3.5.6 Kommunala institutioners grönytor Ett traditionellt skolämne som matematik kan med fördel studeras utomhus. Utemiljöer kring skolor/förskolor/fritidsgårdar/bygglekplatser Skolgårdar och förskoletomter liksom utemiljön kring fritidsgårdar och bygglekplatser är viktiga delar av stadens grönstruktur. Förmodligen är det dessa utemiljöer som utnyttjas allra intensivast av kommunens invånare, främst av barnen. Barnen tillbringar en stor del av sin barndom här. Det är därför särskilt viktigt att se och förstå betydelsen av utformning, förvaltning och utveckling av dessa miljöer. Lunds kommun har tagit fram en målbeskrivning för skolans och förskolans utemiljö som anger en strategi för hur utemiljön bör utformas, förvaltas och utvecklas. Målbeskrivningen är antagen av kommunstyrelsens arbetsutskott 2003-01-20 och skall vara vägledande vid planering. Flera aspekter tas upp bl.a. demokrati, pedagogik, arkitektur, hälsa och säkerhet. I det följande beskrivs vad som bör beaktas vid planering av skol- och förskolornas respektive fritidsgårdars och bygglekplatsers utemiljöer. Skolornas och förskolornas utemiljöer Helhetstänkande: Helhetssyn och långsiktighet skall genomsyra utformning, utveckling och förvaltning av utemiljöerna. Genom tilltalande miljöer som vidmakthålles visas omsorg om skolan/förskolan och därigenom om barnen. Vid planering av skol- och förskolegårdar måste ett helhetsperspektiv appliceras, där barnet, leken, undervisningen och den biologiska mångfalden utgör självklara delar. Barnens lekmiljö ska vara spännande och säker. Såväl prefabricerade lekredskap som stockar och stenar har sin plats på gården. Olika bollsporter är populära och kräver stora ytor. Demokrati: Barnen skall vara delaktiga i planering och utveckling av skoloch förskolegården. När dessa planer förverkligas ser barnen att det går att påverka sin omgivning, och att deras tankar och idéer är värdefulla och tas på allvar. Detta kan vara ett viktigt led i att ge barnen förståelse för vad demokrati är. Översiktsplan för Lunds kommun fastslår att barns behov särskilt skall uppmärksammas i planeringen och barnkonventionen säger att vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rum, samt att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Funktion: Skol- och förskolegården skall utgöra ett frirum för barnen med hänsyn till barnens ålder och utveckling. Det innebär att där skall finnas utrymme för lek och idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den skall också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att dessa funktioner skall rymmas på skol- eller förskolegården förutsätts tillräckliga ytor. I socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 rekommenderas 40 m² friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkering. Lunds kommun har arbetat fram förslag till egna rekommendationer om friytebehov för olika åldrar, se råd och riktlinjer nedan. Plan- och bygglagen anger i 3 kap 15 att om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. Skol- och förskoleplanerna för Lunds kommun säger att den fysiska miljön skall utformas så att alla barn kan delta i verksamheten i den skola eller förskola de väljer. Skolans fysiska miljö får inte innebära hinder för elevens skolgång eller val av skola. Pedagogik: Skolgården skall vara anpassad för att fungera i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Skolgården skall också ge plats för tillfälliga pedagogiska projekt i form av t ex workshops. Utepedagogiken skall stimuleras så att det på sikt blir ett självklart arbetssätt i skola och förskola. Genom att göra barnen delaktiga i arbetet med skolgården ökar förståelsen för miljön och omsorgen om den. 74
