Är ett hus bara ett hus?

Är ett hus bara ett hus? Hur Hus och närmiljöer kan vara lärmiljöer Svaret på frågan är naturligtvis nej. Men de flesta av oss upplever de byggda miljöer vi dagligen omges av som vardagskulisser. Kulisser vi hastar förbi, men som har mycket att berätta. Att spana, upptäcka och lära i dessa miljöer gör att synen på dem förändras. Det här är ett inspirationsmaterial för dig som arbetar med barn i årskurs 0 3. Börja med skolbyggnaden, skolgården, vägen till skolan, husen runtomkring och sen givetvis allt annat som finns därute. Hus är fyllda av betydelser och berättelser. Alla har ett förhållningssätt till hus och alla har dessutom något att berätta om dem. ISBN 978-91-85908-93-6 Caroline Morgansdotter Blomsten 9 789185 908936

Innehåll Förlag Östergötlands museum Ansvarig utgivare Olof Hermelin TEXT Caroline Morgansdotter Blomsten Grafisk form Allan Näslund illustrationer Allan Näslund, Lena Wiklund Korrektur Birgitta Hybinette Tryck Larsson Offsettryck AB, Linköping Tryckår 2013 Lärarhandledningen är utgiven med stöd från Statens kulturråd. Östergötlands museum, Caroline Morgansdotter Blomsten, Allan Näslund och Lena Wiklund ISBN 978-91-85908-93-6 Förord...4 Varför?...6 Hur?...8 Lärarhandledningens upplägg...12 Hej hus! Du är mitt!...16 Hej hus! Varför ser du ut som du gör?...18 Hej hus! Vem bestämmer hur du ska se ut?...24 Hej hus! Du är en skola!...28 Hej hus! Du är min hembygd!...30 Hej hus! Får jag vara här?...34 Hej hus! Här är det ju trianglar, cirklar och kvadrater överallt!...36 Hej hus! Nu ska vi mäta och jämföra!...38 Hej hus! Varför är du inte regnbågsfärgat eller prickigt?...42 Hej hus! Du gör mig glad!...44 Hej hus! Hur ser du ut i boken, på teven och i dataspelet?...46 Hej hus! Vad är det som är där?...48 Hej hus! Hur har du det året om?...50 Hej hus! Du är med i min berättelse!...52 Hej hus! Låter du?...54 Hej hus! Du luktar nåt!...58 Hej hus! Och alla stigar, gator och vägar!...62 Litteraturförteckning...64 Kopplingar till Lgr 11...70

Förord Under 2008 och 2009 bedrev Östergötlands museum ungdomsprojektet K-märkt på schemat östgötsk ungdom på spaning. Projektet besökte sex av länets högstadieskolor och diskuterade kulturmiljöfrågor med eleverna. Detta resulterade inte bara i en fotoutställning och lärarhandledningen Hus på schemat : under projektets gång väcktes också tankar om att utveckla arkitekturpedagogiken för en yngre målgrupp, skolelever i årskurserna 0 3. det arkitekturpedagogiska arbetet. Erfarenheterna är nu samlade i lärarhandledningen Hej hus! för att inspirera till fortsatta spaningar, upptäckter och upplevelser bland husen! Caroline Morgansdotter Blomsten Våren 2011 startade länsmuseet projektet Hej hus! med medel från Statens Kulturråd. Under 2011 och 2012 har elever på skolor i länet spanat på små detaljer, mätt och jämfört, granskat kartor och känt på tegel. Det har byggts drömhus och berättats om egna hus. Utvecklingsbidraget från Kulturrådet har varit en förutsättning för projektet och för Östergötlands museum att utveckla 8 9

