Gullspångsälvens vattenvårdsförbund förstudie för bildande av Vattenråd

Gullspångsälvens vattenvårdsförbund förstudie för bildande av Vattenråd Karlskoga 2007-12-14 Leif Gustafsson

Omslagsbilder: Vä uppe: Lungälven, hyttan och dammen i Brattfors, Filipstads kommun Hö uppe: Svartälven vid Sågen, Vansbro kommun Vä nere: Möckeln med Karlskoga i bakgrunden, Karlskoga kommun Hö nere: Gullspångsälven, laxtrappan vid kraftverket i Gullspång, Gullspångs kommun Foto: Leif Gustafsson Rapporten tryckt 2007 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 1. Sammanfattning... 5 2. Bakgrund...9 2.1 Ramdirektivet... 9 2.2 Vattenförvaltningen... 9 2.3 Avrinningsområdet... 10 2.4 Uppdraget... 10 3. Aktörerna och samverkan... 10 3.1 Vattenmyndigheten... 10 3.2 Länsstyrelserna... 10 3.3 Vattenråd samverkan i ett avrinningsområde... 11 3.4 Allmänheten... 11 4. Vattenrådet arbetsuppgifter... 12 4.1 Lokal samverkan och kommunikation... 12 4.2 Samråd... 12 4.3 Ytvatten och grundvatten... 12 4.4 Övervakning... 12 4.5 Vattenförvaltningscykeln... 13 4.5.1 Kartläggning och analys... 13 4.5.2 Kvalitetsnormer... 13 4.5.3 Åtgärdsprogram... 13 4.5.4 Förvaltningsplan... 13 5. Intressenter i vattenråd... 13 5.1 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund... 13 5.2 Länsstyrelser... 14 5.3 Regioner, landsting och regionförbund... 14 5.4 Kommuner... 14 5.5 Vatten- och avloppsförsörjning... 15 5.6 Vattenverksamhet... 15 5.7 Jord- och skogsbruk... 16 5.8 Industrier... 17 5.9 Friluftsföretag... 17 5.10 Ideella organisationer och fiskevårdsområden... 18 5.11 Allmänheten... 18 6. Organisation och arbetssätt... 18 6.1 Dagens vattenvårdsförbund... 19 6.2 Vattenvårdsförbundets framtida organ... 19 6.2.1 Förbundsmötet... 19 6.2.2 Styrelsen... 19 6.2.3 Vattenrådet... 19 6.2.3 Arbetsgrupper... 20 6.2.4 Samordnare alt. gruppledare... 20 6.2.5 Vattenrådets arbetsutskott... 22 6.3 Vattensamverkansområden... 22 6.4 Representation i funktionerna... 23 6.4.1 Förbundsmötet... 23 6.4.2 Styrelsen... 23 3

6.4.3 Vattenrådet... 23 6.4.4 Arbetsgrupper... 24 6.5 Arbetsmodell... 25 7. Organisationsform och ekonomi... 25 7.1 Organisationsform... 25 7.2 Samordnaren alt. gruppledarna... 25 7.3 Övervakningen... 25 7.4 förbundet och vattenrådet... 26 8. Bildandet... 26 8.1 Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds beslut... 26 8.2 Nya intressenter... 26 8.3 Formalisering av rådet... 27 8.4 Tidplan... 27 9. Källförteckning... 28 Bilaga 1. Föreningar med vattenintressen... 29 Bilaga 2. Kostnader för ny organisation... 32 Bilaga 3. Förslag till Stadgeändringar... 33 4

1. SAMMANFATTNING Rapporten har sin bakgrund i implementeringen av EU:s vattendirektiv i Sverige. För att ansvara för vattenförvaltningen har det bildats fem vattenmyndigheter och ett beredningssekretariat inom varje länsstyrelse. För samverkan med det lokala planet har man föreslagit att de lokala aktörerna bildar samverkansorganisationer som kalls vattenråd. Vattenmyndigheterna har sammanfattat vattenrådets roll i vattenförvaltningen i följande punkter: En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett eller flera avrinningsområden Deltar på ett tidigt stadium i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser hanteras Speglar intressen i avrinningsområdet/na Tar ställning till inlandsvatten, kustvatten och grundvatten, inkluderar alla som berörs samt deltar i samverkan och samråd med berörda myndigheter Utgör ett gemensamt forum, men organisationsformen bör i övrigt utgå från lokala behov Ta fram förslag på åtgärder Vattenrådet ersätter inte var och en intressents möjlighet att självständigt delta i de formella samråd som vattenmyndigheten ska genomföra i vattenförvaltningens olika steg. Vattenrådet ska också fortsätta arbetet med den samordnade recipientkontrollen som en del av den operativa övervakningen av vattenkvaliteten inom vattenförvaltningen. Förslaget är att Gullspångsälvens vattenvårdsförbund genom vissa organisatoriska förändringar ombildas till ett vattenråd för Gullspångsälvens avrinningsområde. Vid sidan av nuvarande förbundsor- gan, förbundsmöte och styrelse, inrättas då vattenråd, vattenrådets beslutande grupp, ev. arbetsutskott och arbetsgrupper. Någon form av personalresurs utöver dagens sekreteraruppdrag krävs också för att bedriva arbetet på ett effektivt sätt. Förbundet har där att välja på en samordnare för hela vattenrådet/ vattenvårdsförbundet eller ansvariga gruppledare för var och en av de inrättade arbetsgrupperna. Ett viktigt uppdrag inför ombildandet till vattenråd är att bredda medlemskretsen så att den innehåller represen- tanter för så många olika vattenintressenter som möjligt. Utöver dagens medlemmar, kommuner och industrier, är det av vikt att intressenter inom exempelvis vattenreglering, VAverksamheter, jordbruk, skogsbruk, Öjevettern mot Stor-Lungen, Lungsunds kyrka, Storfors kommun (foto Leif Gustafsson) 5

