LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Relevanta dokument
Vad ska ni kunna om djur?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biologi. Livet på jorden

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Planering i biologi år 7 del 2

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Håriga öron är det bästa som finns!

Växter. Biologi 1 Biologi 2

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Planering i biologi år 7 del 2

Allt om årstiderna - Våren

Ekosystem ekosystem lokala och globala

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

4.2 Vad är träd bra för?

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Allt om årstiderna - Vintern

4 Svampar och lavar bra på samarbete

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Så gör djur - tre avsnitt

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Det Lilla Världslöftet

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Biologi Livets utveckling

Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Allt om årstiderna - Sommaren

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Barnens guide till Getteröns naturreservat

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

BIOLOGI = Läran om det levande

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Välkommen till vår skog!!!

Spana på djurens och naturens tjänster!

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

1. Vad är naturkunskap?

Lärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi

Planering i biologi Våren år 7

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Biologi Livets utveckling

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

UNDERVISNINGSMATERIAL

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Påskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts

Separation av plastidfärgämnen

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ;

Spektrum Biologi Provlektion

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

.2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder på det som du anser inte är levande.. Har gruppen levande något som är gemensamt för alla i gruppen? 2. Har gruppen inte levande något som är gemensamt för alla i gruppen? Livets former 3. Vad är det för skillnad på gruppen levande och gruppen inte levande? BIOLOGI DIREKT Livets former

. Fler insekter Besvara följande frågor med hjälp av läroboken eller en insektsbok. 2 3 4 Vad heter insektsgrupperna som ovanstående insekter är exempel på? 2 3 4. Vad kallas den livscykel (förvandling) som dessa grupper har? 2. Bland insekterna är fjärilarna kanske de vackraste. Försök ta reda på vad den avbildade fjärilen heter. 3. Ge exempel på några andra vackra fjärilar man kan se i Sverige. Kopiering tillåten. Bonnier Utbildning BIOLOGI DIREKT Livets former 25

.22 Fågelnäbbar Fåglarnas näbbar är anpassade till den föda de äter, precis som däggdjuren tänder är anpassade till den föda de äter. Kombinera näbbtyp med den föda näbben passar bäst till. Tag också reda på två fågelarter som har sådan näbb. Livets former 2 3 5 4 6 Näbb Föda Exempel på arter frön vattenväxter insekter rov smådjur i murkna träd smådjur i sankmarker BIOLOGI DIREKT Livets former 3

.23 Fågelfötter Fåglarnas ben och fötter är anpassade för att de ska kunna hitta sin föda eller hålla fast ett byte. Försök att para ihop fötterna med vad de ska användas till. Tag också reda på två fågelarter med sådana fötter. Livets former 2 3 4 6 5 Fot Passar till Exempel på arter simma gå på stränder med vattenväxter hålla fast ett byte, rovfåglar gå på grunda stränder hålla fast ett byte, ugglor klättra på trädstammar 32 Livets former BIOLOGI DIREKT

.24 Näbb och fot Här kan du se bilder på näbbar och fötter som du tidigare har jobbat med. Försök nu att para ihop näbb med rätt fot. Näbb Fot Livets former 2 3 4 B C A D Rita in näbb och fot på fågelkropparna. BIOLOGI DIREKT Livets former 33

.32 Fröväxter Mossor och ormbunksväxter förökar sig genom att bilda sporer. Så småningom utvecklades fröväxterna. De kallas också blomväxter, eftersom de har blommor. Idag är fröväxterna den största gruppen växter. Livets former Skriv namnen på fröväxtens olika delar. Använd läroboken eller en ora.. 2 2. 3. 3 4. 5 4 5 Fröväxternas blommor innehåller oftast både han- och honorgan, men de befruktar sällan sig själva. Skriv namnen på blommans olika delar. 4 3. 2 2. 3. 4. 40 Livets former BIOLOGI DIREKT