Varför? Ja, varför? Vad innebär det för dig som lärare att ta med den byggda miljön i undervisningen? Vi vill att det här materialet ska inspirera dig som behöver nya uppslag till ditt pedagogiska arbete. Det är tacksamt att presentera den här lärarhandledningen eftersom den tar avstamp i något som vi alla har tillgång till, närmiljön. För finns det egentligen något som är så lättillgängligt, gratis och fullt av kunskap som just det vi har runt knuten? Vi hoppas att Hej hus! bidrar till nya uppslag att arbeta vidare med! Att arbeta med närmiljön är viktigt för barnens (och de vuxnas) identitet. Det väcker nyfikenhet till att fundera och ifrågasätta varför omgivningen ser ut som den gör. Dessutom bidrar det till att stärka stoltheten för hembygden, skapa förutsättningar för reflektioner och diskussioner som i sin tur kan leda till förståelse och redskap till att i framtiden kunna tolka och påverka sin omgivning samt engagera sig i frågor som berör den. Det är en demokratisk rättighet att som barn få sådana redskap till att påverka miljön man lever i. För att undvika en ur barns och ungas perspektiv segregerad stad, är således deras kunskap och erfarenhet av största vikt vid förändringsprocesser. Barn använder och upplever sin närmiljö på ett helt annat sätt än vad de flesta vuxna gör. Det är de vuxnas ansvar att skapa förutsättningar för att barns röster hörs och tas på allvar. Arkitekturpedagogik främjar alltså demokratiskt arbete och delaktighet. 10 11

Hur? Att integrera den byggda närmiljön i undervisningen kan ske på en mängd olika sätt. Det kan handla om att integrera husen med det ni för tillfället arbetar med, till exempel geometri. Men ni kan även arbeta mer fokuserat med den byggda miljön under en längre period då är husen själva kärnan som de olika ämnena integreras i. Det kan vara en byggnad, ett torg eller kanske en gata som är den utgångspunkt flera teman/ämnen vävs in i, till exempel material, ljud, lukt, känslor, geometri, mäta och jämföra, historia, svenska, matematik, bild, religion och engelska. Börja helt enkelt med att fråga vart och ett av barnen vad de vet om hus. Vad känner de till om området där skolan ligger? Vad skulle de vilja veta mer om? Svaren får sedan ligga till grund för projektets inriktning. Kanske handlar det om att besöka en byggnad som de är nyfikna på eller bjuda in en arkitekt som berättar hur det går till när man planerar ett nytt område. Lärarhandledningen är tänkt främst för pedagoger som arbetar med elever i årskurs 0 3. De teman som föreslås är inte indelade efter ålder utan kan anpassas utifrån klassens behov. Innan ni börjar! Barn är spanare och detektiver. Under era spaningar i närområdet är det av största vikt att lyfta fram dessa förmågor lite extra. Det kan man göra genom att i förväg diskutera detektiv- och spaningskunskap med eleverna. Vad är en detektiv och hur spanar man egentligen? Har de några bra tips? Vad brukar de själva spana på? Känner de till någon detektiv? Har de läst några detektivböcker? Öva lite på hur man på bästa sätt undersöker saker. Det finns vissa hjälpmedel som gör en slipad detektiv ännu vassare: Kikare Förstoringsglas Måttband Penna, papper Kartor, både historiska och nutida 12 13

Det kan vara bra att börja med att prata om vad ett hus är. Ta fram ett stort papper och måla dit alla husdetaljer som ni kan komma på, tills det finns ett färdigt hus på papperet. Fråga eleverna om alla hus ser ut som det på papperet. Svaret kommer att ge en ingång till att börja husspaningarna! Diskutera också varför det finns hus. Vad har vi husen till? Diskussionen leder till samtal kring husens betydelse. Hur skulle det vara att leva utan hus? Ett hus består ju av en mängd olika delar som har olika funktioner. Ett tips är att fästa bilder på dessa husdetaljer på väggen i klassrummet och skriva vad detaljerna heter. Det kan vara olika typer av tak, fönster, dörrar, skrovlig/ slät fasad, utsmyckad/enkel dito, fasader av trä/tegel/puts, snickarglädje, balkong, stupränna, villa/flerfamiljshus, skorsten med mera. Det blir som en begreppsbank som hjälper er att samtala kring husen och förstå varandra. Ytterligare ett tips är att plocka ihop delar från några av de teman som presenteras här i lärarhandledningen och utifrån dessa skapa en spanarslinga med flera stopp vid olika hus/miljöer. Vid ett hus kan ni ha geometrispaning, vid ett annat mäter ni och jämför, vid ett tredje pratar ni om likheter/olikheter mellan gamla och nya hus. Ni kan planera stopp för lukt, känsel, hörsel, offentlig konst, detaljer (fönster, dörrar, tak) och jämföra verkligheten med gamla bilder och/eller kartor. Ett tips är att kopiera äldre kartor på OH-papper och jämföra med nutida kartor. Det ger en tydlig bild av hur det såg ut innan skolan och husen runtomkring byggdes. Kanske finns det hus på den äldre kartan, finns de kvar eller är de rivna? Till varje tema i lärarhandledningen finns det tips på böcker, hemsidor med mera, som kan hjälpa er i arbetet. Dessa hittar ni i litteraturförteckningen. Alla teman går att anknyta till Lgr11, ett sammandrag av kopplingarna finns i bilaga 1. Tillgänglighet och miljö Oavsett vilket tema ni väljer att arbeta med är det viktigt att diskutera att våra upplevelser av bebyggelsemiljöerna skiljer sig åt. Vad kan det bero på? Hur upplevs miljöerna om man har en funktionsnedsättning, till exempel om man är rullstolsburen, synskadad eller hörselskadad? Diskutera också miljöfrågor när ni är ute och spanar eller när ni till exempel bygger husmodeller. Vilka material är husen byggda av? Är de miljöfarliga? Finns det miljövänliga (passiva) hus? Hur kommer hus och bebyggelsemiljöer planeras och byggas i framtiden? 14 15