fiske, båt, friluftsliv, natur- och miljöorganisationer blir medlemmar i vattenrådet. En så stor bredd som möjligt bland medlemmarna ger vattenrådet en större tyngd vid samverkan och samråd med vattenmyndigheten. För de olika organen inom förbundet föreslås sammanfattningsvis: Förbundsmötet förblir högsta beslutande organ dvs. budget, utdebiteringar, organisation, stadgar, arbetsplan och liknande övergripande frågor beslutas här. En skillnad som föreslås är att varje medlem har en röst, mot dagens röster enligt andelstal. Styrelsen bibehålls som ansvarig för att hålla ihop förbundets verksamheter och till sin storlek för att kunna vara ett effektivt ledningsorgan. Vattenrådet utgörs av samtliga medlemmar och har allmänna möten där varje medlem har möjlighet att delta i diskussionerna om aktuella frågor, att ha synpunkter och framföra förslag. För att få ett effektivt beslutsfattande förslås dock att en beslutande grupp bildas som ett representantskap från vattenrådet. I den beslutande gruppen föreslås kommunerna inneha majoriteten av rösterna mot bakgrund av kommunerna som representanter för alla medborgare på demokratisk grund och inom ramen för kommunernas ansvar för övergripande frågor kring vattenvård och fysisk planering. För att underlätta arbetet ytterligare lokalt föreslås att det bildas tre vattensamverkansområden, för respektive Gullspångsälven, Svartälven och Timsälven. För varje område bildas en permanent arbetsgrupp som håller i den lokala samverkan såväl inom vattenrådet som externt. Grundvattenfrågor är helt nya för Gullspångsälvens vattenvårdsförbund men bör tas med i arbetet. För detta ändamål bör också inrättas en permanent arbetsgrupp med lämpliga deltaga- arbetsgrupper som omfattar re från berörda intressenter. För andra tematiska frågor, t.ex. viss typ av utsläpp, åtgärder för viss typ av verksamhet, ett vägprojekt, fiskefaunan, ska vattenrådet kunna inrätta tillfälliga allt från hela avrinningsområdet till det aktuella projektet. För den personella resursen med det operativa arbetet finns två alternativ. Det första alternativet är att förbundet inrättar eller köper in en tjänst som samordnare i den omfattning man anser sig kunna finansiera. Samordnaren sköter då både vattenrådsarbetet och förbundsadministrationen. Det andra alternativet är att ha gruppledare för varje arbetsgrupp. De samordnar vattenrådsarbetet i ett arbetsutskott, som förbereder mötena i den beslutande gruppen. Förbundsadmi- de kostnader detta medför, alternativt att medlemmarna ställer lämpliga medarbetare till nistrationen sköts i detta alternativ, liksom idag, av en sekreterare knuten till styrelsen. Uppdragen som gruppledare kan köpas upp utifrån eller bland vattenrådets medlemmar, med förbundets förfogande den tid som krävs men utan ekonomisk kompensation från förbundet. För att bredda kunskapsbasen i vattenrådets arbete är det också viktigt att man har tillgång till ett referensnätverk av tjänstemän från länsstyrelse, kommun och andra statliga myndigheter samt forskare och andra sakkunniga. Slutligen beskrivs de åtgärder som Gullspångsälvens vattenvårdsförbund behöver vidta för ombildningen till vattenråd och en tidplan för detta. Av särskild vikt att lösa är frågan om finansieringen, så länge som staten, som ansvarig för vattenförvaltningen, inte tillför medel för det lokala arbetet. Här följer skisser över de två huvudförslagen till vattenvårdsförbundets nya organisation. 6

Figur 1. Organisationsförslag med samordnare: GULLSPÅNGSÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Arbetsgrupp tema1 SAMORDNARE ÅRSSTÄMMA STYRELSE VATTENRÅDET Beslutande grupp 17-20 medlemmar 23 ledamöter/röster REFE- RENS- NÄTVERK Länsstyrelser Kommunala tjänstemän Andra myndigheter Forskare osv. Arbetsgrupp tema2 Arbetsgrupp tema3 Arbetsgrupp grundvatten Arbetsgrupp Gullspångsälven Arbetsgrupp Svartälven Arbetsgrupp Timsälven EXTERN SAMVERKAN FÖRETAG MARKÄGARE DAMMÄGARE KOMMUNER och andra vattenintressenter INTRESSE- FÖRENINGAR ALLMÄNNA MÖTEN ALLMÄNHET 7

Figur 2. Organisationsförslag med gruppledare och utan samordnare GULLSPÅNGSÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÅRSSTÄMMA REFE- RENS- NÄTVERK STYRELSE Länsstyrelser VATTENRÅDET Kommunala tjänstemän Arbetsgrupp tema1 Gruppledare Beslutande grupp 17-20 medlemmar 23 ledamöter/röster Arbetsutskott Andra myndigheter Forskare osv. Arbetsgrupp tema2 Gruppledare Gruppledare 4+(antal temagrupper) st gruppledare Gruppledare Gruppledare Gruppledare Gruppledare Arbetsgrupp Timsälven Arbetsgrupp tema3 Arbetsgrupp grundvatten Arbetsgrupp Gullspångsälven Arbetsgrupp Svartälven FÖRETAG MARKÄGARE DAMMÄGARE KOMMUNER och andra vattenintressenter EXTERN SAMVERKAN INTRESSE- FÖRENINGAR ALLMÄNNA MÖTEN ALLMÄNHET 8

2. BAKGRUND Här beskrivs kort bakomliggande bestämmelser, den nationella arbetsorganisationen, det geografiska området och uppdraget för förstudien. 2.1 RAMDIREKTIVET God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 de s.k. Ramdirektivet för vatten. Vattendirektivet har sin grund i en insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi skall kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. 2.2 VATTENFÖRVALTNINGEN Sveriges mål till 2015 är God ekologisk och vattenkemisk status i allt inland-, kust- och grundvatten. Riksdagen och regeringen har med vattendirektivet som grund beslutat om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattnets väg är grunden för hur vi skall förvalta våra vattenresurser och dess värden, där vattnet ofta skär tvärs igenom nations-, läns- och kommungränser. Vattenförvaltningen har fokuserat på avrinningsområdet. Inom detta geografiska område rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet skall vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallas integrerad vattenförvaltning. Vattenförvaltningen omfattar alla förekomster av ytvatten och grundvatten inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra s.k. vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Vattenförvaltningen, där vattenmyndigheterna har huvudansvaret, bedrivs i fem huvudsakliga moment, där varje nytt moment förutsätter att man gjort det som ligger i det föregående. 1. Beskriva vilka vattenförekomster och skyddade områden man har inom sitt vattendistrikt, kartlägga, inventera och bedöma riskerna för påverkan, registrera skyddade områden och göra ekonomiska analyser som underlag för prissättning av vattentjänster. 2. Klassificera nuvarande status på de egna vattenförekomsterna i förhållande till det som skall uppnås: god status för olika typer av vatten. 3. Mot bakgrund av kunskaperna från kartläggningen och analysen utarbeta ett åtgärdsprogram för att inom distriktet uppnå miljökvalitetsnormerna. 4. Övervaka miljötillståndet i de olika vattenförekomsterna för att få veta vad som händer, om åtgärder har effekt och vilka fortsatta åtgärder som krävs. Övervakning ligger redan med som en del av kartläggningen, eftersom det sker regelbunden övervakning av vattenmiljön bl.a. för att följa effekterna av de åtgärder som redan nu vidtas. 9

