Bergslagsgården. Kvalitets- & Patientsäkerhetsberättelse

Relevanta dokument
Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2016 Sida 2

Bergslagsgården. Kvalitets- & Patientsäkerhetsberättelse

Bergslagsgården. Kvalitets- & Patientsäkerhetsberättelse 2017

Bergslagsgården. Kvalitets- & Patientsäkerhetsberättelse 2018

Hur ska bra vård vara?

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse för 2017

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Annika Nilsson,

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Rutiner för f r samverkan

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Awiljas kvalitetsberättelse för personlig assistans för år 2017

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

SOSFS 2011:9 ersätter

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Kvalitet och Ledningssystem

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Dialog Insatser av god kvalitet

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Dokumentnivå Anvisning

Rutin för hantering av avvikelser

Transkript:

Bergslagsgården Kvalitets- & Patientsäkerhetsberättelse 2014

Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 bör verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen årligen upprätta en kvalitetsberättelse. Bedriver verksamheten även hälso- och sjukvård ska en årlig patientsäkerhetsberättelse upprättas före den 1 mars på nya året. På Bergslagsgården upprättas ett gemensamt dokument som sammanfattar och beskriver resultatet från både kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Patientsäkerhet handlar om säkerhet inom ramen för hälso- och sjukvård, huvudsakligen om att förbygga, förbättra och skydda mot vårdskada. Konkret handlar patientsäkerhet om riskanalyser och hantering av avvikelser, klagomål och synpunkter på vården. Regelverket för patientsäkerhetsberättelsen finns beskrivet i 3 kap. 10 i PSL (patientsäkerhetslagen), vilket kan sammanfattats i följande punkter: hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten vilka resultat som har uppnåtts En kvalitetsberättelse ska sammanfatta och beskriva kalenderårets kvalitetsarbete, hur verksamheten fortlöpande har utvecklat och säkrat kvalitet. Kvalitetsberättelsen ska även beskriva vilka kvalitetshöjande åtgärder som är genomförda och vilka resultat som uppnåtts under året. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 2

Patientsäkerhetsberättelse Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschef på Bergslagsgården har huvudansvar för att organisera patientsäkerhetsarbetet, fastställa ansvarsområden och rutiner i syfte att säkerställa ett fungerande patientsäkerhetsarbete. Föreståndaren på Bergslagsgården har det operativa ansvaret att informera, genomföra och följa upp aktiviteter kring patientsäkerhetsarbetet. Alla medarbetare har ett egenansvar för att utföra sina arbetsuppgifter enligt verksamhetens fastställda riktlinjer och har ansvar att rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller skulle kunna medföra en vårdskada. Egenkontroll av patientsäkerhetsklimat I syfte att följa upp arbetet med patientsäkerhet genomförs en enkätundersökning en gång per år, all personal svarar på enkäten säkerhet på min arbetsplats (se enkät, bilaga 1). Totalindex Totalt har enkäten nio frågor, varav varje fråga kan ge max 5 poäng. Varje enkätfråga ska värderas i en skala från stämmer mycket dåligt (1 poäng) till stämmer mycket bra (5 poäng). Ett totalindex kan ge max 45 poäng. Resultat med höga värden ska tolkas som ett bra säkerhetsklimat. Indexvärdet har ökat för varje år, från indexvärdet 37,0 år 2012 till 40,4 år 2014 (figur 1). Förändring - olika perspektiv Resultatet från åtta av de nio frågorna har likvärdigt resultat mellan 2013 och 2014, dvs. ingen statistisk skillnad mellan mätomgångarna. Fråga 9 våra chefer kompromissar aldrig med säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter, har signifikant förbättrats. Resultatet 2014 är bra i alla perspektiv. Figur 1 Figur 2 Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 3

