in då omfattningen av den ekonomiska krisen blev uppenbar. Medvetna insatser gjordes speciellt vid inköp av utomstående tjänster. Besparningarna i personalkostnader och externa lokalhyror är dock i ett längre perspektiv missvisande då de är resultatet av tillfälliga nödlösningar. Kassafunktionen har under sommaren finansierats med sysselsättningsanslag och kostnaden för externa lokalhyror minskade då segelförrådet och segel- och riggverkstaden flyttades till mindre lämpliga och tillfälliga utrymmen. Basutställningen ombord utvecklades som ett led i förberedelserna inför Mariehamns jubileumsår 2011 och som en anpassning till ett utvidgat sjöfartsmuseum. På huvuddäck försågs informationstavlorna med metallramar. Nya tavlor om däckets länkar, relingens skyddsnät och brädgångens stormportar utarbetades. Svinburen försågs med djurstatyer för att glädja våra yngsta besökare. På mellandäck utarbetades basinnehållet till två nytillverkade montrar. Dessa kommer att innehålla dokument om Gustaf Eriksons inköp av Pommern samt den första resan under GE:s flagg. Expositionen i ett flertal gamla montrar omarbetades. Man beskrev uppvärmningen av manskapsutrymmena och belysningen av befälsmässen. Pommerns personal tillverkade attrapper; ett djuplod och maskindelar som hörde till lodningsapparaten. Dessutom kompletterades utställningen med nyanskaffningar, två tryckmätare, läkarväska, modell av lotsjakt, megafon, kikare och djurfigurer. För utställningen i nedre lastrummet sökte man fram ny information, bilder och föremål och byggde attrapper som visar hur; barlasten stämplandes, lastluckornas skalkades, vete lastades och lossades samt hur lastrummet förbereddes inför lastningen och ventilerades under resan. Dessutom utarbetades en monter som beskriver hygienen ombord samt tre montrar för att beskriva liv- och förbindelse - båtarnas utrustning och hantering. Befintliga föremål kompletterades bl.a. med tre enkla båtmodeller samt en livbåtskompass. Sammanlagt byggdes det tio stora montrar i undre lastrummet för att presentera den nya informationen. Montrarna och ett nybyggt däck gör det möjligt att i framtiden exponera föremål som hittills legat i Pommerns förråd. Underhållsarbete utfördes av den beständiga personalen och sommaranställda. I undre lastrummets akterparti rostknackades och målades däcksbalkar och stödstolpar samt kryss- och mesanmasten. Dessutom målades ett stort antal svettlattor. Tvärstocksfästena i lucka 2 svetsades fast. Den flagnande målarfärgen på styrbords brädgång fjärmades på ¾ av huvuddäckets längd och beströks med ny färg. Metalldelen på babords nagelbänk beströks med ny målfärg. Delar av däcksmaskineriet målades. Alla stödstolpar på kobryggan och standardäck renknackades och målades. Kobryggan förseddes med ny klädd wire. Fyra barduner på kryssmasten blev omklädda, omspända och bänslades om. Babords bramvant på stormasten blev fastbänslad i masten. Wireklädningen på vant och barduner till förmast och stormast målades svart och bänslingarna på stormast vitmålades. Man fortsatte att förse vantskruvarna med manschetter av segelduk. Nagelbänken på poopen, stora skylighten och roderkistan lackades ett flertal gånger. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Ett nytt däck byggdes i undre lastrummet akter om lucka 3, till styrbords om kölsvinet, bl.a. för att besökarna skall kunna ta sig framtill akterpiken och bilda sig en uppfattning om skrovets konstruktion. Budgetöverskott uppstod på grund av att trappan till under lastrummet byggts färdig redan året innan. Medel som anslagits till väderdäckets tätande kunde inte användas då vädret under högsommaren var för varmt för att lokalisera läckor, nåten blev helt enkelt för mjuk. Den nya grisburen byggdes av Pommerns besättning. Då Räddningsverket informerade Pommerns besättning och Pommerngastarna om olika alternativa säkerhetsselar för arbetet i riggen uppdagades det att den ultimata selen för Pommern bör bromsa ett fall redan inom 3 m. Sådana selar fanns inte tillbuds. Valet har stor betydelse för arbetssäkerheten, därför fick besättningen mera tid för att söka lämplig sele. Under året omdisponerades medel för att omedelbart förverkliga förslag gällande förbättrandet av skrovets korrosionsskydd, som gjorts av Kommittén för Pommerns framtida bevarande. Fartyget försågs med två nya avfuktningsanläggningar med vilka man strävar till att stoppa korrosionen inombords genom att sänka luftfuktigheten under 60 %. En permanent anläggning med ventilationsrör installerades i undre lastrummet och på mellandäck. En motsvarande ventilation av befälsutrymmena skulle ha lett till allt för stora ingrepp i den museala inredningen. För att undvika dessa är den mindre anläggningen försedd med slang och bara i bruk under sju månader av året då fartyget är stängt för besökare. I samarbete med stadsarkitektskontoret gjordes på våren ett experiment för att se om Pommern kunde belysas på ett nytt sätt. Detta resulterade i att man införskaffade nya energisnålare strålkastare för att belysa fartygets rigg. Nämnden har äskat om att de euro som återstår av de för året anslagna investeringsmedlen skall tilläggsbudgeteras till följande år så att man kan fullfölja de investeringar som syftar till att minska korrosionen och öka säkerheten ombord samt att fullfölja fartygets belysningsprojekt. Pommerngastarna spände upp det livnät och det bogsprötsnät som de tillverkat under föregående år. De fotsatte att underhålla den löpande riggen. Man arbetade speciellt i stormasten där nedhalare förkortades och toppläntor sattes på plats samt slitna block ersattes med nya. Pommerns segelsömmare sydde ett förstängssegel och påbörjade ett nytt övre bramsegel. Övrig kringverksamhet fortsatte traditionsenligt. Pommern Shanty Society anordnade en buffelmiddag på den åländska självstyrelsedagen i juni och Ålands Skeppsbefälhavares förening anordnade ett linjedop i juli. Pommerns besättning gjorde ett studiebesök till fregatten Suomen Joutsen i Åbo då de utförde däcksunderhåll. Samtidigt levererades en hängmatta och en presenning som de beställt av Pommerns segelsömmare till sin utställning. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antal besökare Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

69 MARIEHAMNS STAD Stadsplanenämnden Nämndordförande: Roger Jansson Stadsarkitekt: Sirkka Wegelius Del av kommunbidrag drift Stadsplanenämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter ALLMÄNNA 0,7% 99,3% (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag SOCIALA UTB.O FRTITIDS INVESTERING ((+) Investeringsinkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISKA Minskad budget på driften: personalkostnader 1.188,44, köp av tjänster 3.267,00 och material 238,00. MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 67