5. Sammanfatta kunskaper och uppnådda resultat i en förvaltningsplan, som skall vara ett planeringsunderlag för myndigheterna, en lättillgänglig redovisning, samt ett verktyg för kommunikation med medborgarna och rapportering till EU-kommissionen 2.3 AVRINNINGSOMRÅDET I denna rapport behandlas Gullspångsälvens avrinningsområde som är en del av Göta älvs avrinningsområde inom Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdet har en naturlig delning i tre delar. I den övre delen är det de delavrinningsområden som avvattnas genom Svartälvens respektive Timsälvens utlopp i sjön Möckeln. Från Möckeln, med tillflöde från Valån och några andra små avrinningsområden, fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern, som också får tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Från Skagern sker avrinning till Vänern via Gullspångsälven. Inom avrinningsområdet bor ca.72 000 personer och arealen är 5050 km 2. Denna utgörs till största delen av skogsmark 66 %, sjöandelen är 13 %, jordbruksmark 4 %, tätort 1 % och övrig mark 15 % främst myrmark (SCB 2003). Avrinningsområdet berör totalt arton kommuner i fyra län Malung, Vansbro och Ludvika i Dalarnas län, Hagfors, Karlstad, Filipstad, Kristinehamn och Storfors i Värmlands län, Hällefors, Nora, Karlskoga, Örebro, Lekeberg, Degerfors och Laxå i Örebro län samt Gullspång, Töreboda och Mariestad i Västra Götalands län. 2.4 UPPDRAGET Uppdraget som redovisas i denna rapport är att föreslå organisations- och arbetsformer för att ombilda Gullspångsälvens vattenvårdsförbund till ett vattenråd inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 3. AKTÖRERNA OCH SAMVERKAN Här sammanfattas vattenförvaltningens olika nivåer och de olika former av samverkan som förväntas ske för att de beslut som tas ska vara förankrade ute bland de olika aktörerna. 3.1 VATTENMYNDIGHETEN Vattenmyndigheten samordnar arbetet i sitt vattendistrikt. Varje vattenmyndighet har en vattenvårdsdirektör som leder och ansvarar för arbetet. Till vattenvårdsdirektörens hjälp finns ett kansli som också arbetar med att samordna arbetet i och mellan vattendistrikten. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation som fungerar som beslutsfattare inom vattenmyndighetens ansvarsområde och de fastställer miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.. Före beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner, åtgärdsprogram eller andra frågor av större betydelse (SFS 2004:660) skall vattenmyndigheten genomföra formella samråd med de som berörs. 3.2 LÄNSSTYRELSERNA På varje länsstyrelse i distriktet finns ett beredningssekretariat som består av en eller flera personer med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet. Beredningssekretariaten sköter en stor del det operativa arbetet, det vill säga bedömer vattnens status, möter verksamhetsutövare, tar fram förslag till åtgärder m.m. De ska tillsammans med vattenmyndigheterna, ta fram kunskapsunderlag och lämna förslag till 10

kvalitetskrav, övervakningsprogram och åtgärdsprogram för olika avrinningsområden. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattensvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. 3.3 VATTENRÅD SAMVERKAN I ETT AVRINNINGSOMRÅDE Vattenråden ska vara det lokala samverkansorganet inom ett avrinningsområde. Vattenmyndigheternas skrift Handledning om Vattenråd sammanfattar vattenrådets roll i vattenförvaltningen i följande punkter: En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett eller flera avrinningsområden Deltar på ett tidigt stadium i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser hanteras Speglar intressen i avrinningsområdet/na Tar ställning till inlandsvatten, kustvatten och grundvatten, inkluderar alla som berörs samt deltar i samverkan och samråd med berörda myndigheter Utgör ett gemensamt forum, men organisationsformen bör i övrigt utgå från lokala behov Ta fram förslag på åtgärder När det gäller t.ex. miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram m.m. som vattenmyndigheterna ska besluta om, ska vattenrådet ha behandlat det förslag som länsstyrelserna överlämnar till vattenmyndigheterna. I ett vattenråds beslutandegrupp kan inte alla aktörer delta om arbetet ska bli effektivt. De som har ett påverkansansvar eller är beroende på annat sätt av vattnets status är naturligtvis viktigast, men det finns också många andra berörda aktörer. Från vilket håll som initiativet till bildandet av vattenråd än kommer, så är resultatansvaret för vattenförvaltningen kvar på vattenmyndigheterna/ länsstyrelserna. Underlag till och ansvaret för att sammanställa karakterisering, förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ligger på Skillerälven genom Filipstads centrum (foto Leif Gustafsson) Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna i nära avstämning och förankring under alla faser med vattenråden och eventuella projektgrupper. Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna bär också ansvaret för att arbetet genomförs så att slutresultatet får den kvalitet som krävs. 3.4 ALLMÄNHETEN Den stora gruppen allmänheten måste få möjlighet att uttrycka sina åsikter, synpunkter och förslag angående vattenförvaltningen. Detta kan ske genom skriftlig information, genom Internetbaserad information och/eller sammankallande till möten inom samverkansområdet med en mycket bred inbjudan. Man kan också arbeta med referensgrupper och tvärsektoriella grupper. Behov av sådana grupper bedöms från fall till fall. Kontakten med allmänheten får avgöras av storleken på berörd del av avrinningsområdet. 11

4. VATTENRÅDET ARBETSUPPGIFTER Mycket av arbetet med vattenförvaltningen kommer att utföras på länsstyrelsernas beredningssekretariat. Ett nära samarbete mellan länsstyrelserna och vattenråden kommer att vara avgörande för att vattenförvaltningen ska bli framgångsrik. Arbetet ska bedrivas i de fem momenten som beskrivs i avsnitt 2.2. De olika momenten ska revideras i sexårsintervall, med olika grad av samverkan i de olika momenten. Här beskrivs allmänt om vattenrådets uppgifter och lite om arbetsuppgifter i anslutning till de olika momenten i förvaltningscykeln. 4.1 LOKAL SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION Vattenrådets arbetsuppgifter omfattar det som citeras i avsnitt 3.3 från vattenmyndigheterna, men också följande är viktigt i det lokala arbetet med vattenförvaltningen: Skapa lokal delaktigt i förvaltningen av våra vattenresurser Fånga upp idéer på det lokala planet Förankra förslag och arbeta för lokal enighet Sprida information Ett sätt att skapa delaktighet i vattenarbetet inom avrinningsområdet, är att på olika sätt stimulera bildandet av lokala åtgärdsgrupper. Det kan vara grupper kring en viss fråga eller tema, som t.ex. fisk/fiske, eller att man tillsammans med grannar visar intresse för att förbättra vattenstatusen inom ett mindre vattendragsavsnitt. Åtgärdsarbete på en så här lokal nivå ökar inte bara delaktigheten och förståelsen för kommande åtgärder, utan gör också att värdefull lokal kunskap tillförs vattenförvaltningen. 4.2 SAMRÅD Vattenrådet utgör en viktig part i de formella samråd vattenmyndigheten ska ha inför viktiga beslut, mot bakgrund av ovanstående. Denna roll ersätter inte på något sätt medlemmarnas rätt att delta i samråden var och en för sig. Man kan dock anta att de synpunkter som vattenrådet lägger fram kommer att ha stor betydelse för vattenmyndighetens beslut, eftersom vattenrådet gör en samlad bedömning utifrån medlemmarnas olika intressen och att dessa synpunkter har lokal förankring. 4.3 YTVATTEN OCH GRUNDVATTEN Inom nuvarande vattenvårdsförbund hanteras enbart ytvattenfrågor. Inom vattenförvaltningen ska dessutom grundvattnet hanteras. Det är lämpligt att den lokala samverkan med inriktning på grundvattnet också sker inom det nya vattenrådets ram. För att hantera denna helt nya arbetsuppgift krävs initialt ett engagemang från vattenvårdsförbundets sida att skaffa sig kunskap om grundvatten och att skapa förutsättningar för att samverkan mellan intressenter inom denna del kan organiseras på ett bra sätt. 4.4 ÖVERVAKNING I denna del av vattenförvaltningen ska vattenmyndigheten samarbeta med andra intressenter på lämpligt sätt. Övervakningen omfattar tre delar kontrollerande, operativ och undersökande. Den operativa övervakningen består, i huvudsak, av vattenvårdsförbundets nuvarande samordnade recipientkontroll. Uppdraget att genomföra denna övervakning kommer också framöver att ligga på vattenvårdsförbundet. I nuvarande recipientkontrollprogram har Gullspångsälvens vattenvårdsförbund också upphandlat delar som kan utgöra undersökande övervakning avseende föroreningsincidenter. I samverkan med länsstyrelsernas beredningsekretariat ska vattenrådet revidera, utveckla och förbättra övervakningsprogrammen. 12

