KTH Syd CAMPUS HANINGE Reviderat KTH Syd CAMPUS HANINGE. Studentmanualen. för projekt. DiTaMa 1

Transkript

1 KTH Syd CAMPUS HANINGE Reviderat KTH Syd CAMPUS HANINGE Studentmanualen för projekt DiTaMa

2

3 Reviderat DiTaMa Den röda tråden genom utbildningen. Introduktion Kursen är en del av en kedja av projektkurser som ges på Elektroingenjörsutbildningar. Den första har ni redan gått, det vill säga projektdelen i kursen Project Management. Syftet med Project Management-projektet var att lära er att arbeta i projektform, att lära er att göra en teknisk utredning och att redovisa resultatet muntligt och skriftligt. Genom att ge er en DiTaMa -prototyp som undersökningsföremål under Project Managementprojektet, har vi åstadkommit att själva apparaten inte är helt främmande för er när ni skall börja bygga er egen prototyp av denna. En del av de gruppdynamiska processer som ni har gått igenom under det första projektet, kan utnyttjas i den här kursen också. Efter Practical Training kommer Industrial Training under termin där ni kommer att bygga den digitala delen av DiTaMa. Studenter, från åk, förra läsåret, har tillverkat stycken DiTaMa -apparater så att varje grupp får en i sitt skåp för att prova sina konstruktioner emot. Vi hoppas att ni lär er mycket under kursens gång men också att ni har det roligt. Men framförallt vill vi att ni upplever den speciella känslan då man har gjort något som fungerar alldeles själv. Lycka till!

4

5 Reviderat Innehåll INTRODUKTION... INNEHÅLL... KURSENS UPPLÄGGNING... EXAMINATION:... BETYGSÄTTNING:... LITTERATUR:... KRAVSPECIFIKATIONEN... INTRODUKTION:... FUNKTIONSKRAV:... KOSTNADSKRAV:... PRODUKTIONSKRAV:... KOMPONENTER:... MILJÖKRAV:... TEST OCH REPARATION... GRÄNSSNITTET MOT DEN DIGITALA DELEN... DOKUMENTATIONSKRAV:... RESURSER... RESURSFÖRELÄSNING:... KONSULTER:... HANDLEDARE:... UTRUSTNING:... SCHEMATID... INTRODUKTION... ARBETSMETODIK... DIMENSIONERING AV EN FÖRSTÄRKARE... DIMENSIONERING AV MATNINGSSPÄNNING.... DIMENSIONERING AV EN FILTER... APPENDIX: GRUPP EXAMINATIONSBLANKETT DITAMA... APPENDIX: INDIVIDUELL EXAMINATIONSBLANKETT DITAMA...9 APPENDIX: SIGNALSCHEMA AV DITAMA... APPENDIX: LAYOUT AV DITAMA... APPENDIX: KOMPONENTPLACERING DITAMA... APPENDIX: PLANERINGSEXEMPEL... APPENDIX: MÄTNINGAR I DITAMA AV JEVGENIJ KLÖPFER... APPENDIX: PRAKTISKA LÖDNINGEN I DATAPROJEKTET AV TORGNY FORSBERG...