70 VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsplanenämnden handhar de uppgifter som utgör förutsättningarna för planeringen av byggandet i staden. Nämnden bereder både generalplaneärenden och stadsplanefrågor. Nämnden/ stadsarkitektkontoret tar fram nödvändiga till samhällsplanering relaterade utredningar och informerar löpande allmänheten om stadsplanering. Stadsplanenämndens verksamhet handhas av stadsarkitektkontoret. VERKSAMHETSIDÉ Att med utgångspunkt i den befintliga stadens gestalt och förstärkt identitet förtäta bebyggelsen på ett attraktivt och stadsmässigt sätt. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftresultatet visar ett överskott på euro. Intäkterna överskrider budgeten med euro, bland annat beroende på att fler komplexa stadsplaner fakturerats än väntat och att byggnadsarkitekten fakturerat timmar. En stor del av överskottet är därtill dels medel reserverade för stadsbildsfondens bidrag och anslag för konsulter för snabbare planläggning som inte utnyttjats till fullo. Personalkostnaderna överskrider det budgeterade något trots att semesterpenning tagits ut i ledig tid eftersom kostnader för tillfälligt anställd budgeterats som konsultkostnader. Nämnden har konkretiserat verksamhetsåret i ett arbetsprogram som i det stora hela har följts. Under året har verksamheten kretsat kring olika stadsplanefrågor som varit kopplade till generalplanen och stadsplaneändringar i centrum och framtagande av nya bostadsområden. Därtill har olika översiktliga frågor beretts såsom medborgarinitiativ, motioner, utvecklingsplan för absoluta centrum och revidering av regelverk för friköp av parkeringsplatser och stadsbildsfonden för Mariehamns stad. Under året har 19 stadsplaner behandlats varav 13 har slutbehandlats. Tre samrådsmöten har hållits under året. Av de slutbehandlade stadsplanerna har två gått till besvär. 16 stadsplaner har fastställts och tre byggnader har K-märkts. Av dessa 16 fastställda stadsplaner bedöms 8 vara komplexa stadsplaneprocesser (godkänns av stadsfullmäktige) och 8 vara enkla (godkänns av stadsstyrelsen). Antalet givna utlåtanden är 34. Under året tog stadsarkitektkontoret fram ett tävlingsmaterial och arrangerade en idétävling om hotellanläggning på Lotsberget. Det viktigaste målet med stadsplaneringen är att skapa bästa förutsättningar för ökad inflyttning och företagsetableringar i staden som lägger grunden för en breddad skattebas och därmed i förlängningen ökade skatteintäkter. Prioritera fastställandet av stadsplaner/utformningsplaner i stadens centrum samt en långsiktig planering för att trygga tillgång på småhustomter. Skapa förutsättningar för ett livligt och mångsidigt stadscentrum med välfungerande parkerings- och trafiklösning. Utveckla Västerhamn som en maritim miljö där den moderna sjöfarten möter den historiska samt skapa förutsättningar för en sammanhängande sjöpromenad från Algots Varv till Korrvik. Främja kontakten mellan stadscentrum och havsstranden i öster genom nytt boende och aktiviteter samtidigt som den visuella kontakten med vattnet öppnas upp. Skapa attraktiva bostadsområden som motsvarar olik befolkningsgruppers behov. Utveckla planeringsprocesser som främjar växelverkan mellan planerare, invånare och beslutsfattare. Staden satsar på att utveckla hemsidan så att aktuella stadsplaner och temaredovisningar kan framställas på ändamålsenligt sätt. Öka effektiviteten i stadsplaneringen genom delegering. Som en del av planprocessen för stadsplanering och/ stadsplaneändringar för Algots Varv, Horelliområdet med omnejd samt Zeipels har samråd hållits d.v.s. medborgarinformation. Ett stadsplanförslag för Horelliområdet med omnejd i stadsdelen Västra Ytternäs är under arbete med målsättningen att skapa förutsättningar och flere typer av boende för ca 700 invånare och service och arbetsplatser. Ett stadsplanändringsförslag för området Algots Varv i stadsdelen Västra Klinten är under arbete med målsättningen att skapa boende för ca 350 invånare och nya arbetsplatser. Stadsplanen för bostadsområdet Konstnärsbacken i stadsdelen Storgärdan omfattande 43 egnahems och 2 radhustomter har trätt i kraft och staden bygger kommunaltekniken för området. En stadsplaneändring för framtagning av privat äldreboende omfattande 30 bostäder har trätt ikraft i centrala Mariehamn. Ett stadsplanändringsförslag för tomterna runt Sittkoffs i absoluta centrum är under arbete med målsättningen att 68 TEKNISKA SEKTORN BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