4.5 VATTENFÖRVALTNINGSCYKELN Här beskrivs vattenrådets informella och formella deltagande de fem momenten som ska genomföras under den sexårsperiod som är vattenförvaltningscykeln. 4.5.1 Kartläggning och analys Detta första moment i denna arbetscykel med vattenförvaltningen ska Göra en rättvisande beskrivning av vattnets status Kontinuerligt identifiera viktiga påverkansfaktorer Vattenrådet bör vara delaktigt i att ta fram tillståndsbeskrivningar, referenstillstånd, grunder för undantag, bedömningar av risken att inte uppnå god vattenstatus, ekonomisk analys och annat underlag för sitt avrinningsområde. 4.5.2 Kvalitetsnormer Även i detta moment, att ta fram kvalitetskrav på vattenförekomster, är det av vikt att vattenrådet deltar med lokala synpunkter. Innan vattenmyndigheten beslutar om dessa miljökvalitetsnormer, ska vattenrådet på lämpligt sätt behandla de förslag som läggs fram i det formella samrådet enligt avsnitt 4.2. 4.5.3 Åtgärdsprogram Vattenrådets delaktighet i att ta fram åtgärdsprogram kan omfatta Föreslag på lämpliga åtgärder Medverkan till realistiska åtgärdsförslag Att hitta kostnadseffektiva lösningar Även detta moment omfattas av ett formellt samråd, enligt avsnitt 4.2, där vattenrådet är en viktig samordnande part lokalt. 4.5.4 Förvaltningsplan Förvaltningsplanen ska vara en sammanställning och analys av kunskap om vattnet i distriktet och vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen och planen i sig ska vara de viktigaste verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i avrinningsområdet, alltså i princip alla som lever eller verkar där. Formellt föreskrivs sex månaders remisstid för samråd enligt avsnitt 4.2för förvaltningsplanen. 5. INTRESSENTER I VATTENRÅD Stommen i vattenrådet kommer till en början att utgöras av nuvarande medlemmar i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Den nya vattenförvaltningen har dock som mål att engagera betydligt fler grupper i samverkan kring våra vattenresurser. 5.1 GULLSPÅNGSÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Vattenvårdsförbundet är idag den organisation som samlar ett antal intressenter inom avrinningsområdet. Den viktigaste uppgiften är i detta sammanhang att administrera den samordnade recipientkontrollen för medlemmarna. Förbundet är organiserat som en ideell förening med säte i Karlskoga kommun. Kommunen tillhandahåller resurs för sekreteraruppdraget med ca. 100 timmar per år. Kassaförvaltningen sköts idag ideellt sedan kommunen frånsagt sig denna del. Styrelsen består av sju ledamöter med ersättare, ordförandeposten innehas av Karlskoga kommun och av övriga styrelseledamöter är just nu tre från industrin och tre från kommunerna, med motsvarande ersättare. Förbundet har 29 medlemmar (2007), 13

varav tio kommuner, ett landsting, en regionkommun, 11 tillverkningsföretag, två företag inom avlopps- och avfallsbehandling, två fiskodlingsföretag, en skogsägare och ett kraftbolag. 5.2 LÄNSSTYRELSER Avrinningsområdet berör Västra Götalands län, Örebro län, Värmlands län och Dalarnas län som vart och ett har ett beredningsekretariat inom länsstyrelsen. Huvudansvaret för vattenadministrationen för Gullspångsälvens avrinningsområde ligger på länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelserna har i vattenvårdsförbundet hittills deltagit som adjungerad till styrelsen som expertorgan. Deras roll i vattenförvaltningen är också expertens, med ansvar för att kartlägga och analysera förhållandena, för att sedan utarbeta förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Allt detta görs under vattenmyndighetens ledning och i samverkan och formellt samråd med berörda, i första hand är avsikten att detta sker genom vattenrådet. Länsstyrelserna kommer därför inte att ingå som medlem i vattenrådet. Beredningssekretariaten ska bistå vattenråden och deras samverkansorgan med underlagsmaterial. De kan också delta i möten som hålls av vattenråd/vattenvårdsförbund för information och samverkan. Medverkan som sakkunnig i vattenrådets beslutandegrupp, i likhet med dagens medverkan i styrelsen, är också lämpligt. 5.3 REGIONER, LANDSTING OCH REGIONFÖRBUND På nuvarande regionala kommunnivå finns idag tre olika organisationsformer. Västra Götalandsregionen utgör en ny organisation på länsnivå med, såväl det traditionella landstingsuppgifterna, som vissa arbetsuppgifter flyttade från länsstyrelsen. Inom Västra Götalandsregionen tillhör miljöfrågorna det som prioriterats och man har en särskild avdelning för detta inom regionförvaltningen. Landstingen hanterar miljöfrågor, som verksamhetsutövare med sjukhus och tidigare, i viss utsträckning, som regional part mot länsstyrelsen. Under senare år har också bildats regionförbund på länsnivå. Dessa är ett samverkansorgan mellan kommunerna och landstinget. Deras huvudsakliga inriktning är regionalt utvecklingsarbete, en arbetsuppgift man övertagit från länsstyrelsen. I de tre aktuella regionförbunden finns inget miljöarbete med inriktning mot de frågor som är aktuella i denna utredning. I vattenvårdsförbundet är Västra Götalandsregionen och Örebro läns landsting medlemmar. 5.4 KOMMUNER Kommunernas medlemskap beror dels på deras roll inom t.ex. vattenplanering, prövning och tillsyn, badplatsskötsel samt allmän vattenvård, och dels på deras roll som huvudmän för VAverksamheten, se vidare under avsnitt 5.5. De är ansvariga för mark- och vattenanvändning, i enlighet med kommunernas ansvar för fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Många kommuner inom Gullspångsälvens avrinningsområde är också lokala aktörer i kalkningen av sjöar och vattendrag. Driften av badplatser, som en del av friluftsutbudet, finns i de flesta kommuner. Kommunerna är också lokal myndighet enligt miljöbalken, med ansvar för prövning och tillsyn av verksamheter som kan påverka miljön, t.ex. vatten, och människors hälsa samt kontroll av t.ex. friluftsbad. Tillsynsansvar enligt livsmedelslagen omfattar även dricksvatten, där grundvattenkvaliteten har betydelse. Deltagande bör ske på alla nivåer och representation i den beslutande gruppen är självklar. 14

