TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär att tolken antingen tolkar från teckenspråk till svenska eller från svenska till teckenspråk och på så sätt möjliggör kommunikation mellan teckenspråkiga och icke teckenspråkiga personer. - Dövblindtolkning Inom dövblindtolkningen använder man olika tolkmetoder beroende på vilket kommunikationssätt den dövblinde använder sig av. Det kan vara visuellt eller taktilt teckenspråk, handalfabete, skrivtolkning, tydligt tal eller slingtolkning. Med tydligt tal menas att tolken upprepar vad andra sagt; ibland direkt i örat på den syn/hörselskadade. Sedan finns slingtolkning där man ger stöd till en person som hör det mesta talet på hörselslinga. Stödet kan vara tydligt tal eller handalfabete, ibland med enstaka tecken. I dövblindtolkning ingår också ledsagning samt syntolkning, det vill säga beskrivning av miljön och omgivningen. - Vuxendövtolkning Det finns olika tolkmetoder att välja mellan även för vuxendöva. Skrivtolkning Tolken skriver på dator antingen med vanligt tangentbord eller på så kallat Veybord. Texten kan avläsas på dataskärm, tv-skärm eller på storbild. Tecken som stöd (TSS) Tolken använder tecken som stöd till talet men kan även återge det talade språket med extra tydlig artikulation. Mun-handsystemet( MHS) En annan tolkmetod för vuxendöva är mun- handsystemet som innebär att tolken använder 18 olika handrörelser som stöd till talet. Mun-handsystemet används dock inte i samma utsträckning som tidigare. - Taltjänst Taltjänst erbjuds personer med funktionsnedsättning i tal och röst. Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller förvärvad, t ex stroke eller afasi. Taltjänsttolkarna hjälper till och förtydligar den talskadades tal för andra personer. - Utbildningstolkning - Universitet, högskolor och privata skolor Vid tolkning på universitet och högskolor är det viktigt att tolken är väl förberedd och insatt
i kursens innehåll. Tolken får ta del av både kursplan och kurslitteratur före kursstart och inför varje föreläsning måste tolken noga förbereda sig och läsa de texter som skall användas för att bli bekant med termer och ord som förekommer under den aktuella föreläsningen. I utbildningarna ingår ofta grupparbeten, som också tolkas. Det ger döva studenter möjlighet till social samvaro med kurskamraterna under utbildningen. Utbildningstolkar arbetar normalt enbart med utbildningstolkning och har ingen vardagstolkning. Kom ihåg att utbildningstolkning inte bekostas av landstingen. Den som anordnar utbildningen måste också stå för tolkkostnaden. Vissa universitet har fast anställda tolkar. Inom kommunala vuxenutbildningen och i privata skolor saknas ofta ekonomiska resurser för att täcka tolkkostnaderna i utbildningen. - Kurser på fritid och kvällar Kurser på fritiden och på kvällar räknas som vardagstolkning och ger döva rätt till tolk. Detta gäller även fortbildning på arbetet. - Tolkning till utvecklingsstörda Vid tolkning till utvecklingsstörda är det viktigt att tolken kan anpassa sig och använda ett enkelt språk med inte alltför många varierande tecken och att det framförs tydligt och relativt långsamt. Det är viktigt att utvecklingsstörda känner trygghet, därför är det bra om man vid olika tolktillfällen anlitar samma tolkar i så stor utsträckning som möjligt. Det underlättar både för tolkarna och de utvecklingsstörda om de blir vana vid varandra. Det är också bra om de utvecklingsstördas assistenter är med vid tolkningstillfället. Assistenterna kan då fungera som relätolkar. Vid tolkning för döva med fysiska funktionshinder används inte något särskilt anpassat teckenspråk. - Tolkning till invandrare Tolkning till invandrare avser främst personer som söker uppehållstillstånd eller som har flyktingstatus men kan också avse utländska döva som befinner sig i Sverige av annan anledning till exempel, semester. Vid invandrartolkning medverkar förutom teckenspråkstolken en tolkstödjare, det vill säga en person som behärskar både svenskt teckenspråk och invandrarens teckenspråk. Tolkstödjaren fungerar som en relätolk och översätter vad teckenspråkstolken säger. En annan metod är att teckenspråkstolken använder sig av en enklare form av teckenspråk där man istället använder mycket kroppsspråk. Ytterligare en metod är att använda teckenspråkstolk och vanlig språktolk samtidigt. Invandraren får då försöka avläsa teckenspråkstolkens tecken och gester och språktolkens läppar. Övrig tolkservice - Distanstolkning Videoförmedlingstjänst (bildtelefon) Förmedlingstjänst via bildtelefon fungerar precis på samma sätt som via texttelefon men med den skillnaden att kommunikationen sker med tecken och tal via en bildtelefon. Tolken kan med hjälp av en bildtelefonen och ett headset