Nationell jämförelse Figur 3 Fråga 7 i enkäten, vi får återkoppling om de förändringar som genomförts baserade på avvikelserapporter finns framtagna nationella jämförelsedata. I den nationella statistiken (SKL rapport 2012) hade 61 % svarat stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra (4+5 = Godkänt), jämfört med 94 % av personalen på Bergslagsgården 2014. Resultatet på denna fråga har också förbättrats mellan mätomgångarna, från lågt medelvärde 2012 med 3,2 till 4,4 vid mätningen 2014. Egenkontroll sker även kontinuerligt via handledningstillfällena, ett forum där all personal kan diskutera patientsäkerhet tillsammans med psykolog och psykiater. Via handledningen kan händelser och avvikelser tas upp för dialog, och rutiner kan revideras eller nya upprättas. Riskhantering förebygga vårdskada Förebyggande arbete sker kontinuerligt via arbetsplatsträffar och handledningstillfällen, där personalen kan ta upp risker för vårdskada. På handledningsträffarna har arbetsgruppen haft genomgång av identifierade risker och upprättat specifika handlingsplaner för vissa rutiner samt utsett ansvariga. Återkoppling sker återkommande via handledningstillfällena. I syfte att förebygga försämring i depressivitet och värdera suicidrisk, använder verksamheten ett skattningsformulär, självskattningsinstrumentet MADRS-S. Frågorna i formuläret kan användas som underlag i samtal med vårdtagarna. I det hälsoförebyggande arbete, t.ex. att minska risken för biverkningar av medicin (t.ex. metabolt syndrom) genomförs viktkontroll en gång per månad och regelbundna blodprovstagningar. Vårdtagarna uppmuntras att aktivera sig med betoning på friskvård t.ex. genomför promenader flera gånger per vecka. I samma anda försöker personalen aktivera vårdtagarna i olika sysselsättningar för att ge vårdtagarna en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 4

I syfte att säkerställa kunskaper kring brandskydd och brandlarm finns en stående punkt om brandskydd vid det månatliga boenderådet. Brandövning med boende planeras in under 2014. Rapportering enligt 6 kap. 4 PSL rapportera risker för vårdskada Bergslagsgården har rutiner där det framgår att all personal ska rapportera avvikelser, kvalitetsbrister och risker för vårdskada, dels rutin 8.8.1 rutinbeskrivning, lokal avvikelsehantering och dels rutin 8.8.2 anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, samt rutin 8.8.4 riskanalys. Dessa rutiner har under året granskats, reviderats och är uppdaterade (2014-10-14), samt därefter informerats till personalen via arbetsplatsträff. Inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter Inom verksamheten har 11 händelser rapporterats som interna avvikelser under 2014, varav nio stycken har handlat om hot och våld, en om felhantering av läkemedel och en om alkohol. Ingen händelse har bedömt som allvarlig vårdskada, samtliga händelser har hanterats internt inom verksamheten. En extern avvikelse har skickats till psykiatrin i Västerås, med påpekande om brister i samarbetet. Under året har inga andra externa klagomål anmälts eller synpunkter lämnats in. De synpunkter som har lämnats in har inkommit från vårdtagarna själva, frågor som har tagits upp på boenderåd vilket är var 6:e vecka. Exempel på synpunkter har varit resor/utflykter och olika aktiviteter både inom Bergslagsgården och utanför verksamheten. Under året har inga beslut från myndigheter inkommit. Verksamheten har inte anmält någon Lex Maria eller Lex Sarah anmälan till IVO under 2014. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 5

