Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Presentation av Avfall Sveriges UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR Rapport 2007:01
UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR
UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR Avfall Sveriges arbetsgrupp Farligt avfall initierade en uppdatering av RVF Rapport 2002:09 under 2006 Projektets uppdrag Uppdatering av bedömningsgrunderna Rekommendationer för återanvändning av behandlade förorenade massor Arbetet har utförts av Kemakta Konsult AB Projektgrupp: representanter från Renova, SYSAV, Vafab Miljö samt Länsstyrelsen i Kalmar län. Rapport 2007:01 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor finns gratis att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida www.avfallsverige.se
RAPPORTENS INNEHÅLL Bakgrund Varför en uppdatering? Klassificering av farligt avfall Vad är farligt avfall? Avfall Sveriges rekommendationer till klassificering Rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall Deponering och acceptanskriterier Återanvändning av behandlade massor Regler för återanvändning Förslag på system för klassificering av massor för återanvändning
BAKGRUND 1 (2) 2001 Förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) KemI:s föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 1994:12, ändrad 2000) Bedömningsgrunder för förorenade massor (RVF 02:09) 2002 2003
BAKGRUND 2 (2) EUs beslut 2003/33/EG om kriterier för mottagning av avfall vid deponier 2004 NFS 2004:10 om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid deponier POP-förordningen (EG nr 850/2004) 2005 KIFS 2005:5 KIFS 2005:7 2006 Halter till POP-förordningen (EG nr 1195/2006) Uppdaterade bedömningsgrunder (Avfall Sverige 2007:01) 2007
HANTERING AV MASSOR SOM FARLIGT AVFALL Särskilda krav vid: Hantering Transport Lagring Behandling Deponering AVGRÄNSNINGAR: Bedömningsgrunderna gäller för förorenade massor Schaktmassor Förorenade jordar Muddermassor Inte restprodukter, askor, slagg, slam etc.
KLASSIFICERING ENLIGT AVFALLSFÖRORDNINGEN
KOPPLING MELLAN AVFALL- OCH KEMIKALIEREGLER Egenskap (Avfallsförordningen bil 3) Klassning Koncentrations - gräns H5-6 Giftigt Mycket gifta! 0,1% Giftiga! 3% Hälsoskadliga! 25% H8 Frätande R35! 1% R34! 5% H4 Irriterande R41! 10% R 36, R37 eller R38! 20% H7, H11 Cancerframkallan de eller mutagent Kategori 1 eller 2! 0,1% Kategori 3! 1% H10 Skadlig för fortplantningen Kategori 1 eller 2! 0,5% Kategori 3! 5%
KEMIKALIEREGLERNA Kemiska produkter klassificeras och märks utifrån ingående ämnens inneboende farliga egenskaper EU:s direktiv för klassificering och märkning av farliga ämnen (67/548/EG) KIFS 2005:7 KemI:s föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter Regler för märkning och klassificering av olika kemiska produkter och beredningar KIFS 2005:5 KemI:s föreskrifter med EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning (Klassificeringslistan) Lista med klassificering och märkning av olika ämnen Databas på KemI:s hemsida (www.kemi.se).
OKLARHETER I KOPPLINGEN TILL KEMIKALIEREGLERNA AF bilaga 2 saknar kriterier för vissa farliga egenskaper: Ämnen som kan ge upphov till annat ämne med farliga egenskaper (H13) Ämnen med miljöfarliga egenskaper (H14) Hantering av ämnen med särskilda gränser i KIFS Val av lämpliga modellsubstanser i KIFS Sammanvägning om flera farliga ämnen förekommer samtidigt Hur ta hänsyn till framtida ändringar i kemikalieklassificeringen? Globally Harmonised System, GHS
GHS - GLOBAL HARMONISED SYSTEM FN-system för världsomspännande produktion och handel med kemiska produkter GHS skall införas inom EU 2008 Parallella system under en övergångsperiod Ändrade regler för klassificeringen av kemiska produkter Ska ej tillämpas för avfall Ny förordning för klassificering och märkning av kemikalier i enlighet med GHS. ersätter de nuvarande ämnes- och preparatdirektiven förslag har presenterats för kommentarer från myndigheter, företag, organisationer och allmänhet
GHS - GLOBAL HARMONISED SYSTEM Nya regler för klassificering av bl a giftighet Genomgripande förändringar av nuvarande klassificeringssystem undviks genom speciallösningar Kommissionen föreslår följande för avfallsreglerna: hänvisningen till kemikalielagstiftningen släpps nuvarande haltgränser bibehålls
KLASSIFICERING I PRAKTIKEN Avfallsinnehavaren svarar själv för klassificeringen av sitt avfall Inte alltid helt enkelt att klassificera Systemet för klassificering av kemiska produkter är inte framtaget för avfall och de ämnen som ingår i avfall Central vägledning saknas RVF/Avfall Sverige har gett ut generella vägledningar RVF Utveckling 2004:06, 2004:07 Förorenade massor innebär speciella problem
