KTH Syd CAMPUS HANINGE. Handledarmanualen. för projektmodellen. DiTaMa

KTH Syd CAMPUS HANINGE Handledarmanualen för projektmodellen DiTaMa

Reviderat.. DiTaMa Den röda tråden genom utbildningen. Introduktion Dagens studenter upplever ofta utbildningen som en samling av fristående kurser utan större koppling till varandra. Samtidigt saknar våra ingenjörsutbildningar anknytning till näringslivet och är ibland för teoretiska. För att åtgärda båda problem föreslår vi en serie av projektkurser som binder ihop flera (i bästa fall alla) teoretiska kurser i en årig ingenjörsutbildning på högskolenivå och samtidigt leder studenterna från idé till färdig produkt. Det generella målet med serien av projektkurser är: Att studenter: kommer att uppleva utbildningen som en helhet där kurser knutna till varandra successivt bygger upp en fullständig utbildning. tidigt lär sig att arbeta i projekt under omständigheter som påminner om industriell miljö och på så sätt blir bättre och snabbare förberedda för fullständig produktivitet på arbetsplatsen. upplever inlärningsprocessen sammanhängande och meningsfull samt kunskaperna direkt användbara. Att lärare: skaffar sig erfarenhet om undervisningsformen bättre synkroniserar sina kurser med varandra knyter kontakter med industrin. Här presenteras och föreslås för införande i våra Leonardo da Vince, Curengcol Project partners utbildningsplaner, en modell med en serie av tre projekt kopplade, huvudsakligen, till tre teoretiska kurser. Antal teoretiska kurser som förbinds med varandra och omfattning av kopplingen till projekten kan variera. Antal projekt i serien likaså, allt beror på de lokala utbildningsplanerna. Modellen kallas för DiTaMa för att den första produkten som föreslås i projektserien är en s.k. Digital TalMaskin eller ett elektroniskt minne. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Haninge Augusti

Reviderat. Innehåll Introduktion... Innehåll... Organisation i Kuressaare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mål... Produkt i Projektet... Projektgrupper i DiTaMa modellen... Externa funktioner... Resurser i projektet... Projektprocessen... Examination i kursen... Framtida utvidgningar... Appenidix: Projektskåp... Appendix: Projektskåpskontrakt... Appendix: Lödverkstadsutrustning... Appendix: Grupp examinationsblankett DITAMA... Appendix: Individuell examinationsblankett DITAMA... Appendix: Tillverkning av produkten... Appendix: Exempel av signalschema för DiTaMa... Appendix: Exempel av lay för DiTaMa... Appendix: Exempel av komponentplacering för DiTaMa... Appendix: Bokningsprogram... Referenser...

Reviderat. Kuressaare College De kurser i Kuressaare Colleges utbildningsplan som direkt kan kopplas till en projektserie är: Project Management, som kopplas till det ingående projektet betecknat DiTaMa. Electronic Components och Basics of Measurement Engineering kopplas till projektet betecknat DiTaMa. Basics of Electronics kan kopplas till projektet betecknat DiTaMa. Det finns förstås möjlighet att koppla andra teoretiska kurser till projektserier även utan att ändra antal och/eller karaktär av ingående projekt. Genom val av projektprodukten och/eller utformningen av kravspecifikationen för den befintliga produkten kan man göra det nödvändigt för deltagare att studera andra teoretiska kurser än de direkt kopplade till projektserien. Till exempel kan man kräva vissa specifika mätningar av produkten för att kunskaper från Basics of Measurement Engineering eller liknande kurser skall användas. Ett annat exempel kan vara att välja en ny produkt i projekten, t. ex. en robot och infoga reglerteknisktoch/eller telekommunikationsprojekt i projektserien. Sambandet mellan den minimala modellen av DiTaMa, som presenteras här, och kurser i Kuressaare Colleges utbildningsplan visas i en schematisk bild nedan. Organization of Studies Project Management Computer Programming Cr. Electronic Components, Cr. Power Electronics, Cr. Basics of Measurement Engineering,Cr. Logistics Economics Cr Cr. Basics of Electronics Cr. Microelectronics Control in Electronic Systems, Cr. Product and Technology Development Cr. Sensor Signal Processing, Cr. Practical Training Cr Industrial Training Cr. Training Practice Cr. Company Information Systems Cr. Environmental Protection Cr. Physics I Cr. Machine Engineering, Cr. Science of Risk and Safety Diploma Thesis Cr. Figur Delar av utbildningsplan vid Kuressaare College Se kapitel Kravspecifikation i Studentmanual DiTaMa

Figur föreställer delar av utbildningsplanen vid Kuressaare College. Projektkurser flyttades in till mitten av bilden och utgör en serie av projekt där man konstruerar och tillverkar en elektronikprodukt från idé till fungerande produkt. Den stora pilens återvändande till årskurs, symboliserar det faktum att DiTaMa produkten, efter tillverkning under årskurs, utgör ett undersökningsobjekt i det första förberedande projektet i årskurs det kommande läsåret. De tjocka linjerna symboliserar projektens tillhörighet till respektive teoretiska kurser, de tunnare visar att det finns samband och utnyttjade av kunskaper erövrade i respektive kurser, men utan tilldelning av resurser från en kurs till ett projekt. Denna fördelning får ändras av alla som har för avsikt att använda sig av DiTaMa modellen utan förbehåll av författare till modellen. Eftersom elektronikproduktion i elektronikutbildningen på Kuressaare College ingår i en annan partners område begränsar vi den här manualen till bara tre projekt som på bilden i Figur. Mönsterkortstillverkning och kretskortsmontering lämnas till den andra partnerns projekt eller till instruktörer/lärare i samarbete med den lokala industrin. Project Management Student s manual DiTaMa Student s rapport DiTaMa Instructor Manual Practical Training Student s manual DiTaMa DiTaMa Hand Book Student s rapport DiTaMa Industrial Training Student s manual DiTaMa Student s rapport DiTaMa Figur Innehållet i DiTaMa modellen i en minimiversion. Det bästa sättet att förbereda en projektserie enligt DiTaMa modellen är att göra det i projektform. Man samlar alla som skall undervisa i berörda kurser, alla laborationsassistenter och även företrädare för den lokala industrin och låter dem utgöra en projektgrupp Man tilldelar dem resurser och specificerar uppgiften. Gruppen kan ha nytta av Studentmanualen DiTaMa Handboken, bifogad detta dokument. DiTaMa Handboken beskriver i detalj själva projektprocessen i DiTaMa modellen. Gruppen bör producera en prototyp av produkten i god tid före kursstart. I det här dokumentet har vi försökt att samla