18 kommuner berörs av Gullspångsälvens avrinningsområde i varierande utsträckning. Kommuner som har sin största arealandel i avrinningsområdet är Filipstad, Storfors, Karlskoga och Gullspång. För Hällefors och Degerfors del ligger ca. halva kommunarealen inom avrinningsområdet. Kommuner, som har liten arealandel, men tätort och/eller jordbruksmark med bebyggelse, inom avrinningsområdet är Töreboda, Laxå, Kristinehamn och Ludvika. Kommuner som berörs till liten del, varav det mesta är skogsmark, är Vansbro, Malung, Hagfors, Karlstad, Nora, Örebro, Lekeberg och Mariestad. Medlemmar i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund är idag Degerfors, Filipstads, Gullspångs, Hällefors, Karlskoga, Laxå, Ludvika, Storfors, Töreboda och Vansbro kommuner. 5.5 VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING Vatten och avlopp i större sammanhang, dvs. genom vattenverk och avloppsreningsverk, finns för minst 20 tätorter och verksamheter inom avrinningsområdet. Huvudmän för dessa anläggningar är kommuner, kommunalförbund, stiftelse och aktiebolag. Deltagande bör ske på alla nivåer och representation i den beslutande gruppen är självklar. Vattenförsörjningen genom vattenverk/vattendistributionsanläggning sker genom uttag av grundvatten, uttag av ytvatten för tillverkning av konstgjort grundvatten och genom uttag av ytvatten för behandling i vattenverk före distribution. Antal, lägen och omfattning av vattenförsörjningsverksamheterna är inte klarlagd, men är av sådan omfattning och betydelse att de utgör en mycket viktig samverkanspart. Områdets största vattenverk finns i Gälleråsen och försörjer cirka 30 000 invånare och industrin i Karlskoga kommun. Dessa verksamheter har behov av att delta i samverkan kring såväl ytvatten som grundvatten. Stora delar av det vatten som distribueras från vattenverken återförs till ytvatten efter rening i avloppsreningsverk. I delområde Timsälven finns avloppsreningsverk i Lesjöfors, Nordmark, Persberg, Filipstad och Nykroppa som drivs av Filipstads kommun, i Brattfors och Storfors som drivs av Storfors kommun, i Loka Brunn som drivs av Stiftelsen Kungl. Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka och i Lunedets fritidsområde som drivs av Karlskoga kommun. Svartälvsgrenen innehåller avloppsreningsverk i Fredriksberg som drivs av Ludvika kommun, i Hällefors och Grythyttan som drivs av Bergslagens kommunalteknik (kommunalförbund). I delen Letälven-Gullspångsälven finns avloppsreningsverken i Karlskoga som drivs av Karlskoga Miljö AB (51 % kommunalt, 49 % privat), i Degerfors och Åtorp som drivs av Degerfors kommun, i Finnerödja som drivs av Laxå Vatten AB (100 % kommunalt), i Älgarås som drivs av Töreboda kommun samt i Hova och Gullspång som drivs av Gullspångs kommun. Utöver dessa anläggningar finns olika typer av reningsanläggningar för större eller mindre bebyggelsegrupper eller verksamheter, med alla typer av ägandeformer. Av dessa VA-huvudmän är Karlskoga Miljö AB medlem just som huvudman för VA. Dessutom är alla kommuner som har VA-verksamhet medlemmar som kommun. 5.6 VATTENVERKSAMHET Inom denna grupp återfinns verksamheter som på något sätt påverkar vattnet genom konstbyggnader eller vattenavledning. Deltagande bör ske på alla nivåer och representation i den beslutande gruppen är självklar. Den mest betydande av dessa är Fortum, som har 32 kraftverk fördelade i 10 vattendrag. Andra kraftbolag verksamma i avrinningsområdet är t.ex. Filipstads Energi AB, Lesjöfors 15

Kraft AB och Eon Vattenkraft AB. Dessutom finns ett antal små kraftverk ägda av mindre kraftbolag, små industribolag, enskilda firmor eller privatpersoner. Inom denna grupp är Fortum medlem i vattenvårdsförbundet. Dammbyggnader finns också på andra platser än för vattenkraftverken. Det kan t.ex. vara dammar för pågående eller tidigare industriverksamhet eller bevattning. Dessa ägs till största delen av fastighetsägarna, som kan vara skogsbolag, försvaret, kyrkan, bruk, industriföretag eller enskilda. Svartälven, kraftverk vid Silvergruvan, Filipstads kommun (foto Leif Gustafsson) Inom Svartälvsgrenen äger Sveaskog en betydande andel av de dammar som finns och är också medlem i vattenvårdsförbundet. Bergslagskanalen, eller Filipstads Bergslags Kanal, är en annan anläggning, som innehåller konstbyggnader i form av slussar, med betydelse för Timsälvsgrenen. Föreningen Filipstads Bergslags Kanal äger och handhar driften av kanaler och slussar sedan1939. Annan vattenverksamhet utgörs av dikningsföretag, för utdikning av mark för jordbruksändamål. Exempelvis finns i Gullspångs kommun Nunnestads avvattning. Ingen sådan verksamhet är medlem idag. 5.7 JORD- OCH SKOGSBRUK De areella näringarna och fiskodling utgör som utnyttjare av biologiska naturresurser viktiga parter i arbetet med vattenförvaltningen. Deltagande bör ske på alla nivåer och representation i den beslutande gruppen är självklar. Inom Gullspångsälvens avrinningsområde utgör skog och myrmark ca 80 % av arealen. Skogsägarna kommer därför att vara i högsta grad berörda av åtgärdsprogram för att uppnå uppsatta mål avseende god ekologisk och kemisk status. Stora skogsägare är t.ex. Sveaskog, Bergvik Skog, Wikers AB och Svenska kyrkan. En stor andel av skogen är dock ägd av enskilda. Sveaskog är medlem i vattenvårdsförbundet. Jordbruket inom avrinningsområdet utgör endast 4 % av arealen, men utgör genom sin verksamhet en viktig part för att uppnå målen inom vissa delområden. 16