Ekologisk hållbarhet: Skol- och förskolegården kan erbjuda barnen naturupplevelser och visa på ekologiska sammanhang. Kretsloppstänkandet kan tydliggöras och en strävan bör vara att gynna den biologiska mångfalden. I Lunds Agenda 21 sägs bl a att kommunen särskilt skall uppmärksamma skolans roll i agendaarbetet. Här kan skolgården spela en viktig roll som arena. Folkhälsa/säkerhet: Skol- och förskolegården skall uppmuntra barnens lek, kreativitet och fantasi, utan att utgöra någon fara för säkerhet eller hälsa. Arbetsmiljölagen skall beaktas och efterlevas. Trafiken till skol- och förskolefastigheter skall planeras med särskild omsorg om barnens säkerhet och hälsa. Enligt arbetsmiljölagen skall arbete planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall också vara tillfredsställande. Brister: Vid en inventering av ett flertal skolgårdar och förskoletomter, som förvaltas av Lundafastigheter, kan konstateras att bristerna är större på skolgårdarrna än på förskolornas tomter. En förklaring till denna skillnad kan vara att det i hyran för förskolan ingår visst underhåll av utemiljön, medan skolorna själva ansvarar för underhållet. Som ett led i att de ekonomiska förutsättningarna har försämrats för skolorna, har underhållet av skolornas utemiljöer prioriterats allt mindre. Detta innebär att skolgårdarna sakta men säkert förfaller. De mest uppenbara bristerna är de stora asfaltytorna som i flera fall är i akut behov av omläggning. På flera skolgårdar är också planteringsytorna i mycket dåligt skick. På förskolorna är de mest påtagliga bristerna lekredskap som inte lever upp till EU:s rekommendationer. Generellt för skolans och förskolans utemiljö kan sägas att en övergripande översyn av gårdarnas olika delfunktioner hade varit behövlig, för att skapa en mindre splittrad miljö och istället ge gårdarna en genomtänkt och helhetspräglad utformning. Vissa gårdar och tomter är väldigt små. Det medför ett högt tryck och ett stort slitage på varje kvadratmeter. Det innebär också att många viktiga funktioner inte ryms på gården. Att få påverka sin miljö ger barnen självförtroende och ansvarskänsla. Odling på skolgården ger kunskap och förståelse för naturen. En plats att dra sig undan för lugn och ro. Fritidsgårdar och bygglekplatser Fritidsanläggningar såsom fritidsgårdar och bygglekar skall ge goda möjligheter för barn, ungdomar, vuxna och äldre att träffas och tillsammans utveckla olika intressen. Flexibilitet/mångfunktionalitet bör eftersträvas, målet är en levande mötesplats för alla i närområdet. Varje fritidsanläggning skall planeras utifrån de förutsättningar som finns i närområdet och stadsdelen. Behoven är olika beroende på befolkningsstruktur, tillgång till idrottsaktiviteter, naturupplevelser och övriga mötesplatser. Anläggningen skall på ett bra sätt kopplas till stadsdelens gång/cykelnät, parker etc. 4-H gården på Gunnesbo Barn och ungdomar ska självfallet få möjlighet att vara med i planeringen av utemiljön vilket främjar nytänkande. Förutom direkt berörda barn och ungdomar kan kontaktpersoner inom kultur & fritidsförvaltningen och ungdomstinget användas som samarbetspartners. Närhet, trygghet, fysisk aktivitet, kreativitet, spänning, naturupplevelser och gemenskap skall prägla utemiljön på fritidsanläggningen. Utemiljön ska locka till aktiviteter av skilda slag och därigenom vara en kombination av lekplats, upplevelsecentrum och näridrottsplats. Särskilt viktigt är utrymme för spontana lekar, möjligheter till naturupplevelser och vattenkontakt. En näridrottsplats stimulerar till spontan idrott. Den är tillgänglig året om, kan an- 75
vändas av alla och ger möjlighet till olika bollsporter men även till att att testa teknik och spänning. Vindskydd med grillplatser, sittplatser, en liten scen, anläggningar för äventyrspedagogik, klätterväggar och platser för skateboard och inlines är andra exempel på intressanta delar av fritidsgårdens utemiljö. Utemiljön skall kunna användas året om med aktiviteter för olika årstider med t ex ytor som spolas till isbanor på vintern. Klostergårdens bygglek Bygglekarnas hörnstenar är eld, djur, vatten och bygge. På bygglekarna uppmuntras till kreativitet och arbetsglädje, självständighet och samarbete. Barnen lär sig att umgås med djuren och att tillsammans prova på att arbeta med olika material. Vilda djur bör också ges en plats