REKOMMENDATIONER FÖR KLASSIFICERING AV FÖRORENADE MASSOR Generella principer för att sätta haltgränser Rekommenderade haltgränser Underlag för de uppdaterade bedömningsgrunderna: Tidigare RVF-vägledningar Tillämpning i olika EU-länder: Tyskland Storbritannien Danmark Österrike EU:s arbetsgrupper för förändringar av avfallsdirektivet
PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA HALTGRÄNSER Generella principer ( avsnitt 3.2) De haltgränser som anges för metallföreningar används för bedömning av metallen Förenklar kraftigt klassificeringen Exakt kemisk form oftast okänd Haltgränser jämförs med analyser av halter räknat per torrsubstans av massorna Överensstämmer med normalt analysförfarande Särskilda haltgränser för märkning beaktas Används för att ta hänsyn till särskilt farliga ämnen
PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA HALTGRÄNSER Farlig egenskap H13 - Ämnen eller preparat som på något sätt efter omhändertagande kan ge upphov till ett annat ämne, t ex lakvätska som har någon av de egenskaper som ovan uppräknats Ingen särskild haltgräns föreslås för H13 EU-grupp jobbar med förslag baserat på lakgränser - Inga konkreta förslag Normalt är halter av farliga ämnen i lakvatten från förorenade massor inte så höga att lakvattnet har farliga egenskaper Acceptanskriterier för mottagning av massor vid en deponi tar hänsyn till effekter av lakvatten Bedömning av massornas miljöfarliga egenskaper (H14) beaktar indirekt H13
PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA HALTGRÄNSER Farlig egenskap H14 - Ämnen och preparat som omedelbart eller på sikt innebär risk för en eller flera miljösektorer Huvudprincip är att reglerna i KIFS används för klassificering av miljöfarliga egenskaper Reglerna i KIFS gäller utan inskränkningar för organiska ämnen, men med visst förbehåll för metaller Den verkliga miljöfarligheten bör beaktas vid klassificering av metaller Avfall Sverige rekommenderar en särskild bedömning med exempelvis biotillgänglighetstester Stora mängder av förorenade massor Testprocedurer håller på att tas fram inom EU
ÄMNEN Metaller Nya ämnen: Antimon, barium, molybden Nya modellsubstanser I vissa fall (Kadmium, Kobolt, Nickel) lättlöslig / icke lättlöslig Lättlösligt (mer än 1 mg/l) Organiska ämnen Sammanslagning av grupper av ämnen Färre fraktioner av petroleumkolväten Långlivade organiska föroreningar - POP-ämnen Urval av ämnen från POP-förordningen Bekämpningsmedel Indelade i 3 grupper beroende på giftighet och miljöfarlighet
BEKÄMPNINGSMEDEL (Bilaga 1 i rapporten) Bekämpningsmedel A: POP-förordningen (se avsnitt 2.5) WHO:s klass Ia för akut toxicitet Direktivet om farliga ämnen (76/464/EEC) lista I Exempel: lindan, DDT Bekämpningsmedel B: WHO:s klass Ib och II för akut toxicitet Direktivet om farliga ämnen (76/464/EEC) lista II Exempel: Atrazin, MCPA, 2,4-D Bekämpningsmedel C: Övriga bekämpningsmedel Exempel: Glyfosat
REKOMMENDERADE HALTGRÄNSER Metaller FA-gräns (mg/kg TS) Antimon 10 000 Arsenik 1 000 Barium 10 000 Bly 2 500 Kadmium lättlösligt* 100 Kadmium icke lättlösligt* 1 000 Kobolt lättlösligt* 100 Kobolt icke lättlösligt* 2 500 Koppar 2 500 Krom VI 1 000 Krom totalt 10 000 Kvicksilver, oorganiskt 1 000 Kvicksilver, organiskt 500 Molybden 10 00 0 Nickel lättlösligt* 100 Nickel icke lättlösligt* 1 000 Vandin 10 000 Zink 2 500 Övriga ämnen Cyanid (lättlöslig) 1 000 * lättlöslig resp icke lättlöslig avser högre resp lägre löslighet än 1 mg/l Organiska ämnen FA-gräns (mg/kg TS) Fenoler 10 000 Klorfenoler (ej pentaklorfenol) 2 500 Pentaklorfenol 1 000 Klorbensener (ej HCB) 2 500 Hexaklorbensen 50 Flyktiga halogenerade kolväten 1 000 BTEX 1 000 Alifatiska kolväten C6 -C10 1 000 Alifatiska kolväten C10 -C16 10 000 Alifatiska kolväten C16 -C35 10 000 Aromatiska kolväten C8 -C10 1 000 Aromatiska kolväten C10 -C35 1 000 Naftalen 2 500 Cancerogena PAH 100 Övriga PAH 1 000 PCB -7 10** Dioxin 0,015 Bekämpningsmedel A 50 Bekämpningsmedel B 250 Bekämpningsmedel C 1 000 ** baseras på a ntagandet att PCB -7 utgör 20% av det totala innehållet av PCB - föreningar där FA -gränsen för PCB -tot är 50 mg/kg TS Bekämpningsmedel A: POP -förordningen WHO:s klass Ia för akut toxicitet Direktivet om farliga ämnen (76/464/EEC) lista I Bekämpningsmede l B: WHO:s klass Ib och II för akut toxicitet Direktivet om farliga ämnen (76/464/EEC) lista II Bekämpningsmedel C: Övriga bekämpningsmedel.