Det är alltså av stor betydelse att de areella näringarna är representerade i samverkansarbetet inom vattenrådet. LRF har för detta ändamål utbildat ca. 200 ombud i riket för deltagande i vattenråden. Jordbruket och de enskilda skogsägarna saknar idag representation i vattenvårdsförbundet. En ytterligare yrkesmässig verksamhet med biologisk produktion är fiskodling. I Karlskoga kommun finns Kedjeåsens Fisk AB med två anläggningar, en i Svartälven och en i ett biflöde till Timsälven. Även Fortum bedriver fiskodling i Timsälvens delområde. Som medlem i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund finns Sävenfors produkter AB, med tre anläggningar i Svartälvens delområde inom Hällefors kommun. 5.8 INDUSTRIER Industriföretagen utgör en grupp som genom sina utsläpp kan ha stor inverkan på vattenkvaliteten, genom vattenuttag kan påverka flödena och som genom åtgärder kan förbättra förhållandena i vattnet. Det är därför av vikt att industrin deltar i den samverkan som vattenrådet kommer att vara. Detta deltagande kan ske på alla nivåer och representation i den beslutande gruppen är självklar. I Gullspångsälvens vattenvårdsförbund finns idag 13 industriföretag som medlemmar. Den samordnade recipientkontrollen utgör för dem en del av den egenkontroll de har skyldighet att göra enligt miljöbalken. Miljöbolaget i Svealand i Storfors som tar om hand farligt avfall och sanerar förorenad mark Moelven Valåsen i Karlskoga som är ett sågverk med impregnering och viss förädling av träprodukter. Outokumpu Stainless i Degerfors och Storfors tillverkar rostfritt stål och produkter av det. Eurenco Bofors AB i Karlskoga tillverkar explosivämnen för i första hand försvarsindustrin. Cambrex Karlskoga AB som tillverkar aktiva läkemedelssubstanser, avancerade mellanstegsprodukter till de färdiga substanserna och specialkemikalier Ovako Steel i Hällefors som tillverkar stångstål. Saab Bofors Dynamics i Karlskoga är ett verkstadsföretag för försvarsmateriel. Scana Steel Boforge är ett smidesföretag inom gamla Boforsverken i Karlskoga. Springwire Sweden AB i Lesjöfors, Filipstad, tillverkar piano- och fjädertråd. Icopal AB i Grythyttan, Hällefors, bryter skiffer och deponerar skifferrester. Bharat Forge Kilsta AB i Karlskoga tillverkar tunga smidesprodukter till bilindustrin. AB Jasico i Älgarås, Töreboda, har en anläggning för utveckling och produktion av hygienoch rengörningsprodukter AB Zinkano i Hova, Gullspångs kommun, utför ytbehandling på uppdrag av andra företag. Genom förändringar av företagens tillverkning, ägande, utsläpp och geografiska placering kommer förändringar alltid att ske inom denna medlemsgrupp. 5.9 FRILUFTSFÖRETAG En ökande verksamhet inom området som har vatten som en viktig del av upplevelsen är det kommersiella friluftsaktiviteterna. Det kan vara s.k. put-and-take-fiske, vattenfärder (kanot, båt, flotte osv.), annan naturturism osv. Exempel på sådana företag är i Hällefors kommun Bergslagsgården, Good4u, Hellefors Herrgård, Loka Brunn, Älghornet, Sävenfors fiske (Sävenfors Produkter AB), Utpostens 17

Guldvaskning och Äventyr, kanotuthyrning på flera platser i Filipstad, i Ludvika Säfsen Resort, i Karlskoga Kilsbergen Sportfiske (Kedjeåsens Fisk AB), Kedjeåsen Uteliv och BLS Valåsens Kanot samt m/s Nobella i Bergslagskanalen. Sportfiske tillhandahålls också genom fiskekortsförsäljning av fiskevårdsföreningar och fiskevårdsområdesföreningar, Bland dessa företag finns två som också har fiskodling. Av dem finns Sävenfors Produkter AB som medlem i vattenvårdsförbundet. 5.10 IDEELLA ORGANISATIONER OCH FISKEVÅRDSOMRÅDEN I förarbetena till vattendirektivet och det svenska regelverket kring vattenförvaltningen poängteras allmänhetens deltagande i de olika momenten som utgör vattenförvaltningen. Ett sätt att få del av allmänhetens synpunkter i processen är att ideella organisationer med anknytning till vattenanvändning, i vid bemärkelse, på något sätt knyts till vattenrådet. Fiskevårdsområdena och deras föreningar har en speciell status genom förrättning, medan arbetet i de flesta fall sköts på ideell bas. Exempel på organisationer Friluftsorganisationer Båtklubbar Naturskyddsföreningar, SNF-kretsar/distrikt Fiske- och fiskevårdsföreningar Fiskevårdsområden/-sföreningar Ornitologiska föreningar Botaniska föreningar Exempel på sådana föreningar finns förtecknade kommunvis i bilaga 1. Inom denna kategori finns idag inga medlemmar i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. 5.11 ALLMÄNHETEN Allmänheten medverkan i vattenförvaltningen betonas från såväl EU som staten. Det är alltså av stor vikt att det skapas möjligheter för allmänheten att vara delaktiga i det arbete vattenrådet gör inom vattenförvaltningens olika moment. I den lilla skalan kan byalag/bygdeföreningar vara kontaktytan. Svårigheter finns då i tätorter och bygder utan denna samlingspunkt som en sådan organisation utgör. Det finns därför ett behov för vattenrådet att självt organisera möten för information och insamling av såväl kunskaper som synpunkter. Sådana samverkansmöten kan anordnas av vattenvårdsförbundet genom medverkan från medlemsrepresentanter från vattenvårdsförbundet eller så kan förbundet ha personresurs/er som organiserar och genomför denna typ av aktiviteter. 6. ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT Vattenråd är ett frivilligt uppdrag. Organisationer som är representerade i Vattenrådet kommer att ha samma rätt som tidigare att lämna egna synpunkter och yttra sig direkt till Vattenmyndigheten eller andra myndigheter. Fördelarna med att utgöra ett Vattenråd är att förbundet har chans att i ett tidigt skede kunna påverka kommande förvaltnings- och åtgärdsplaner. Genom att agera tillsammans får enskilda medlemmar en större chans att påverka. 18