71 skapa nya bostäder, affärsytor, arbetsplatser och nya bilplatser i underjordiskt garage. Ett stadsplanändringsförslag för Zeipels i absoluta centrum är under arbete med målsättningen att skapa nya bostäder, affärsytor, arbetsplatser och nya bilplatser i underjordiskt garage. I samband med medborgarinitiativ har ett förslag tagits fram för Bussplans och Biblioteksplatsens framtida utseende och funktioner. Arkitektplaneringen för strandpromenaden vid hamnen och utemiljön vid Viking terminalen har utförts inklusive belysning och parkbänkar. Stadsplanen för bostadsområdet Konstnärsbacken i stadsdelen Storgärdan omfattande 43 egnahems och 2 radhustomter har trätt i kraft och staden bygger kommunaltekniken för området. Konsulttjänst har köpts in för framtagning av utformningsplan för stadsplaneförslaget för Horelli med omnejd. Konsulttjänst har köpts in för florainventering av Södra Lillängen området och för flora-, fågel och fladdermusinventeringar samt framtagning av terrängmodell av Svinö holme. Vid framtagning av större bostadsområden reserveras mark för grönområden enligt modellen att ca hälften av området är kvartersmark och hälften gator och grönområden. Andelen av grönområden i Storgärdans Konstnärsbacken är ca 46 % och i förslaget till Horelliområdet med omnejd ca 43 % av planområdet. En arkitekttävling för en hotellanläggning på Lotsberget arrangerades. Utvecklingsplan för absoluta centrum har godkänts som underlag för framtagning av detaljplaner inom absoluta centrum. Ett utkast på planändring har tagits fram både för tomterna runt Sittkoffs och för Zeipels utgående från utvecklingsplanen för södra delen av absoluta centrum. Målsättningen är utökade affärsytor, bilfria gångstråk och parkeringsytor i garage samt en blandning av funktioner som bostäder och kontor. Revidering av reglerna för friköp av parkeringsplatser i samarbete med andra förvaltningar. Arkitektplaneringen för strandpromenaden vid hamnen och utemiljön vid Viking terminalen har utförts inklusive belysning och parkbänkar. Planering och demonstation av belysningen på Pommern har genomförts i samarbete med hamnen. Demonstrationen ordnades även interaktivt. Samarbete med andra förvaltningar vid planering av Alandicagaraget och ovanpåliggande parkytor. Planeringen av Rönnbergs torg har inletts. En planläggningsöversikt har framtagits och utdelats till alla hushåll och företag i Mariehamn under våren. Utställda stadsplaner har visats på stadsarkitektkontorets skärmar på stadsbiblioteket På kontorets hemsida visas pågående stadsplanering och på kundservice ges information om stadsplanering och blanketter för att söka om stadsplanering/stadsplaneändring är tillgängliga. Delegering av enkla stadsplaner till stadsarkitekten har inte behandlats under året. Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft möjliggör en sådan delegering. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Av anslaget har 73 % utnyttjats för konsultanslag för absoluta centrum och för programvara och utbildning för WebbMapp. Resterande beloppet har begärts som tilläggsbudget till år NYCKELTAL Antalet utlåtanden från stadsarkitektkontoret har ökat något i jämförelse med i fjol. Antalet fastställda och slutbehandlade stadsplaneärenden har minskat de senaste åren. I stället har ärendena varit större och mer komplicerade. Därtill har två stadsplaneärenden under året gått till besvär till Ålands förvaltningsdomstol. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Slutbehandlade stadsplaner Antal fastställda stadsplaner Nya egnahemstomter Nya flerbostadstomter Nya övriga tomter Stadsplanerad areal (ha) 16,95 4,00 10,00 11,10 1,10 Därav nyexploatering (ha) - 0,00 6,00 5,90-0,10 Antal utlåtanden Byggnadsplanerarens timmar Antal nämndmöten Antal Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISKA UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA MARIEHAMNS STAD 2009 BOKSLUT TEKNISKA SEKTORN 69

72 Förtroendevalda i nämnder 2009 Byggnadsnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Lotta Wickström-Johansson Marita Karlsson Victor Dahlén Birger Dahlin Monica Grunér Åke Nylund Fritidsnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Pia Aarnio Henrik Boström Mats Granesäter Ted Häggblom Pia Karlsson Bertel Sund Ann-Lis Wickström Socialnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Harriet Lindeman Sune Alén Dennis Björk Petri Carlsson Igge Holmberg Birgitta Johansson Pamela Sjödahl Tekniska nämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Bjarne Blomster Anneli Karlberg Roger H Eriksson Ann Gottberg Harry Karlsson Tuula Mattsson Clas Öfverström Skolnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Kulturnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Christian Nordas Birgitta Hermans Peter Enberg Siv Hallbäck Stig Lindholm Caroline Eriksson Christel Sundman-Danielsson Ulrica Lindström Krister Norrgrann Monica Dolke Bror Gammals Robert Liewendahl Hedvig Wikström Jerker Örjans Hamn- och Räddningsnämnden Ordförande Ulla Andersson Vice ordförande Hans Carlsson Ledamöter Yvonne Aspholm K-G Eriksson Anders Holmberg Guido Holmberg Daja Rothberg Stadsplanenämnden Ordförande Roger Jansson Vice ordförande Rauli Lehtinen Ledamöter Christian Beijar Christina von Hertzen Signe Järvenpää Johan Lindholm Erica Sjöström Vuxenutbildningsnämnden Ordförande Carl-Johan Wikström Vice ordförande Laila Melander Ledamöter Birgitta Johansson Johan Karlsson Ingmar Lundberg 70 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

73 Bokslutsnoter 2009 FINANSIERINGSKALKYL, se Ekonomisk översikt PERIODISERINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 1. Stadens anläggningstillgångar är upptagna enligt anskaffningsutgiften. 2. Stadens anläggningstillgångsaktier är upptagna enligt anskaffningsutgiften. 3. Omsättningstillgångarna är i balansen upptagna enligt FIFO-principen till anskaffningsutgiften. 4. Fordringarna tas upp i balansräkningen till det nominella värdet (ej indexjusterat). 5. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften. 6. Större intäkter och kostnader periodiseras. 7. Räntor på lån periodiseras (Både intäkter och kostnader). 8. Mindre intäkter och kostnader enligt kontantprincipen, t.ex. telefonräkningar och försäkringspremier. POSTER SOM ANGES I VALUTA (SEK = använd kurs: 10, Bankens avslutskurs för år 2009 = 10,22166) Leverantörsskulder i SEK: Stadens svenska lev.skulder : ,34 euro (= ,50 SEK) Valutakonto i SEK: Stadens valutakonto i bank : ,75 euro (= ,52 SEK) VERKSAMHETENS INTÄKTER ENLIGT ANSLAG, se respektive anslags ekonomiska redovisning SKATTEREDOVISNING AV KOMMUNALSKATT, SAMFUNDSSKATT, FASTIGHETSSKATT OCH ÅLÄNDSK KÄLLSKATT Belopp i euro Årets försk. Tidigare års Fastighets- Andel i Åländsk Skatter År 2009 uppbörd kom.skatt skatt samf.skatten källskatt sammanlagt Januari 2 735, ,40 605, ,74 0, ,75 Februari , ,14 239, ,66 0, ,50 Mars , ,17-389, , , ,63 April , ,76 362, ,91 0, ,27 Maj , ,04 15, ,24 0, ,85 Juni , ,27 1, ,46 0, ,11 Juli , ,34-55, ,66 0, ,93 Augusti , ,86 448, ,18 0, ,38 September , , , , , ,79 Oktober , , , ,79 0, ,01 November , , , ,35 0, ,71 December , , , ,80 0, ,61 Summa totalt , , , , , ,54 AVSKRIVNINGSTIDER ENLIGT PLAN, se Ekonomisk översikt FÖRSÄLJNINGSVINST ELLER -FÖRLUST PÅ SÅLDA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ÅR 2009 Ver.nr Förvaltning el köpare Anläggningstillgång Bokf.värde Försäljn.pris Vinst konto:35100 Anm BO Östman Göran 1-10-Hindersböle 76, , ,56 BO Torrkulla-Hannus Lena 7-1-Östernäs 288, , ,19 BO Höglund Anders 3-7-Apalängen 3 023, , ,88 BO Suominen Ossian 2-12-Dalbo 505, , ,39 BO Bergman Susanne 4-12-Ytternäs 6 713, , ,89 BO Jansson Linda 1-2-Österbacka 5 345, , ,41 BO Stenfors Robert 7-38-Östernäs 5 357, , ,59 BO Lindén Kaj Östernäs 240, , ,32 BO Andersson Kjell 8-11-Västra Ytternäs 1 683, , ,78 BO Koskinen-Hagman M Ytternäs 6 964, , ,05 BO Rosenqvist Kerstin 6-4-Västra Ytternäs 1 667, , ,92 BO Eriksson Johan 5-13-Dalbo 396, , ,78 BO Hermann Morten 2-29-Östernäs 279, , ,28 BO Sjövall Beatrice 8-1-Västra Klinten 1 219, , ,09 BO Törnqvist Hilding 8-5-Hindersböle 340, , ,92 BO Lundqvist Björn 8-5-Västra Ytternäs 681, , ,34 BO BAB Blåbärsstigen Dalbo 430, , ,73 BO Gråhn Tom Ytternäs 7 271, , ,19 BO Fellman Torolf 7-5-Västra Ytternäs 1 390, , ,42 BO Holmberg Arline 6-18-Dalbo 562, , ,22 BO Aspbäck Börje 2-15-Västernäs 671, , ,22 BO Hansen Bo 11-3-Sveden 0, , ,00 Donationsjord BO Gripenberg Ann-Louise 4-31-Johannebo 1 576, , ,24 BO Sjövall Anders 2-3-Västra Klinten 1 361, , ,65 BO Laine Kaj 13-3-Hindersböle 291, , ,70 BO Törnvall Björn Johannebo 3 506, , ,28 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 71