Kvalitetsberättelse Bergslagsgården arbetar med kvalitetsfrågor utifrån ett upprättat ledningssystem enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsberättelsen är sammanställd utifrån begreppen struktur-, process- och resultatskvalitet. Med strukturkvalitet menas vanligvis verksamhetens resurser, t.ex. personal, kompetens, ledarskap, arbetskultur, men också incitament och drivkrafter som finns i verksamheten. Att mäta processer innebär uppföljning och utvärdering av verksamhetens arbetsrutiner i vård- och behandlingsarbetet, men även granskning av andra rutiner som t.ex. dokumentation, hantering av risker. Att mäta resultat handlar här om behandlingseffekter, förändringar i hälsa, bota sjukdom, förbättra livskvalitet, mätningar som ska ske i olika perspektiv, t.ex. vårdtagarens, närståendes, vårdpersonalens bedömningar av effekt. Strukturkvalitet Personal - mätning av arbetsklimat Under 2014 genomförs ingen mätning av det psykosociala arbetsklimatet i verksamheten, en mätning som normalt genomförs i ett intervall var tredje år. Den senaste undersökningen genomförs hösten 2012, vilken visade på ett välfungerande arbetsklimat, god inre kvalitet, stark empowerment och inga tecken på utbrändhet. Under 2014 har inga tecken på förändringar i arbetsklimat eller i arbetsmiljön signalerats, troligen är mätvärdena relativt lika jämfört föregående mätning. Ny mätning planeras 2015. Huvudresultat av arbetsklimatmätningen finns sammanfattad i Kvalitetsberättelsen 2012. Genomgång av ledningssystemet Under året har ledningen för Bergslagsgården haft genomgång av ledningssystemets dokumentation, uppdaterat styrdokument och upprättat handlingsplan för att revidera rutiner och utveckla nya rutiner. Under året har ledningssystem utvecklats och utgör cirka 60 olika arbetsrutiner, vilka har granskats och kontrollerats mot nya lagtexter, nya föreskrifter och råd från myndigheter. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 6

Processkvalitet Under 2014 har ledningen fortsatt utveckla verksamheten kring sysselsättning, att vårdtagarna fått möjlighet att delta i arbetsliknande sysselsättning. Under sommaren 2014 utsattes hela verksamheten för ett brandhot, en omfattande skogsbrand närmades verksamheten under flera dygn. I ett akut läge lyckades personalen evakuera alla vårdtagare och flytta verksamheten till evakueringslokaler i Fagersta. Personalen klarade situationen med god patientsäkerhet och god kvalitet, personal eller vårdtagare klarade denna extrema stressituation. Några veckor efter händelsen genomfördes ett särskilt handledningstillfälle med psykolog. Resultatskvalitet Uppföljning av vård- och behandlingseffekter Personalen har kontinuerligt under flera år använt olika uppföljningsinstrument, instrument som mäter olika aspekter av psykisk ohälsa, grader av symtom och funktionsförmåga, samt upplevelsen av livskvalitet. Instrumenten har använts med en viss kontinuitet i det kliniska arbetet och kan jämföras mellan olika perioder. Jämförelsen kan göras individuellt, men också för hela verksamheten. Under de senaste åren har verksamheten systematiserat uppföljningen och resultat kan användas för återkoppling till vårdtagare och anhöriga, samt till beställare vid uppföljningsmötena. Personalen har fått utbildning och handledning att använda och administrera instrumenten. Skattning och bedömningar sker i huvudsak i grupp vilket stärker tillförlitligheten i bedömningarna. Gruppen uppvisar stor samstämmighet i genomförda övningar med samskattningar. GAF skalan global psykisk hälsa Ett instrument som används är GAF skalan, ett skattningsinstrument som mäter psykisk ohälsa i två dimensioner, GAFsymtom (blå) och GAF-funktion (grön) i en skala mellan 1 till 100. Låga värden i symtomskalan beskriver allvariga symtom och höga värden, anger lite eller inga symtom. Låga värden i GAFfunktionsskalan utgör allvarliga och svåra funktionsproblem, medan höga värden beskriver lindriga eller inga problem med funktionsförmågan. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 7