Som en nackdel kan man se den ökning av tidsinsatsen som behövs för samverkansåtagandet och inledningsvis även administrativt arbete i uppbyggnadfasen. Denna tid kostar pengar och är inte möjlig att genomföra om inte finansieringen löses. Vattenmyndigheterna har ansökt hos regeringen om mer medel för att på sikt kunna stötta de vattenråd som bildas. 6.1 DAGENS VATTENVÅRDSFÖRBUND I dagens organisation av vattenvårdsförbundet är förbundsmötet det högsta beslutande organet. Det ordinarie förbundsmötet väljer styrelsen som är förbundets verkställande organ och tar beslut om den löpande verksamheten, framför allt den samordnade recipientkontrollens genomförande. Styrelsen utser, oftast utanför styrelsen, kassaförvaltare, som handhar den ekonomiska driften av verksamheten. Styrelsen utser också, efter erbjudande av denna tjänst från Karlskoga kommun, sekreterare, som sköter administration, kontakt med konsulter och förbereder möten med styrelse och förbund. Denna administrativa resurs utgör idag cirka 100 timmar per år. Utförandet och rapporterandet av den samordnade recipientkontrollen utförs på förbundets uppdrag av konsult 6.2 VATTENVÅRDSFÖRBUNDETS FRAMTIDA ORGAN För att kunna göra en god insats i samverkan kring vattenförvaltningen tillkommer nya arbetsuppgifter för vattenvårdsförbundet utöver den samordnade recipientkontrollen och internt förbundsarbete. Arbetsuppgifter tillkommer sannolikt inom följande områden: delta i Vattenmyndighetens samrådande möten, informationsträffar o.dyl. ta fram informationsmaterial och ordna möten för medlemmar och andra berörda delta vid arbete med förvaltningsplan, övervakningsprogram och åtgärdsplaner ge råd samverka med andra organisationer och vattenråd/vattenvårdsförbund visst deltagande vid genomförande av åtgärder, exempelvis informationsinsatser För att kunna möta utmaningarna i vattenförvaltningen föreslås att det framtida arbetet i vattenvårdsförbund/vattenråd organiseras på följande sätt. 6.2.1 Förbundsmötet Förbundsmötet ska förbli förbundets högsta beslutande organ och håller ordinarie sammanträde en gång per år. Förbundsmötet beslutar om stadgar, budget, utdebitering, ändringar i vattenrådets sammansättning och andra övergripande frågor för förbundet samt väljer styrelse och revisorer. 6.2.2 Styrelsen Ett verkställande organ i form av en styrelse, liksom idag, ska löpande sköta och ansvarar inför förbundsmötet för organisationens ekonomi och administration samt verksamhetens ledning och genomförande. Styrelsen har lämpligen, liksom idag, tillgång till personresurser för administration och ekonomihantering. Avtal som berör denna personresurs är också styrelsens ansvar. 6.2.3 Vattenrådet Vattenrådet kommer att vara kärnan i förbundets samverkansverksamhet inom vattenförvaltningen. Det är lämpligt att vattenrådet har allmänna medlemsmöten, då samtliga medlemmar kan träffas och utbyta tankar, idéer och synpunkter kring aktuella frågor i vattenförvaltningen. 19

För att inte göra arbetet tungrott föreslås dock att en beslutande grupp inrättas i vattenrådet. Den beslutande gruppen utgör ett representantskap från förbundets medlemmar. Den tar beslut i vattenrådets namn och då är de viktigaste uppgifterna att: tillvarata de lokala intressenternas olika önskemål för att uppnå god vattenstatus aktivt bidra till att förvalta vattenmiljön i avrinningsområdet vara samverkanspart med vattenmyndigheten Den beslutande gruppen ansvarar också för den verksamhet som utgör förbundets del av den operativa övervakningen, dvs. just nu fortsättning på den samordnade recipientkontrollen. Ansvaret omfattar anbudsförfarande för provtagning, analys, utvärdering och rapportering, förslå andelstal och kostnad per andel till förbundsmötet samt kontroll av att recipientkontrollen genomförs. Framtagande av program för den operativa övervakningen sker i samverkan med länsstyrelsen, som har formellt ansvar för detta. För att få en allsidig belysning av de frågor som vattenrådet och den beslutande gruppen har att ta ställning till är det lämpligt att vissa grupper får närvaro- och yttranderätt på respektive möten. I denna grupp, kallad referensnätverk, kan ingå, tjänstemän från kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, liksom forskare och andra sakkunniga. 6.2.3 Arbetsgrupper För att genomföra de arbetsuppgifter som behöver göras för ett väl fungerande vattenråd delas avrinningsområdet lämpligen upp i mindre delar. För varje delområde bildas en permanent arbetsgrupp för ytvattenfrågor. Se vidare avsnitt 6.4 Vattensamverkansområden. För arbetet med grundvattenfrågor är det lämpligt att bilda en särskild permanent arbetsgrupp, eftersom detta är en helt ny uppgift för vattenvårdsförbundet. Arbetsgrupper med tematisk inriktning är också tänkbara. Dessa kan med fördel vara tillfälliga, under längre eller kortare tid, och behandla t.ex. övervakning, vattenreglering, fiskevård, jordbruk, enskilda avlopp, fysisk planering, ny väg- eller järnvägssträckning, dricksvatten eller skogsbruk. Arbetsgrupperna utses av vattenrådet och redovisar till rådet. Till sammankallande i arbetsgrupperna kan utses någon som är med i den beslutande gruppen eller eventuell samordnare. Torrvarpen med väg 205 och bergslagsbanan, Hällefors kommun (foto Leif Gustafsson) 6.2.4 Samordnare alt. gruppledare För att driva det operativa arbetet i förbundet och arbetsgrupperna presenteras två modeller, varav en med variation. 20

I den första modellen föreslås en samordnare som förbundets funktion för den dagliga operativa verksamheten. Samordnaren ska vara en personresurs, som med god kunskap om avrinningsområdet, kan ta initiativ i de olika frågor förbundet bör engagera sig i. Information, rådgivning, möten externt och internt kommer att vara viktiga arbetsuppgifter för samordnaren under arbetet med vattenförvaltningscykeln. Åtgärdsplanen kommer att vara ett viktigt verktyg för att driva på förbättringar av vattenstatus inom vattenförvaltningen. Det ska vara möjligt för samordnaren att ta initiativ som underlättar genomförandet av denna, t.ex. tematiska arbetsgrupper över någon särskild utsläppsfråga, samordning av olika medlemmars åtgärder enligt planen. Arbetet i arbetsgrupperna samordnas i denna modell på ett naturligt sätt via denna funktion. Samordnaren är lämpligen också styrelsens personresurs och ansvarar inför styrelsen. Förbundet måste också välja om man vill anställa en person eller om man köper tjänsten genom avtal med någon lämplig part. En andra modell, som kan användas om förbundet väljer att inte inrätta samordnarfunktionen, är att varje arbetsgrupp ledas av en gruppledare. Dessa kan tillsättas utifrån två olika principer: 1. Styrelsen utser extern gruppledare utan lokal förankring. Fördelarna med detta är att de inte ska bli misstänkta för att ha några särintressen och arbetet får större möjlighet att drivas på ett likartat sätt. De bör ha en tvärvetenskaplig bakgrund med erfarenhet av arbete med vattenresursfrågor. Förutsättning finns att de därmed ska kunna samordna det lokala arbetet på ett objektivt och förtroendeskapande sätt. Man kan i detta fall välja mellan att ha en sammankallande från beslutandegruppen eller att gruppledaren är sammankallande. 2. Gruppledaren väljs ur vattenrådets beslutande grupp och utses av denna grupp. Dessa har kunskap om de lokala förhållandena och finns på nära håll för övriga deltagare. De ska också ha erfarenhet av arbete med vattenresursfrågor och en bred kunskapsbas. Det finns alltså möjlighet för dem att samordna det lokala arbetet på ett förtroendeskapande sätt, men objektiviteten kan ifrågasättas. Gruppledaren är i detta fall också arbetsgruppens sammankallande. Den utåtriktade verksamheten får i båda dessa fall skötas av arbetsgrupperna, det vill säga att de håller möten med föreningar och allmänhet, driver frågor gentemot andra aktörer än de som sitter i arbetsgruppen osv. För att hantera förbundets interna mötesverksamhet, styrelseoch förbundsmöten, samt för förbundets korrespondens bibehåller man i detta fall nuvarande sekreterarfunktion. I denna modell måste förbundet avtala med lämpliga personer att ta uppdraget som gruppledare. I första varianten tillkommer en kostnad för det arbete dessa gruppledare gör för förbundet. Den andra varianten kan antingen finansieras på samma sätt eller att medlemmarna ställer lämpliga medarbetare till förbundets förfogande som gruppledare. Några för- och nackdelar med samordnare respektive gruppledare framgår av följande tabell: Samordnare Gruppledare + lättare att driva åtgärder - krävs resurser att bevaka och dra igång verksamheter + kan säkra enhetligt arbetssätt och resultat i - stor variation mellan arbetsgrupperna utan arbetsgrupperna stark styrning från styrelse/beslutande grupp + en person som deltar på många arenor - baseras i hög grad på gratisarbete = ej samlad bild av läget uthålligt - kompetensförlust om personen slutar - utan gratisarbete kan det bli dyrare 21