Lärarhandledningens upplägg Lärarhandledningen består av olika teman, som i sin tur består av en introduktion, frågeställningar och ibland förslag på övningar. En del av övningarna och tipsen passar även in på flera olika teman beroende på hur ni planerar ert hus-tema! Hej hus! Du är min hembygd! Om hembygden. Hej hus! Får jag vara här? Om allmänna och privata platser. Om allemansrätten. Hej hus! Här är det ju trianglar, cirklar och kvadrater överallt! Om geometriska former i närmiljön s. 30 s. 34 s. 36 Hej hus! Du är mitt! Om det egna huset. Teman Hej hus! Varför ser du ut som du gör? Om hur hus ser ut och varför de ser ut som de gör. Hej hus! Vem bestämmer hur du ska se ut? Om närmiljön, arkitektens roll och om hur djur bor. Hej hus! Du är en skola! Om skolbyggnaden och skolgården. s. 16 s. 18 s. 24 s. 28 Hej hus! Nu ska vi mäta och jämföra! Om att mäta och jämföra i närmiljön. Hej hus! Varför är du inte regnbågsfärgat eller prickigt? Om färger, mönster och former. Hej hus! Du gör mig glad! Om hus och känslor. Hej hus! Hur ser du ut i boken, på teven och i dataspelet? Om fantasifigurer och deras hus. Hej hus! Vad är det som är där? Om offentlig konst. s. 38 s. 42 s. 44 s. 46 s. 48 16 17

Hej hus! Hur har du det året om? Om närmiljön och årstider. Hej hus! Du är med i min berättelse! Om hus i berättelser. Hej hus! Låter du? Om ljud i närmiljön. Hej hus! Du luktar nåt! Om dofter i närmiljön. Hej hus! Och alla stigar, gator och vägar! Om stigar, gator och vägar i närmiljön. s. 50 s. 52 s. 54 s. 58 s. 62 Litteraturförteckning s. 64 Bilaga 1 Kopplingar till Lgr11 s. 70 18 19