6 Senast utskrivet Kursens uppläggning Tidsmässigt ligger kursen mycket bra eftersom den börjar vecka (slutet av v egentligen) och slutar vecka, alltså veckor senare. Detta är tillräckligt långt tid för att väl kunna planera de ca timmar arbete som det skall ta för var och en av deltagarna. EXAMINATION: Examinationen sker genom skriftlig rapport, och funktionstest av prototypen. Prototypen och rapporten lämnas in av alla grupper samma dag, i år blir det den maj kl.... Rapporten lämnas på en diskett eller CD skiva. Grupper som inte hinner lämna in en fungerande prototyp och/eller en komplett rapport under den utsatta tiden får boka en ny tid till och med maj, kl... Gruppen får, poängs avdrag från grundpotten, för varannan påbörjad dag av försening. Grupper som inte lyckas med detta heller, hänvisas till omtentamen i augusti med poängs avdrag från grundpotten. Vid inlämnande kontrolleras apparatens funktionsduglighet och ett inlämningsprotokoll fylls i, se bilagor. Examinationen sker enligt tentamensschema den : e maj t.o.m. maj,. Detaljplanering för examinationen annonseras senare i kursen. Examinationsifyllningsformulär finns i appendix till denna planering. BETYGSÄTTNING: Prototypen, om den fungerar enligt kravspecifikationen, och rapporten, om den innehåller alla delar, ger poäng tillsammans. D v s varje gruppmedlem får poäng. Avdrag kan göras om prototypen inte uppfyller kravspecifikationen helt och hållet. Om avdraget skulle vara större än poäng sammanlagt med det som man eventuellt drar av för leveransförsening, hänvisas gruppen till omtentamen i augusti med poängs avdrag från grundpotten. Extra poäng kan tilldelas för följande egenskaper av prototypen:. Kvalité av dokumentation utöver det som krävs i kravspecifikationen.. Originell men ändamålsenlig yttre design.. Genomtänkt och prydlig montering av kretskortet.. Användarvänlighet (ergonomi).. Miniatyrisering, utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Ljudkvalité utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Service och testvänlighet utöver de testpunkter som beskrivs i kravspecifikationen.. Extra finesser eller funktioner som höjer kvalitén på produkten men inte beskrivs i kravspecifikationen. 9. Användning av ett batteri med lägre nominell spänning än den oftast förekommande 9 V.. En elektronisk (automatisk) strömbesparingsfunktion (ej mekanisk omkopplare). Sammanlagd, maximallt poäng kan läggas till de som nämndes tidigare men inte mer än, poäng per ovan uppräknade områden. Dessutom får varje grupp som består av medlemmar vid betygsättning, sammanlagd poäng för att fördela bland medlemmarna enligt den individuella prestationen. En grupp som består av medlemmar får poäng för fördelning som ovan. Om en grupp håller på att blir mindre än vid förhandling av kravspecifikationen (en eller flera icke aktiva medlemmar av någon anledning), måste styrmöte med handledare och examinator sammankallas så fort som möjligt. På styrmötet bestäms om gruppen får fortsätta att existera och hur många poäng gruppen skall få för individuell fördelning i fall den fortsätter med projektet. Håller man inget styrmöte och kommer med ett mindre antal gruppmedlemmar till examinationen riskerar gruppen att få avdrag i poängtilldelning för prototypen och projektledaren får dessutom avdrag vad gäller de individuella poängen. Det är upp till varje grupp hur den fördelar de individuella poängen men särskild skriftlig (underskrivet av alla medlemmar) motivering krävs om någon får flera än poäng eller färre än poäng. Poängfördelningslista skall lämnas i ett slutet kuvert till examinatorn tillsammans med prototypen och rapporten. Under examinationen försvarar gruppmedlemmarna sitt poänginnehav genom att svara på frågor rörande deras ansvarsområde enligt överenskommelse på första uppföljningsmöte med beställare/examinator. Examinatorn drar av poäng för individuell prestation i de fall där den ansvarige gruppmedlemmen inte förstår de beslut han själv skulle fattat i projektet. Projektledare bokar tider hos examinatorn. Se betygsättning. Se dokumentationskrav. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

7 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Dessutom får varje projektledare, som förutom projektledarjobbet har ansvar för en del av prototypen, extra individuella poäng. För godkänd krävs minimum poäng. Poängsumma mindre än poäng ger betyg, poängsumma mindre än 9 ger betyg, poängsumma 9 och mera ger betyg. Poäng Betyg - U LITTERATUR: Det finns inte något enstaka kursbok för kursen. Man har stor nytta av faktasidor i Elfa-katalogen eller av Elfa-boken, Fakta om elektronik Stefan Karnebäck, Studentlitteratur, samt litteratur i de teoretiska kurserna. Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