BAKGRUNDSMATERIAL I BILAGOR Bilaga 1 Exempel på kategorier av bekämpningsmedel Bilaga 2 Klassificering och särskilda gränser för modellsubstanser Bilaga 3 Klassificeringsgränser för farliga egenskaper
SAMMANVÄGNING AV FARLIGA ÄMNEN Om massorna inte utgör farligt avfall utifrån de enskilda ämnenas haltgränser bör en kontroll göras av ämnenas sammanvägda egenskaper Sammanvägning enligt (KIFS 2005:7) görs av farliga egenskaper i beredningar för: Ämnen med hälsofarliga, giftiga och mycket giftiga egenskaper (H5 respektive H6) Ämnen med irriterande och frätande egenskaper (H4 respektive H7) Ämnen med miljöfarliga egenskaper (H14)
ACCAPTENSKRITERIER FÖR MOTTAGNING AV MASSOR VID DEPONIER I RVF 02:09 ingick acceptanskriterier för mottagning av förorenade massor vid deponier för icke-farligt avfall Haltgränser i fastmaterial (mg/kg TS) Haltgränser vid lakförsök Maximal initial koncentration (L/S=0,1) Utlakad mängd vid L/S=2 och L/S=10 I den reviderade rapporten (Avfall Sverige 2001:01) föreslås inga acceptanskriterier: För deponier gäller numera Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) För deponier som drivs enligt övergångsregler till slutet 2008 hänvisas till de tidigare kriterierna (RVF 02:09)
BESLUTSGÅNG FÖR VAL AV DEPONITYP FÖR FÖRORENADE MASSOR
ÅTERANVÄNDNING AV BEHANDLADE MASSOR Bevarar ändliga resurser (naturgrus) Vanligaste användning som avjämnings- eller täckmassor på deponier Aktuella massor: behandlade oljeförorenade jordar utsorterade grovfraktioner massor behandlade med jordtvätt Krav för återanvändning ofta inriktade på specifik användning: maxgränser för totalinnehåll eller utlakning sällan beaktas förändringar av massornas egenskaper, förändrad användning av området eller storskaliga effekter
REGELVERK Grunden finns i EU:s ramdirektiv för avfall (75/442/EU) Regleras av miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Nuvarande koder: SNI 90.007-1 uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål där föroreningsrisken inte är endast ringa SNI 90.007-2 uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål där föroreningsrisken är endast ringa Fr.o.m. 2008-01-01 ändring i bilagan till FMH: 90.130 (B) Användning av avfall för anläggningsändamål, inte endast ringa föroreningsrisk 90.140 (C) Användning av avfall för anläggningsändamål, endast ringa föroreningsrisk
NATURVÅRDSVERKETS KRITERIEARBETE Naturvårdsverket håller på att ta fram kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten, bl a schaktmassor och behandlade förorenade jordar Grundläggande principer utgående från miljömålen. Miljömålet giftfri miljö är styrande. Haltgränser i nivå med bakgrundsvärden Kriterier för återvinningen Allmän användning samt deponitäckning För praktisk användning krävs: Bedömningar av enskilda avfallsslag Bedömningar av användningsområden Kriterier baserade på halt eller lakbarhet
NATURVÅRDSVERKETS KRITERIEARBETE
AVFALL SVERIGES FÖRSLAG Förslag till gränser för återanvändning av massor: Med halter under riktvärde KM Ej områden med speciella skyddsintressen för grundvatten, ytvatten och natur Med halter under riktvärde MKM Områden med liten risk för framtida förflyttning av massor I MKM-områden Återanvändning av massor som klarar kriterier för inert avfallsdeponi Vid risk för påverkan av ytvatten bör separat bedömning göras
KONTAKT Adress Telefon Telefon Fax Mobil E-post Hemsida Jessica Christiansen, rådgivare farligt avfall/elavfall Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 18 (Direkt) 040-35 66 26 070-660 36 18 jessica.christiansen@avfallsverige.se www.avfallsverige.se