GÖRA Använd en detaljbild där eleven är med. Kanske vid entrédörren, vid ett fönster eller kanske på altanen. Utifrån detaljbilderna som man fäster på varsitt större pappersark kan eleven sedan fritt måla huset. Kanske som det ser ut i verkligheten, eller som eleven vill att det ska se ut. GÖRA Gå på mitt-hus -spaning och fotografera eleverna vid deras egna hus. Fotografera huset i sin helhet och av eleverna utvalda detaljer. Sammanställ bilderna så de får varsitt ark med bilder på huset. Be dem fundera kring sitt hus, vad är det byggt av? Bor det fler i huset? Hur många våningar? Är det gammalt eller nytt? Liknar det övriga hus som ligger på samma gata/område? Finns det saker som är bra respektive dåligt med huset/området? Alla får därefter chans att berätta om sitt hus. Diskutera också vad det är för typ av hus, är det ett höghus, ett radhus, en villa eller kanske ett parhus? GÖRA Eleverna kan också få i uppdrag att rita en karta över det egna hemmet. Hur upplever de sitt hem? Hur förhåller sig rummen till varandra? Kan eleverna återskapa hemmet utifrån minnet? Hur markerar de fönster, dörrar och hur de upplever de olika rummen och deras placering i förhållande till varandra? Är köket större än badrummet men mindre än vardagsrummet? De kan också måla eller skriva vad rummen används till och kanske vem i familjen som använder de olika rummen mest? GÖRA Var och en väljer en favoritplats. Det kan vara vid skateboardrampen, i badkaret, i ett träd Be dem beskriva/måla platsen, vad som finns där och hur det känns att vara där. Finns det platser vi aldrig glömmer? GÖRA Tillsammans kan ni skapa ett flerfamiljshus. Varje elev målar och dekorerar ett fönster, där också ett foto på eleven klistras in. Dessa fönster placeras på ett stort ark och bildar en husfasad. Tänk så många människor som bor i ett flerfamiljshus, de bor under samma tak, men alla har de olika liv och drömmar. Som en berättelse! Här kan ni också befästa begrepp som vänster, höger, ovanför, under, mittemellan. Vem bor till vänster om Ilon? 20 21

Ålder & byggnadsstil DISKUTERA Hus kan se väldigt olika ut beroende på hur gamla de är, vad de används till, men också om de ligger i staden eller på landet, samt var i världen. En del vill bo på landet och ha skogen runt knuten medan en del vill bo mitt i staden. En del vill bo stort, en del vill bo mindre. Någon kanske vill ha balkong medan någon annan vill ha en stor trädgård. Det finns många olika typer av boenden men det finns också människor som inte har ett eget hus eller lägenhet att bo i. Varför är det så? DISKUTERA Precis som att vi ändrar smak när det gäller kläder, musik och frisyr så förändras trender kring husens utformning. Under en tid är det på modet med stora, pampiga, rikt dekorerade hus. Under en annan tid är det mer populärt med avskalade fasader och stora fönsterpartier. I de allra flesta bebyggelsemiljöer är det en salig blandning av gamla och nya hus, sida vid sida ligger de längs gator och torg. GÖRA Gå på spaning! Vad tror ni: kan man se om ett hus är gammalt eller nytt? Hur gör man det? Titta på tak, fasad, dörrar, fönster och husgrund. Försök spana efter motsatser, som en gammal dörr och en ny dörr, ett gammalt fönster, ett nytt fönster. Fotografera och diskutera olikheterna men också likheterna. GÖRA Hur såg husmodet ut det året eleverna föddes och de åren ni lärare föddes? Försök hitta bilder och jämför och diskutera utifrån bilderna. Titta på fasadmaterial, färg och form. Likheter/olikheter? Förstärk husbilderna med bilder från dessa årtal som visar mode- och musiktrender med mera. 22 23

Land & stad DISKUTERA Hur ser husen ut på landet och i staden? Är det någon skillnad på färg, form, material och storlek? Varför finns det inga höghus på landet? Och inga bondgårdar i stan? Eller gör det? Diskutera vad det är som styr utformningen. Platsbrist och efterfrågan på bostäder = höghus. På landet där det oftast finns gott om plats och man kanske brukar jorden och har kor, hästar och grisar bygger man inte höghus. Varför? Hur ser landsbygdens hus ut? Kolla också på material hittar ni till exempel något höghus som är byggt av trä? DISKUTERA Hur såg husen ut förr i tiden på dessa platser? Var det någon skillnad? Beroende på vilken ställning och vilket yrke man hade i samhället så speglade det av sig på hur man bodde. Är det så idag? Lokala särdrag DISKUTERA Börja med Sverige och vårt lands geografi. Vad består landet av? Till största delen av skog, påverkar det husbyggandet? Förr byggdes husen av de material som fanns i närheten. De allra flesta hus byggdes av trä och mest tydlig var trätraditionen i de norra delarna av landet. Av kalksten byggdes många hus på Gotland och i Skåne byggdes de vanligen av tegel tack vare den bördiga lerjorden. Platsens förutsättningar spelade alltså stor roll i utformandet av ett hus/område. Idag fraktar vi material långväga och man bygger hus som är influerade av arkitekturtrender från hela världen. Det gör att det lokala särdraget suddas ut. Finns det hustyper som är speciella för just den trakten ni lever i? Byggs dessa fortfarande idag? Vilka material är husen i er närhet byggda av? Känn på materialen. Är teglet mjukt, träfasaden kall, finns det skrovliga väggar eller kanske helt släta? Några av materialen är naturliga och några av dem har tillverkats av människan. Vilka är naturliga? Det kan till exempel vara sten och träpanel. Vilka är maskintillverkade? Det kan exempelvis vara cement, glas och tegel. Be eleverna undersöka vilket material deras hus är byggda av. Och ta reda på fakta kring materialet. Är det miljövänligt? Världen & klimat GÖRA Vad har vi för klimat i Sverige? Är det kallt, varmt, fuktigt, torrt, blåsigt? Diskutera klimatet och dess betydelse för husens utformning. Varför har vi inte hus bygg-da av pappkartong, lera, gummi, plywood? Välj ut några andra länder, undersök klimatet och kolla in hur husen ser ut 24 25