8 Senast utskrivet Kravspecifikationen INTRODUKTION: Uppgiften är att konstruera och tillverka en analog del av en Digital Talmaskin, d v s en mikrofon med mikrofonförstärkare, filter, effektförstärkare med filter och högtalare. Apparaten skall förses med ett matningsspänningsaggregat med ett batteri och en lämplig låda med kretskort som ett mekaniskt stöd för konstruktionen. FUNKTIONSKRAV: Apparaten skall göra det möjligt att spela in och spela upp ljud på- och från en digital del av DITAMA. Den digitala delen av DITAMA lånas ut till varje grupp och skall återlämnas tillsammans med prototypen av den analoga delen. Matningsspänningsaggregaten skall klara av att, förutom den analoga delen, försörja den digitala delen med spänning och effekt på minst timmars "stand by" tid, och en halvtimme inspelnings- eller uppspelningstid. Ljudkvaliteten skall vara av telefonstandard d v s bandbredden till Hz krävs minst i båda delarna. Inspelningskänsligheten skall räcka till att spela in normalt tal då apparaten hålls i handen och personen som talar håller den ca till cm från munnen. Avspelningssignalstyrkan skall vara tillräcklig för att man tydligt skall höra vad som spelas upp i högtalaren om apparaten är placerad på samma sätt som vid inspelningen. Det skall inte behöva vara ovanligt tyst i rummet där provet äger rum. Den digitala delen får ligga på bordet under uppspelning- och avspelningsprovet. KOSTNADSKRAV: Max komponent kostnad, kronor inkl. moms, betalas av studenter. Den totalt kostnaden för hela DITAMA d v s inklusive den digitala delen (görs i åk ) är begränsad till SEK. Det som man sparar på den analoga delen har man till godo i den digitala delen. Verktygen och lokalen (platser i laborationssalar får bokas för ändamålet, se resurser) tillhandahålles av skolan för montering och felsökning av prototypen. Skolan sponsrar varje grupp med resistorer och kondensatorer, distansskruvar och lödtenn i behövligt mängd men bara av den sort som är aktuell på skolan. Annan sponsring än skolans kan också förekomma men kostnadstak måste respekteras. Komponenter som man får genom sponsring räknas in i kalkylen till det mest förmånliga pris som finns i Elfa-katalogen. I fall av udda komponenter som t ex lådor tar man det mest förmånliga priset som finns i Elfa-katalogen av en komponent som mest liknar den som man fått genom sponsring. T ex i fall av låda skall det vara liknande volym. PRODUKTIONSKRAV: Kretskortet skall tillverkas i skolans lokaler. Den mekaniska konstruktionen får beställas utifrån eller göras på annat håll men i sådana fall skall en fullständig kostnad tas med i kostnadsberäkningen. Elektronikkomponenter skall monteras på ett s.k. experimentkort (kan köpas från Elfa) med hjälp av lödning eller annan teknik där lödning är omöjlig. Experimentkortet skall placeras i en lämplig låda. Storleken av kretskorten skall inte överskrida x9 mm eller den sammanlagda (om det finns flera än en) ytan skall inte överstiga,x - m. Hela apparaten inklusive lådan skall inte vara större än ml KOMPONENTER: Konstruktionen får inte innehålla aktiva kretsar som varje grupp har fått i projektskåpet för provkopplingar och laborationer. LM och en LM kommer att finnas i skåpen. De skall lämnas tillbaka. Kondensatorer och resistorer kommer att finnas i laborationssalar för provning och montering i apparater. MILJÖKRAV: DiTaMa skall vara så strömsnålt konstruerad som möjligt för att skona miljön. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