74 Ver.nr Förvaltning el köpare Anläggningstillgång Bokf.värde Försäljn.pris Vinst konto:35100 Anm BO Sandelin Ulf 2-12-Ytternäs 7 476, , ,50 BO Gustafsson Christer 14-3-Hindersböle 283, , ,44 BO Vävare Susanne 3-3-Hindersböle 151, , ,75 BO Elmvik Mona 6-8-Östernäs 266, , ,89 BO Hagström Bernt 5-12-Östernäs 1 061, , ,21 BO Nordberg Börje 14-7-Västernäs 623, , ,52 BO Gyllendahl Jan-Erik 1-31-Johannebo 1 634, , ,21 BO Eriksson Magne 5-17-Hindersböle 58, , ,13 BO Johansson Hugo dödsbo 7-3-Hindersböle 146, , ,97 BO Johansson Seidi 7-3-Hindersböle 0, , ,00 BO Lindqvist Ulla 9-3-Hindersböle 275, , ,84 BO Nordberg Bengt 7-12-Östernäs 1 089, , ,54 BO Möller Guy 4-13-Västernäs 661, , ,95 BO Gröndahl Göran 5-31-Johannebo 1 647, , ,60 BO Lindberg Bengt 12-3-Sveden 0, , ,00 Donationsjord BO Lindholm Marcus 4-13-Dalbo 460, , ,40 BO Ekholm Johan 3-29-Johannebo 2 043, , ,52 BO Häggblom-Jacobsson H Johannebo 1 919, , ,13 BO Wahlsberg Erik 10-1-Västra Klinten 1 219, , ,09 BO Jansson Leif Gatumark 0,00 924,00-924,00 Donationsjord BO Wickström Folke Gatumark 0, , ,00 Donationsjord LR Berrolfs Astra Wagon ÅLF-416 0,00 500,00-500,00 Avskriven LR Berrolfs Suzuki Swift ÅLM-389 0,00 409,84-409,84 Avskriven Öhmans bil Toyota Rava ÅLV , , ,03 LR Mariehamns Parti Traktor Valmet ÅL-291 0, , ,60 Avskriven Summa totalt , , ,20 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter År Ränteintäkter på av staden utgivna lån 7 734, ,07 Ränteintäkter på depositioner , ,20 Kursvinster , ,06 Skatteredovisningsränteintäkter 19,61 18,22 Dividender * , ,06 Komm.pensionsförsäkr. slutregl 0, ,17 Återförda utgiftsrester, kalk. sociala avg. 0, ,69 Övriga finansiella intäkter 20,21 504,90 Totalt , ,37 Finansiella kostnader Räntekostnader på av staden upptagna lån , ,31 Kursförluster , ,01 Skatteredovisningsräntor , ,52 Slutregl. närståendevårdarnas olycksfallsförs. 0, ,36 Komm. Pensionsförsäkr förtidspensionsavg m.m. 0, ,93 MISE, avsättning för kostnader , ,00 Banktjänster , ,85 Korr. av samfundskatter (Jomalas andel) ,00 0,00 Övriga finansiella kostnader 1 676, ,60 Totalt , ,58 * Elverkets andel = ,00 euro (år 2008) Elverkets andel = ,00 euro (år 2009) SAMMANDRAG AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ing. balans Avskrivning Värde efter avskr. Nettoökning Landskapsbidrag Överf. till färdiga arb. Utg. balans i Euro År Pågående nyanläggn: ,88 0, , , , , ,74 *) ,28 0, ,28 0,00 0, ,28 0,00 Färdiga anläggn.tillg: , , , , ,41 0, ,60 *) , , , ,47 0,00 0, , , , , , , , ,34 *) Elverkets andel SPECIFIKATION ÖVER AKTIER OCH ANDELAR Belopp i euro Ändringar Belopp i euro Andelar Bolag år KONTO: DOTTERSAMFUND * Fastighets Ab Marstad (ing stadens 62% av Dalnäs) , , , st á 1.000,00 euro ( ,00 euro = fritt eget kapital) 72 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