där. Är det någon skillnad på dessa och de hus ni har runt knuten? Titta lite extra noga på elevernas hemländer, diskutera likheter/olikheter. Eller varför inte ta en jordenruntresa där ni besöker länder från alla världsdelar, diskuterar kultur, religion och tittar på några kända byggnader eller kanske typiska byggnadsstilar från länderna ifråga. Funktion & innehåll DISKUTERA Kan man se på ett hus vad som finns därinne? En del hus förmedlar sin funktion på ett tydligt sätt, exempelvis kyrkan, järnvägsstationen, matvaruaffären. Förmedlingen kan ske genom byggnadens utformning, till exempel ett högt torn eller symboler - som ett kors. Kanske är det miljön runtomkring som avslöjar huset, det kan vara en kyrkogård, ett järnvägsspår, kundvagnar eller en uteservering. Ibland ändrar byggnaderna funktion, ett vattentorn byggs om till lägenheter eller en nybyggd kyrka kanske inte alls ser ut på det sätt vi är vana vid. Vilka funktioner har husen i er närmiljö? Gå på spaning och kolla! Finns det hus som har en annan funktion än vad de från början uppfördes för? Diskutera också vilka yrken som är knutna till husen och deras verksamhet. 26 27

Börja med att fråga: vad är ett hus? Hur ser ett hus ut? Skriv ner svaren! DISKUTERA Allt det som finns runtomkring oss: hus, vägar, torg, parkeringar, trädgårdar med mera kallas för arkitektur. Hur skulle det vara att leva utan arkitektur? Ja, man kan väl säga att arkitektur är viktigt för att vi ska må bra. Men hur ser husen runtomkring oss egentligen ut? Ser de likadana ut eller är de olika? Ibland kan de vara byggda uppe i träd, ibland rullar de på hjul eller kanske skvalpar runt i vattnet. Men för det mesta står de på marken, har fyra väggar och tak. GÖRA Ta med svaren, gå på spaning i området och undersök hur husen i er närmiljö ser ut. Överensstämmer svaren med verkligheten? Kanske representerar svaren några typer av hus, men är det större variationsrikedom i verkligheten? Är alla byggda av samma material? Har alla hus samma form och storlek? Nej, spanar man lite extra så visar det sig att de flesta hus ser olika ut. Diskutera vad ett hus egentligen är. Kan hus se ut hursomhelst? Varför ser de lika/olika ut? Är det viktigt att de är lika/olika? GÖRA Vem bestämmer hur det ska se ut där vi lever och bor? Det är arkitekterna som bestämmer om husen ska vara höga, låga, runda, kvadratiska, ha runda fönster eller väggar av glas. Bjud in en arkitekt eller en stadsplanerare från kommunen som kan berätta om sitt yrke. Hur går det till när man ritar ett hus, när man planerar en stadsdel? GÖRA Nästa steg kan nu vara att ni skapar drömhus ni är arkitekter! Rita, klipp, bygg, sy och vik! 28 29