9 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Konstruktionen skall innehålla en batteribesparingsfunktion, dvs. energi från batteriet skall tillföras endast de delar av konstruktionen som aktuellt används, övriga skall kopplas bort från batteriet. TEST OCH REPARATION Kortet skall vara konstruerat så att det skall vara möjligt att felsöka kortet och reparera det. En funktionstest skall kunna utföras med den digitala delen som gruppen fick i sitt projektskåp. En prototyp av den digitala delen skall vara tillgänglig för tester och examination. Mätningar på den färdiga prototypen skall genomföras. Framför allt mätning av bandbredden med hjälp av t.ex. HP-VEE program eller annan automatiseringsmetod. Strömförbrukningsmätning, innehåll av övertoner i en signal på khz, separat för den signalen som spelas in och den som spelas upp. GRÄNSSNITTET MOT DEN DIGITALA DELEN Schema och komponentplaceringen av DiTaMa finns som appendix till denna planering. Man kan följa de olika signalernas gång för att bättre förstå deras karaktär. Men egentligen räcker det att ta hänsyn till att DiTa- Ma kräver att insignalen till den ligger mellan och [V] och att DiTaMa belastar signalkällan i den analoga delen med [ma] signalström. Den digitala delen kommer att avge en signal som ligger mellan och, [V], till högtalarförstärkaren, om man spelade in en signal mellan och volt. Den digitala delen (DiTa- Ma ) kan belastas med max [ma] signalström. Interface (gränssnittet) mot den digitala delen för funktionstestet skall utgöras av HDR-kontakt, som erhålls från skolan. Figur Bilden visar gränssnitskontakten mellan den analoga delen och den digitala delen. Signalväg i den analoga delen Ben nummer Namn i schema Signalväg i den digitala delen Signal till effektförstärkare V p-p D_A Analogsignal från D/A-omvandlare max värde V p-p i praktiken ca, V p-p Kan användas för automatiskt batteribesparing. HOLD_P Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under PLAY aktiv. Signal från mikrofon efter förstärkning och filtrering, maximallt [V p-p ] A_D Analogsignal till A/D-omvandlare. Maximallt skall vara [V p-p ] Kan utnyttjas för automatisk batteribesparing. HOLD_R Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under REC aktiv. Jord, referensnivå, nollnivå till alla kretsar. $G_DGND Jord, referensnivå, nollnivå till alla kretsar. Kan utnyttjas för dubblering av PLAYknappen och/eller batteribesparing. PLAY Digital styrsignal från tryckknappen PLAY, volt under nertryckning av PLAY. Från batteri efter reglering och batteribesparingskretsen. Strömbehov skall undersökas. $G_DPWR Matningsspänning V, ca ma, till alla digitala kretsar med minne undantaget. Kan utnyttjas för dubblering av REC knappen och/eller batteribesparing. Från batteri efter reglering och batteribesparingskretsen vid Stand By läge. Spänning och strömbehov skall under- REC Digital styrsignal från tryckknappen REC, volt under nertryckning av REC. 9 MEMV Matningsspänning max V till minne. DiTaMa betyder hela konstruktionen inklusive digital del. DiTaMa betyder analog del av konstruktionen och Di- TaMa hänvisar till den digitala delen. Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

10 Senast utskrivet sökas. Kan utnyttjas för automatiskt batteribesparing. KLAR Digital styrsignal från styrkretsen PALCE, nära volt under REC och PLAY aktiv. Figur Benkonfiguration i kontakten. Observera att strömdata ovan gäller vid matningsspänning, volt. Ändringar av matningsspänning neråt minskar strömförbrukning, ändringar uppåt ökar strömförbrukning. DiTaMa (digital del) fungerar tillfredställande med matningsspänningar ner till ca volt. DOKUMENTATIONSKRAV: Rapporten skall innehålla all information som behövs för att en tekniker skall kunna återskapa apparaten. I övrigt skall rapporten följa föreskrifter för rapportskrivning från DiTaMa Handboken. I de moment där DiTa- Ma Handboken och denna kravspecifikation motsäger varandra gäller kravspecifikationen. Särskilt : Det skall finnas beskrivning av alla delar i tur och ordning (hänvisningar till bifogade signal- och komponentplaceringsschema), med motivation till val av varje aktiv komponent samt om det gäller minst olika väsentliga parametrar, jämförelse med två andra komponenter. Det skall finnas resultat av mätningar av prototypens parametrar gjorda enligt punkten Test och Reparationer ovan. Det skall finnas signalschema (ritat i Design Center/Schematics eller OrCad/Capture eller annat ECAD program) med samma referensnummer som i rapporttexten och komponentplaceringsschemat. Det skall finnas komponentplaceringsschema med samma referensnummer som i signalschemat. Det skall finnas testresultat av prototypen och trimningsanvisningar. Det skall finnas fullständiga komponentlistor med priser. RESURSER RESURSFÖRELÄSNING: Resursföreläsningar: tim. Övningar: tim (alla grupper av en viss handledare per tillfälle). Summa lärarledda timmar. Resursföreläsningarna skall egentligen vara frågestunder. För den första resursföreläsning blir temat, Arbetsmetodik, en del av övriga teman finns i planeringen, men alla frågor är välkomna. KONSULTER: Anders Andersson. Rum 9. Tfn. /XXX XX XX. E-post andersson@syd.kth.se, konsultationer av mätningar och mätinstrument. Bertil Bertilsson. Rum, plan. Tfn. -XXX XX XX. E-post bertilsson@syd.kth.se, projektskåpansvarig, bokning och ordning på arbetsplatser, skolans komponenter. Piotr Kolodziejski. Rum. Tfn. /9 9. E-post piotr@syd.kth.se, konsultationer av tekniska lösningar (varje grupp timmar, flera grupper åt gången får förekomma). Bokningsbara tider annonseras; söker man genom GruppWise ( i en Webbacces: klicka på schemaikonen i vänstra marginalen, därefter klicka på Skapa Bokning, i det fönstret som öppnas skriver ni mitt namn i rubriken, vidare finns det en meny på vänster sida klicka på Sökning efter lediga tider. Längst ner kommer en lista med lediga tider. Skicka en bokning till mig för godkännande. ECAD står för Electronic Computer Aid Design Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