75 Belopp i euro Ändringar Belopp i euro Andelar Bolag år * Mariehamns Energi Ab ,38 0, , st á 168,19 euro * Mariehamns Centralantenn Ab ,03 0, , st á 13,46 euro ( euro =fritt eget kapital) , , ,96 KONTO: ÄGARINTRESSESAMFUND Ålands Energi Ab ,85 0, , st á 15,00 euro (= ,00 euro, ändrat nominella värdet år 2001) Kraftnät Åland Ab ,56 0, , st á 168,19 euro Ålands Vatten Ab ,43 0, , st á 168,19 euro Ålands Industrihus Ab , ,01 0,00 Flyttat till övriga aktieinnehav Svinryggens Deponi Ab ,19 0, ,19 15 st á 1681,88 euro IT-centrum (Ålands Industrihus Ab) , ,36 0,00 Flyttat till övriga aktieinnehav , , ,03 KONTO:12080 ANDELAR I KOMMUNALFÖRB. * Ålands omsorgsförbund 4 923,70 0, ,70 Andel i kommunalförbund * Södra Ål högst.distr./träningsskola 1) , , ,01 Andel i kommunalförbund * Ålands Miljöservice Ab 0, , ,90 Andel i kommunalförbund , , ,61 KONTO: ÖVRIGA AKTIEINNEHAV Ålands Industrihus Ab 0, , , st á 168,19 euro (flyttat från ägarintressesamfund) IT-centrum (Ålands Industrihus Ab) 0, , , st á 168,18903 euro (flyttat från ägarintressesamfund) Mariehamns Telefon Ab 80,73 0,00 80,73 40 st á 2,02 euro FAB Nyfahlers ,79 0, , st á 1094,17 euro x Ålands Telefonandelslag 75,69 0,00 75,69 1 st á 75,69 euro Ålands Vindenergi ,74 0, , st á 336,38 euro (1 = obligatorisk, resten friv.) ( ,00 mk=anslutn.avg) Finl Svenska kompetenscentrum 400,00 0,00 400,00 5 st aktier á 80,00 euro Luottokunta (Idrottsgården tar bankkort fr.o.m. år 2002) 84,09 0,00 84,09 1 st andel á 84,09 euro Ålands Skid- och Skidskyttecentrum ,00 0, , st á 100,00 euro , , ,41 Totalt , , ,01 * = ingår i koncernens balansräkning, not nr 1 i koncernbalansen. x = Elverkets andel av stadens värdepapper och andelar 1) = enligt sent inkommen specifikation från SÅHD så har man avskrivit grundkapitalet till ,01 euro år 2008, korrigeras i stadens bokföring år INVESTERINGAR Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik.budg/boksl. Totalt År (+) Inkomster , , , , ,72 (-) Utgifter , , , , ,62 (=) Netto investering , , , , ,34 Stadsledning Försäljning av fast egendom ,00 0, , , ,27 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,27 Ålands miljöservice 0,00 0,00 0, , ,00 Inköp av fast egendom , , , , ,88 Bussplans kiosken ,00 0, , , ,68 Skyltning i västerhamn 0, , , , ,53 Navision finans ,00 0, , , ,00 Stadens nätverk , , , , ,12 Elektroniskt pa-system , , ,00 0, ,00 Fab marstad ,00 0, ,00 0, ,00 Lotsberget 0,00 0,00 0, , ,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,69 (=) Netto investering , , , , ,58 Social service Bilar till socialförvaltningen ,00 0, , ,56-965,56 Dataprogram ,00 0, , ,92 251,08 Summa (-) Utgifter ,00 0, , ,48-714,48 (=) Netto investering ,00 0, , ,48-714,48 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 73

76 INVESTERINGAR Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik.budg/boksl. År Skolnämnden It-investeringar ,00 0, , , ,00 Summa (-) Utgifter ,00 0, , , ,00 (=) Netto investering ,00 0, , , ,00 Kulturnämnden Konstverk-öspelsfontän 0, , , ,00 0,00 Summa (+) Inkomster 0, , , ,00 0,00 Utekonstverk 0, , ,89-259, ,28 Konstinvestering 1 % , ,00 0,00 0,00 0,00 Konstverk-hamnverket 0, , ,98-40, ,38 Konstverk-edlagården 0, , , , ,94 Konstverk-adm. kostn. 0, , , , ,54 Konstverk-tallbacken 0,00-448,12-448,12 0,00 448,12 Konstverk-ängsbacken 0, , , , ,75 Konstverk-ytternäs skola 0, , , , ,44 Konstverk-trobergshemmet 0, , ,00 0, ,00 Konstverk-öspelsfontän 0, , , , ,57 Dataprojekt rfid 0, , ,43-965,36 178,07 Summa (-) Utgifter , , , , ,09 (=) Netto investering , , , , ,09 Fritidsförvaltningen Uppgradering av tennisbanor ,00 0, , ,14-792,86 Uppgradering av friidrottsanl ,00 0, , , ,36 Ny läktare idrottsparken, ,00 0, , , ,45 Summa (+) Inkomster ,00 0, , ,23 22,23 Ismaskin 0,00 0,00 0, , ,08 Banbeh.maskin-bowling 0,00 0,00 0, , ,94 Uppgradering av tennisbanor ,00 0, , , ,00 Uppgradering av friidrottsanl , , , , ,84 Ishallen-inventarier 0,00 0,00 0, , ,64 Servicebil ,00 0, ,00 0, ,00 Kylanläggning islandia 0,00 0,00 0,00-882,34-882,34 Ny läktare idrottsparken, 0, , , , ,20 Utr.gymnastik i bollhalla ,00 0, , , ,39 Ospecificerat ,00 0, ,00 0, ,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,03 (=) Netto investering , , , , ,26 Allmän teknisk verksamhet P-platser kk-hus , , , ,00 0,00 Friköpsplatser 0,00 0,00 0, , ,00 Ytternäs om- och tillbyggn , , , , ,68 Backebergs daghem 0,00 0,00 0, , ,00 Tallbacken 0,00 0,00 0, , ,00 Trobergshemmets, nybyggnad , , , , ,00 Summa (+) Inkomster , , , , ,68 Påfågelhuset, renoveringar 0, , , , ,43 Nyfahlers, garageinfart 0, , , , ,65 Ålandsvägen 0, , , , ,27 Storgärdan , , , , ,79 Videvägen 0, , , , ,41 Svärtesgränd 0, , , , ,01 Gc-väg lemlandsvägen-marieg 0, , , , ,34 Innerstadsgata(norrag- alt nyg.) , ,00 0, , ,00 Belysning i vhamnen , ,00 0, , ,00 Hamngatan norra 0, , , , ,34 Upprustning lekparker , , , , ,44 Gc-belysning, styrmansgatan 0, , , , ,02 Engränd 0, , , , ,95 Krokensvägen 0, , , ,80-220,80 P-platser kk-hus , , , , ,03 Återb. av gator, parker kk-hus , ,00 0, , ,05 Lekpark, österbacka 0, , , ,27 460,47 Byte av lastbilsopmaskin ,00 0, ,00 0, ,00 Traktor 0, , , , ,25 Servicebil 0, , , ,10 245,90 Ospecificerat , , ,00 0, ,00 74 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