alla praktiska råd som vi vill ge till dem som kommer att genomföra projektdelen av undervisningen i Kuressaare College eller på annat håll med hjälp av DiTaMa modellen. Kursnamnen i blått i färgutgåva av manualen Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Mål De generella målen har definierats tidigare i manualen. Ingående projekt har egna mål beroende på karaktär och placering i serien. Mål i DiTaMa Det första av projekten har som syfte att lära studenter industriprojektets karaktär och formaliteter. Därför läggs största vikten på projektets och gruppens organisation. Själva produkten i projektet är en undersökning av en elektronisk apparat och en tekniskt rapport av apparatens egenskaper. Studenterna måste lära sig att aktivt och på egen hand söka information om apparaten. Detta utvecklar deras självständighet och hjälper dem att acklimatisera sig på högskolan. Alla studenter får omedelbart ett antal kontakter med kollegor och lärare oavsett om de söker aktivt eller inte. Detta har ett stort positivt inflytande även på andra kursers studieresultat. Att lära studenter att skriva tekniska rapporter är ett annat mål i det första projektet. Studenterna skall också lära sig att muntligt presentera resultaten av sina ansträngningar, detta för att förbättra sina karriärsutsikter och för att kunna vinna gehör för sina idéer på ett företag. Att kunna rikta in alla viljor på att uppnå ett och samma mål definierat i projektets kravspecifikation är svårt och det är ett önskemål att lära studenterna att göra det så bra som möjligt och så fort som möjligt, med tanke på kommande projekt i serien. Genom att, som uppgift i det första projektet, välja att undersöka produkten i de kommande projekten, ges studenterna en bra översyn av kommande kurser och större delen av den väntade undervisningen. Mål i DiTaMa Till det andra projektet kommer studenter med all projektmetodik inövad och en mer eller mindre livlig gruppdynamisk process bakom sig. Därför kan målet här vara annorlunda. Ett övergripande mål är att ge praktiska kunskaper om de vanligaste komponenterna i ett analogt elektroniskt system. Särskilt viktigt är att ge kunskap om de gränssnitt som finns mellan olika system på blocknivå. Kursdeltagaren skall efter genomgången kurs: Kunna konstruera ett elektroniskt subsystem som uppfyller en given kravspecifikation. Kunna bygga en fungerande prototyp och kunna söka fel i en konstruktion samt skall ha fått ökade färdigheter i muntlig och skriftlig presentation. Det är inte själva konstruerandet som är målet i det här projektet utan den praktiska tillämpningen av den teoretiska kunskapen inhämtad under de teoretiska kurserna. Studenter lär sig läsa datablad och betydelsen av kretsarnas parametrar. Val och inköpslistor av komponenter, komponentplaceringsdiagram, prislistor m.m. görs praktiskt av studenterna och detta är ett viktigt mål för det andra projektet i serien. Eftersom konstruerandet inte är målet i projektet kan uppgiften vara densamma för alla grupper och oförändrad under flera år. Detta gör att hela logistiken för genomförandet av projekten kan förenklas med åren, vilket är särskilt viktigt om projekten utförs av många grupper samtidigt. Mål i DiTaMa Först i det tredje projektet är målet själva konstruerandet, den gällande definitionen av kursmålet visar detta tydligt:. Se Introduktion sid. Se Examination i Studentmanualen DiTaMa Det är ett uttalat önskemål att grupperna förblir stabila genom hela projektserien i DiTaMa modellen trots att det ofta är orealistiskt. Se Gruppindelning i denna manual. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Att ge kunskaper om hur man bygger ett digitalt system samt att ge ökade insikter i hur ett projekt bedrivs. Detta innebär att studenten efter avslutad kurs ska: kunna dela upp ett system i lämpliga block. ha byggt en prototyp av ett digitalt system. kunna felsöka en konstruktion. ha uppnått ökade färdigheter i muntlig och skriftlig presentation. Detta gör att kraven är annorlunda och betygsättningen skiljer sig något mellan DiTaMa, DiTaMa och DiTaMa. Produkt i Projektet Val av produkt Som sagts i Introduktionen, så beror det mycket på de lokala omständigheterna vilka kurser som kommer att ingå eller stödjas av projektet. Det bästa skulle vara att hela utbildningsprogram på ett eller annat sätt var knutna till projektserien. Då detta ofta av olika skäl är omöjligt, bör man se till att minst en kurs under varje studieår har direkt anknytning till projekt. Vi visar i vårt exempel en liten variant där bara tre kurser ingår. Valet av produkt för de tre kurserna är inte så svårt, särskild inte om man tar hänsyn till de olika mål som man ställer för de tre delprojekten. Vi väljer ett digitalt fickminne som kan användas istället för ett litet anteckningsblock t.ex. i köket eller liknande situation. Man vill snabbt anteckna något men har ingen penna för tillfälle. Det är bara att trycka på knappen och prata in minnesanteckningar. Vi kallar apparaten för digital talmaskin och ger ett DiTaMa varumärke åt hela modellen. Apparaten har en analog del och en digital del och projektet delas i tre delar. Den första är en utredning av apparaten, det andra är att bygga den analoga delen och det tredje är att bygga den digitala delen. På det sättet har vi tre projekt som utgör en praktiskt del av minst tre teoretiska kurser knutna tillsammans genom en produkt. Produkten i DiTaMa Studenter, som för första gången arbetar i projektform, klarar oftast inte att tillverka prototypen i ett enda svep. Dessutom är det inte heller så lätt att placera in ett så pass stort projekt i utbildningsplanen. Tack vare uppdelning av tillverkningen i (minst) tre projekt kan man, trots att man tillverkar samma produkt, sätta upp olika mål för projekten och realisera olika inlärningsmoment inom dem. Det första projektet görs inom ramen för en av de överhuvudtaget första kurserna i hela utbildningsplanen. Man måste ta hänsyn till att detta ställer stora krav på studenter när det gäller de kunskaper de skall skaffa sig för att utföra uppgiften. Uppgiften för studenterna består i att undersöka en svart låda (en prototyp av en talmaskin) och skriva en tekniskt rapport om detta. Produkten är en undersökning av en elektronisk apparat. Apparaten är tillverkad, antingen av studenter från åk året innan, eller av instruktörer/lärare, i båda fallen i samarbete med den lokala elektronikindustrin. Det är viktigt att det är en enkel modell, för att inte förstöra studenternas skaparglädje inför kommande projekt, men att den likafullt innehåller alla delar, så att studenterna får en helhetssyn på kommande utbildning och projektuppgifter. Exempel på en modell av ett elektronisk minne eller en digital talmaskin ges i bilaga Tillverkning av standardprototypen. Se respektive Kursplaner. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Produkten i DiTaMa Målen för DiTaMa är att omvandla teori till praktik. Utgående från en Kravspecifikation och ett mer eller mindre känt schema skall studenterna bygga den analoga delen av talmaskinen. Uppgiften är relativt liten, men man kan lätt utöka den genom att t.ex. lägga in vissa tillägg i kravspecifikationen. Man bör inte bortse ifrån att de flesta studenter först måste lära sig att läsa datablad, välja komponenter och köpa dem, m.m. Och det är detta som är målet med det andra projektet. Därför bör inte uppgiften vara alltför omfattande. Å andra sidan kan uppgiften inte endast bestå av att montera en enda integrerad krets på kretskortet. Avvägning av produktens komplexitet och definition av gränssnittet mellan produkten i respektive projekt i DiTaMa är mycket väsentligt för hur hela projektserien lyckas. Exempel på en produkt för det andra projektet, är en analog del av den talmaskin som är helhetsprodukten och som beskrivs i appendix: Tillverkning av produkten. Den analoga delen definieras i kravspecifikationen för DiTaMa Blockschema för produkten i DiTaMa presenteras nedan: Mikrofon Förstärkare Aktivt Filter Gränssnittet till Ditama (digitalt) Passivt Filter Förstärkare Högtalare Batteri, strömdistribution och styrning Figur Blockschema av DiTaMa Som synes innehåller det här blockschemat delar som mer eller mindre tillkommit av pedagogisk anledning. Det mest uppenbara är ett aktivt filter i ingångskanalen. Det finns egentligen ringa behov av ett sådant filter, men det finns tydliga krav i kravspecifikationen att bygga ett aktivt filter. Ett annat exempel kan vara en automatisk strömbesparingsfunktion, som ingår i en av möjligheter att utöka antal poäng för utbyggnad av prototypen utöver kravspecifikationens begränsningar. Man har förhandlat bort möjligheten att använda logiska komponenter som skulle göra det alldeles för enkelt, för dem som kan något om digitalteknik, att realisera produkten. Ett annat viktigt moment vid val och definition av DiTaMa produkten är gränssnittet mot övriga projekt och deras produkter. Den här manualen behandlar egentligen bara två produkter: Analog del och Digital del av talmaskinen, så gränsdragningen är inte så svår, men man Se Mål för DiTaMa Se Student manualen DiTaMa, Kravspecifikation. Beroende på studenternas kunskapsnivå kan man ge dem ett färdigtritat schema eller låta dem rita sitt eget schema. Se det blockschema och signalschema som följer samt Example of Student Achievement for DiTaMa Se Student manuall för DiTaMa, Filter. Se Studentmanualen DiTaMa Se Studentmanualen DiTaMa, Kravspecifikation. Se Studentmanualen DiTaMa, Examination och Kravspecifikation. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

bör ändå vara så exakt som möjligt i beskrivningen av gränssnittet. Exempel på gränssnittsbeskrivningen kommer från DiTaMa modellen. Figur Gränssnittskontakt Signalväg i den analoga delen Ben num mer Namn i schema Signalväg i den digitala delen Signal till effektförstärkare V pp D_A Analogsignal från D/Aomvandlare max värde V pp i praktiken ca, Kan användas för automatisk batteribesparing. Signal från mikrofon efter förstärkning och filtrering, maximallt [V p p] Kan utnyttjas för automatisk batteribesparing. Jord, referensnivå, nollnivå till alla kretsar. Kan utnyttjas för dubblering av PLAYknappen och/eller batteribesparing. Från batteri efter reglering och batteribesparingskretsen. Strömbehov skall undersökas. Kan utnyttjas för dubblering av RECknappen och/eller batteribesparing. Från batteri efter reglering och batteribesparingskretsen vid Stand Byläge. Spänning och strömbehov skall undersökas. Kan utnyttjas för automatisk batteribesparing. HOLD_ P V pp Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under PLAY aktiv. A_D Analogsignal till A/Domvandlare. Maximalt [V pp ] HOLD_ R Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under REC aktiv. $G_DG Jord, referensnivå, nollnivå till alla ND kretsar. PLAY Digital styrsignal från tryckknappen PLAY, volt under nertryckning av PLAYknappen. $G_DP Matningsspänning V, ca ma, till WR alla digitala kretsar, med undantag för minne. REC Digital styrsignal från tryckknappen REC, volt under REC nertryckt. MEMV Matningsspänning max V till minne. KLAR Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under REC och PLAY aktiv. Figur Gränssnittsexempel i DiTaMa Kravspecifikationen. Ett annat mycket viktigt moment i definitionen av produkten är förstås kravspecifikationen. Kravspecifikationen bör vara så tät som möjligt från början, men det måste finnas möjligheter till att ändra kraven i efterhand. Många saker är inte uppenbara när man läser kravspecifikationen i början av projektet. Det är först när man försöker realisera kraven praktiskt som frågor och idéer uppstår. Detta hanteras på följande sätt; studenterna får en komplex kravspecifikation i början av kursen, men godkännande av kravspecifikation sker först efter analysfasen i samband med fasens avslutande uppföljningsmöte, samtidigt som det finns möjlighe Se Studentmanualen DiTaMa och/eller DiTaMa Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen ter att omförhandla kraven även längre in i projektet, fast inte längre än till slutet av realisationsfasen. Produkten i DiTaMa Produkten i DiTaMa kan och skall se olika ut från grupp till grupp beroende på vilken nivå man valt och individuell fantasi. Därför är det inte lätt att visa något allmängiltigt schema för produkten. Det som är gemensam för alla grupper är att produkten är en komplett fungerade apparat som inkluderar den tidigare tillverkade analoga delen och den nykonstruerade digitala delen. Den digitala delen av en talmaskin kan se ut som här nedan Figur Exempel på blockschema över den digitala delen i Ditamaprodukten. Medan i DiTaMa kraven är att montera konstruktionen på en experimentplatta (av pedagogiska skäl) tillåter man här egengjorda mönsterkort som på bilden nedan. Figur Exempel på kretskort i Ditamaprojektet. Detta för att uppmuntra mera kompakta konstruktioner med en rationell komponentplacering. Se Studentmanualen DiTaMa, Kravspecifikation. Det förekommer förstås fall där det är nödvändigt att omförhandla hela kontraktet med beställaren även senare i projektet men kravspecifikationen måste vara färdigförhandlad innan man utvärderar den färdiga produkten Se Studentmanualen DiTaMa, Kravspecifikation, Introduktion. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Projektgrupper i DiTaMa modellen I arbetslivet kan en projektgrupp sättas samman på flera olika sätt. Gruppen kan t ex bestå av fackmän med samma bakgrund men olika specialiteter, eller av representanter från olika yrkesgrupper på ett företag. Allt detta beror naturligtvis på projektets karaktär. Men gemensamt för alla projekt är vikten av gruppsamverkan. Det är lika viktigt att vara en god kollega som en duktigt individualist. Grupper i DiTaMa De studenter som rekryterats till utbildningen har olika sociala bakgrund och olika kunskapsnivå både när det gäller projektmetodik och framför allt när det gäller praktiska elektronikkunskaper. För att ge projektgrupperna så lika chanser som möjligt att klara uppgiften borde gruppernas sammansättning vara så lika som möjligt. För att skaffa lite kännedom om studenterna utöver den information inskrivningsblanketterna ger, är det fördelaktigt att skriva och dela ut en för ändamålet speciellt inriktad enkät. Erfarenheten säger att grupperna, för att både ge erfarenhet av projektgruppsarbete och samtidigt inte innebära för tung arbetsbörda, med tanke på projektens storlek, inte skall bestå av färre än personer. Enligt våra erfarenheter, skall de inte heller bestå av fler än personer. Samarbete kan, särskilt i det första projektet, vara svårt i större grupper, och alla måste ha tillräckligt att göra för att ha utbyte av projektarbetet. Ett sätt att sammanställa grupper är att dela in ovannämnda enkäter i fem högar enligt vissa kriterier och sedan plocka en medlem från varje hög till en projektgrupp. Kriterierna kan variera beroende på olika omständigheter: Studenter äldre än t.ex. år med tidigare erfarenhet av elektronikämnen. Studenter yngre än t.ex. år med tidigare erfarenhet av elektronikämnen. Studenter äldre än t.ex. år utan tidigare erfarenhet av elektronikämnen. Studenter yngre än t.ex. år med tidigare erfarenheten av elektronikämnen. Kvinnliga studenter. Kategorierna kan vara flera och man behöver inte ha jämna antal deltagare i varje enkäthög, vissa kan utgöra ett alternativt val. Exempelvis kan, om det finns få äldre studenter och få kvinnliga studenter, de utgöra ett alternativ, dvs. vissa grupper får en äldre, erfaren student, vissa grupper, en kvinnlig student istället. Båda kategorier kan vara lika uppskattade och utgöra ett fullvärdigt alternativ till varandra. Grupper i DiTaMa Inför det andra projektet är situationen annorlunda. Nu har studenterna umgåtts med varandra och känner varandra mycket bättre. Oftast försöker de bilda nya grupper (i de fall det inte lyckades särskild bra med grupperna i förra projektet) p g a kamratskap osv. Det är inte bra att ändra på gruppsammansättningen, eftersom mycket tid i grupperna gick åt till att reda ut ledarskapsfrågor, rutiner med mera. Men ibland är det oundvikligt och då måste man acceptera det och ändra gruppsammansättningen. I god tid före det andra projektets början skickas epost till alla presumtiva deltagare med frågan om de vill byta grupp eller omplaceras. Om man begär omplacering, innebär det att man lyfts från sin nuvarande grupp och placeras i en annan, utan inflytande över var man hamnar. Citat från Studentmanualen DiTaMa Se Appendix Gruppindelningsenkät. På våra tekniska utbildningar har vi fortfarande mycket färre kvinnor än män, medan det visar sig att deras närvaro i projektgrupper inverkar mycket positivt på både gruppdynamik och resultat. Därför kan det vara fördelaktigt att fördela de kvinnliga deltagarna så rättvist som möjligt mellan grupperna. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Detta med motivationen att det liknar näringslivssituationen och att det skall förhindra att utpräglat starka eller svaga grupper bildas. En metod är att, tvärt emot det som sägs ovan, titta på resultat i de teoretiska ämnena och med flit bygga svagare grupper som kan få större del av handledarnas och konsulternas tid i utbyte mot betyg på kursen. Denna metod har fördelarna att då bildas grupper där deltagarna ämnesmässigt är ungefär lika starka och lika engagerade. I båda fallen uppmuntras grupperna att fortsätta med samma deltagare som tidigare om det är möjligt. I motsatsen till det första projektet, där projektledarposten roterar mellan deltagarna, är det fördelaktigt att ha en fast projektledare under hela det andra projektet. Det är särskilt lämpligt i de grupper som inte ändrade sin besättning gentemot det första projektet. Grupper i DiTaMa I projektet prioriteras fortfarande att ha samma gruppindelning som i DiTaMa, särskilt som grupperna nu har med sig en väsentligt del av produkten från förra projektet. Tyvärr eller tack och lov förekommer ändringar i gruppbeståndet och man måste vara förberedd på stora ändringar. Gruppdynamiskt är det inte så stort problem. Studenterna har studerat tillsammans i nästan två år. Många, som inte ville eller kunde fortsätta, är borta. Nästan alla känner varandra bra och det innebär inga problem att de själva bildar grupper. Inte minst för att betygsättningen bygger på betygnivåprincipen och det är lättare om gruppen bildas med tanke på en gemensam betygsambition än att den måste samsas om den efteråt. Tekniskt sett löser man problemen genom den skolbyggda prototypen som följer grupperna från första projektet till slutet på projektserien. Externa funktioner På samma sätt som i näringslivet, har projekt i skolan flera nivåer dvs: Beställare(kund)/ Projektsägare(leverantör)nivå med tillhörande Affärsmodell och Projektledningsnivå med Styrmodell och Produktionsmodell. Mer ingående beskrivs strukturen i litteraturen [] här vill vi bara definiera de för projekt i skolan nödvändiga funktionerna enligt vår modell. Det kan förekomma att flera funktioner samlas hos en person och/eller att flera personer utövar samma funktion. Beställare Beställaren eller kunden är ansvarig för att ta fram en kravspecifikation för produkten. Den skall vara väl definierad och färdigställd en tid före presentationen för övriga inblandade i projektet. Beställaren bör ha erfarenhet från konstruktion och produktion av liknande apparater som den han/hon beställer av projektgruppen. Det är beställaren som förhandlar kravspecifikationsförändringar och skriver under kontrakten med projektgrupperna. Oftast är det samma person/företag/institution som är mottagare av produkten som betalar den. Detta motsvarar examinatorn i skolsammanhang. Se Studentmanualen DiTaMa, Examination. Se Studentmanualen DiTaMa, Examination. Se Appendix Tillverkning av produkten Se Studentmanualen DiTaMa,,; Kravspecifikation. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Examinator Examinatorn är ansvarig för att betygsättningsregler (betalningsöverenskommelser) är klart definierade och presenterade för övriga inblandade i projektet, särskild projektgrupper och deras medlemmar. Detta måste vara klart före kursstart och bör inte under några som helst omständigheter ändras under projektets gång. Examinatorn och beställaren kan med fördel vara samma person. Handledare Handledaren kan närmast jämföras med en avdelningschef på ett företag. Det är en person utanför projektgruppen men med intresse av att projektet löper väl och utan hinder. Vad gäller skolans projekt bär handledaren det övergripande pedagogiska ansvaret för att projektarbetets inlärningsmål uppnås. Handledaren, som kan vara samma person under flera/alla projekt i DiTaMa serien, behöver inte ha tekniskt kunnande inom området. Konsulter Studenter uppmuntras att aktivt söka information på alla möjliga håll och sätt men bör ha tillgång till den expertis som finns på skolan. Man bör ha utsett någon/några konsulter bland lärare eller anställda inom den samarbetanden industrin, som är väl insatta i de praktiska moment projektet omfattar. Konsulter bokas genom ett lämplig program t.ex. Microsoft s Outlook eller Novell s Group Wise. Konsulter betalas och kostnaderna tas med i den kostnadsberäkning som krävs i olika former i alla projekt i DiTaMa modellen. Assistenter Projekten kräver olika resurser i form av laborationssalar, laborationsutrustning, verktyg, material m.m. (Se nedan). För att tillhandahålla resurser, reparera utrustning, hyra ut verktyg m.m. bör man anlita ett antal assistenter för projektet. Detta motsvaras närmast av prototypverkstäder i näringslivet. Ett klokt sätt är att anställa äldre studenter som assistenter i DiTaMa, särskild sådana som själva gjorde alla eller åtminstone de flesta projekten inom DiTaMa. Assistenttjänster borde belasta budget eller kostnadsräkning i den mån de utnyttjas. Resurser i projektet Det är många olika sorts resurser som krävs för att genomföra DiTaMa i skolmiljö. Vi försöker att beräkna dem och beskriva hur de kan skapas och administreras. Tid Det viktigaste är tillräckligt med tid för att genomföra projektet. I Sverige har vi ett poängsystem där ett poäng motsvarar en veckas arbetstid räknad på heltid dvs arbetstimmar. För DiTaMa och räknar vi med poäng var och för DiTaMa med poäng. De försök som genomfördes bekräftar att kalkylen i stort sett stämmer. Det förekommer förstås variationer, grupper som inte har tillräckligt bra bakgrund eller startar sitt arbete för sent, brukar behöva fler timmar, ibland många fler. Grupper med bra förberedelser och planering, klarar uppgiften på färre antal timmar. Se Studentmanualen DiTaMa,,; Examination. Det kan finnas olika system för betalning av konsulter. Ett sätt är att låta kostnaden ingå i prototypkostnad som i sin tur påverkar betyget. Detta kan ge de svagare grupperna en chans, även om de inte uppnår högsta betyget. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen En projektgrupp på fem teknologer, som är ett optimalt antal deltagare ger vid ett trepoängsprojekt: arbetsveckor och arbetstimmar. Detta är tillräckligt för det första projektet, för den andra projektet ger vi poäng och vid deltagare i projektgruppen ger detta arbetsveckor eller arbetstimmar. Projektdeltagare Deltagarna, studenterna, är en varierande och mycket viktigt resurs. Beroende på skolsystem och rekryteringsmetoder kan det i gruppen finnas både mycket engagerade studenter och de som är mindre angelägna att föra projektet i hamn. Det är handledarens uppgift att hjälpa till med gruppdynamiken så att viljor jämkas till en nivå som är acceptabel för alla gruppmedlemmar. Konsulter Konsulter bör utnyttjas i projektet på flera olika sätt, för: Att skilja på teknisk och annat hjälp så att handledare kan följa gruppen under flera projekt om så önskas Att kunna binda flera lärare till projektkurser. Att bredda ut samarbete med industri mm. Konsultationer Grupper får boka tid hos en konsult, genom lämpligt bokningsprogram, för att få en konsultation på distans via Internet eller i en undervisningssal eller laborationssal. Olika priser för de olika formerna bör ingå i projektets budgetsammanställning. Gruppen ställer frågor till konsulten (gärna i förväg eventuellt redan vid bokningstillfälle) och konsulten svarar på dem under konsultationstiden. Resursföreläsningar Examinator, beställare och konsulter schemalägger ett antal föreläsningar för kursen. Alla studenter som vill får komma och lyssna och/eller ställa frågor. Resursföreläsningar skiljer sig från konsultationer i en undervisningssal genom att de är gratis för projektgrupperna och ges för alla grupper samtidigt. Oftast berör de mera generella frågor än de lösningar som varje grupp funderar över och berör ett i förväg utsatta tema. Handledare Handledare är en resurs för gruppen. Handledarens tid belastar inte gruppens budget men den är begränsad. Ett genomsnitt på timmar per grupp plus timmar för administration räknar man med att avsätta för handledare i ett projekt av DiTaMa typ. Handledaren bör inte ha flera grupper än om möjligt ännu färre. Handledaren bör göra allt i sin makt för att arbetet i gruppen fortsätter utan hinder. Prototypen Varje grupp får ett stycke svart låda för laborationsundersökning, och för att prova sin egen konstruktion mot. Prototypen följer gruppen genom hela kedjan av projekt oavsett hur lång den är. Prototypen placeras i projektskåpen (se nedan). Se tidigare Projektgrupper i DiTaMa modellen T ex Microsoft Outlook eller Novell Group Wise är lämpliga. Lämpliga gratisprogram är *NetMeeting PC application sharing software: http://www.microsoft.com/windows/netmeeting/download/nmx.asp * RogerWilco PC fullduplex telephone: http://www.resounding.com/products/downloads/rw_win_dload.html * Ivisit PC fullduplex video: http://www.ivisit.com/download.htm, JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Projektskåp: Under projektets gång (under alla projekt) disponerar varje grupp ett eget projektskåp med en standarduppsättning av verktyg/instrument nödvändiga för genomförandet av projekten. Ansvarig för skåpen är assistenter. Laborationssal: Obegränsad tillgång, dvs. så länge salen inte är upptagen av schemalagd undervisning eller andra grupper. Tidiga erfarenheter visade att någon sorts bokningsprogram behövs. Uppgiften gick till Cristian Suazo, en f.d. student som gjorde