t ex genom att sätta upp fågel- och fladdermusholkar. Naturupplevelser är ett villkor för människors miljömedvetande, känsla för naturvärden och förståelse av sammanhangen i naturen. Att vistas i naturen har en helande verkan och liknande gäller om man umgås med djur. Bygglekarna ger möjlighet till barn att umgås med djur, vilket många inte har i andra sammanhang. Samutnyttjande En målsättning bör vara ett ökat samutnyttjande av kommunens friytor. Skoloch förskolegårdar, fritidsgårdar och bygglekars utemiljöer samt parkmark kan fungera som aktivitetsytor såväl under som efter skoltid. Vid planering är det viktigt att tillgänglighetsaspekten beaktas för att underlätta ett samutnyttjande. Ofta läggs fritidsgården i anslutning till skola och parkmark vilket ger en möjlighet till samutnyttjande av friytorna. Det finns skolgårdar med brister som bör åtgärdas Ansvar I Lunds kommun förvaltas de flesta skol- och förskolefastigheterna av Lundafastigheter. Det finns också andra hyresvärdar, såsom LKF, HSB, AF m fl. Vanligtvis ingår skötseln av utemiljön i hyran som hyresgästen betalar. På skolfastigheterna har inte underhåll av utemiljön ingått i hyran utan ansvaret har vilat på respektive skola. På förskolefastigheterna har vissa moment ingått, såsom införskaffande av nya lekredskap och underhåll av hårdgjorda ytor. Lundafastigheter kommer i framtiden att överta underhållet av utemiljöerna för både förskola och skola. I samband med att Lundafastigheter tar över ansvaret för utemiljöerna bör ett samordningsforum bildas med berörda förvaltningar. Skateboardåkare på Klostergården 76
Utemiljöer i anslutning till vårdande verksamheter Forskningsstudier har visat att utomhusvistelse och grönska inverkar positivt på människors fysiska och psykiska välbefinnande. Det har till exempel visat sig att utomhusvistelse stärker skelettet och därmed motverkas benskörhet. Det har också visat sig att sömnkvaliteten förbättras, depression och ångest motverkas och att stresstoleransen höjs. I en studie har framkommit att sjukhuspatienter tillfrisknade snabbare och hade mindre behov av smärtstillande medel när de hade utsikt över träd och grönska, än en motsvarande grupp av patienter som saknade sådan utsikt. Redan under tidigt 1800-tal insåg man inom psykiatrin att trädgårdsarbete och en utemiljö med ljus, luft och omgivande grönska påverkade patienterna på ett positivt sätt. 1879 stod Lunds hospital (St. Lars) klart. Under 1880- talet planterades 37 000 buskar och träd som kom att utgöra den vackra parkanläggningen som vi kan se än idag. Tanken med parken var att utgöra en lugn och rofylld plats och samtidigt utgöra ett skydd mot omgivningen. Under anläggningstiden fick också många patienter en meningsfull och hälsosam sysselsättning. Inom terapin har grönskan i trädgården och parken på senare år blivit viktiga redskap för patienter under rehabilitering, men också för personer med senildemens, Alzheimer och andra åldersrelaterade sjukdomar. Därför har flera sjukhus och ålderdomshem i landet påbörjat en utveckling av de utemiljöer som omger institutionerna. Gårdarna får här ett särskilt utrymme i verksamheten och de utgör ett medel för att patienterna ska må bättre. Det finns ett stort värde i utemiljön och grönskan kring institutionerna med vårdande verksamhet. Förutom en positiv inverkan på patienterna utgör miljöerna dessutom en viktig del i stadens grönstruktur. De bidrar till att skapa ett gynnsamt klimat och de är också en tillflyktsort för fåglar, insekter och andra djur i staden. Det är därför mycket angeläget att bevara och utveckla dessa miljöer. Råd och riktlinjer - kommunala instititutioners grönytor Tillräckliga ytor ska avsättas för utemiljön vid såväl förskolor och skolor som fritidsgårdar mm. En kommunal policy för ytbehovet för skolor och förskolor har utarbetas enligt följande trappmodell, där enheternas storlek påverkar ytbehovet/barn.f=förskoleklass. Förskola 1 avd 60 m2/barn Förskola 3 avd 55 m2/barn Förskola 6 avd 50 m2/barn Skola F - åk 3 45 m2/elev