2.3 Undersök rot och stam Det räcker inte med fotosyntesen i bladen. Växter måste också kunna transportera vatten och andra ämnen. Socker som bildas i bladen ska transporteras till roten. Mineralämnen och vatten som tas upp från jorden ska transporteras till bladen. A Du behöver: Krassefrön, kaffe lter, objektglas, liten bägare, aluminiumfolie och en lupp. Klipp till en bit av kaffe ltret som är lika stort som objektglaset. Blöt pappret och lägg det på glaset. Lägg 3-4 krassefrön på pappret, ca cm från ena kortsidan. Häll cm vatten i bägaren och ställ ner objektglaset med papper och krassefrön. Gör ett lock av en bit folie och ställ in bägaren i ett mörkt skåp. Ta fram bägaren efter 3-4 dagar och studera fröna i en lupp. Rita av roten och rothåren. Varför är det bra för växten att ha många och långa rothår? B Du behöver: Färgat vatten och en tulpan med ljus blomma. Placera växten i det färgade vattnet och låt den stå i något dygn. Vad kan man se på växten efter ett dygn? Rita. 2.4 Hur vet roten vad som är ner? När man planterar ett frö växer roten alltid neråt och stammen uppåt. Hur kan ett frö veta vad som är upp och vad som är ner? Du behöver: Krassefrön, kaffe lter, objektglas, liten bägare, aluminiumfolie och en lupp. Använd dina krassefrön från föregående försök. Bara vänd objektglaset så att rötterna upp och bladen ner. Vad tror du kommer att hända? Ställ tillbaka bägaren i skåpet. Kontrollera försöket efter någon dag. Rita och försök att förklara vad som har skett. Kopiering tillåten. Bonnier Utbildning BIOLOGI DIREKT Samspel 87

3.32 Örat och hörseln Vi säger att man kan höra med öronen, men öronmusslorna som vi kallar öronen fångar bara upp ljudet och leder det vidare in i hörselgången. Egentligen kan vi bara se en liten del av det komplicerade hörselorganet. Ta med hjälp av läroboken reda på vad delarna heter som är markerade i bilden. 3 Människan 2 4 7 6 3 5. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 92 Människan BIOLOGI DIREKT

3.33 Frågor om hörseln Svara på frågorna med hjälp av läroboken.. Vad kallas öronmusslan och hörselgången med ett gemensamt namn? 2. Vad heter den hinna som skiljer ytterörat från mellanörat? 3. Mellan vilka två delar går örontrumpeten? 4. Vilken funktion har örontrumpeten? 3 Människan 5. Vad heter kroppens tre minsta ben, och var sitter dom? 6. Vad heter den del av örat som förenar hörselbenen med innerörat? 7. Vilka delar hör till innerörat? 8. Vilka olika rörelser registreras av balansorganet? BIOLOGI DIREKT Människan 93

8.3 A Näringspyramid A En näringspyramid visar hur mycket biomassa som behövs för att nästa led i näringskedjan skall kunna överleva. Titta på näringspyramid A. Eftersom inte alla individer i en näringskkedja blir uppätna, är det bara 0 % av biomassan som går vidare till pyramidsteget ovanför. Längst upp i toppen på pyramid A nns en ormvråk som väger kg. A. Föreslå några arter som nns på nivå 3 och 4. Skriv deras namn eller rita deras silhuetter i pyramiden 2. Hur mycket måste växterna i botten på pyramiden väga för att det ska räcka till kg ormvråk? 8 Ekologi 3. Vad skulle växterna behöva väga, om vi istället har en tiger som väger 300 kg i toppen på samma näringspyramid? 34 Ekologi BIOLOGI DIREKT

8.3 B Näringspyramid B Antalet steg i en näringspyramid beror på ekosystemet och toppkonsumentens storlek. B. Blåvalar äter framförallt små räkor som i sin tur äter växtplankton. Rita in organismerna i steg 2 och 3 näringspyramid B. Räkna ut vikten för organismerna om en blåval väger ungefär 40 ton. 2. Titta på näringspyramiderna A och B. Hur mycket skulle producenterna i botten på de båda pyramiderna väga med en människa som väger 80 kg i toppen. Pyramid A Pyramid B 3. Näringskedjor brukar maximalt vara 6 7 steg, men ofta är de kortare. Varför är det så? 8 Ekologi BIOLOGI DIREKT Ekologi 35