ett användbart bokningsprogram. Tiden bokas för en laborationssal och en arbetsplats åt gången. Gruppen ansvarar för ordningen i laborationssalarna. Grupprum: För gruppmöten och annat arbete kan lärosalarna utnyttjas om de ej är schemalagda. Vidare finns det ett tal små grupprum som är utmärkta lokaler för projektgruppssammanträden. Bokningen ombesörjer bibliotekspersonalen. Datasal: Obegränsad tillgång, men schemalagd undervisning har absolut företräde, dvs. projektdeltagare måste fråga den lärare som leder undervisningen om de får stanna i datasalen, under förutsättning att lediga datorer finns och att de inte stör undervisningen. Projektdeltagare måste vara beredda att lämna salen utan diskussion eller protest om läraren så önskar. Är man osäker bör man fråga assistenterna. Lödverkstad: Eftersom det i två av tre projekt i DiTaMa krävs att studenterna själva löder komponenter på ett mönsterkort, måste det enligt personalskyddsregler finnas ett luftutdrag i rummet. Det räcker med ett rum med luftutdragsstationer även om det finns upp till projektgrupper samtidigt i huset eftersom de inte löder samtidigt. Mekanisk verkstad: Kraven på en komplett produkt inklusive apparatlåda och liknande föranleder behov av en mekanisk verkstad. Den minimiutrustning som bör finnas där är en stationär och skyddad borrmaskin, flera olika skruvstäd och handverktyg av typen bågfil, hammare m.m. Litteratur: Fritt val av litteratur gäller. Elfakatalogen finns i laborationssalarna för att användas på plats. De flesta komponenttillverkare har Internetsidor med datablad och applikationsbeskrivningar tillgängliga, så något större behov av olika komponentkataloger finns inte längre. Bibliotek: KTH Syd, KTH Valhallavägen, Haninge Centrum samt alla andra. Se Appendix: Projektskåpsinnehåll för detaljer Se Appendix: Projektskåpskontrakt. Se Appendix: Bokningsprogram. Se Appendix Lödverkstadsutrustning Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Projektprocessen Före starten Innan projekten startar måste man ha förberett ovannämnda Resurser i projektet och Externa funktioner färdigt. Alla inblandade, förutom studenter, dvs. beställare, examinator (torer), handledare, konsult ( er) och assistent (er), måste gå igenom DiTaMa Handboken och Studentmanualen DiTa Ma X och diskutera eventuella sistasekundenändringar och/eller avvikelser från ovan nämnda dokument. Studentmanualen DiTaMa X korrigeras, förses med revisionsnummer och kopieras i det antal exemplar som räcker för alla inblandade inklusive studenter. Dokumentet annonseras eventuellt på nätet. DiTaMa Handboken kopieras i motsvarande antal kopior. Det är fördelaktigt, fastän inte absolut nödvändigt, att gruppindelningsprocessen nu är avslutad. Om så är fallet, kan studenterna sitta tillsammans i sina respektive grupper vid introduktionen. Detta är särskilt viktigt vid starten av det första projektet, DiTaMa, där studenterna för det mesta inte känner varandra. Introduktion (projektstart) Det är bäst att alla inblandade samlas på en plats under samma tid för att påbörja projektet. Detta efter det att man presenterat sig själv, kursansvarig presenterat andra inblandade och ett upprop av studenterna genomförts. Är det det första projektet bör man dela ut DiTaMa Handboken och gå igenom de viktigaste momenten i den. Man kan slå samman introduktion med den första resursföreläsningen. Om det är ett fortsättningsprojekt är det alltid bra att repetera projektprocessen för att förstärka förståelsen av projektets formaliteter. Med hjälp av föregående projekts utvärderingar kan man repetera lärdomar som kan vara till hjälp i den nya projektet. Blev t ex föregående projekts tidplaner tillräckligt bra? Vilka verktyg kan användas för att förbättra arbetet i det nya projektet. Vanliga fel, t ex underskattning av tidsåtgång för rapportskrivning, kan diskuteras redan här. Därefter bör Studentmanualen DiTaMa X behandlas och även generella förutsättningar, t ex varför projekten ingår i utbildningen i detta skede, planering, tids och budgetramar, examinationsvillkor mm. Första arbetsmötet Redan under introduktionen bör grupperna göra upp med handledaren om tid och plats för det första arbetsmötet. Eftersom det är viktigt att påbörja projektarbetet så fort som möjligt, bör mötet planeras in så snart som möjligt efter introduktionen, oavsett vilka andra aktiviteter som kan finnas inprickade i studenternas almanackor. Det första man bör göra är att välja projektledare (eller den första personen som skall utöva funktionen i det första projektet) och diskutera kommunikationsvägar och beslutsmetoder. En kontaktyta mellan handledare och projektledare etableras, så att handledaren lätt kan driva på saker genom projektledaren, vilken i sin tur måste etablera metoder för att hålla kontakt med gruppmedlemmarna. Se Fel! Hittar inte referenskälla. Upprop är en sorts inskrivning på kursen, man kan avstå eller genomföra det på andra sätt, förstås. Man kan använda den Power Point presentation Infomet, Projektmetodik.PPT som bifogas Instructor Manual. Se mera om det i DiTaMa Handboken. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Första uppföljningsmötet Första uppföljningsmötet äger rum när gruppen har analyserat uppgiften färdigt och har förhandlat, eller är redo att förhandla, med beställaren kring kravspecifikationen. På det sättet skiljer detta möte sig lite från övriga uppföljningsmöten. I olika projekt har detta olika betydelse, medan i DiTaMa kraven gäller innehåll och form på den rapport som man skall skriva om den svarta lådan medan redan i DiTaMa kravspecifikation i detalj beskriver en del av den prototyp som gruppen skall bygga. Protokollet från det första uppföljningsmötet med inskrivna ändringar eller kompletteringar av den i Student Manual DiTaMa X publicerade kravspecifikationen utgör något sorts kontrakt mellan beställaren och gruppen angående projektets resultat. Det har stor psykologisk betydelse för aktivering av mindre motiverade studenter om sådana finns i gruppen. Styrmöte I praktiken är det sällan man lyckas förhandla färdigt kravspecifikationen vid det första tillfället. Det är först när man kommer in i faktainsamlingsfasen som man upptäcker flera nyanser i de förhandlade kraven och behöver då kanske förhandla sig till undantag från den allmänna kravspecifikationen. Då finns det förstås möjligheter till omförhandling av kraven vid ett extra möte, ett s.k. styrmöte, med beställaren. En annan situation där ett styrmöte måste äga rum, är om samarbetet i gruppen fungerar dåligt eller om gruppen av någon anledning blivit av med