Skola F - åk 5 45 m2/elev Skola åk 6-9 25 m2/elev Skola F - åk 9 37 m2/elev Ytan avser aktiv friyta, exklusive byggnader, parkering, angöring och andra för barnen otillgängliga ytor. En övervägning måste också göras om skolgårdarna ska innehålla fotbollsplan och skolidrottsplats. I vissa fall tillgodoses dessa behov på angränsande parkmark eller idrottsplats. Om så inte är fallet tillkommer idrottsytor utöver angiven friyta/elev. Institutioner med vårdande verksamhet bör innehålla tilltalande utemiljöer, där vistelse utan medföljande personal är möjlig. En stimulerande utemiljö med växtlighet har en positiv inverkan på sjukhuspatienter. Sammanfattning: Skolgårdarna ska rymma ytor för lek, pedagogik, idrott och platser för lugn och ro. Vid planering, förvaltning och utveckling av skolgårdar och förskoletomter ska målbeskrivningen följas. Förnyelse bör ske av skolgårdar med brister. Fritidsgårdar och bygglekar ska vara en levande mötesplats för alla i närområdet. Utformningen ska inbjuda till kreativitet, självständighet och samarbete. Anpassning ska ske till barn med funktionshinder. Utemiljön i anslutning till vårdandeverksamhet är betydelsefull för livskvalitet och välbefinnande. Förnyelse av utemiljön bör genomföras för kommunens vårdboende Odling - ett terapeutiskt redskap inom rehabilitering. 77
3.5.7 Vatten, dagvattenhantering Regnvatten i tätorter I tätorterna leds regnvatten och smältvatten bort från de hårdgjorda markytorna till underjordiska dagvattenledningar. Det blir kraftiga flöden i utloppen vid häftiga regn, eftersom vattnet från tak och asfalterande markytor snabbt leds bort. Det innebär att tätortsnära vattendrag som t ex Höje å belastas med stora mängder förorenat regnvatten från stadens alla hårdgjorda ytor. Dessutom kan erosionsskador uppkomma vid utflödena till åarna. Linnégatan i Växjö Sickla kanal, Hammarby sjöstad, Stockholm. Dagvattenhantering i Ljungby. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering innebär att man infiltrerar vattnet lokalt där så är möjligt eller fördröjer vattnet på väg till det vattendrag som är recipient för regnvattnet. Det sker genom olika åtgärder på den egna tomten och/ eller på gemensamma ytor. På den enskilda tomten kan takvatten ledas ut över en sluttande grässlänt där en del av vattnet infiltrerar medan det övriga vattnet fortsätter till ett dike. Ett system av diken anläggs som leder till fördröjningsdammar som har utlopp i vattendraget. Detta innebär att man efterliknar vattnets naturliga kretslopp genom infiltration till marken samt direkt avdunstning från mark, vattenytor och via växternas vattenupptagning och andning. Med en långsam avrinning fastnar föroreningar i det översta marklagret eller tas upp av växterna. Flödena jämnas ut och erosionsrisken minskar liksom behovet att bygga ut dagvattenledningarna vid utbyggnad av nya stadsdelar. Gröna tak har också en viss funktion som utjämning av dagvattenflödet. Gröna tak har också ett estetiskt värde. Ekologisk dagvattenhantering innebär att det måste finnas en viss andel gröna ytor att leda vattnet över och skapa möjligheter till infiltration oavsett om det är ett bostadsområde eller ett verksamhetsområde. Eftersom vattnet inte leds bort under mark finns det förutsättningar för att skapa spännande och vackra parker och parkstråk med rinnande vatten och dammar. Inslaget av vatten ökar även förutsättningarna för en artrikedom av växter och djur. På senare år har kommunen påbörjat ett arbete med fördröjning av dagvatten i nya bostadsområden och verksamhetsområden bl.a. på Brunnshög och i Stångby. Inom Hasslanda verksamhetsområde planeras för fördröjning av dagvattnet i främst diken. Längs det centrala diket skapas ett grönstråk som en förbindelse söderut till Höje å. Tekniska förvaltningen har nyligen arbetat fram en policy för dagvattenhantering i kommunen. Påverkan på grönstrukturen Ett utvecklat system med fördröjning av dagvatten ger nya förutsättningar för grönstrukturen. Ett ökat inslag av vatten ger stora upplevelsevärden och