Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27



Relevanta dokument
Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Clostridium difficile diarré

Clostridium difficile diarré (CD)

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Clostridium Difficile

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

VRE - hygienrekommendationer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Hygienkonferens. Hösten 2016

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Fastställd

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Lokal anvisning

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

MRSA vårdhygieniska aspekter

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Multiresistenta bakterier

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: Under kategori: Vård

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län

Basala hygienrutiner

Nya städrutiner vid Clostridium

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

MultiResistenta Bakterier (MRB)

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Clostridium difficile i sjukvården

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Mässling - hygienrekommendationer

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Influensa A och B samt RS-virus

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Basala hygienrutiner och klädregler

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Rätt klädd och rena händer

Hygienrutiner i förskolan

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Transkript:

Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt av: Landstingsöergriapnde styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / Godkänt den: 2012-06-27 Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Inledning Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande, grampositiv bakterie som förekommer i tarmfloran hos ca 2% av friska vuxna individer. Hos spädbarn, äldre och sjukhusvårdade patienter kan högre bärarskap påvisas. De flesta bärare med CD i tarmen är symtomfria. För symtomfria bärare finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. Antibiotikabehandlingen rubbar den normala tarmfloran så att CD kan växa till och producera toxin (toxin A och B) som ger diarré. I svåra fall kan psedomebranös kolit tillstöta. Riskfaktorer för att drabbas av infektion är ålder >65 år, kronisk sjukdom, sjukhusvård och antibiotikabehandling. Patienter utan antibiotikabehandling och vårdpersonal löper ingen eller liten risk att få diarré, eftersom den normala tarmfloran utgör ett naturligt skydd. Under senare år har en mer aggressiv stam av CD (ribotyp 027) orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Denna stam är resistent mot fluorokinoloner. Den tycks vara mer spridningsbenägen och orsakar allvarligare symtom. I Sverige rapporterades ett fall med denna stam 2008. Bakteriens sporer kan överleva i sjuka individers omgivning under lång tid och sprider sig lätt i vårdmiljö. Risken för smittspridning inom vården kan pågå under lång tid om inte effektiva åtgärder sätts in tidigt i förloppet. Effektiva åtgärder är att: Snabbt identifiera ett misstänkt fall ha alltid CD i åtanke om en patient med antibiotikabehandling drabbas av diarré. Provtagning ger snabbt svar. Vård på enkelrum begränsar spridning av bakteriesporer. Daglig städning, rengöring och desinfektion begränsar spridning av bakteriesporer. Hygienrutiner efterlevs Se över patientens antibiotikabehandling Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 1 av 6

Smittvägar Smittvägen för CD är från förorenade händer, kläder eller förorenade föremål och utrustning genom kontaktsmitta eller fekal-oral smitta. På samma sätt sprids även bakteriens sporer. Sporerna kan överleva månader i vårdmiljö (patientsäng, patientbord, toaletter, golv etc) och överföras till patienter via händer och kläder. Noggrann handtvätt, punktdesinfektion och städning är avgörande för att hindra smittspridning av sporer som orsakar diarré. Diagnostik av misstänkt smittsam patient Provtagning Det är av största vikt att snabbt identifiera en smittsam patient med diarré så att åtgärder kan vidtas för att förhindra smittspridning till andra. Så länge patienten har diarré kvarstår risk för smittspridning, även om fecesprov är negativt för CD. Ta prov för toxinpåvisning + odling från nyinsjuknad individ med misstänkt CD diarré. KD artikelnr 80386 Beställ undersökning via Cosmic-RoS Mikrobiologi: - välj grupp Feces - välj Clostridium difficile (toxin + odling) ange kliniska data (allvarlig colit och/eller megacolon) samt antibiotikabehandling i remissen. I fall av allvarlig colitbild sänds provet vidare för epidemiologisk typning. - minst 1 ml feces i rör med sked och skruvkork utan tillsats (KD artikelnr 80386). Se provtagningsanvisningar Akademiska laboratoriet http://www.akademiska.se/templates/page 29993.aspx Sänd prov med nästa ordinarie transport eller kylförvara max 2 dygn. För uppgifter om transport se: http://www.akademiska.se/templates/page 30046.aspx Vård av patient med CD diarré Allvarlig colit/megacolon eller antibiotikaresistenta CD Varje enskilt fall av allvarlig colit och/eller megacolon kräver uppmärksamhet och bedömning av smittsamhet för att hindra fortsatt smittspridning. Kontakta alltid vårdhygien och infektionsklinik vid fall av resistenta CD. Misstanke om smittspridning Vid flera fall av CD diarré kontakta vårdhygien för epidemiologisk utredning. Vid konstaterad smittspridning kan särskilda åtgärder bli aktuella för att identifiera och bryta smittvägar. Detta avgörs i samråd med vårdhygien. Patient Flytta patienten till enkelrum med eget hygienutrymme. Är detta inte möjligt, undvik att dela rum med patient som har en pågående/nyligen avslutad antibiotikabehandling. Patienten ges möjlighet till handtvätt och handdesinfektion efter toalettbesök och före måltider. Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 2 av 6