en eller flera medlemmar. Styrmöte är ett officiellt möte med protokollföringskrav enligt DiTaMa Handboksdokumentet. Övriga uppföljningsmöten Övriga uppföljningsmöten följer det mönster som beskrivs i detalj i DiTaMa Handboken. Man måste här tillägga att i det praktiska livet en avslutad fas så småningom kan visa sig icke avslutad. Om så är fallet kallar man istället till ett styrmöte och rättar till det som måste ändras i protokollet från uppföljningsmötena. En annan praktiskt sak är att kravspecifikationen bör vara slutgiltigt förhandlad efter det andra uppföljningsmötet annars är det inte möjligt att börja realisera produkten. Men det kan förekomma undantag från den regeln också. Produktinlämning Kursexamination Examination i projektkurser har alltid varit diskutabel. KTHs högskoleingenjörsutbildningar har antagit en viss modell av examination av projektkurser. Modellen finns beskriven i Di TaMa Handboken i kapitlet Projekt i undervisningen handledning och examination. Det visar sig att det är väldigt svårt att hålla sig exakt till Handboken framför allt när det gäller två saker: Handledarna har svårt att samtidigt hjälpa grupper att utföra uppgiften och kontinuerligt examinera studenter i projektets alla aspekter. Examinatorn har svårt att sätta individuella betyg på deltagarna efter att endast ha deltagit vid redovisningen av projektet. Detta gjorde att vi föreslår en modifikation av den modell som beskrivs i Handboken. DiTaMa kontrakt I samband med det första uppföljningsmötet presenterar gruppen för beställaren/examinatorn varje gruppmedlems ansvarsområde separat. Beställaren/examinatorn måste godkänna an Se kursexamination Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen svarsområdesfördelningen mellan gruppmedlemmarna. Ansvarsområdena skrivs in i en speciell blankett Detta betraktas som ett individuellt kontrakt mellan beställaren/examinatorn och studenten. Exempel på ansvarsfördelning i DiTaMa : Deltagare : Projektledare samt strömförsörjning Deltagare : Mikrofonförstärkare. Deltagare : Filter. Deltagare : Effektförstärkare. Deltagare : Styrning och automatik. Flera olika fördelningar är möjliga, målet är att det inte skall finnas någon i gruppen som inte känner sig ansvarig för en del av projektet. Betyget Betyget och examinationen består av två delar. En gruppexamination kontrollerar graden av uppfyllande av kravspecifikationen för produkten i respektive projekt. En individuell examination kontrollerar uppfyllandet av de individuella kontrakten. Det sista görs på det sättet att gruppen får bedöma hur medlemmarna uppfyller kontrakten och delar ut ett antal poäng mellan varandra. Denna fördelning lämnas, tillsammans med produkten och rapporten, in till examinatorn vid produktinlämningstillfället. Under examinationstillfället kontrollerar examinatorn om gruppmedlemmarna verkligen fattade besluten över sitt ansvarsområde, genom att ställa kontrollfrågor. Om kontrollen utfaller positivt behåller examinatorn gruppens tilldelning av poäng för individen. Om kontrollen utfaller negativt får examinatorn göra avdrag eller göra en egen fördelning av individuella poäng. Denna modell har testas på KTH Campus Haninge med positiva resultat. Framtida utvidgningar En utvidgning, som redan har diskuterats och i viss mån provats i Haninge, är att fortsätta med DiTaMa modellen in på åk av utbildningen och koppla samman kurser som Digitalkonstruktion (huvudinnehåll: VHDL programmering), Systemkonstruktion (huvudinnehåll: en syntes av VHDL och konstruktion av mönsterkort) och Kretskortsproduktion (innehåll: tillverkning av kretskort) i ett DiTaMa projekt, där studenter skulle göra lay till en talmaskin byggd runt t ex en FPGAkrets, miniatyriserad samt förberedd för CEmärkning. Projektet skulle kunna genomföras i samarbete med den lokala industrin. Skolan skulle stå för den teoretiska utbildningen i VHDL, EMC och ECAD medan industrin skulle kunna sponsra med programlicenser och tillverkning av korten. Se Appendix: Individuell examinationsblankett. Projektledare som dessutom är ansvarig för ett tekniskt område får extra poäng för detta, se Studentmanualen DiTaMa för detaljer. Exempel av gruppexaminationskriterier se Appendix: Gruppexaminationsblankett. Fler detaljer finns i Studentmanualen DiTaMa. Se Appendix: Tillverkning av prototypen. Very High Speed Integrated Circuit Hardware Description Language Electromagnetic Compatibility Electronic Computer Aided Design JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Appenidix: Projektskåp Projektskåpets innehåll. Lödstation Biltema (),. Lödtennsrulle Biltema (),. Avlödningsfläta Biltema (),. Skruvmejsel Elfa (),. Gul skaltång Fanell (),. Multimeter med sladdar Biltema (),. Tennsug Biltema (),. Lödstativ Biltema (),. ICurdragare Elfa (),. Handfräs Elfa (),. Sats om putsverktyg Elfa (),. Clas Ohlsson verktygssats Clas Ohlson (),. Röda testpinnar Elfa (),. Svarta testpinnar Elfa (),. Kopplingsdäck Miko (?) ~. Nycklar Figur Innehåll i projektskåp Skåpmått: xx (bxhxd) Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Figur Till vänster, en del av skolans projektskåp. Till höger, projektskåp inuti. JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Appendix: Projektskåpskontrakt. Allmänt Kontraktet gäller mellan gruppen, i form av dess ombud, och KTH Syd Campus Haninge. Kontraktet gäller för projekt under, från den mars tills vidare, dock som längst juni. Underskrift av detta kontrakt samt deponerande av kronor, medför att projektgruppens ombud ansvarar för att nycklarna återlämnas och att eventuell ersättning betalas vid förlust av verktyg, nycklar eller andra skåpstillbehör.. Skåpet Vid mottagning / återlämning av skåpet skall skåpet innehålla: Lödstation Lödtennsrulle Avlödningsfläta Skruvmejsel Gul skaltång Multimeter med sladdar Tennsug Lödstativ kr kr kr kr kr kr ICurdragare Handfräs Sats om putsverktyg Clas Ohlsson verktygssats Röda testpinnar Svarta testpinnar Kopplingsdäck Nycklar DiTaMa Analogdel E DiTaMa E kr kr kr kr kr/st kr /st kr/st kr/st kr kr. Hantering Kontrollera att skåpet är komplett vid mottagande och, om så ej är fallet, kontakta snarast projektskåpsansvarig per epost. Förluster av verktyg skall anmälas per epost till projektskåpsansvarig (elass@syd.kth.se ) innan projektperiodens slut. Återlämning Skåpet skall vara rensat från privata tillhörigheter inklusive skräp när nycklarna återlämnas. De verktyg och tillbehör som är märkta skall givetvis ha samma nummer som skåpet. Utrustningen skall vara i gott skick vid återlämnandet. Det skall vara snyggt och prydligt i skåpet. Nycklarna