nya typer av livsmiljöer för växter och djur. Planeringen av dagvattenstråk, diken och dammar bör ske integrerat med utformningen av stadsdelens grönområden, parker, gator och bebyggelseområden. Områdets topografi är en utgångspunkt eftersom vattnet rinner till lågpunkterna. Geologin och jordarten är också avgörande eftersom olika jordar har olika genomsläpplig förmåga. Lundaslättens moränlera är svårgenomsläpplig medan Södra Sandbys sandgjordar är lättgenomsläppliga. En kombination av dagvattendiken/dammar och grönområden för rekreation är en grundläggande förutsättning för att få en fungerande helhet. Ett öppet dagvattensystem är ytkrävande och påverkar övrig markanvändning. En gemensam syn på utformningen av friytor på kvartersmark respektive kommunala grönytor är väsentlig. Detalj- 78
utformningen av vattenanläggningarna och val av markbeläggning är viktig. Grus, gräs eller andra genomsläppliga material bör väljas. Olika karaktärer kan skapas med vatten, från stadsmässiga kanaler av betong eller sten till naturlika meandrande bäckar och våtmarker. Ett medvetet val bör göras beroende på platsens förutsättningar, skötselinsatser och önskvärt uttryck. Dagvattnet håller inte dricksvattenkvalitet vilket är viktigt att tänka på vid utformningen av vattenanläggningen. Vattenytorna bör inte inbjuda till bad. All parkmark kan inte upptas av dammar och diken eftersom ytor för bollspel och andra aktiviteter kräver tillgängliga och plana gräsytor. Det är viktigt att tänka på att andra kriterier än dagvattensystemet är väsentliga vid placering och utformning av parker och friytor, t.ex. samspelet med bebyggelsen och omgivande landskap och behovet av utblickar. Dessa frågor måste komma in i ett tidigt skede av stadsplaneringen. Ekologisk dagvattenhantering kan vara en möjlighet att skapa vattenytor och därmed upplevelse- och ekologiska värden i närlandskapet runt Lund och de övriga tätorterna. Jordbrukslandskapet är utarmat på vatten. Rationaliseringar inom jordbruket har lett till att vattendrag rätats ut eller kulverterats och våtmarker dikats och dränerats ut. En kombination av lösningar med fördröjning av dagvattnet i diken och dammar för nya bebyggelseområden och ett återförande av kulverterade diken till öppna vattendrag kan ge goda förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur från tätorten och ut i landskapet. Med gång- och cykelvägar längs vattendragen skapas rekreationsstråk. Vegetation längs vattendragen kan tillsammans med vattnet fungera som spridningskorridorer för växter och djur. För att minska belastningen på Höje å skulle större fördröjningsdammar kunna anläggas i anslutning till de stora dagvattenkulverterna. Attraktiva tätortsnära rekreationsområden skulle kunna skapas med stora fördröjningsdammar, vattendrag, skogsdungar och t.ex. pulkabackar av dammarnas schaktmassor. Råd och riktlinjer - dagvattenhantering Arbeta med ekologisk dagvattenhantering som en del i grönstrukturen i nya bostads- och verksamhetsområden. Strukturen av gröna stråk och ytor för rekreation m.m. måste samordnas med ytorna för den ekologiska dagvattenhanteringen. Pröva möjligheten att i parkförnyelseprojekt använda dagvatten för att skapa upplevelsevärden och goda förutsättningar för biologisk mångfald. Vid förnyelse eller nyanläggning av skolgårdar och förskoletomter bör också prövas möjligheter till ekologisk dagvattenhantering för att skapa spännande lekmiljöer och olika biotoper. Pröva att använda dagvatten som ett stadsbyggnadselement vid utformning av gaturum. Pröva ombyggnad av dagvattenhantering i befintliga bostads- och verksamhetsområden. I kommunens dagvattenpolicy bör ingå frågor kring grönstruktur och stadsmiljö. Anlägg dammar för fördröjning av dagvattnet innan de större utsläppspunkterna till recipienterna. Använd dessa dammar för att skapa attraktiva bebyggelsemiljöer och för att utveckla närlandskapet kring tätorterna. Förslag till sådana projekt finns för Stora Råby (längs Råbybäcken), Hasslanda verksamhetsområde och norra Värpinge (den s.k. Fågelmarken, uppströms Rinnebäcksravinen). Mariastaden, Helsingborg. Öppet dagvattendike på Annehem Sammanfattning: Ekologisk dagvattenhantering innebär infiltration av vattnet lokalt där så är möjligt alternativt fördröjning i diken eller dammar. Planeringen av ekologisk dagvattenhantering måste ske i samverkan med planering av grönstrukturen. Öppen dagvattenhantering och fördröjning av dagvatten i diken och dammar kräver betydande markytor vilket kan innebära konflikt med annat markytnyttjande. Potsdamerplatz, Berlin. 79