11 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen HANDLEDARE: Cesar Cesarsson David Davidsson Edvard Edvardsson Fredrik Fredriksson Gunnar Gunnarsson Handledarens roll är att se till att arbetet i gruppen flyter utan störningar. Tekniska frågor skall ställas till konsulter, antigen internt eller externt (företagen, Internet m m) Handledaren får arbetstimmar för varje grupp, ¾ av den tiden skall handledaren vara med gruppen i form av uppföljningsmöten, arbetsmöten, gruppdynamikkonsultationer. Gruppen bestämmer hur handledarens tid används med undantag av uppföljningsmöten där handledaren måste vara med. UTRUSTNING: Ett skåp per grupp med verktyg, material och en prototyp av DiTaMa kvitteras ut från assistenten på samma sätt som i första projektkursen. Laborationssalar med datorer och grundinstrument tillgängliga. Dessa är likspänningsaggregat, oscilloskop, och signalgenerator och de skall stå framme på varje bord och vara tillgängliga dygnet runt för mätning och felsökning. Bokning av labbplatser sker på vid kvittering av projektskåp får man lösenord och id. Boka inte datorer i laborationssalar för rapportskrivning, det finns inte tid till det. SCHEMATID Nr Tid/Lärare Rubrik Innehåll Kommentar F h, PrKi, Introduktion Introduktion till kursen, presentation av tidtabell, krav, examination, handledare. Gruppindelning andra praktiska frågor. Kursplan och kursplanering finns på: Arbetsmetodik Arbetsmetodik i projekt. Arbetsmetodik vid konstruktionsarbete. F h, PrKi, F h, PrKi, Dimensionering av en förstärkare Dimensionering av matningsspänning. Datablad för en OP-förstärkare, dimensionering av en förstärkare. Floyd kap. Val av matningsspänning, val av ett batteri, dimensionering av en spänningsregulator. Floyd kap. Voltage Regulators De praktiska frågorna behandlas. Integrerade spänningsregulatorer berörs F h, PrKi, Dimensionering av ett filter Filtertyper, filterrealisationer, programvaran för att dimensionera filter. Floyd kap. Active Filter Information finns på Vestervik: Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

12 Senast utskrivet Appendix: Gruppexaminationsblankett DITAMA Grupp X E-X Handledare: Xxx Xxxxxxx Betyg för DITAMA projektet Poäng: Grundbetyg Dokumentation Design Uppfyllande av kravspecifikationen och tid för inlämnning.. Kvalité på dokumentation utöver det som krävs i kravspecifikationen.. Originell men ändamålsenlig yttre design. Montering Användarvänlighet Storleken Ljud Service Finesser Batteri Automatik ANTAL POÄNG:. Genomtänkt och prydlig montering av kretskortet.. Användarvänlighet (ergonomi).. Miniatyrisering, utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Ljudkvalité utöver det som sägs i kravspecifikationen.. Service och testvänlighet utöver de testpunkter som beskrivs i kravspecifikationen.. Extra finesser eller funktioner som höjer kvalitén på produkten men inte beskrivs i kravspecifikationen. 9. Användning av en batteri med lägre nominell spänning än den oftast förekommande 9 V.. En elektronisk (automatisk) strömbesparingsfunktion (ej mekanisk omkopplare).. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