77 INVESTERINGAR Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik.budg/boksl. Totalt År Förnyande av avloppsrör stadshus , ,00 0,00 0,00 0,00 Ytternäs om- och tillbyggn , , , , ,70 Övernäs skola, vvs-sanering , , , , ,28 Trobergshemmets, nybyggnad , , , , ,02 Edla 1, ombyggnad 0, , , , ,29 Stadshuset, yttertak , , , , ,09 Bergsskyddet, reservkraft 0, , ,88-567, ,03 Strandnäs skola, ombyggn. kök , ,75 0,00 0,00 0,00 Nyängen, daghem , ,52 0,00 0,00 0,00 Tärnan, tillbyggn. ersättn. moduler , , , , ,16 * elverksgatan / neptunigatan , , , ,65 871,43 Summa (-) Utgifter , , , , ,71 (=) Netto investering , , , , ,39 Elverket P-platser kk-hus 0,00 0,00 0, , ,83 Anslutningsledningar ,00 0, ,00 0, ,00 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,17 Storgärdan , ,00 0,00 0,00 0,00 P-platser kk-hus 0,00 0,00 0, , ,83 Ospecificerat , , ,00 0, ,00 Transformatorstationer ,00 0, , ,40 678,60 Skärgården, högspänning ,00 0, , , ,95 Skärgården, transformators ,00 0, , , ,26 Transformatorer ,00 0, , , ,00 Skärgården ,00 0, , , ,93 *lotsgatan västa delen fly , ,00 0,00 0,00 0,00 *x-power, nätinformationpr ,00 0, , , ,18 * elverksgatan / neptuniga , ,00 0,00 0,00 0,00 Tariffutrustning 0, , ,88-238, ,16 Övriga inventarier ,00 0, , ,41-972,41 Förstärkningar fördelnings , , , , ,78 Förstärkningar ledningar , , , , ,01 Energimätare , , , , ,06 Anslutningsledningar ,00 0, , , ,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,21 (=) Netto investering , , , , ,38 Va-verket Videvägen 0,00 0,00 0, , ,00 P-platser kk-hus 0,00 0,00 0, , ,79 Korrviks pumpledning 0,00 0,00 0, , ,65 Lotsbroverket detaljprojekt 0,00 0,00 0, , ,23 * grantorpsvägen- krokensv 0,00 0,00 0, , ,00 Summa (+) Inkomster 0,00 0,00 0, , ,67 Videvägen 0, , , , ,10 Ålandsvägen 0,00 0,00 0, , ,41 Storgärdan , , , , ,53 Innerstadsgata(norrag- alt nyg.) , ,00 0,00 0,00 0,00 P-platser kk-hus 0,00 0,00 0, , ,79 Ospecificerat , , ,00 0, ,00 * elverksgatan / neptunigan , ,00 0,00 0,00 0,00 *mjölnargr-tvärgränd avl ,00 0, , , ,94 *neptunigatan, sjömanssk-badhusg , ,00 0,00 0,00 0,00 *tallvägen ,00 0, ,00 0, ,00 Korrviks pumpledning 0, , , ,97 833,03 Pumpbyte, pumpstation 2 0,00 0,00 0, , ,02 *västra utfarten 0,00 0,00 0, , ,00 Dagvatten norra staden/jom , ,00 0,00 0,00 0,00 Korsningen elverksg. v.utfarten 0, , , , ,48 Lotsgatan 0, , , , ,50 Hamngatan 0, , , , ,26 Gnistvägen - lotsbro - hamnen , , , , ,23 * grantorpsvägen- krokensv , , , , ,23 Vattenmätare ,00 0, , , ,01 Summa (-) Utgifter , , , , ,39 (=) Netto investering , , , , ,28 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 75

78 INVESTERINGAR Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik.budg/boksl. År Hamnverket Ospecificerade projekt , ,00 0,00 0,00 0,00 Reparation kaj , , , , ,84 Nya ålandsfärjan kaj , , , , ,36 Breddning hamnområde , , , , ,02 Svängfender kaj 4 0, , , , ,95 Pollare kaj ,00 0, ,00 0, ,00 Plattor vikingaterminalen 0, , , , ,33 Incheckningar vikingterminalen ,00 0, , , ,43 Vikingterminalen vvs ,00 0, , , ,21 Vattenledning till msf ,00 0, , ,28-950,28 Summa (-) Utgifter , , , , ,28 (=) Netto investering , , , , ,28 Räddningsverket Ledningsbil ,00 0, , , ,04 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,04 Övningsstation 0, , ,00 0, ,00 Ledningsbil ,00 0, , , ,80 Kem- o räddningsutrustning ,00 0, , , ,11 Personsökarsystem ,00 0, , , ,47 Staket och grindar ,00 0, , , ,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,78 (=) Netto investering , , , , ,82 4mbk Pommern Pommern landskapsbidrag ,00 0, ,00 0, ,00 Skrov 0,00 0,00 0, , ,00 Summa (+) Inkomster ,00 0, , ,00 0,00 Huvuddäck ,00 0, , , ,09 Kaj ,00 0, ,00 0, ,00 Skrov 0,00 0,00 0, , ,57 Lastrum ,00 0, , , ,27 Mellandäck 0,00 0,00 0,00-217,44-217,44 Summa (-) Utgifter ,00 0, , , ,35 (=) Netto investering ,00 0, , , ,35 Stadsplanenämnden Belysning västerhamn 0, , , ,37 87,33 Webbkartor ,00 0, , , ,75 Summa (-) Utgifter , , , , ,08 (=) Netto investering , , , , ,08 AV STADEN UTGIVNA LÅN, se ekonomisk översikt RESULTATREGLERINGAR, FODRINGAR OCH SKULDER Mariehamns stad (inkl. elverket) Elverket Elverket År BOKF. Resultatregleringar, fodringar EURO EURO EURO EURO KONTO Periodisering av räntor på utgivna lån 1 766, , Ålands omsorgsförbund, slutredovisn ,00 0, Ålands Kommunförbund, slutredovisn , , Diverse utgiftsförskott 4 224, , Januari-löner år , , , , Löne-, rese-, teleförskott och låglönestöd 853, , , , , ,57 Resultatregleringar, skulder Semesterlöneperiodisering , , , , Periodisering av räntor , , Diverse resultatregleringar , , Till kommuner ,00 0, , , , ,49 EGET KAPITAL Mariehamns stad, inkl elverket Enbart elverket Enbart elverket År Grundkapital , , , ,44 Ökn. under räkenskapsperioden ,71 0,00 0,00 0,00 Minskn.under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 Grundkapital , , , ,44 Översk. från tidigare år , , , ,53 Ökn. under räkenskapsperioden ,98 0,00 0,00 0,00 Minskn. under räkenskapsperioden , , , ,72 Översk.från tidigare år , , , ,81 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , , , ,44 Eget kapital sammanlagt , , , ,81 76 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