Hur bor djur? GÖRA Ni kan också komplettera husspanandet med att titta på djurhus. Stå stilla och lyssna, lyft på en sten. I varje litet hörn av byn eller staden bor det djur. Men vilka typer av djur? Vilka djurhus finns i området där ni spanar? Leta efter fågelbo, myrstack, eller en stubbe. Finns det några djur som bor som oss människor? Finns det djur som är arkitekter och bygger sina egna hus? Finns det djur som får hjälp av oss människor att bygga bo? Finns det rentav djur som bor i våra hus i väggarna, på vinden? 30 31

GÖRA Finns det bilder från när skolan byggdes? Är det något som har förändrats? Gör en utställning om skolan på skolan, om dess historik med mera. Eleverna kan också intervjua en förälder, eller mor- och farförälder om deras första skola och skolgång. Likheter/olikheter? DISKUTERA Upptäck skolbyggnaden! Hur ser skolan egentligen ut? Är det en stor byggnad eller flera små? Ett plan eller flera våningar? Om det är flera olika byggnader varför? Har de olika funktion? Vilka material är skolan byggd av? När är den byggd? Är alla husen på skolgården byggda samtidigt? Spana på husen runtomkring skolan, ta reda på när de är byggda. Vilket byggdes först skolan eller husen runtomkring? Kanske finns det någon personal på skolan som har kunskap om byggnadens historia med mera eller som kanske till och med var med när den byggdes och kan berätta om processen och om hur platsen såg ut innan. DISKUTERA Vad är bra/mindre bra med skolbyggnaderna? Argumentera kring de olika åsikterna. GÖRA Gå på spaning runt skolbyggnaden, mät och jämför, geometrispana, lukt- och ljudspana och spana efter konst. Finns det konst? Vem är konstnären? Titta också lite närmare på skolgården. Måla en karta över gården och byggnaderna. Vad finns på skolgården, lekredskap, buskar och blomrabatter? Hur upplever ni skolgården? Vad bidrar till upplevelsen? Vad är bra med gården? Vilka platser gillar ni bäst? Finns det platser som inte är bra? Kan dessa förbättras med enkla medel? Är det något ni saknar? DISKUTERA Hur tror ni att framtidens skola och skolgård kommer att se ut? 32 33

de upplever sin hembygd. Ni kan sedan tillsammans titta på kartorna och diskutera likheter/olikheter. Vad är det eleverna lyfter fram och vilka delar finns inte med på kartorna? Vad tycker de är bra/dåligt i området? Platser i området man gärna/ogärna vistas i? DISKUTERA Alla har vi växt upp någonstans, en del på ett och samma ställe medan andra har flyttat runt. Finns det en eller kanske flera platser som är hembygd? Vad är en hembygd? Är det viktigt att ha en hembygd? Kan man ha flera? GÖRA I vilken typ av bebyggelsemiljö ligger skolan? I en stadsdel? I ett samhälle? I en by? Var och en får i uppdrag att rita en karta över området runt skolan, samhället eller stadsdelen. En karta som blir en tolkning utifrån barnens inre bilder av hur GÖRA Gå på spaning och dokumentera området med hjälp av kartor och kamera. Återskapa sedan miljön genom att med hjälp av exempelvis skräpmaterial bygga husen som finns i området, men också vägar, skogsdungar, lekplatser, idrottsplaner med mera. Hur ser det egentligen ut? Vilken form har husen, hur stora är de i relation till varandra, hur många parkeringar finns det, var finns gatubelysning och vart går cykelvägarna? Är det skillnad på den egna minnesbilden och verkligheten? Varför? Att bygga en modell av närmiljön kan vara ett långsiktigt projekt som kanske pågår under en termin eller två. DISKUTERA Bor ni i staden? Diskutera vad en stadsdel är, titta på en karta över staden och dess olika delar som tillsammans bildar en stad. När byggdes stadsdelen och vad fanns på platsen innan? Jämför med historiska kartor. Hur tror ni staden kommer att förändras i framtiden? Kontakta kommunen och låt en representant komma och berätta om de planer som finns kring stadsplaneringen. 34 35