13 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Appendix: Individuell examinationsblankett DITAMA Namn Frågor Svar Ind. poäng Betyg Projektledare Gruppens: Ev. ansvarsområde Examinators PN och kvittens: Andra Medlem Gruppens: PN och kvittens: Examinators Ansvarsområde Tredje Medlem Gruppens: PN och kvittens: Examinators Ansvarsområde Fjärde Medlem Gruppens: PN och kvittens: Examinators Ansvarsområde Ev. femte Medlem Gruppens: Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan 9

14 Senast utskrivet PN och kvittens: Examinators Ansvarsområde Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

15 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Appendix: Signalschema av DITAMA R 9K $G_DPWR R R k R C W n A/D C.u R 9k W D HSMS- W U W LP9 out - gnd fb sense input tap + sd error R.k W 9 QL QJ QK QI QH QF QG QE QC QD QB QA VCC CLR U HCT GND CLK C u D LED + - UA v+ TLC9C v- MEMV + - UB v+ out TLC9C v- W C.u HOLD_P $G_DGND C U R k R k C.u Batterianslutn ing W HOLD_R MY_TCLOSE = U D HSMS- R9 k IN C p $G_DPWR 9 MY_TCLOSE = U PALCEVH-PC/ I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O I/O U CLK I OE/I9 I I I I I I I 9 W A_D $G_DPWR U - LP9 out gnd fb sense input tap + sd error A R.k Minne-V 9 U mymm-v gnd dq dq dq dq dq dq dq dq vcc a a a a a a a9 a a a a a a a a a a s s w oe 9 9 R k Page Size: K T H Syd, Campus Haninge Anpassat för kretskortstillverkning Ditama v 9 Ditama Version: 9. Februari Page of $G_DPWR KLAR R k DHSMS- C.u W R k D HSMS- C n REC adc U 9 VIN WR/RDY MODE RD CS VREF+ VREF- DB DB DB DB DB DB DB DB INT OFL VCC GND U9 9 MP RFB VREF DB DB IOUT DB IOUT DB DB DB DB DB WR CS U sense input tap sd LP9 out + R - gnd fb error C9 u APWR $G_DGND VCC CLR U HCT GND $G_DGND 9 R k W MIC C.u W 9 QL QJ QK QI QH QG QF QE QC QD QB QA CLK U vcc in out TDAC nc gnd out nc ingnd u R k lp9 - out gnd fb sense input tap + sd error C n $G_DPWR $G_DPWR PLAY REC 9 $G_DGND KLAR R out UC TLC9C v- v+ out D_A - U vcc trigger reset output control threshold discharge My_B gnd U sense input tap sd LP9 out + gnd fb $G_DGND error $G_DPWR PLAY APWR R.k C.u D HSMS- R k R.k Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

16 Senast utskrivet Appendix: Layout av DITAMA Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

17 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Appendix: Komponentplacering DITAMA Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

18 Senast utskrivet Appendix: Planeringsexempel Aktivitet Innehåll Förväntade resultat V Förberedelse/Analysfasen Resursföreläsningar Presentation av kursen. Kännedom av uppläggning av Analoga Systemkursen. Kännedom om kravspecifikationen Gruppindelning Förhandlingar om gruppsammansättning i de fall där det behövs Arbetsmöten Val av projektledare Analys av uppgiften Grov planering av hela projektet Detaljplanering av Fas Faktainsamling Tilldelning av handledare Tilldelning av individuella uppgifter för fas sker. Ramplaner för projektet uppstår. V Analysfasen Uppföljningsmöte Presentation av individuella uppgifter, underskrift av kontraktet. Beslut om planen för Fas V- Faktainsamlingsfasen Mellan mötena Individuell insamling av data enligt Detaljplanering för Fas Arbetsmöten Utbyte av fakta insamlade individuellt enligt Detaljplanering för Fas Mellan mötena Individuell insamling av data enligt Detaljplanering för Fas Arbetsmöten Utbyte av fakta insamlade individuellt enligt Detaljplanering för Fas V- Faktainsamlingsfasen Mellan mötena Individuell insamling av data enligt Detaljplanering för Fas Arbetsmöten Utbyte av fakta insamlade individuellt enligt Detaljplanering för Fas Detaljplan för Fas Uppföljningsmöte Presentation av de individuella arbetsresultaten. Beslut om planen för Fas Korrigering av Grovplanering görs Budget sammanställs Skrivning av protokoll med detaljerade uppgifter (arbetstider) om de individuella insatserna under fas. Beslut om mera fakta behövs, planering av eventuella laboratorieförsök Beslut om mera fakta behövs, planering av eventuella laboratorieförsök Schema och simuleringsresultat samlas. Fördelning av arbetsuppgifter för alla medlemmar i gruppen görs Skrivning av protokoll med detaljerade uppgifter om de individuella insatserna under fas görs. Beslut om lösningsval och komponentval fattas. V- Genomförandefasen Mellan mötena Individuellt arbete att koppla upp delar av Ditama pågår Arbetsmöten Ihopkoppling av de individuella delarna enligt Detaljplanering för Fas Förslag till slutmontering Mellan mötena Slutmontering Mätningar av prototypen Detaljplan för Fas Uppföljningsmöte Presentation av de individuella arbetsresultaten. Beslut om planen för Fas Korrigering av Grovplanering görs Budget revideras V- Redovisningsfasen Mellan mötena Individuellt arbete med att skriva delar av rapporten och redovisningsmaterialet pågår Alla delar är kontrollerade på en labbplatta Anpassning av delarna sker. Eventuell rationalisering av komponenter. Inköpslistor sammanställs Helheten är monterad och testad vad gäller funktion, frekvensgång och strömförbrukning. Planen för rapport och presentation är utarbetad med individuella arbetsuppgifter. Skrivning av protokoll med detaljerade uppgifter om de individuella insatserna under fas görs. Alla delar av rapporten är skrivna. Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