3.5.8 Närlandskapet kring Lund Pilerad, Vallkärra Lund är beläget i ett utpräglat slättlandskap. Den bördiga jorden har gjort att nästan all mark som omger staden är uppodlad. I och med jordbrukets rationalisering har småbiotoper som märgelgravar, mindre vattendrag och trädrader försvunnit, betes- och våtmarker dikats ut. Landskapet har blivit händelsefattigt och otillgängligt för människor. Omgivningarna runt staden är dessutom till stor del uppdelade av stora vägar och järnvägar vilka utgör barriärer för den enskilda människan, för spridningen av växter och för djurs rörelsemöjligheter. I Lunds kommun har man länge arbetat med att försöka göra jordbrukslandskapet runt Lund mer tillgängligt och varierat och för en ökad biologisk mångfald. I den förra grönplanen ges förslag på hur stadens närlandskap kan förändras med hjälp av gröna stråk och mindre skogsdungar. Detta för att förstärka landskapets karaktär och ge bättre möjligheter för rekreation och för djurens livsbetingelser. Översiktsplanen (ÖPL-98) redovisar en utveckling av grönstrukturen i Lunds närlandskap i stora drag. Målet är att skapa förbindelselänkar mellan stadens parker och målpunkter, dvs naturoch kulturmiljöer, i det omgivande landskapet, främst genom gröna stråk längs vägar och odlingsgränser. Inom vissa ytor är det önskvärt att utveckla rekreationen genom plantering av träd och buskar i form av stråk eller dungar, att kulverterade diken restaureras, odlingsfria zoner etableras längs vattendrag och anläggning av dammar. Anläggning av betesmark kan i vissa fall också vara en möjlighet inom begränsade ytor nära staden eller vid hästhållning på gårdar i stadens närhet. Vissa delar av dessa idéer har förverkligats, främst i form av ett antal planterade träddungar. I projektet Grönare Lund har några stråk realiserats, på Ladugårdsmarken, mellan St. Hans backar och Vallkärra och kring Arendala. Damm på Ladugårdsmarken Viktigt är också, i en tid då staden blir allt mindre beroende av sitt närmaste omland, att hålla kvar förståelsen för omlandet hos stadsinvånarna. Genom att möjligheter skapas att lätt ta sig ut på landsbygden kan på så sätt konflikter orsakade av skilda synsätt och levnadsvanor förebyggas. Markägare som släpper till markremsor ( beträdor ) måste dock ges skälig ersättning. Genom information till allmänheten om allemansrättens skyldigheter till hänsyn till markägare och boende förebyggs konflikter. De förslag som redovisas i detta program bygger på de idéer som finns sedan tidigare men är här mer principiellt hållna för att lämna detaljerna till senare skeden och ge utrymme för diskussioner med markägare och brukare/arrendatorer. Genomförandet av stråken kommer att ske genom delprojekt i dialog med berörda markägare och arrendatorer. Det är viktigt att dessa kommer in i ett tidigt skede vid planering av stråken. Förslag till utveckling av närlandskapet Förslagen till utveckling av närlandskapet visar var kvalitéer finns och ger principer för hur man skulle kunna utveckla dessa. Tyngdpunkten ligger på hur tillgängligheten ska utvecklas i närlandskapet och hur denna kopplas till målpunkter, främst närrekreationsområden som Nöbbelövs- och Fels mosse, Kungsmarken och Höje å. Området runt Arendala har stor möjlighet att utvecklas till ett närrekreationsområde för boende i de östra delarna av Lund. Möjligheter ska sedan finnas att ta sig till naturområden längre bort som Stångby mosse, Kävlingeån, Linnebjer, Billebjer, Skrylle, Dalby Norre- och 80