79 SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BETALNING EFTER FEM ÅR Långfristiga skulder: År Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter , ,00 Lån från offentliga samfund , ,30 Långfristiga skulder sammanlagt: , ,30 AVSÄTTNINGAR År 2009 Ålands Miljöservice *) ,00 *) medlemskommunerna förväntas stärka kommunalförbundets eget kapital. ANSVARSFÖRBINDELSER, se ekonomisk översikt LÖNER, ARVODEN, PENSIONSKOSTNADER, ÖVRIGA LÖNEBIKOSTNADER SAMT AKTIVERADE LÖNER Personalkostnader exkl ersättning för Budget Bokslut Bokslut personalhälsovård, i euro därav Elverket 2008 PERSONALKOSTNADER Penninglöner Löner, ordinarie , , , ,70 Löner-lärare , ,30 0, ,27 Timlöner, ordinarie , , , ,58 Löner, vikarier och tillfälligt anställda , ,72 0, ,43 Löner-lärare , ,78 0, ,01 Timlöner, vikarier och tillfälligt anställda 0, , , ,45 S:a penninglöner , , , ,44 Naturaförmåner Naturaförmåner ,00 0,00 0,00 0,00 S:a Naturaförmåner ,00 0,00 0,00 0,00 Pensionskostnader Pensionspremier , , , ,21 Pensionspremie-pensionsbaserad 0, , , ,28 Pensionspr-lärare-landskapet , ,03 0, ,51 Pensionspr-lärare-ArPL 0, ,83 0, ,31 Förtidspensionsavgift , ,37-945, ,90 Utbetalda pensioner , , , ,76 S:a Pensionskostnader , , , ,97 Övriga lönekostnader Semesterpenning , , , ,44 Semesterpenning-lärare , ,13 0, ,36 Övertidsersättningar , , , ,99 Övertidsersättn-lärare 0, ,64 0, ,03 Beredskapsersättningar , , , ,79 Periodisering av semesterlöner , ,86 0,00 0,00 Övr. särskilda ersättn , , , ,50 Sammanträdesarvoden , ,50 0, ,58 Sammanträdesarvoden (med ssa) 0, ,00 0,00 0,00 Sakkunnigarvoden , ,14 0,00-800,00 Arv. för särsk. uppdrag , ,55 0, ,35 Arv särsk uppdrag-lärare 0,00 0,00 0,00-842,70 Förlorad arbetsförtjänst -786, ,53 0, ,00 Sociala avgifter , , , ,33 S:a övriga lönekostnader , , , ,07 Personalersättningar och rättelseposter Sjukförsäkringsersättninga , ,15 181, ,67 Olycksfallsförs.ersättning 3 953, ,44 0, ,03 Återbet. socialsk.avgifter 0, ,31 0, ,22 Retroaktiva korrigeringar 0,00 949,92 0,00 22,15 Naturaförmån ,00 0,00 0,00 0,00 S:a personalersättningar och rättelseposter , ,82 181, ,07 S:A PERSONALKOSTNADER , , , ,41 AKTIVERADE LÖNEUTGIFTER Löner (exkl lärare) 0, ,50 0, ,20 Semesterpenning 0,00 0,00 0,00-240,00 Sammanträdesarvoden 0, , ,00 Arvoden för särskilda uppdrag 0, ,00 0, ,00 Pensionspremier 0,00-968,51 0, ,35 Pensionspremie-pensionsbaserad 0,00-281,12 0,00-573,68 Förtidspensionsavgift 0,00-10,26 0,00-30,21 Sociala avgifter 0,00-394,01 0,00-826,76 S:A AKTIVERADE LÖNEUTGIFTER 0, ,40 0, ,20 S:A PERSONALKOSTNADER OCH AKTIVERADE LÖNEUTGIFTER , , , ,61 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 77

80 DONATIONSFONDER KontoNr Fondens namn Ingående balans Inbet Utbet Utgående balans Special- Konto- FONDER FÖR SKOLORNA: täckning nummer Erik Johanssons stipendiefond 2 143,39 28,78 44, , ,57 = Skolnämndens fond 9 935,36 169,92 225, ,03 FONDER FÖR SOCIALVERKSAMHET: Fond för Trobergshemmet 6 876,80 120, , Lempi Lindströms fond (1) , , , , ,43 = Elin Sofia Österbergs fond 1 361,45 19,10 270, , A och J Trobergs fond för sjuka 2 559,12 44, , Edla Nordins fond 3 953,31 69, , Gertrud Westerlunds fond ,82 458, , , ,12 = Helenas Minnesfond 8 719,58 314, , , ,93 = N-K Johanssons fond för hemtjänsten (2) 995, , , , Edvard Vikströms fond , , , , Maire Holmbergs fond (3) 3 479, , , , Doris Söderlunds fond (4) 0, , , ,48 TOTALT , , , , ,05 (1) Finns även aktier i Nordea, 3292 st, beskattningsvärde = ,12 euro. (2) Omfattar även gåvobrev: lägenhet om rum och kokvrå, 26,9 m2, Skarpansvägen 19 A. (ej såld) (3) Omfattade fastighet i Sottunga, såld (4) Omfattade tomt 6-19-Östernäs i M:hamn samt hälften av bostadshuset på tomten, sålt ELVERKETS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT FINANSIERINGSANALYS, se anslaget Elverket FODRINGAR OCH SKULDER PÅ KONCERNSAMFUNDEN Fodringar Belopp i euro Ägarandel Med i stadens Kommunförb. koncernbokslut FAB Dalnäs 9 786, ,88 FAB Marstad , ,66 FAB Nyfahlers 2 475,57 * Kraftnät Åland Ab 1 144,11 * M:hamns Bioenergi Ab 8 004,96 * M:hamns Centralant , ,01 M:hamns Energi Ab 626,31 626,31 Stift. Sjöfartskvarteret 3 351, ,66 Ålands Energi Ab 1 443,27 * Ålands kommunförb ,55 41,00 % ,56 Ålands Miljöservice Ab 5,40 44,23 % 2,39 Ålands omsorgsförb ,25 44,00 % ,23 Ålands Problemavfall 1 761,08 * Ålands Vatten Ab ,46 * , ,70 1) SKULDER FAB Dalnäs 103,48 103,48 FAB Marstad 0,00 0,00 FAB Nyfahlers 9 333,00 * Kraftnät Åland Ab ,40 * M:hamns Bioenergi Ab ,34 * M:hamns Centralantenn Ab 1 500, ,59 M:hamns Energi Ab , ,74 Södra Ålands högst.distr 0,00 14,84 % 0,00 Ålands Energi Ab ,00 * Ålands kommunförb. 96,38 41,00 % 39,52 Ålands Miljöservice Ab 0,00 44,23 % 0,00 x) Ålands Omsorgsförb 1 182,60 44,00 % 520,34 Ålands Problemavfall 1 269,38 * Ålands Vatten Ab ,21 * , ,67 2) Differans 1) - 2) = ,03 euro. * = ej med i stadens koncernbokslut pga liten ägarandel. x) = Mariehamns stad har gjort en avsättning för år 2008 till ett belopp om euro. 78 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