I figur 4 beskrivs medelvärden Figur 4 av GAF symtom och GAF funktion för de vårdtagare som är bedömda fyra gånger från 2009 till 2014 (totalt 17 vårdtagare). Resultatet visar att medelvärdet är något lägre i GAF funktion jämfört GAF symtom, samtidigt som båda värdena har minskat något från basmätningen 2009. Att funktionsförmågan har försämrats kan förklaras av åldersförändringar, medelåldern 2015 är 62 år i gruppen. VAS skalan- symtom och livskvalitet I uppföljningsarbetet används även VAS skalor, skattningsskalor som vårdtagarna själva skattar. VAS skalan-symtom är konstruerad på lika sätt som GAF skalan, vårdtagaren skattar sina symtom (den senaste månaden) genom att markera ett värde på en 10 centimeter lång linje, där ändpunkterna är mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt och jag har inte alls besvärats av psykiska problem. Markeringen avläses och ett värde mellan 0 till 100 bildar en beskrivning av vårdtagarens subjektiva upplevelse av psykiska besvär. Den andra VAS skalan som används mäter livskvalitet och är konstruerad på samma sätt som VAS symtom. Fråga ställs, Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Ändpunkterna på skalan är bästa tänkbara livssituation och sämsta tänkbara livssituation. Figur 5 I figur 5 till beskrivs vårdtagarnas skattade medelvärden, hur de har skattat sina symtom (blått) och livskvalitet (grönt) under fyra år från 2009 till 2014 (samma vårdtagare, 17 stycken). Spridningen mellan vårdtagarna är stor, några upplever inga psykiska besvär andra extremt stora besvär. Huvuddelen av vårdtagarna skattar liknande bild mellan åren, några upplever stor försämring andra en förbättring. Medelvärdena har förbättrats 2014 jämfört föregående år, både i upplevda symtom och i livskvalitet. Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 8

Remissionsskala vid schizofreni - RS-S Alla vårdtagare på Figur 6 Bergslagsgården har funktionsnedsättningar och de flesta har en diagnos inom schizofrenispektrumsyndrom. Med RS-S skalan kan personalen mer specifikt mäta förändring av vårdtagarnas psykotiska symtom. Bedömningar sker i åtta symtomvariabler i en skala mellan 1 till 7 och kan både följas för respektive symtom eller som ett totalindex, i intervallet 8 till 56 poäng. Höga poäng anger omfattande och svåra psykotiska symtom. I figur 6 beskrivs medelvärden för de 12 vårdtagare på Bergslagsgården som har bedömts med RS-S totalindex tre gånger 2009, 2013 och 2014. Medelvärdena är lika 2014 jämfört med 2013 i sex av åtta symtomområden, ett symtom har ökat (p2) och ett har minskat (n1). Tankemässig desorganisation (P2) har ökat och medelvärdet ligger i intervallet medelsvåra svåra symtom (svårigheter att organisera sina tankar, splittrade tankeprocesser finns nästan konstant). Mätvärdet på avtrubbade affekter (n1) har minskat, medelvärdet ligger på 4, vilket t.ex. beskrivs med fattig ansiktsmimik och avtrubbat intryck. De allra flesta vårdtagarna har en liknande totalpoäng vid de tre mätpunkterna, dvs. den individuella symtombilden är relativt stabil över tid. Beskrivs hela gruppen, finner man en viss ökning av symtom, medelvärde 31poäng år 2009, 34 poäng år 2012 och 35poäng år 2014. Resultatet korrelerar med GAF skattningarna, med ökade symtom över tid. Figur 7 Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 9

Intressant och viktigt är att vårdtagarna själva har en motsatt bild, där självskattade symtom och livskvalitet är förbättrad jämfört föregående år. Diagnos De vårdtagare som är placerade på Bergslagsgården har ur ett sjukdomsperspektiv en likartad bild över tid, de allra flesta vårdtagarna har en grundsjukdom med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Figur 8 Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 10

Säkerhet på min arbetsplats Bilaga 1 Stämmer mycket ganska Varken ganska mycket dåligt dåligt eller bra bra Markera med kryss i skalan 1 2 3 4 5 1. Chefen på min enhet lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp avseende säkerhet 2. Om jag tar upp förslag avseende säkerhet med min närmaste chef/arbetsledare skulle dessa beaktas 3. Jag uppmuntras av min chef/arbetsledare att rapportera allt som jag lägger märke till, som kan innebära en risk för den enskilde individen 4. Jag vet hur jag rapporterar avvikelser på min arbetsplats 5. Jag är alltid villig att rapportera avvikelser även om den enskilde inte tagit skada 6. Jag blir inte negativt bemött på min arbetsplats om jag tar upp avvikelser eller diskuterar tillbud/risker 7. Vi får återkoppling om de förändringar som genomförts baserade på avvikelserapporter 8. På min enhet har vi mötesforum där vi tillsammans går igenom och lär av våra avvikelser 9. Våra chefer kompromissar aldrig med säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter Bergslagsgården, Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 Sida 11