utföra tolkningen från tolkcentralen. Förmedlingen via bildtelefon ger döva möjlighet till en naturlig kommunikation på sitt eget språk där man undviker onödiga missuppfattningar. Allteftersom fler och fler döva skaffar sig bildtelefon kommer säkerligen efterfrågan på den här tjänsten att öka betydligt. Önskvärt vore att myndigheter och förvaltningar skaffade bildtelefon så att döva som kommer dit kan ringa till förmedlingstjänsten och få hjälp med tolkning direkt på plats via distanstolkning. - Mobiltelefontolkning- Tolken i fickan Döva kan med hjälp av MoVi Mobil-Video-Samtal, den så kallade 3G-tekniken, ringa en tolk via sin mobiltelefon och på distans få hjälp med tolkning i olika situationer i vardagslivet, till exempel tågtidsförfrågningar och beställningar av olika slag. Förhoppningsvis kommer den nya tekniken att utvecklas ytterligare i framtiden. - Telefontolkning Vissa tolkcentraler erbjuder tolkanvändaren hjälp med telefonsamtal. Det kallas besökstolkning. Kontakta tolkcentralen Det är bra för dig att veta vilken service just din tolkcentral kan erbjuda. Därför är det bra om du kontaktar din närmaste tolkcentral för mer information. Övrig Information Brukarråd Landstingen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att bjuda in till Brukarråd eller Tolkråd som det heter i vissa landsting. På dessa möten deltar chefen för tolkcentralen, representanter från brukarorganisationer såsom, dövas länsorganisation, hörselskadades organisationer, DHB mfl samt vid vissa tillfällen även en eller flera politiker. På brukarrådsmötet/tolkrådet ges information bland annat om tolkcentralens ekonomi, personal, och om allmänt övergripande frågor; dessutom diskuteras etiska frågor, framtidsfrågor samt de idéer, önskemål och frågor som läggs fram av representanterna från de olika brukarorganisationerna. Det är varje representants ansvar att ta med sig de frågor som diskuterats i respektive organisation till brukarrådsmötet. Efter varje brukarrådsmöte skickar tolkcentralen ut protokoll/minnesanteckningar till respektive brukarorganisation. Det är viktigt att dessa protokoll anslås på en väl synlig plats, förslagsvis på en anslagstavla. Patientnämnden Ibland händer det att tolkcentralen inte har möjlighet att tillhandahålla tolk till det tillfälle du anmält och du blir utan tolk. Vid sådana tillfällen känner man sig som brukare ofta frustrerad, arg och besviken, men det stannar ofta vid det; ingen får kännedom om att du på grund av tolkbrist inte kunnat erbjudas tolk.
Det är viktigt att detta förs vidare och att berörda myndigheter och politiker får vetskap om detta. Därför bör du, varje gång du inte får tolk, anmäla det till Patientnämnden. Patientnämnden är en central opartisk instans och finns i varje landsting. Dit kan du vända dig till kostnadsfritt när du fått problem i kontakterna med: - All offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom kommunen, landsting och privat - Landstingets tandvård och privata tandhygienister - Landstingens omsorgs- / habiliteringsverksamhet - Landstingens BUP verksamhet Din anmälan bör innehålla: - Till vilket datum och tid du beställt tolk. - Till vad och vilken typ av uppdrag du beställt tolk. - Ditt namn och din adress. Skicka din anmälan till Patientnämnden i ditt landsting. Adress till Patientnämnden kan du hitta på landstingets hemsida eller i telefonkatalogen. Ett exempel på hur en anmälan kan se ut, kan du se på den anmälan som Stockholms Dövas Förening har gjort.
Anmälan till patientnämnden om utebliven tolk Denna anmälan gäller att vederbörande person inte fått tolk när han/hon beställt. Landstinget är enligt sjuk- och hälsovårdslagen skyldig att erbjuda tolk till döva, dövblinda och hörselskadade boende inom landstinget. Landstinget följer ej denna skyldighet varför vi nu anmäler detta. Namn: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Vilken dag beställde du tolk? Vad beställde du tolk till? Vilken dag och tid beställde du tolk till? När fick du besked om att du inte kunde få tolk? Övriga synpunkter på det som hänt: Ev. frågor: Underskrift och datum Skickas till: Patientnämnden Box 175 33 118 91 Stockholm Eller mail: registrator@pan.sll.se