När symtomen upphört låt patienten duscha. Renbädda sängen. Behovet av enkelrum upphör i samband med att diarréerna upphör. Patient med resistenta CD (t.ex. ribotyp 027) ska vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme på infektionsavdelning, om inga medicinska skäl omöjliggör detta. Behandlande läkare skickar utan dröjsmål remiss till infektionskliniken för ställningstagande till överflyttning. Undersökning/behandling utanför vårdavdelning Patient med symtom bör om möjligt undersökas och behandlas i sitt vårdrum. Vid frågor om rengöring och desinfektion av föremål som använts vid tarmundersökningar t.ex. rektoskop, coloskop mm kontakta vårdhygien. Informera mottagande enhet och transportpersonal. Utskrivning av patient med symtom Patient med symptom kan skrivas ut till hemmet, med eller utan hemtjänst. Utskrivning till andra vårdavdelningar eller till särskilt boende sker efter medicinsk bedömning. Hygienrutiner Behandlande läkare är ansvarig för: - att berörda vårdgivare informeras - att informationen ges i god tid innan överflyttning till annan avdelning/ klinik/sjukhus/ vårdinrättning - att hygiensjuksköterska kontaktas vid utskrivning av patient med resistenta C.difficile (t.ex. ribotyp 027) För symtomfria bärare finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas med antibiotika. Basala hygienrutiner och handtvätt Basala hygienrutiner ska tillämpas. Vid smittsam gastroenterit är det efter patientnära arbete nödvändigt att tvätta händerna med tvål och vatten, torka dom torra och avsluta med handdesinfektion. Anledningen är bakterie sporernas nedsatta känslighet för enbart handdesinfektionsmedel. Den mekaniska bearbetningen behövs som komplement till handdesinfektion för att få bort smitta. Handskar Handskar kan bidra till smittspridning vid överdriven användning. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor Skyddskläder Använd skyddskläder vid kontakt med patienten och patientens säng samt vid kontakt med smutsiga föremål. En långärmad skyddsrock av engångstyp kan skydda vid risk för stänk (vård av pat med pågående diarréer och kräkningar) och vid bäddning. Mat och disk Patienter ska tvätta och desinfektera händerna före måltider. Patienter med symptom äter på vårdrummet. Anhöriga får inte vistas i vårdavdelningens kök. Disk diskas i vårdavdelningens köksdiskmaskin eller i centralköket. Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 3 av 6

Flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel Flergångsartiklar och utrustning som t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschetter ska rengöras och desinfekteras mellan varje patient. Gäller även leksaker till sjuka barn. Hjälpmedel ska rengöras och desinfekteras av vårdenhetens personal innan de används till en annan patient. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera ska kasseras. Punktdesinfektion vid spill eller stänk Använd skyddshandskar och torka omedelbart upp spill/ stänk av avföring med engångsduk fuktad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Alternativt kan Klorin användas i spädning 1:7, dvs 1 del Klorin och 6 delar vatten (max 40 C). Daglig städning, rengöring och desinfektion av ytor Patientens närmaste omgivning bli förorenad med sporer från avföring. Sporerna kan överleva månader i miljön. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av daglig städning, rengöring och desinfektion av ytor. Mekanisk rengöring är lika viktig som desinfektion för att avlägsna sporer. Informera ansvarig städledare. Vårdrummet städas före toalettutrymmet. En ny mopp för varje lokal. Byt torkduk ofta för att inte gnida ut sporerna. Olika torkdukar för toalett och övrig toalettinredning ska användas. Använd skyddshandskar, skyddskläder, engångsmopp och rumsbunden städutrustning. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Utför daglig städning med rengöringsmedel och vatten. Patientnära ytor i vårdrum och toalett desinfekteras dagligen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Alternativt kan Klorin användas i spädning 1:7, dvs 1 del Klorin och 6 delar vatten (max 40 C). Till patientnära ytor räknas bl.a. sängpanel, sängbord, säng, toalett, handtag och kranar. Tvätt Avfall Grovt förorenad tvätt från patient med symtom hanteras som smittförande tvätt. Rumsbunden innersäck av gelatin försluts på vårdrummet innan den placeras i en gul yttersäck av tyg. Byt tvättsäck dagligen. Tvättsäcken ska sitta på säckhållare och förvaras i hygienutrymmet. Rumsbunden avfallssäck ska förslutas på vårdrummet och behandlas som konventionellt avfall, men får inte miljösorteras. Byt avfallssäck dagligen. Vid byte av KAD-påse och blöjor läggs avfallet i en påse som knyts till innan den placeras bland övrigt avfall. Avfallssäcken ska sitta på säckhållare och förvaras i hygienutrymmet. Slutstädning Utförs när patienten flyttas från vårdrummet eller när diarrésymtom har upphört. Utöver daglig städning som utförs av städpersonal, rengör och desinfekterar vårdpersonal all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten. Tillämpa basala hygienrutiner. Se bilaga 1 Checklista slutstädning. Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 4 av 6

Personal Besökare - Madrass och kudde - torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Förorenad madrass/kudde skickas till tvätt eller kasseras. - Patientnära ytor i vårdrum och på toalett rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Exempel på patientnära ytor är sängpanel, sängbord, säng, handtag, kranar och pappershållare. Byt pappersrulle. - Toalett, toalettstol rengörs och desinfekteras. - Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten. Alternativt kan Klorin användas i spädning 1:7, dvs 1 del Klorin och 6 delar vatten (max 40 C). Smittrisken till personal bedöm som liten när basala hygienrutiner tillämpas. Den normala tarmflora utgör ett naturligt skydd. Personal med diarré får ej tjänstgöra. Informera all berörd personal om hygienrutiner vid tarmsmitta. Informera ansvarig städledare. Ska tillämpa god handhygien handtvätt i kombination med handdesinfektion. Behöver ej bära skyddskläder vid besök. Har ej tillträde till avdelningskök eller annan lokal för mathantering, förråd, förrådsvagn mm. Referenser http://www.socialstyrelsen.se/ Att förebygga vårdrelaterade infektioner/ Vårdrelaterade gastroenteriter 2006 www.vardhandboken.se Vårdhandboken/Infektioner i magtarmkanalen 2012. Vonberg, R.-P. Infection control measures to limit the spread of Clostridium difficile. Clinical Microbiology and Infection 2008 May; 14 (Suppl) p 5:2-20. Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 5 av 6

Checklista CD slutstädning, desinfektion av ytor och föremål Tillämpa basala hygienrutiner (skyddshandskar, skyddskläder) Rengör vårdbädden All smutstvätt från patient med CD räknas som smittförande. Skickas i gul tvättsäck med vattenlöslig innersäck. Innersäck av plast/gelatin försluts på vårdrummet innan den placeras i gul tygsäck. Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel och material Behandling i disk- eller spoldesinfektor är förstahands metod för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar. I andra hand kemisk desinfektion. All utrustning som använts vid vård och behandling av patienten rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera ska kasseras. Textilier som förvarats på öppna hyllor i sluss eller förrum skickas till tvätt. Blöjor mm som förvarats på öppna hyllor i sluss, förrum eller toalett kasseras. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin. Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som konventionellt avfall. Rengör patientnära ytor Sängbord, sängpanel, lampa och säng rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Handtag och knappar som patienten haft kontakt med desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Rengör och desinfektera toaletten Toalettstol, handfat och toalettpappershållare rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel eller klorinlösning. Spolknapp, duschhandtag, lysknapp, dörrhandtag och kranar desinfekteras med ytdesinfektionsmedel eller klorinlösning. Toalettsits rengörs och desinfekteras med fördel i spoldesinfektorn Byt pappersrulle och toalettborste. Rengör golv Samtliga golv rengörs med rengöringsmedel och vatten Använd engångsmopp Städutrustning Städutrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel efter användning Titel Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Sidan 6 av 6