81 KONCERNINTERNA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkter Kostnader År Fastighets AB Dahlnäs 127, ,11 Fastighets AB Marstad , ,63 Mariehamns Centralantenn AB , ,47 Mariehamns Energi AB , ,15 Stiftelsen Sjökvarteret , ,56 Ålands Kommunförbund , ,97 Ålands Miljöservice ,69 80,00 Ålands Omsorgsförbund , ,27 Södra Ålands högstadiedistrikt ,35 0,00 Summa , ,16 Mariehamns stad , ,88 GENOMSNITTLIGA AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR (Uppgifterna för bygger på stadsfullmäktiges beslut till investeringar år och budgetunderlag) År Avskrivningar enligt plan , , , , ,78 Varav Elverkets andel , , , , ,19 Egna anskaffningsutg för investeringar , , , , ,00 som är föremål för avskrivning Varav Elverkets andel , , , , ,00 Totalt för perioden Avskrivningar enligt plan (Medeltal) ,83 Varav Elverkets andel ,66 Egna anskaffningsutg för investeringar (Medeltal) ,78 Varav Elverkets andel ,92 som är föremål för avskrivning Avvikelse i euro ,95 Varav Elverkets andel ,26 Avvikelse i procent -39,87 Varav Elverkets andel -34,51 De främsta orsakerna till den procentuella avvikelsen (från 10%) är att pågående investeringar aktiveras ett senare år, samt att aktiveringen första året utgör halva planmässiga avskrivningsbeloppet. Dessutom är investeringsnivån hög, främst för år 2010 och planåren. ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH BOKFÖRINGSSYSTEM ÅR 2009 Bokföring: Ekonomiprogrammet Microsoft Navision Attain på egen server. Böcker: Fördelningsbok, inbunden. Huvvudbok och dagbok, förvaras elektroniskt med backup-system. Balansbok: Paginerad och inbunden. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 79

82 Redogörelse över hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation finns fastslagen i förvaltningsstadga, instruktion samt i budget och bokslut. Anslagsansvarig och godkännare för och inom respektive resultat- och balansräkningsenhet följer förvaltningsstadgan och finns närmare specificerad i godkännanderättslistan. I förvaltningsstadgan finns även angivet förvaltningschefernas befogenheter och åligganden. Tjänsteinnehavare med beslutanderätt är skyldig att, i löpande nummerordning, föra förteckning över fattade tjänstemannabeslut. Nämnd, motsvarande organ eller stadsstyrelsen har tagit del av besluten. Uppnående av mål, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Stadsfullmäktige har godkänt rambudgetering med nettoanslag för driften. Uppföljning av användningen av budgeterade medel, sker kontinuerligt i nämnd eller motsvarande organ. Halvårsuppföljning behandlas i augusti i stadsstyrelsen och delges stadsfullmäktige. För stadsstyrelse/-fullmäktige presenteras hela årets verksamhet i bokslut och verksamhetsberättelse. I verksamhetsberättelsen klargörs även hur verksamhetsidéer och målsättningar uppfyllts. Finanschefen har fattat beslut om användarrätten till kommunens bankkonton. Vid årsskiftet beställs verifierade saldobesked från respektive bank. Vid registrering av leverantörsfakturor, som sker centralt på ekonomiavdelningen, kan betalningsrutinen inte genomföras av samma person. Ansvarig för en betalningsrutin kan inte registrera leverantörsfakturor. hetsrisker (såsom tillräcklig och behörig personal) har vid behov beaktats av behörig instans. I förvaltningens riskkartläggning har under året fokus lagts på riskkartläggning av respektive förvaltnings tre största riskområden. Finansieringsriskerna har reducerats genom att finanskansliet och dess ekonomiavdelning följer regelbundet kommunens penningströmmar och likviditet. Kommunens likviditet har varierat. Penningmedel har inte placerats under året. Nyupplåning på 7 milj. euro har skett under året. Rapport över skatteintäkter, lånesaldon samt kassamedel har under året delgivits stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Egendomsriskerna och verksamhetsansvaret har minimerats genom försäkringar. Datariskerna hanterar kommunen genom väl skyddat nätverk och personliga lösenord. Backup görs kontinuerligt och regelbunden kontroll sköts av IT-avdelningen. Tillsyn av anskaffning, överlåtelse och skötsel av tillgångar Investeringarna faller under nämnd eller motsvarande organs ansvarsområde. Tekniska nämnden ansvarar för skötseln av de kommunala fastigheter som ingår i internhyressystemet. Avtal Kommunens avtal finns samlat i mappar och förvaras i brandsäkert arkiv. Det finns både en samlad och numrerad innehållsförteckning. Uppföljning av avtalsvillkor och -preskribering åligger res pek tive tjänsteman. Avtal som löper över budgetåret beslutas i enlighet med förvaltningsstadga och instruktion. Ordnande av riskhantering Risker i anslutning till verksamhet, investeringar och finansiering bärs i regel av kommunen. Ekonomiska risker (såsom minskade samfundsskatteintäkter, lånebördan), strategiska risker (såsom finansierings- och borgensåtaganden för bostadsbyggande, näringslivsfrågor), skaderisker (såsom eldsvåda, vattenläckage, andra olyckor) samt verksam- Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna övervakningen och utfärdar vid behov direktiv för denna övervakning. Den interna revisionen sköts i första hand som respektive förvaltningschefs ansvarsområde. Missbruk har inte uppdagats. 80 BOKSLUT MARIEHAMNS STAD 2009

83 Behandling av årets resultat Stadsstyrelsens förslag med anledning av årets resultat är att överskottet på ,64 euro förs vidare till tidigare års överskott på ,88 euro. Bokslutets undertecknande Johan Ehn Folke Sjölund Barbro Sundback Ordförande I vice ordförande II vice ordförande Donny Isaksson Karl-Johan Fogelström Nina Lindfors styrelsemedlem styrelsemedlem styrelsemedlem Hannele Vaitilo styrelsemedlem Bjarne Pettersson stadsdirektör Revisionsanteckning Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har idag avgivits särskild berättelse. Mariehamn den 25 maj Christina Johansson-Gammals Inga-Britt Wirta Lennart Isaksson ordförande viceordförande ledamot Magnus Lundberg ledamot

84 Mariehamns stad Pb 5 AX Mariehamn Åland Tel: +358 (0) Fax: +358 (0) E-post: [email protected] Form: Foto: CarinaSommarström