DISKUTERA Kanske bor ni i ett brukssamhälle? Kring vilken industri har samhället växt fram? Finns industrin kvar? Kan man se spår av bebyggelsestrukturen i form av direktörsbostad, arbetarbostäder och liknande. DISKUTERA Bor ni i en by på landet? Hur ser den ut? Verkar den vara byggd kring särskilda hus som till exempel en kyrka? Finns det ett gammalt skolhus i bykärnan? Läs om hur kyrkbyar växte fram och vilka byggnader som ursprungligen hörde till dessa. GÖRA Hur kommer framtidens hus att se ut i ert område? Måla, bygg och diskutera! 36 37

Vad är ett rum förresten? DISKUTERA Platserna vi omges av och rör oss i består av offentliga och privata platser. Diskutera vilka regler som finns och vad de innebär. Vad är en offentlig plats? Vad är ett privat område? Kan man se om en plats är offentlig eller privat och hur ska man i så fall kunna veta det? Hur kan en gräns se ut? GÖRA Finns det offentliga och privata områden på skolområdet? Gå på spaning och undersök! Vilka rum på skolan har man tillträde till och vilka inte? DISKUTERA Det finns många olika typer av rum! Om man vänder på ordet blir det mur, måste det finnas en typ av mur för att man ska uppleva att man befinner sig i ett rum? Vilka rum kan ni komma på? Rum i byggnader, rum i naturen, rum i staden, luftrum? Vad är det som gör att man får känslan av att vara i ett rum? Är en äng, en tunnel eller en väg ett rum? GÖRA Gå på spaning efter rum, kan en parkeringsplats vara ett rum? Kan en gata vara ett rum? Vilka rum känner ni er trygga/otrygga i? Vad är det som gör att just de rummen känns på ena eller andra viset? Måla/bygg sedan valfria rum utifrån diskussionen och spaningen. Allemansrätten GÖRA Gå en slinga i både skog och bebyggd miljö. Vid olika stopp diskuterar ni vad allemansrätten betyder just där. Får man bryta grenar för att bygga en koja i skogen eller klappa vilda djur? Skräpa ner? Får man tälta på torget? DISKUTERA Är allemansrätten något bra eller är det dåligt? Har alla länder allemansrätt? 38 39

GÖRA Gå på geometrispaning i närmiljön. Spana på hus, papperskorgar, brunnslock, gatstenar, parkbänkar, ja allt ni stöter på. För att underlätta kan det vara bra att ha med tillklippta figurer som ett stöd i spaningen. Vilka är de vanligast förekommande formerna? Finns det geometriska former som är svåra att hitta i utemiljön? Diskutera deras olika egenskaper, varför finns det till exempel många cylinderformade papperskorgar men inga cylinderformade hus? Vilka geometriska figurer passar bäst till vad? Ta med snören, pinnar, piprensare med mera och tillverka de former ni ser. När ni nu har geometrispanat, och verkligen kollat in husens former, fortsätter ni inomhus med skapande verkstad. Rada upp vilka delar ett hus består av och diskutera de vanligaste formerna på husens delar. Tak som triangel, huskropp som kvadrat eller rektangel, dörr som rektangel. Sedan vänder ni på steken och uppmanar eleverna att skapa tvärtom-hus. Dörren får inte vara rektangulär och huskroppen får inte vara kvadratisk eller rektangulär. Och taket får inte vara närmast himlen. Allt ska vara uppochner och tvärtom. Hur blir dessa hus egentligen? Varför byggs inte sådana hus? Vem har bestämt att golvet ska vara ner och taket upp? Att väggarna ska vara raka? GÖRA Eller varför inte skapa fantasihus? Diskutera vad fantasi är och att allt är möjligt där även när det handlar om hur hus ser ut! Kanske skapar barnen ett lamphus med en korvbalkong och stjärndörr? Fortsätt på uppochner- och tvärtomtemat: vad händer om man gör saker på platser där man inte brukar göra dem? Kanske äta mellis i trädkronorna och samtidigt passa på att spana på fågelbon och se världen uppifrån. Eller kanske krypa sakta på vägen istället för att gå eller springa. Hur ser världen ut om man spanar på den i sakta mak, underifrån, som en snigel? Eller varför inte dansa upplev miljön genom att dansa i den! 40 41