skall lämnas tillbaka till projektexaminator vid redovisningen, dock senast juni. Kontakta projektexaminator och projektskåpsansvarig i de fall nycklarna ej kan återlämnas på angivet datum. När nycklarna är tillbaka, kontrolleras skåpet. Det är skåpsinnehållet vid revideringen som avgör hur mycket som eventuellt dras av depositionen. Överstiger summan av borttappade verktyg den deposition som erlagts, är gruppen, i form av dess ombud, skyldig att betala den överskjutande summan. Om gruppen, i form av dess ombud eller i sin helhet, inte betalar den överskjutande summan, meddelas projektexaminatorn omgående för vidare åtgärder. Verktygens värde ovan är det som gäller vid avdrag och har satts upp den mars. Är skåpet i sin ordning återlämnas kronor. Därefter finns pengarna att hämta ut under ett halvår efter kontraktets slutdatum innan summan tillfaller skolans projektskåpskonto. Datum för utlämning av depositionen meddelas per epost. Om gruppen ej går med på ovanstående krav skall dess ombud ej skriva på kontraktet och därmed avsäga sig rätten till ett projektskåp. Stockholm den mars... Ombudets underskrift...... Namnförtydligande............ Ombudets personnummer Klass Grupp Skåpsnummer...... Ombudets EPost Ombudets Telefonnummer Ifylles av Elektroassistenterna Sidan kr deposition inbetald.... Utkvitterad av Datum Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Appendix: Lödverkstadsutrustning JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Appendix: Gruppexaminationsblankett DITAMA Grupp X EX Handledare: Xxx Xxxxxxx Betyg för DITAMA projektet Grundbetyg Uppfyllt kravspecifikationen och inlämnat i tid. Poäng: Dokumentation Design. Kvalité av dokumentation utöver det som krävs i kravspecifikationen.. Originell men ändamålsenlig yttre design. Montering Användarvänlighet. Genomtänkt och prydlig montering av kretskortet.. Användarvänlighet (ergonomi). Storleken Ljud Service Finesser Batteri Automatik ANTAL POÄNG:. Miniatyrisering, utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Ljudkvalité utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Service och testvänlighet utöver de testpunkter som beskrivs i kravspecifikationen.. Extra finesser eller funktioner som höjer kvalitén på produkten men inte beskrivs i kravspecifikationen.. Användning av ett batteri med lägre nominell spänning än den oftast förekommande på V.. En elektronisk (automatisk) strömbesparingsfunktion (ej mekanisk omkopplare).. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen Appendix: Individuell examinationsblankett DITAMA Namn Frågor Svar Ind. poäng Betyg Projektledare Gruppens: Ev. ansvarsområde Examinators PN och kvittens: Andra Medlem Gruppens: Ansvarsområde Examinators PN och kvittens: Tredje Medlem Gruppens: Ansvarsområde Examinators PN och kvittens: Fjärde Medlem Gruppens: Ansvarsområde Examinators PN och kvittens: Ev. femte Medlem Gruppens: Ansvarsområde Examinators PN och kvittens: JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

Appendix: Tillverkning av produkten Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Handledarmanualen JeanPierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan Appendix: Exempel på signalschema för DiTaMa R K W R $G_DGND R k R C n C.u R k D HSMS W W U LP fb tap sd sense input error W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR R.k C u D LED UA TLCC v v MEMV UB TLCC v v C.u HOLD_P $G_DGND C U C.u R k HOLD_R R k Batterianslutn ing U MY_TCLOSE = W D HSMS R k IN C p U MY_TCLOSE = U PALCEVHPC/ I I I I I I I I OE/I CLK I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O A_D W U LP fb tap sd sense input error R.k U mymmv w oe s s a a a a a a a a a a a a a a a a dq dq dq dq dq dq dq dq vcc a MinneV Ditama A K T H Syd, Campus Haninge Anpassat för kretskortstillverkning Ditama v Page Size: R k W A/D W KLAR R k DHSMS R k D HSMS C n REC U adc VREF VREF VIN WR/RDY MODE RD CS DB DB DB DB DB DB DB DB VCC INT GND OFL W U MP DB DB DB DB DB IOUT IOUT DB DB DB VREF RFB CS WR R U LP fb tap sd sense input error C u C.u R k APWR W MIC W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR U TDAC in in vcc nc nc C.u $G_DGND R k u lp fb tap sd sense input error R k C n APWR D HSMS REC PLAY R.k KLAR $G_DGND R UC TLCC v v R.k D_A U My_B trigger put reset control threshold discharge vcc U LP fb tap sd sense input error $G_DGND PLAY C.u R K W R $G_DGND R k R C n C.u R k D HSMS W R K W R $G_DGND R k R C n C.u R k D HSMS W W U LP fb tap sd sense input error W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR R.k C u W U LP fb tap sd sense input error W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR R.k C u D LED UA TLCC v v MEMV UB TLCC v v C.u HOLD_P $G_DGND C U C.u R k HOLD_R D LED UA TLCC v v MEMV UB TLCC v v C.u HOLD_P $G_DGND C U C.u R k HOLD_R R k Batterianslutn ing U MY_TCLOSE = W D HSMS R k IN C p U MY_TCLOSE = U PALCEVHPC/ I I I I I I I I OE/I CLK I/O I/O R k Batterianslutn ing U MY_TCLOSE = W D HSMS R k IN C p U MY_TCLOSE = U PALCEVHPC/ I I I I I I I I OE/I CLK I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O A_D W U LP fb tap sd sense input error R.k U mymmv I/O I/O I/O I/O I/O I/O A_D W U LP fb tap sd sense input error R.k U mymmv w oe s s a a a a a a a a a a a a a a a a dq dq dq dq dq dq dq dq vcc a MinneV Ditama A K T H Syd, Campus Haninge Anpassat för kretskortstillverkning Ditama v Page Size: R k W A/D W KLAR w oe s s a a a a a a a a a a a a a a a a dq dq dq dq dq dq dq dq vcc a MinneV Ditama A K T H Syd, Campus Haninge Anpassat för kretskortstillverkning Ditama v Page Size: R k W A/D W KLAR R k DHSMS R k D HSMS C n REC U adc VREF VREF VIN WR/RDY MODE RD CS DB DB DB DB DB DB DB DB VCC INT GND OFL W U MP R k DHSMS R k D HSMS C n REC U adc VREF VREF VIN WR/RDY MODE RD CS DB DB DB DB DB DB DB DB VCC INT GND OFL W U MP DB DB DB DB DB IOUT IOUT DB DB DB VREF RFB CS WR R U LP fb tap sd sense input error C u C.u R k APWR DB DB DB DB DB IOUT IOUT DB DB DB VREF RFB CS WR R U LP fb tap sd sense input error C u C.u R k APWR W MIC W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR U TDAC in in vcc nc nc C.u $G_DGND R k W MIC W U HCT GND VCC CLK QA QB QC QD QE QF QG QH QI QJ QK QL CLR U TDAC in in vcc nc nc C.u $G_DGND R k u lp fb tap sd sense input error R k C n APWR D HSMS REC PLAY R.k KLAR u lp fb tap sd sense input error R k C n APWR D HSMS REC PLAY R.k KLAR $G_DGND R UC TLCC v v R.k D_A U My_B trigger put reset control threshold discharge vcc U LP $G_DGND R UC TLCC v v R.k D_A U My_B trigger put reset control threshold discharge vcc U LP fb tap sd sense input error $G_DGND PLAY C.u