6.2.5 Vattenrådets arbetsutskott Väljer förbundet modellen utan samordnare bör ett arbetsutskott bildas för att förbereda mötena med vattenrådet och den beslutande gruppen. Arbetsutskottet utgörs av gruppledarna i de fyra permanenta arbetsgrupperna och i eventuella tillfälliga arbetsgrupper. Inrättas samordnarfunktionen ingår denna samordning som en av de viktigaste arbetsuppgifterna och arbetsutskott kan då uteslutas för att minska antal möten. 6.3 VATTENSAMVERKANSOMRÅDEN För att göra samverkan mer effektiv och ändamålsenlig än att samla hela vattenrådet kan Gullspångsälvens avrinningsområde delas in i mindre delområden, vattensamverkansområden (VSO). Inom varje vattensamverkansområde organiseras en arbetsgrupp med medlemmar både från rådet och andra vattenintressenter som sköter samverkan och tar fram förslag och synpunkter från delområdet inför beslutande gruppens möten. Förslagsvis kan tre områden bildas för respektive Timsälvens delområde, Svartälvens delområde och Gullspångsälvens delområde. Om man i alternativ 1 går strikt på avrinningsområdena för dessa vattendrag kommer skärningspunkten mellan de tre områdena att ligga i Karlskoga kommun, som alltså skulle vara med i alla tre arbetsgrupperna. Alternativ 2 är att avgränsa Timsälvens delområde från Alkvettern och uppströms samt Svartälvens delområde från Malmlången och uppströms. Filipstads kommun ligger högt upp i såväl Timsälven som Svartälven, därför är deras medverkan av betydelse i båda samverkansområdena. En kommun som berör Timsälvens område och Gullspångsälvens område med ganska små delar är Kristinehamn. Vattenkraften och de större skogsägarna har också intressen i flera av områdena, men har ju möjlighet att dela uppdragen mellan sig. Berörda kommuner i de olika områdena är: VSO Kommundel >40% Kommundel 10-40% Kommundel <10% Timsälven Filipstad (Karlskoga alt.1) Hagfors Storfors Karlstad Kristinehamn Svartälven Filipstad Vansbro Malung Hällefors Ludvika (Örebro alt. 1) Nora (Karlskoga alt.1) Gullspångsälven (Karlskoga alt.2) (Karlskoga alt.1) Kristinehamn Degerfors Laxå (Örebro alt. 2) Gullspång Lekeberg Töreboda Mariestad 22

6.4 REPRESENTATION I FUNKTIONERNA 6.4.1 Förbundsmötet På förbundsmötet är varje medlem representerad med yttranderätt och en röst. Vattenmyndighet, beredningssekretariat, tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken, länsstyrelse i övrigt och andra statliga myndigheter som är berörda föreslås ha närvaro- och yttranderätt på förbundsmötet. Den som representerar en medlem ska ha sådan förankring i sin organisation att man kan ta beslut som t.ex. innebär ändrade ekonomiska åtaganden för medlemmen. Detta betyder att kommunernas rösträtt bör utövas av politiker eller politiskt förankrade tjänstemän. 6.4.2 Styrelsen Styrelsen har lämpligen, liksom idag, sju ledamöter. Fördelningen mellan medlemskategorierna föreslås vara att kommunerna och industrin har vardera två ledamöter, som idag, VAverken har en ledamot och att de övriga två ledamöterna väljs bland övriga kommersiella medlemsgrupper t.ex. vattenregleringsintressen, fiskodlingar, skogsbolag, lantbruk eller friluftsföretag. Även för styrelseledamöterna gäller att de fullt ut ska kunna representera sin organisation. För kommunernas representanter i styrelsen gäller detsamma som till förbundsmötet dvs. politiker eller politiskt förankrade tjänstemän. Styrelsen kan också adjungera andra t.ex. personal från vattenmyndighet, länsstyrelse eller kommun. 6.4.3 Vattenrådet 6.4.3.1 Vattenrådet Förbundets samtliga medlemmar får delta i vattenrådets allmänna möten, då det är av värde att rådet inför sina beslut får information och synpunkter direkt från andra än medlemmar i den beslutande gruppen. Organisationernas representation i vattenrådet bör utgöras av sådana som arbetar med vattenfrågor. Kommunerna kan i detta sammanhang representeras av tjänstemän från kommunens olika ansvarsområden som allmän vattenvård, fysisk planering, naturskydd eller fritidsverksamhet. 6.4.3.2 Vattenrådets beslutande grupp Förbundsmötet väljer ledamöter i den beslutande gruppen enligt följande principer. Kommunerna som representanter för alla medborgare på demokratisk grund och inom ramen för kommunernas ansvar för övergripande frågor kring vatten, som vattenvård, fysisk planering, friluftsbad, kalkning osv., föreslås tillsammans ha fler röster än övriga aktörer tillsammans. För kommunerna kan man välja mellan att ha sex kommuner med två röster var (alt. 1) eller en uppdelning mellan kommuner som är arealmässigt mycket berörda med garanterade platser och övriga kommuner (alt. 2). Förslagsvis kan då (alt. 2A) Filipstad, Storfors, Karlskoga och Hällefors vara permanenta medlemmar med två röster var och de fyra återstående kommunplatserna fördelas mellan övriga 14 kommuner med en röst var eller (alt. 2B) kan Filipstad, Storfors, Karlskoga och Hällefors vara permanenta medlemmar med två röster var, Degerfors och Gullspång permanenta medlemmar med en röst var och de två återstående kommunplatserna fördelas mellan övriga 12 kommuner med en röst var. Kommunerna bör i detta sammanhang representeras på samma sätt som i vattenrådet. Eftersom huvudmannaskapet för VA-verksamheten varierar mellan kommunerna föreslås att dessa deltar som en egen grupp med två representanter. 23