har kanske stora fönster? Och det stora kanske har många dörrar och ett platt tak. Vilka hus är längst bort? Vilka är närmast? Finns det hus där det bor en familj, eller hus där det bor flera familjer? Kan man se det på en byggnads utsida? DISKUTERA Är det stort, litet, högt eller lågt? Kanske är det längst eller kanske kortast eller är det bara mittemellan? Ja, hur ser det egentligen ut därute? Kan en liten legogubbe vara större än ett hus? Är fotbollsplanen längre än flerfamiljshuset? Närmiljön lämpar sig utmärkt för studier i att mäta och jämföra, att nyansera de matematiska begreppen och visa på likheter och olikheter. GÖRA Undersök och diskutera vilken typ av hus som är vanligast/ovanligast i området? Kanske finns det en stor, en liten eller en lång byggnad? Det lilla huset GÖRA Använd kroppen som måttstock för att mäta och jämföra. Hur många händer lång är en parkbänk eller hur många tummar lång är en tegelsten? Hur många steg blir det om man går runt huset, runt gympasalen och träddungen? Vilket är störst/minst till ytan? GÖRA Ge i uppdrag att mäta olika saker i miljön genom att måtta med tumme och pekfinger. Hur lång är skorstenen på fabriken eller guldspiran på kyrktornet? Ta på förhand reda på den exakta längden och mät upp ett band som sedan vecklas ut och som visar det exakta måttet. Det som på håll är lika litet som en liten myra kan i själva verket vara väldigt långt. GÖRA Ni kan också förbereda band som är exempelvis en meter långa, sedan får eleverna gå på enmetersspaning. Vad finns det för objekt i närmiljön som är en meter långt eller kanske en meter brett? Ni kan också gå på enmetersspaning utan band, samla in de föremål ni tror är en meter och lägg dem bredvid varandra och mät. Är det svårt att uppskatta en längd? 42 43

GÖRA Välj ut en liten sak i närmiljön, till exempel ett dörrhandtag. Vad är dörrhandtaget mindre än? Gå på spaning efter något som är större än dörrhandtaget. Fönstret är större än dörrhandtaget men mindre än dörren, dörren är större än fönstret men mindre än gungställningen, gungställningen är större än dörren men mindre än skolhuset, skolhuset är större än gungställningen men mindre än gymnastiksalen. Gymnastiksalen är större än skolhuset men mindre än fabriken Vilket hus/föremål är allra störst i er närmiljö? GÖRA Höga och låga tal kan illustreras genom höga och låga hus. Använd stora ark och måla höga hus och skriv dit höga tal utifrån antalet våningar och gör likadant med låga tal. Ni kan också jämföra områdets, stadsdelens eller kanske stadens högsta hus med världens högsta hus. Burj Khalifa i Dubai är (för tillfället) världens högsta hus med sina 828 meter. Ta reda på hur högt det lokala höghuset är och jämför. Det vi tycker är högt i vår närmiljö är ganska litet i förhållande till världens högsta hus. 44 45

När ni har färg- och mönsterspanat inomhus kan ni fortsätta på temat utomhus och fokusera på husen. Spana efter mönster/färger på husen. Vilka är vanligast förekommande? Är det några mönster/färger som inte förekommer alls? Varför är vissa vanligare på hus än andra? Är de flesta husen enfärgade eller mönstrade? Finns det prickiga och randiga hus? Eller blommiga? DISKUTERA Varför finns det mönster och former? Har de en funktion eller är de bara till för utsmyckning? GÖRA Färger, mönster och former finns överallt! Hur skulle det annars se ut? Gå på form- och färgspaning och förbered er genom att introducera temat i de vardagliga aktiviteterna, som i samlingen, vid måltiderna med mera. Spana efter mönster och former i skolan. Måla av! GÖRA Spana in era kläder! Låt var och en rita/bygga ett hus som de sedan färglägger i samma färger/mönster som de egna kläderna. Hur blir husen? Kanske ett svart hus med spindelmannen på, eller ett blommigt hus, eller kanske ett glittrigt? Skulle barnen vilja bo i ett sådant hus? Varför finns det inga sådana hus? Skulle det vara någon skillnad att gå gatan fram om husen var lite mer färgglada och mönstrade? 46 47