19 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Aktivitet Innehåll Förväntade resultat Arbetsmöten Sammanställning av de individuellt skrivna delarna av rapporten. Diskussioner om redovisningsmaterial m m. Rapporten lämnas till handledaren för kritisk granskning Anpassning av delarna sker. Eventuell rationalisering av upprepningar. Koordination av bild- och bilagenummer m.m. sker. Uppföljningsmöte Presentation av de individuella arbetsresultaten. Beslut om protokollen tas. Protokollen lämnas in till examinatorn. Individuell poängfördelning görs, skrivs under och lämnas in till handledaren Kursutvärdering förbereds Protokollskrivning med detaljerade uppgifter om de individuella insatserna under fas görs. Protokollen skrivs under av alla gruppmedlemmar och handledare och lämnas in till examinatorn Redovisning och examination Betyg och kunskap för livet Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

20 Senast utskrivet Sidan Appendix: Mätningar i DiTaMa av Jevgenij Klöpfer. Mätningar skall utföras enligt kravspecifikationen (se Planering för Analoga System) på en färdig prototyp. Dvs den analoga delen av talmaskinen måste vara monterad (lödd) på ett kort före mätningarna och fungera. Mätningar på övertoner (Fourieranalys). Mätutrustning: AFG eller DFG, Scopemeter PM9 eller Fluke, Optisk sladd, Data med programmet Fluke View Scopemeter. Mätningarna skall utföras för In-förstärkare och Ut-förstärkare (Effektförstärkare). a) In-förstärkare Förstärkaren matas från FG med en sinusformad spänning med f = khz. Scopemetern kopplas till utgången. Använd gärna AC-ingång för att blockera den likspänning som utsignalen eventuellt innehåller. Ingångsignalen skall ökas tills Uut (p/p) = V (se kravspecifikationen). (Testa att det inte finns någon klippning av utgångssignalen, vid klippning skall du minska insignalens amplitud med tex. upp till %). Efteråt transporteras oscillogrammet till dataskärmen och Furieranalys utförs (Se Lab, M&S). Uppgiften är att mäta amplituden av den största övertonen i %, relativt till grundtonen som alltid har amplituden %. För att få noggrannare resultat ändra Y-skalan vid behov. b) Liknande operationer skall utföras för effektförstärkaren, men den matas med Uin (p/p) =, V (se kravspecifikationen). Obs! Om du använder en differentialeffektförstärkare som har ojordad utgång, går det inte att koppla något mätinstrument som jordas via nätet till utgången (alternativ kondensator).. Automatiserade mätningar på Bodediagram (Se Lab, M&S) Mätutrustning: DMM HPA, DFG HPA, GPIB-kabel och ekvivalent last ( ohm), Data med programmet HPVEE Uppgiften är att få Bodediagram för två förstärkare och definiera gränsfrekvenser. Resultat av mätningar bör jämföras med kravspecifikationen. In- och utförstärkare matas ifrån DFG med sinusformad spänning med konstant amplitud U(p/p) = mv. Obs! På DFG-s display visas korrekt värde på spänningsamplitud bara om DFG är belastad med en ekvivalent last ohm (terminator). Vid behov av att ha mindre än mv på förstärkarens ingång skall du använda en spänningsdelare (alternativ potentiometer). I HPVEE-program måste man rita upp kopplingen enligt OV. Operator For Log Range bestämmer frekvensområde och antal mätpunkter per dekad. Då varierar frekvensen hos DFG enligt direktiv som du måste skriva upp (WRITE TEXT FREQ +a+ Hz ) Obs! Spänningsform (Sinus) sätts in automatiskt vid inkoppling av DFG. Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge

21 Leonardo da Vince, Curengcol Project DiTaMa, Studentmanualen Spänningsamplitud ( mv) skall du sätta in på förhand, innan du kör HPVEE- program. DMM skall mäta spänningen på utgången hos förstärkaren för varje frekvens (direktiv WRITE TEXT MEAS:VOLT:AC? och rapportera resultatet (direktiv READ TEXT x REAL). Operatorn Formula utför beräkningar på förstärkningsfaktor för varje mätpunkt. Som resultat av mätningar kommer du att få fram Bodediagram A(db) = f (f). Välj en logaritmisk skala på X-axeln och använd gärna markörer för att definiera gränsfrekvenserna. Obs! Texten NOT LIVE meddelar att det inte finns något kontakt mellan dator och respektive mätinstrument. För att lösa problemet skall du utföra operationen REFRESH (Via I/O Instrument Manager). Om data har hittat mätinstrument kommer du att få symbolen enligt OV. Figur OV Figur OV Jean-Pierre Leibig, Piotr Kolodziejski Sidan

22 Senast utskrivet Appendix: Praktiska lödningen i dataprojektet av Torgny Forsberg När ni har kommit så långt att gruppen har en fungerande konstruktion på labbplatta (den ni använde på digitallabbarna) och skall löda konstruktionen på ett labbkort, kan följande arbetsgång spara många timmar, ja kanske dagar av felsökning. Det är naivt att tro att man kan löda (kanske för första gången) ihop ett kretskort med många komponenter, kopplingar och sedan slå på spänning och allt skall fungerar på en gång. Om det ej fungerar på en gång så vill man att läraren skall felsöka och hitta felet.(vissa lärare kan bli griniga) Nedanstående arbetsgång kan förhindra att så blir fallet.. Vi hinner ej lära oss något dataprogram för kretskortslayout under projektkursen så vi måste själva göra den. Börja med att ta några fotokopior av labbkortens ledningsbanor och placera ut socklarna för IC-kretsarna. Rita och flytta om kretsarna i några varianter så att det blir så kompakt som möjligt (använd ej hela labbkortet om det ej behövs) och rita ledningarna så att de blir så korta som möjligt och inte korsar varann. Tänk också på att kortet skall placeras i en ask, låda eller något skal och då bör input/output-kontakterna läggas på kortkanten så håltagningen i lådan passar.. Börja nu löda fast socklarna, ledningarna mellan socklar och komponenter. Ohm-mät mellan de punkter (sockelstift) som det skall vara kontakt mellan, kontrollera också närliggande stift i sockeln så de ej är i kontakt med varann. Det kan ha skett en överlödning (för mycket tenn).. När alla socklar och komponenter är på plats och har rätt kontakt med varandra kopplar ni på matningsspänning och jord till kortet. Obs ej några IC-kretsar i socklarna. Ställ in spänningsaggregatets spänningsratt på ca V och strömratten på ca ma. Kontrollera nu att spänningen är V och att strömmens varningsdiod inte lyser rött på aggregatet. Om så är fallet kan vi misstänka en kortslutning ( kortis ). Kontrollera sedan med voltmeter om det är spänning och jord på rätt ben i socklarna. Kontrollera också att spänning endast ligger på de ben som skall ha spänning.. Om ovanstående punkter har utförts så kan vi nu sätta in IC-kretsarna och slå på spänningen och förhoppningsvis bör det hela fungera.. LYCKA TILL! Sidan Royal Institute of Technology, College of Engineering in Haninge